Spridda skurar ...
Igår.
Vaknar med en obehaglig känsla som jag inte kan definiera; det bara känns fel.
Och rent omöjligt är det att komma upp till ytan igen och inte minsta aning har jag varför den där känslan kommer farande.
Några timmar innan det är dags att ge sig av till affären, kör jag till stranden i Steninge.
Badar i omgångar .., simmar .., dyker.
Ser sädesärlor vippa omkring vid vattenbrynet.
Fiskmåsar skriker.
Och polska turister kommer promenerande och tar bilder av varandra.
En ung flicka står på piren och ler mot sin egen kamera .., testar olika sätt att posera, alltid med havet i bakgrunden.
Från halv tre blir det jobb till kvart över nio.
Mycket att göra; jag arbetar med Kalle och allt flyter på.
Det är nästan tomt i brödskåpet, så jag gräddar så mycket bröd som jag hinner. Pumpabröd, grekiskt lantbröd, Bosses Råg, Matteus, Olivia, surdegsbaguetter och ett stort levainbröd. Muffins som är på extrapris fylls på, liksom mindre baguetter och ciabatta.
Chefen har bett oss att prioritera lagret, så där är tomt eller så där i alla fall finns gott om plats när varorna kommer idag, måndag. Det blir Kalle som tar sig an detta, medan jag står bakom kassan.
Så jag inventerar posthyllorna och alla rek (stämmer bra), fyller upp med frimärken, torkar av kassabanden, fyller på med bärkassar, buntar returtidningar, fyller på cigaretter (kanske femton limpor - minst - ), ja, sånt.
Kommer hem vid halv tio.
Nu är det mörkt, för att inte säga becksvart, när man kör in på uppfarten.
Jag tänker på grävlingen som gömt sig under vår altan, den del som nu är inbyggd och därmed blir det ju torrrt och skönt under nybygget, säkert alldeles perfekt för en grävling som kanske hämtar hela släkten och flyttar in!
Måtte vi få bort den - grävlingen -!
Hela dagen (eller en stor del av den) har pv ägnat sig åt golvläggning och det blir så fint. Och nej, han har inte glömt att sätta list på överdelen av skjutdörrarna; han gör bara inte allt i den ordning man förväntar sig.(Är med andra ord flexibel. Kanske.)
Och så ska det målas på ännu ett varv och innerpanel ska upp och elen dras.
Och så blir det ny vecka och måndagmorgon.
Gomorron Sverige har bytts ut mot "Morgonstudion" som börjar en halvtimme tidigare; klockan sex, men det missar jag och tänker väl heller inte stiga upp så tidigt.
Lite ovant känns det (eller mycket) och det blir mer som ett förlängt nyhetsprogram, ungefär som ett låångt Aktuellt och för första gången tycker jag att Andre Pops ser aningen spänd ut, men det är väl förståeligt; det här är premiärprogrammet.
Kvinnan som läser upp kulturnyheterna pratar så fort så jag knappt hinner med, men det kanske också är premiärnerver.
Ja, vi får se vad det blir av detta.
(Nu vet jag! Det påminner också om nyheter på nätet, typ Aftonbladets webb-tv ... ).
Skönt med bekanta ansikten; Åsa Avdic, sportens Dusan, och "väder-Pia".
Så här såg det ut då vid sjutiden.
Harry på soffan .., Nelly i sin korg .., en glasburk med stenar från stranden i Heiligendamm i norra Tyskland ..., ljusstaken som jag bara älskar och snäckskal från Cornwall och duken som rara Bente i Norge har virkat.
Idag jobb från tre till nio, likadant i morgon, därefter ledig onsdag - som alltid -.
På lördag gifter sig pv:s dotter Hilda med sin Patrik och då blir det full fart i det gula huset; då släkten från Småland ska övernatta här. Det blir spännande! Hoppas bara på fint väder, då vigseln ska gå av stapeln utomhus.
Och tänk, att Peder Fredricsson med sin häst vann EM-guld!
6 kommentarer:
Så fint uterummet ser ut. Tänk vad mysigt att kunna sitta där regniga dagar. Som ett extra rum. Jag kommer att sakna Andre Pops i vinterstudion, helt klart.
Utbyggnaden/uterummet ser toppenfint ut!
Det blir bra.
♥
walkaboutsweden-Barbro
Eva: det kommer jag också att göra - sakna honom -!
Barbro: ja, och ännu finare sett från andra sidan, där ni kom ,-)
Men åh så kul med bröllop!
Tidigare stod här alltid Nyhetsmorgon på... det var länge sedan slår det mig när jag läser här.
Supermysigt med uterummet! Hoppas nu bara att grävlingen hittar en annan boplats!
Har varit till Malå idag och var in på ICA och handlade lite, vilken fin affär, träffade Anette Örnberg som sa att hon övertagit Jonnys roll, alltså som inventarie på affären. Hon var den enda jag kände igen av personalen. Blev dock lite ledsen när vi åkte förbi huset på Smultronstigen som var öde och håller på att förfalla./ kram Agnetha.
mossfolk: ja, det där uterummet tror jag mycket på! Så skönt att göra fint där och sitta och ha det gott ,-)
Agnetha: Så var det när jag tittade in för två, tre år sedan också. Anette stod då ute på lagret och i kassan satt en för mig helt okänd kvinna ,-)
Skicka en kommentar