En tisdag i juli ...
Västerhagen är belägen några hundra meter från Hemköp, längs Kustvägen. Ibland när jag moppade hem efter kvällspasset, kunde jag se människor som rörde sig där utanför och fragment av musiken hördes en bit bort.
Idag är det mulet, men bra ändå.
Pv har fått ny energi och återupptagit byggandet på den gamla altanen. (Han tog paus under några veckor, säger själv att det var en slags terapi att sätta igång med bygget, då när Harry gick bort.)
Själv har jag lyssnat till dagens Sommarpratare som visade sig vara Lars Strannegård, nuvarande rektor för Handelshögskolan. Programmet handlade till stor del om vikten av kultur och jag tappade tråden - eller intresset - ett antal gånger, vilket skedde tämligen ofta. Blev dock glad åt att återigen få lyssna till Gotan Project och låten Diferente. Den lyssnade jag ofta till under åren i den lilla 1:an.
Lyssnar nu och då till Tankar för dagen och så blev det den här morgonen. Den som stod för tankarna (det handlade om småprat ...) var Kajsa Riecke - ingen jag kände till - men jag fastnade direkt för hennes röst och mjuka sätt att tala. Och om vikten av småprat, det vet ju den som har läst här ett tag, att det tror jag faktiskt är långt viktigare än man tänker sig! Här en länk till hennes tankar.
Idag visade pv mig en film på instagram om en hund som varit försvunnen i tre år och nu kom husse och upptäckte hunden där den låg och sov vid en stolpe. Så han som varit husse ropade på den förlupne vännen som lite yrvaket tittade upp .., därefter försiktigt, försiktigt närmade sig och så, när allt föll plats, blev fullkomligt galen av glädje!
Den lilla filmen tittade vi på.
"Ja, oj, oj, oj ...", sa jag och kunde inte säga så mycket mera, ty rösten var omöjlig att hålla stadig.
Det var likadant för pv. Och utan att vi sa nånting mera .., visste vi ju precis vad vi tänkte. Liksom vad det handlade om.
Bilden: Och nu är båda borta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar