En fredag ...

Rofylld förmiddag.
Det är gråmulet ute, men luften är ljummen.

Jag räfsar eklöv som fallit i drivor; föser samman löven i sopsäckar och den allra största högen får pv ta hand om, eller så får vi hjälpas åt. Att stå framåtböjd och arbeta är det allra värsta får krångliga knän och är man sen ingen anorektiker, ja, då blir det förstås ännu värre.

En liten ekorre, säkert en årsunge, hör inte när vi kommer (hundarna och jag) - den sitter under eken och kalasar på nedfallna frön -, och jag får skynda mig att platsa Harry (Nelly är som vanligt långt bakom oss och nosar i buskar och jordgubbslandet) och mer eller mindre säger till den lille krabaten att flytta på sig. 

Medan jag räfsar hoppar hundarna in i bilen.

Åååå, det är det bästa som finns att få åka bil och tryggt och skönt är det och ingen risk att man blir lämnad heller!

Dom ligger där ännu.

Dagens fönster ...

.... fångades i rätta ögonblicket och den som var så på hugget, ja, det var sonen.

Det var alltså Anders som tog bilden och jag bara älskar den.

(Tänk, vad mössan, skägget och duvan gör för alltsammans .., det där grå!)

Den bästa dagen ...

Bara två gånger per månad arbetar jag förmiddag och åååå, vad det är roligt!
Tar hand om min mejeribeställning .., upptäcker att Bregott  600 gram inte har kommit - men väl debiterats -, ajabaja Arla! -, gräddar alla möjliga sorters bröd ..., gör Wapnöbeställningen (ett mejeri bara någon mil från Haverdal, om ens det) .., löser av Malin när hon har frukost, upptäcker att jag klantat mig rejält och beställt hem enbart två rullar frimärken, vilket innebär en kostnad för affären på drygt 150:-. Lägger mig platt och säger till chefen att han kan dra det från min lön.
"Aldrig i livet Bettan, men jag blir irriterad på Posten som tar så hutlöst i nån slags straffavgift!" säger chefen.(För att komma upp i fraktfritt måste man beställa för en högre summa).

Lite senare står denne chef ute på lagret och pratar med en drygt två meter lång säljare av försäkringar. Den Långe mannen berättar att hans fru (som för övrigt är från Luleå) är i min längd (jag frågade) och det förvånar mig, ty långa män brukar ha långa kvinnor, eller vice versa.
Det slår mig också att jag alltid föredragit korta  - ofta satta - män.
Riktigt långa män skrämmer mig.

En stund av arbetsdagen ägnas åt att svinna sånt som gått ut i datum; oftast magra ostar, såna på 17 procent.
Den osten använder vi till frukostarna ..., precis som med bröd och kaffe.
Kanske är det ett år sedan fine, trygge Mattias slutade hos oss och började på Hemköp inne i Halmstad, men fortfarande loggar jag in med hans namn.
Nu har vi hans storebror hos oss och han är precis lika rar och fin.

Och här står Annika och rengör hyllorna där vi har sallader.
Annika är ansvarig för frukt och grönt och hon är den i särklass vänaste människa jag någonsin har träffat.  Och så ser hon ut som Snövit.

Vid tvåtiden var jag hemma (plockade upp pv som hade rullskidat hem i regnet ..., ja bara sista fem hundra meterna kanske), vände sedan om och tog ett dopp tillsammans med friherrinnan.
Igår skickade jag in Dagens Ros till den ansvarige på kommunen som låter stegen vara kvar på piren och idag hade Hallands Posten kontaktat friherrinnan och undrat om dom får göra ett reportage om dom här vettvillingarna?

Eftersom friherrinnan vet att jag avskyr att hamna i nån slags centrum, var hon tveksam och bad journalisten återkomma, ja, så skulle jag få säga mitt.

Ja, ja, nu blir det träff med henne och fotografen i morgon och jag kan säga en sak; det blir inga strandbilder i baddräkt.
Friherrinnan däremot, hon är morsk av sig och ställer säkert upp på allting!

Sist av allt åkte vi hem efter badet .., jag värmde Kullabygdens glögg och den modiga damen från Steninge hade med sig sitt livs första bakade lussekatter (hon är ändå bara sextiofem år ...) och så satt vi i vardagsrummet och drack glögg och åt lussekatterna och från högtalarna hördes julmusik.
Ni som har Spotify kan söka på Solhaga jul ..., då vet ni precis vad vi lyssnade till.

Det var  u n d e r b a r t   vilsamt.

Torsdagsfönstret ....

Jo, så var det ju, att ellem lämnade Skellefteå och åkte rakt norrut till Luleå, på kurs.
Till Bert-Bodin-ögonblick-i-norr-land.

Lunch bjöds det på och så här såg det ut när ellem tittade ut.

Mer om Luleå hittar du här.

Mitt eget bästa ...

Först var det badet förstås - eller doppet -, något bad i egentlig mening är det ju inte.
Men det kommer först.
Ljuvligheters ljuvlighet.

Sen bilturen till affären .., småprat med fina arbetskamrater .., en sväng till Harplinge .., därefter en annan väg hem, förbi Skintaby smedja och Särdal och kvarnen.

Ser kajor sitta två och två på något som liknar gamla telefontrådar .., och så hemåt längs kustvägen .., upptäcker en motorbåt ute till havs; kanske någon som lagt ut nät eller bara tar sig en tur?

Och nu hemma.

Lyssnar till Karin Krogh och Dexter Gordon .., allt medan en hackspett gör oss den äran i eken.

Idag ...

Vindstilla.
Vattnet var kristallklart.

Nu hade jag fingervantarna med mig (det är värst om fingrarna efteråt) och så körde jag hem - kände mig som den lyckligaste människan, åtminstone på Ejdervägen .. -,  satte mig en stund i rummet, lyssnade till underbare tenorsaxofonisten Dexter Gordon och tände ett ljus.

Nu ska jag åka och köpa Kullabygdens goda glögg, gjord på äpplen och vita druvor och därefter njuta alldeles omåttligt av en helt ledig dag.

Ack, om jag hade haft en lussekatt hemma, då hade det varit fullbordat.

Veckans vinster ...

Jo, förstapriset är en nyckelring i linne, fylld med lavendel.
Ni kan ju tänka er hur ljuvligt den ska dofta!
Det är den STORARTADE madamen i Göteborg som sytt den och som står för vinsten.,
Tack snälla, rara!

Andrapriset är en bok av Ingrid Sjöstrand - "Skånes somrar ila" - är titeln.
En likadan bok skickade annannan i Portugal, den hade tillhört hennes mamma som inte längre finns i livet och den boken tyckte jag så mycket om och beslöt att ge den till min rödvitrandiga syster.
Men så hittade jag samma bok på nätet, på förlaget "Karneval", beställde en till mig själv och den får gå till lotteriet, så får kanske fler glädje av den?

Den som har bilat till Spanien, kanske känner igen bilden av tjuren på omslaget?
Någonstans söder om Frankrike, alldeles nära gränsen, där stod en stor tjur i papp och hälsade oss välkomna till Spanien. Ja, det blev ju en utvikning det.

Så här skriver hon, Ingrid Sjöstrand.

Eller så här.

Mer om Ingrid Sjöstrand kan du läsa här, om du är intresserad och tänk, att hon är född på Rödön, där Eva på Frösön har sitt och familjens sommarhus!

Såja, då kan den som vill vara med!
Mejla bara glädjen till bisse151@gmail.com .., så lägger jag in ditt bidrag som vanligt.

V a r m t  välkomna!

Dragningen ...?

Nästa torsdag. En hel vecka har ni på er.

Dagens fönster ...

Från Sunnanå gravkapell kommer det här vackra fönstret .., och tänk, vad dom brinnande ljusen gör för att skapa stillhet och vila i bilden! Och inte bara i bilden, utan i verkligheten också.

Precis som Cecilia N i Härnsöand, så arbetar även ellem inom kyrkans väggar - ja, kanske utanför också - och det var ellem som hade med sig fönsterhåven.

Tack snälla!

Kanske fem minuter allt som allt ...

Vilken snäll kompis hon är .., den där friherrinnan som hämtar mig med sin bil (pv har för andra kvällen på raken körövning, igår med Kammarkören inför advent och ikväll hans vanliga kör Västanvid)  och så åker vi till Steninge och båda två har vi förberett oss och har baddräkterna på ..och det går fort-fort att kliva i från stegen (mycket enklare för mig när jag är först) och doppa huvudet och dra efter andan, sen stå på piren och vira handduken runt hullet och så hem igen!

Det tog sannerligen inte lång tid.

Och nu stundar jobb .., tisdag är en stressig dag och då kommer veckotidningar och det är avlösning i charken och datumkoll på sill-ost-juiceavdelningen och så kassan och allt vad därtill hör, förstås.

Ikväll .., ååå, så roligt, då är det Champions League och Malmö FF spelar mot laget med svårstavat namn och jag hinner hem för att titta! Heja!

Dagens fönster ...

... finns här, i ett gult hus på en kulle, allt uti landet Halland.

Och just så här grådisigt är det idag.

Hela familjen Rönn ...

Det händer att vi funderar på att såga ner eken utanför vårt vardagsrumsfönster; den där tre fågelfröautomater hänger på parad.

Vi funderar på det, alltså.
Den tar enormt mycket ljus sommartid, men det är pv:s pappa som planterat det och kanske känns det extra svårt då att hämta sågen?

Tar vi bort den, ja, då vill pv att vi planterar ett annat träd på samma plats.

"Men vi hinner ju inte se det växa upp ..?" säger jag.

Kanske ändå .., att man kunde tänka sig en rönn?

Vackra höstfärger blir det i alla fall.

Höstkänsla ...

Det kanske är så .., att om man får sova så länge man önskar (i det här fallet till fem i tolv mitt på dagen ...), så blir man sedan omåttligt pigg och alert. Det var alltså vad nelly gjorde. Sov länge.

Så, när vi går på promenad innan jag om en halvtimme åker till  jobbet, är det en glad liten krabat som springer före och skuttar och har sig.

På lagårdstaket såg jag säkert ett femtiotal duvor ..., jag hörde en kråka kraxa och ljudet av en motorsåg.

För övrigt var där tyst och stilla.

Och jag tänkte på den här sången.

Liten glädje är också glädje ...

Hur glad blir man inte över rara arbetskamrater ...!

Jobbarhelg.
Det är Joakim och jag och jag är på jobbet långt i förväg - lotterivinsterna ska postas - och där är ett födelsedagspaket till min syster i Australien som ska göras i ordning och läggas i postsäcken .., och sen blir det kassan mest hela eftermiddagen, frånsett någon dryg timme i mejeriet, för att kolla datum på ost och juice och allt sånt.

Trevliga kunder.
En kvinna frågar om jag är från "norrland" och jag säger att så är det nog .., själv är hon från trakten av Åre men har bott i Halland länge och hon är så rar och vänlig och efter henne kommer en kvinna som har tillbringat tjugo år i England ("strax utanför London"), men nu har hon återvänt hem och hon berättar om glädjen i att känna igen sitt eget språk.

"Det hände, när jag var i London ., att jag hörde människor tala svenska och då kunde jag gå bakom dem bara för att få höra mitt eget modersmål .., det gjorde så gott i hjärtat ..", säger hon leende.

Om det pratar vi en stund .., det här med vad språket betyder för en slags samhörighet.
Eller igenkänning.

Och så kommer Lennart som kan prata lite ryska och där är två män från Litauen och en kvinna också, med en son på kanske sju år och han säger att "nu får du prata engelska, för mamma kan inte svenska", så det gör vi och där är en man från Syrien och efter honom kommer en kund som uttrycker sitt missnöje över flyktingar som kommit till vårt land.

Och så är det alla postärenden förstås.
Tittar på legitimationer och upptäcker att en kvinna som ska hämta ut sitt paket har födelsedag just idag och jag tar i hand och säger grattis-i-förskott och det blir lite hjärtevärme där en stund .., och en man vill köpa tolv häften med självhäftande frimärken och jag frågar om han vill ha svampar eller bin som motiv och han väljer bin och då kommer jag på att jag måste beställa hem ännu flera häften och gröna påsar och jag får inte glömma förhandsordern på julens frimärken!

Nu är det måndag.
Gråmulet.
Klockan är halv tolv och Nelly har ännu inte kommit ner från sängkammaren.
Hon har tydligen tagit sovmorgon.

Bert ... jag glömde den här!

På sin sida räknar herr Bodin upp alla olika fåglar som han sett från eller på tomten.

Det var många det.

Och jag upptäcker att jag glömt såväl korp, kungsfågel, gärdsmyg, plus en massa titor.

Och så herr Fasan som spatserade här utanför för fem minuter sedan. 

Nötskrikan glömde jag också. 

Måndagsfönstret ...

Från Cecilia N i Härnösand kommer ännu ett fönster, taget från hennes kök, tror jag.

Och solen på väg upp.

Tack snälla! säger jag.

En söndag ...

Det är en av dom första somrarna som ensamseglare på livets ocean.
Jag har tagit Emma och Emil med mig på spännande holiday .., en övernattning på Talassa vandrarhem i Helsingborg och därefter färja till Helsingör och tåg till Bakkens Tivoli och så återresa till Ystad.

Vandrarhemmet liknar mera små, små radhus och förutom en dubbelsäng finns en väggfast säng som man liksom vecklar ut och då visar sig bli en våningssäng.

På kvällen går vi på promenad och jag försöker lära småttingarna namnen på olika träd. Lönnen är enklast; då tänker man bara på dom kanadensiska hockeyspelarna som har ett lönnlöv på sina matchtröjor. Man kan också tänka på lönnsirap. Inte ett skvatt intresserade är mitt ressällskap, inte ens trots mutor om pengavinster om man lär sig ett visst antal träd. Lika så gott att jag förblev kassörska, kanske.

På kvällen, när det skrivits vykort till småttingarnas farfar och farmor och vi krupit ner under täcket, berättar jag sorgliga historier från min pappas barndom och det rinner tårar nerför Emils kind.

"Ååå, det är så spännande mormor! Varför fick din pappa smisk .., var det för att han glömde ta in korna?"

Så där håller det på.

Och allt detta - den där lilla hjärtevärmarresan och det som följde med den -, kommer jag att tänka på när jag igår gick uppför slänten på en kulle och upptäckte ett lönnlöv bland alla andra löv, allt uti landet Halland.

Dagens fönster ....

... kommer från Gullängets kyrka och det var Cecilia N som hade håven med sig.

Ännu mera om kyrkan kan man läsa här.

Här och nu ....

Ett rörigt skrivbord med viktigheter.
Där är vinsterna i lotteriet färdiga att postas.
Boken från annannan i Portugal - går till Kattis i Asklunda - .., killekortleken från Anne i Mantorp, ja, den hamnar hos Anna-Lena How i Tumba och armbandet från Accra i Ghana, det hamnar hos den numera våldsamt hurtiga rallymadamen Ulrika i Göksvalla.
Och portot till allt detta .., ja, det står Turtlan för.
Tack till er alla!

Till höger om vinsterna finns godispåsen (snart tom, endast gräddkola kvar och det vågar jag inte äta ..., lätt att fyllningar tackar för sig då) och där är några - i mina ögon - läckra kylskåpsmagneter som ska ingå i nästa lotteri och där är även en bok ..,där är hålslagaren och Nellys halsband .., mitt läppstift och min kalender .., cd-skrivan som pv köpte efter jazzkonserten .., där är tejp, pennor, en sax och ett papper med adresser.

För någon timme sedan .... ännu ett dopp i havet tillsammans med friherrinnan.
Idag valde jag att kliva i före henne; då känns det mindre hemskt av någon anledning.
På Instagram skriver hon att det var "svalt" i vattnet.
Jo, jo.
Jag hörde nog hur droooog efter andan när hon klev i .., men det var ändå inte så hemskt som man kan tro och absolut inte kallt efteråt.
Härligt!
Det lär ska bli soligt och fint i morgon, då blir det ännu ett dopp och då ska även huvudet blötas.
Känslan - för mig - är inte alls densamma när man bara doppar sig.

Väl hemma igen efter badet, parkerade vi lite hitom den vanliga infarten.
Grannarna har besök av dotter och måg och en ilsken spaniel, så det blev lite fight här utanför när harry, nelly och deras hund råkade mötas vid vår bil. Ja, egentligen kom deras hund rusande in på vår gräsmatta och det är klart att då är måttet rågat .., tycker nog Harry.

Alla hundarna var lösa, så det blev lite käftgläfsande (Nelly var enbart glad och viftade på svansen, tyckte kanske att han var stilig den där vitbruna spanieln ...) innan det ordnade sig.

Nåväl .., slänten upp till tomten ser ut så här nu.
Det blir mycket jobb att räfsa detta,  men det är jui nästan på gränsen till vackert ändå.

Dagens fönster ...

... speglar sig i ett vackert golv i en port till ett hyreshus i Ystad.

Den som tog bilden råkade passera just där och då ..., och tog en bild i all hast.

Jag tror att hon - med kameran - heter Elisabet.

En lördagmorgon ....

Jaha, så är fyra ljuvliga lediga dagar tillända .., nu vankas arbete fram till och med nästa fredag.
Men vilka dagar det har varit!

Soligt och fint och nästan vindstilla och där har varit gråmulna dagar men ändå vackra .., och Maria och Emma på besök och jazzkväll på Grand Hotell i Halmstad tillsammans med Sonja och friherrinnan och stunder på soffan med Dagens Nyheter .., och igårkväll - av en händelse -, en oerhört intressant dokumentär som sannerligen grep tag i hjärtat. Den handlade om en kvinnlig hjälparbetare i Kenya som brutalt våldtogs och som sedan anmälde det hela och vad det ledde till. Och vägen dit.
Intresserad? Här finns en länk till filmen.

Hörde på nyheterna att i helgen ska "kåkstaden" i Malmö rivas.
Jag har med egna ögon sett den och höll på att ramla baklänges .., det var - på alla möjliga plan - fruktansvärt.
Detta - avhysningen - är alltså ett beslut från högre ort och det är polisen som ska verkställa det hela.
En sak kan jag säga .., jag är överlycklig att en mig närstående, tämligen ung man, inte är i tjänst då.

(Vad jag tycker? Jag tycker inte att kåkstäder är nånting att sträva efter och hur kommunen än gör/beslutar i det här fallet, blir det förstås fel. )

Dagens fönster ....

Letade efter nånting helt annat och snavade över en hel drös med fönster.

Det här var ett av dem.

Jag tror att det är fångat av mig själv, men kan för mitt liv inte komma ihåg var.

Och här är vinnarna ....



Då det var ovanligt många som delat med sig av glädjen, blev filmen lite längre än vanligt.
Orkar man inte titta, så kan jag meddela att utav dom tretton deltagarna så var det tre kvinnor som vann.

En bor i trakten av Örebro och brukar ta bilder av en vacker ek .., en är nästan granne till förstaprisvinnaren och har börjat gymma .., och en tredje är dödligt förälskad i sin "långe och snygge man".

Nu anar ni nog ...

Vinsterna skickas med posten i helgen!

Grattis till alla raringar!

Strax dragning ....

Och här syns några av glädjebidragen.

Visst är det fantastiskt ändå, att den här glädjen .., den rör sig sällan om enorma pengavinster eller andra märkvärdiga saker ., nej, det är oftast det vardagliga som ligger en allra närmast hjärtat.

Men också en stark längtan till Afrika (Gunnar i Vaplan) .., eller glädjen när en ung kille på semester i Turkiet övervinner sin blyghet och vågar närma sig en kompis  (Kattis) ..., eller glädjen till ett litet barnbarn med klar blick eller till en äkta make (född i England) som tittar med nån slags sinnlighet på sin fru (Anna-Lena i Tumba) .., och där är hon som ordnar det här med änglaklänningar till småttingar som inte hann tulta omkring här på jorden (Ann i Göteborg, ni vet, den STORARTADE), och där är madamen som i vanliga fall mest skriver om stickning, alternativt rally, men som nu Skådat Ljuset och börjat på gym (Ulrika .., dit-det-bär-dit-bär-det, jag känner igen mig ...).

Och i Stockholms utkant ser någon ett rådjur ute på altanen och även frostnupet gräs och blir lycklig över detta (Eva i Tyresö) ..., någon annan hoppas att IFK Göteborg ska vinna allsvenskan i fotboll och blir väl alldeles till sig om så blir fallet (Sportiga Jenny) ...,  och i Mantorp går Anne omkring och gläds åt kaktusen som - trots bristfällig omvårdnad - nu börjar knoppas och snart (kanske) ska blomma i gult!

I Uppsala känner Barbro sån oerhörd glädje och tacksamhet över att hennes äldste bror tillfrisknat efter en hjärnhinneinflammation .., och friherrinnan i Steninge, ja, hon gläds över stunderna på stranden och i havet (men ofta i omvänd ordning) och en smarrig räkgryta tar hon med också, ja, på plussidan.

ellem i Skellefteå, hon berättar så här om sin glädje:

"Nu skriver jag äntligen om det som glatt mig hela hösten, nämligen det fina vädret vi haft och fortfarande har. Sol och ovanligt varmt. Inte många dagar med regn på hela hösten och inte särskilt blåsigt heller. Tror faktiskt att vi i Väster-och Norrbottens kustland har haft det bästa vädret. Fantastiskt! Nåt annat som gläder mig är att vi fått in kaminen i stugan och att den är inspekterad och klar.  Eftersom det luktar så mycket och man inte bör vara inne när man ska elda för första gången, känns det lite fel tid att göra det nu. Vi ser fram emot våren! Satt ute på altanen en stund  i eftermiddag men solen går så lågt nu att den inte kommer över träden i sydväst. Vi konstaterade att om bara fem månader kan vi sitta ute i snödrivan och njuta av vårsolen! Tiden går faktiskt ganska fort!"

 

annannan i Portugal, hon kommer ihåg sin mamma som inte längre finns i livet.

" .... framför allt gav hon bort, och gav tips om böcker. Det är flera som har sagt till mig sedan mamma gick bort att "tack vare din mamma har jag läst så många intressanta böcker". Det var i mammas anda som jag skickade En piga bland pigor till dig, och Och Skånes somrar ila, förstås. Hon hade köpt pigboken, och Ingrid Sjöstrand var hennes favoritförfattare. Både att du lottar ut den här boken i glädjelotteriet, och att du köpt den andra att ge till din syster, det är också precis i mammas anda, och det gör mig så varm om hjärtat precis nu."

Och sist av allt ..., så känner jag själv sån glädje över dom här fyra lediga dagarna som innehållit besök av barn och barnbarn .., jazzkväll på Grand Hotell i Halmstad ..., iskalla dopp i havet i Steninge .., ja, bara känslan av att vara  f r i. 

 

Nu ska pv få ikläda sig NP-rollen!

Och om solnedgångar tycker jag ju inte ...

 Men man kan ju ...

..... ändra uppfattning.

Man är väl flexibel.

Min plätt på jorden ...

Pensionatsvärden skrev på den där sidan att han bodde i Stensjö.
Jag tänkte att det lät som världens tråkigaste plats.

Dag 3 av 4 lediga på raken ...

(Ni vet väl att jag skrivit att dragningen blir i morgon, då pv skulle arbeta in tisdagen som var ledig).

Först en sväng till kloklipperskan och Harry som känner igen sig, börjar darrrra likt ett asplöv i höstvinden ..., och Nelly vägrar att hoppa ut ur bilen.

Nu är det bara den senare som ska få manikyr och på väg in till lilla Friggeboden där det hela ska ske, hittar Nelly en annan väg ., jominsann, hon snirklar sig in bakom en taggig buske som jag knappt kommer förbi .., men det blir som matte vill förstås och efteråt är Nelly glad och sprallig och lite mallig när hon hoppar in i baksätet hos Harry som försöker låtsas att han inte finns.

På väg till Haverdal upptäcker jag ett får som spatserar lite hit och dit på vägen.
En rymling.
Ringer direkt till nolltvånoll nionittionio fyrafyrtiofyra, det numret kan väl hela Sverige vid det här laget .., men samtalet bryts, då ringer jag friherrinnan och ber henne höra med bonden Stig om han möjligen har koll på vem som är ägare till fåret och det vet han och det hela hade ändå löst sig redan; ägaren visar sig vara på väg för att fånga in den här ulliga krabaten.

Nästan framme i Skipås ser jag hela flocken samlad.
Parkerar bilen och tar mig ner mot ljungheden där dom står samlade intill en stenmur.
Har jag sagt att jag  ä l s k a r   får?

Pv ringer från skolan .., pratar en stund med honom medan jag försiktigt, försiktigt närmar mig fåren ..., tar några bilder och sedan vänder om mot bilen.

Upptäcker en nyfiken krabat som kommit efter mig och jag leeeer, tänker att det kanske är rymlingen det ...? Det är det fåret som skymtar mellan enar och granar.

Och nu, kära vänner, nu vankas dopp i havet, tillsammans med friherrinnan.

Hejåhå!

Dagens fönster ...

Katten heter Zappa ...

Ja, det får bli det här fönstret som finns hos grannarna Pelle och Maria.

Där finns även Galleri Stensjö som drivs av det här driftiga paret och har ni vägarna förbi, då tycker jag att ni ska titta in där .., dels finns där helt underbara tavlor och såväl Pelle som Maria utstrålar hur mycket värme som helst!

Sen kan ni titta in i det gula huset på kullen och få en kopp kaffe!

Det bästa för Ulrika ....

Mitt bästa är utan tvekan det att jag skaffat gymkort och börjat träna. 

Det är främst för min ryggs skull, för att bygga upp den inför operation så att rehab efteråt blir så bra som möjligt. 

 

Men det är också jättekul att träna och jag får sån energi av det, detta är det bästa jag gjort på länge, länge!!

//Heja dig, Ulrika! säger jag.

Till alla i lotteriet .....

Till Kattis, Sportiga Jenny, Friherrinnan, Anne i Mantorp, Eva på Frösön, Anna-Lena i Tumba, Babsan i Uppsala, Gunnar i Vaplan, Ann i Göteborg, Anna i Portugal, Eva i Tyresö, Ulrika och Ellem i Skellefteå: det var ju planerat att ha dragning idag - det bestämdes förra veckan - men vad jag inte visste då, det var att pv skulle ta ledigt igår onsdag för att umgås med Maria och Emma och i stället skulle arbeta igen den dagen idag, torsdag.

Då är han inte hemma förrän mörkret fallit.

Ja, ja.

Då får det bli dragning i morgon, fredag, i stället.
Vi säger vid tolvtiden.

Ni har i alla fall många trevliga kompisar att surra med i glasbyttan!

Och tack för alla härliga bidrag!

Det bästa för Kattis på holiday ...

Det bästa i veckan, det är att den här killen, som kämpar på med det att vara väldigt blyg, har hittat sig en liten kamrat på vår semester, via Minecraft-appen, och nu också hänger med honom irl.

// Kattis från en poolkant i Turkiet.

Det bästa för friherrinnan i Steninge ...

"Nu ska jag ta ett bildbevis!" säger friherrinnan och pillrar på sin mobil.

Ja, det bästa är nog att man har kunnat ta sig ett dopp i havet fortfarade.

Efter att suttit i två olika telefonköer i nästan två timmar, var det härligt att gå bort på middag. En underbar Räkgryta med en lika god äppelkaka med glass till dessert.

Ja överlever nog denna veckan också

Friherrinnan

Det bästa för Sportiga Jenny ....

 ... är utan tvekan det att mina kollegor ordnade så att jag kunde vara ledig måndag-tisdag, så att jag kunde åka upp till Stockholm för att se AIK-Blåvitt i måndags! Att Blåvitt vann matchen med 2-1 inför lite drygt 43 000 åskådare på Friends Arena var bara grädden på moset! 

 

Segern innebar att Blåvitt i allra högsta grad är med i guldstriden, och allt avgörs på lördag. 

 

Biljetter till denna match är ordnade sedan länge!

//Sportigajenny

Det bästa för Anne i Mantorp ...

Hej alla människor och djur i det Gula Huset!

