måndag 20 mars 2023

   Dagens fönster ... och lite till. 

Ja, den här våren bjuder sannerligen inte på solsken så där så man tröttnar på det, nej, nu norpar jag en bild från i somras, en dag när det var ljust och fint ute, ja, så pass att jag fick dra för spetsgardinen för att sila ljuset.

Vaknade i morse till dimma, duggregn och allt vad därtill hör. Det är inte annorlunda nu. 

På agendan? Köpte igår en stor förpackning blandfärs till bra pris och av detta har jag nu på morgonen gjort två stora laddningar med kålpudding. Den ena omgången är klar, den andra bidar sin tid i ugnen. Sååå skönt att kunna frysa in i portionsförpackningar och bara ta fram när det passar. 

Under tiden - medan jag stod och vid spisen och stekte vitkål - beskar pv äppelräden (vi har två) och tog in två skottkärrelass med ved och lite senare idag blir det en tur till posten i Harplinge och kanske även till Falkenberg (tapeterna till köket har kommit)  och 11-kaffe har vi redan hunnit med. 

Det är väl ungefär så spännande tillvaron kan bli. Intill mig ligger Sigge och en bit bort Harry. Båda sover ihopkurade. Och den kinesiske - alltid leende - presidenten i Kina ska nu hälsa på den inte såå ofta smajlande president Putin,. 

Själv koncentrerar jag mig på kålpuddingen.

söndag 19 mars 2023

    En söndag i mars ...

Tänk, sedan i början av veckan har vi skymtat små blåsippesällskap i den häck som växer mellan Ecke och Britts tomt och Ejdervägen. Bilden är från ett tidigare år, men ni förstår väl ändå. På min vackra almanacka - den jag köpte av illustratören Henning Trollbäck - har jag inte bara skrivit in blåsippans uppdykande, utan även att vi nu har mängder med bofinkar vid fröautomaterna. Härligt!

Det är mycket möjligt att bofinkarna hållit sig på andra platser - här i närheten - i vinter, men jag har i alla fall inte sett till dem tidigare. Nu väntar jag otåligt på sädesärlan ., därefter brukar det rassla till och så fylls det på allt eftersom. Tyckte mig även se en stenknäck på samma ställe,  jo, den tillhör tydligen stannfåglarna!

Vi har idag ätit lunch på Haverdals Golfrestaurang - en helt ljuvlig lunch -! Dagens rätt var Dansk fläskstek med knaprig svål .., potatis, sås, brysselkål, flera skålar med ugnsrostade rotsaker (kålrot, morot, palsternacka, lite paprika), strimlad rödkål (och även varm rödkål) och till detta äppelkompott - som en slags äppelmos men med stora äppelbitar/klyftor i), ja, det var det godaste jag ätit där någon gång. Blomkålssoppa till förrätt, för den som så önskade. 

Och precis nu åkte pv iväg för att hämta upp körkompisen Lotta och därefter iväg till Holms kyrka. Konserten börjar klockan 16.00, så det är mer än två timmar att finslipa på sångerna, innan det där dags för uppträdande. Här en länk till kyrkan.

Roligt också med svenskt guld i skidstafetten! Det behövs sannerligen, i tider när man som medborgare i det här landet känner sig känner sig som slängd på soptippen (tänker på Erdogan). Tack alla härliga skidåkare och andra idrottsmän som håller fanan högt! hälsar Elisabet.

Dagens fönster ...


Ännu ett fynd från den portugisiska håven kommer här! 

Försöker utröna vad. texten på skylten betyder. "Prohibida" är väl ändå förbjudet ...? Aha, kanske att det är förbjudet för affischering?

Tack annannan för bilden!

Så enkel. Så fin.

lördag 18 mars 2023

Snödroppetips från madamen i Porto ...., eller grönt är skönt.

Alla läser kanske inte kommentarerna, så här kommer den länk som annannan (lär mig aldrig hur många n det ska vara ..) skrev ner i sin kommentar.

Jo, där fanns det minsann mycket vackert att vila ögonen på.

Är du skrockfull ...?

Nej, pv ställde inte frågan direkt så, men helt plötsligt en kväll frågade han om jag går under stegar? 

"Ja, självklart, om det behövs ...", svarade jag. 

Nycklar på bordet då? 

"Inga problem!" blev mitt svar. 

Och om en svart katt går över vägen ...? fortsatte han. 

"Inga problem där heller ...", svarade jag. 


Helt ärligt blev jag så perplex över hans frågor .., kunde inte begripa hur han - en matte/no-lärare - kunde vara skrockfull. 

Och du som läser här ...?

Hur gör du?

    Lördagstankar ....

En skön morgon. Vaknar utvilad redan vid fyratiden, men ligger kvar i sängen. Lyssnar på P1-program som avlöser varandra och så blir det nyheter förstås och jag tänker att det här med nej:et från den turkiske presidenten, det känns som ett slag i ansiktet på hela vårt land .., som en mental snyting .., "ja, här får ni era uslingar, men Finland tar vi mer än gärna emot!" 

Jag tänker också att den finländske presidenten Sauli Niinistö har sååå mycket mer pondus än vad vår egen statsminister lyckas uppbringa och måhända är Erdogan den sortens man .., ungefär som Trump som ju tyckte om att möta likasinnade, typ Nordkoreas president eller Putin? Och Tobias Billström är ju som en söndagsskolegosse i jämförelse .., men Oscar Stenström - vår förhandlare - verkar skärpt, nå,  det hjälpte ju inte.

