Lättnad .....
Häromdagen sa chefen, så där i förbifarten, att jag nu bara hade fyrtio dagar kvar, sedan skulle min postcertifiering vara inaktuell.
En gång varje år ska den göras och det är lika kämpigt varje gång.
För det är ju så, att vissa saker gör man utan att tänka på hur det egentligen går till, man bara klickar sig fram, men när man ska redogöra precis för gången och inte står vid datorn, då blir det annorlunda.
Tre delprov är det.
Ett handlar om att skicka paket, ett om hämta och så är det om .., ja, vad handlar det i mitten om .., jo, var man hittar information .., och det handlar om fullmakter, vem som får hämta ut paket (krångligt om ett litet barn får ett paket från sin mormor eller farfar och inte har legitimation ...) .., vilka paket som är lämpligast att skicka .., hur mycket får dom väga, det är tulldeklarationer, det handlar om postförskott, företagspaket, porton förstås, om en kund ska hämta ut ett paket till sin fru/make och inte har deras legitimation med ..., och små filmavsnitt spelas upp och alla som arbetar i butik känner garanterat igen situationerna.
"Ja, ja, men jag har handlat i den här butiken i tjugo år, nog känner du väl mig, inte behöver jag väl visa leg ...? Jaså ., ja, kan du hämta chefen så ska du se att det ordnar sig ...".
"Va fan .., min fru har ju skrivit på avin, varför måste jag ha hennes legitimation med mig ..? Äh, kom igen nu!"
"Jag väntar på ett paket från .., kan du kolla om det har kommit? Nej, jag har inte fått nån sms-kod och ingen avi, men du kan väl titta efter ändå .., jag ser er postbur med alla paketen, kan du inte titta om det finns där, det är viktigt!"
Just så är det.
Inte dagligen, men inte långt ifrån heller.
I morse bestämde jag mig för att ta tjuren vid hornen redan innan tiden var utgången.
Gjorde alla delproven och andades ut, men upptäckte att jag glömt klicka på "certifiering", så det blev till att börja om igen.
Mellan några av delproven kom min rödvitrandiga syster och hennes dotter på besök.
Vi åt surströmming/fläskfilégryta och pannacotta till dessert (björnbärspaj när dom kom) och efter ett par timmar, så där vid halv fem, satte jag mig åter vid datorn.
Nu är det fixat.
Ett helt år till är jag certifierad!
Ååå, så ljuvligt!
(Och nu återstår bara ytterligare två certifieringar, sen går jag i pension!)
6 kommentarer:
" Sen går jag i pension"
Ja, du ... Då börjar den allvarligaste certifieringen. Det är ju så att man måste "ansöka" från än det ena, än det andra hållet om sin pension. Den kommer inte bara sådär. Det är en ordentlig pappersexcercis. Någon vila blir det inte.
:-)
Bert: jag tillhör skaran som inte kommer att ha så mycket att ansöka om, men det ska nog ordna sig ,-)
Grattis till certifieringen.
Min bil är också certifierad ett år nu. Det är väl ungefär samma känsla.
Cecilia N: jo, det är nog ungefär samma känsla 😉.
Ja grattis till ytterligare ett år! Jag som avskyr prov sådär hade varit vansinnigt nervös...
mossfolk: nu är jag inte löngre nervös, det är ju bara att kämpa på tills man har alla rätt. Men jag får ofta fel på samma sak: det handlar om fullmakter ,-)
Skicka en kommentar