Stapplar omkring här hemma och funderar över det bästa den här veckan och det är inte lätt att hitta något när man nästan aldrig tar sig utanför dörren. Men en sak är jag väldigt glad för och det är min gula kaktus som nu sätter massor av knoppar så snällt trots att den verkligen inte fått den vård den behöver.

Förstår att ni njuter av umgänget med "ungdomarna" och av det fina vädret. Såg på facebook att badstegen är kvar så ni kan doppa er ett tag till. Tränas det möjligen för julbadet i ? (kommer inte på var det är).

Må så gott hela bunten och kram/Anne i Mantorp

Det bästa för Eva på Frösön ...

Hej!
Det bästa i veckan var:

1. Vår yngstas födelsekalas i söndags. Så roligt när gammal som ung träffas och har det trevligt. Att födelsedagsbarnet hade bakat massor med godsaker gjorde ju inte det hela sämre :).

 2. Lördagens stund ute i skogsbrynet. Vi grillade korv med trevliga vänner. En tjädertupp hade förirrat sig in på "vår" väg.

Kram Eva

Mitt eget bästa ...

Ja, bäst idag i alla fall, det var utan tvekan vi-svänger-förbi-besöket hos f.d. malågrannarna (vi bodde i alla fall på samma gata - Ringvägen -) Eva-Britt och Egon Ebbeståhl.

Båda två arbetade som lärare; Maria hade Egon som magister i fjärde klass och oj, så omtyckta dom var, både frun och herrn! Så småningom blev Egon rektor för Malå Centralskola och jag vet åtminstone en som säger att det är den bäste arbetsledaren hon någonsin haft.

Ingen konst att se var dom bor heller; på husväggen sitter Nilagubben, samma figur som Anders har tauterat in på sin arm.

Ååå, det blev någon timmes prat i deras vardagsrum .., och två av barnbarnen var på besök från Lund .., plus en lurvlockig hund som var så fin.

Och så pratade vi om precis allt möjligt.
Mycket om Malå förstås .., om grannar som inte längre finns i livet och arbetsplatser där allt är förändrat och där många av de forna arbetskamraterna inte längre är på plats .., vi pratade om födelsedagar - jämna och ojämna -, om resor .., och om känslan av att  - när man flyttar - jo, att man inte längre är en självklar pusselbit i det stora livspusslet, utan att man hamnar där nere i hörnet och att man inte längre har en naturlig anknytning till andra människor .., att man inte vet vilka som är släkt med vilka och allt sånt.

Egon och Eva-Britt fullkomligt strålar av energi och livsglädje!
Efteråt, när vi åkte hemåt, pratade vi om just detta .., och om hur glada vi var efter besöket.

Det bästa för Anna-Lena i Tumba ...

Jag blir varm i hjärtat varje dag när jag vaknar bredvid min snygge och otroligt snälle man.
 

Och lite bebisgos med nr 10 i barnbarnsskaran är ju heller inte fel.

Kramar från Tumba.

Det bästa för Barbro i Uppsala ...

Det bästa i veckan var att min äldsta bror trots allt blev bättre efter akut hjärhinneinflammation.
Svårt att se en kär bror bli helt borta.....

Nu är han på plats på sitt hemsjukhus i Umeå och tillfrisknandet fortsätter.

Kram Babsan

I morgon är det dragning ....

Ännu finns plats i lilla glasbyttan!

Följande ligger där just nu och småpratar med varandra.

Det är ...

Gunnar i Vaplan

Anna i Portugal

Ann i Göteborg

Eva i Tyresö

och

Ellem i Skellefteå

Vill du vara med?

Mejla då det som gjorde dig lite extra varm i hjärtat .., mejla det till bisse151@gmail.com, så lägger jag in ditt bidrag så snart jag bara kan. Stopptid vid två i morgon.

Dagens fönster ...

... finns i ett gult hus på en kulle.

I det gula huset är vi just nu fler än vanligt .., här är alltså äldsta dottern och så Emma.
Och pv, som har höstlov.

Idag - strålande sol och blå himmel - blir det liten utflykt söderut och kanske picknickkorg eller nåt sånt. Vi får se.