Alexander Stubb - tidigare finländsk statsminister - skriver lugnande ord på Twitter, ja, till oss svenskar alltså. "Sitt stilla i båten, ni kommer med!" menar han. Jag hoppas att han har rätt. 

Det här är näst sista dagen med SvD: s digitala version och igårkväll läste jag ett låååååångt reportage från fronten i Ukraina, skrivet av författaren/reportern Mustafa Can och med (numera prisade, men ack, så förfärliga) bilder av Eddy van Wessel. Hu, så gräsligt hemskt!

Nu ska jag ringa till Sonja och höra om hon vill göra oss sällskap till restaurangen i Harplinge, den som för 63:- serverar lunch till den som är över 70 år och för oss som är yngre, blir det åtta kronor dyrare. Då ingår salladsbuffé modell mindre, samt dessert. 

Så blir det skidskytte .., pv har nu på morgonen bakat en drömrulltårta (hans far arbetade ett tag som bagare och det intresset har nog gått i arv), ett besök på biblioteket för att kopiera något som Ingrid i Falun gärna ville läsa, det ska helst hinnas med .., (och förhoppningsvis hittar jag då något läsvärt) .., och lövräfsorna - vilka igår fick nya skaft - kanske får träda i tjänst?

Ungefär så.

fredag 17 mars 2023

Dagens fönster .... DN:s nutidsquiz och lite till. 


.... skymtar där till höger om Harry, som för övrigt fått agera i reklamsammanhang för Solhaga Bageri - helt utan min förskyllan -. 

Det vill säga: de bad att få låna bilden och så gärna, så. 

Tänka sig att bli lokal kändis på äldre dagar, ni förstår väl hur stolt Harry blev!

Veckans nutidsquiz gick väl si så där. Mest si. 

Pv hade 9 rätt av 10 (fel på fråga 5,), själv hade jag 7 rätt, fel på samma fråga, men även på fråga 9 och 10. (Ukraina och sport). 

Bara att ta nya tag. Man skulle ju kunna skylla på sjukdom tidigare i veckan, men oavsett om jag varit helt kurant, hade jag inte kunnat "felfrågorna". Inte gick det så mycket bättre på ordtestet heller, det var ord jag aldrig hört talas om. Bedrövligt. Redan i förväg ber jag att få framföra mina varmaste gratulationer till er som får ett bättre resultat, vilket nog inte är så svårt. Grattis, grattis!


Piggar upp mig med en bild från något tidigare inlägg. Det var när Harry fick ett alldeles eget brev från Britt och Ecke, med en liten korvbit inslagen och fasttejpad på papperet. 

Oj, så spännande det var! Lägg märke till hur han nu bara inväntar att pv ska ha läst brevet .., det är ju KORVEN han vill ha!

Och strax ska turbulensen i KD diskuteras. Ja, hade det varit val nästa vecka, hade nog det partiet fått säga tack och adjö. 

Stackars Alf Svensson .., han har nog haft huvudvärk den senaste veckan.

Annat som kan storma?Polen skickar stridsflygplan till Ukraina. 

På Paris gator är det stora demonstrationer och det är sopstrejk med allt vad det innebär (råttorna har kalas!), allt på grund av höjningen av pensionsåldern, från sextiotvå till sextiofyra år. Hela havet stormar, även där. 

Men här hemma råder lugn. Pv eldar i kaminen och Sigge har norpat bästa platsen i soffan Ektorp. 

Så kan det vara.

torsdag 16 mars 2023

Om jag tycker ...

... att Ardalan Shekarabi (s) är bra som politiker?

Det kan jag lova att jag tycker. 

Samma sak med Aida Hadžialić, även hon s-politiker.

Dagens fönster ...



"Fönster med folk", skrev avsändaren. 

Är detta Porto?

Och kanske är det beskärning av träden nu på våren? Hamling, rent av? Är det pilar, kanske?

Vi hade en gång tretton pilar på rad utanför huset i Bjäresjö. Vilket enormt arbete det var när dessa skulle hamlas. 

Minns jag rätt, sade exet att nu återstår endast tre av dessa tretton träd.

Tack annannan för att du tog dig tid med håven!

Ännu mera om reklamfilmer ...

Nu kommer jag ihåg ännu en  film som jag tycker om; den med Foppa Forsberg. (Reklam för Svedea försäkringsbolag). Det övergår mitt förstånd hur han kan agera så fullkomligt naturligt framför kameran! Dessutom ser han så självklar ut där han kommer framglidande under bilens underrede, att jag lätt som en plätt hade kunnat anlita honom! Smart val av försäkringsbolaget.

En favorit som jag berättat om tidigare, är den här. Oslagbar.

Ännu en! Undrar om inte det här är Roy Anderssons alster?

Den här kanske är den allra bästa? Också Roy Andersson. Dialekten gör förstås sitt till. 

När jag ändå är igång, kan jag ju ta med Carglass reklam - dom ser också så trevliga ut -. Förtroendeingivande, helt enkelt.

onsdag 15 mars 2023

Bäst och sämst .... 

När man som undertecknad nästan dagligen tittar på betalkanaler (läs: Ambulansen och dylikt), får man enorma mängder reklam på köpet. 

I stort sett tycker jag att nittionio procent av all reklam är urdålig och får mig INTE att lockas till inköp eller att lyckas med det dom önskar sig.

En film ger mig rysningar: nämligen Svenska Spels tjat med kvinnan som tappar sin mobil i en toalettstol och så vänds den åt rätt håll - (mobilen) - och den lyckliga kvinnan får tipset att köpa en Sverigelott. Aldrig att jag ska köpa en Sverigelott efter att ha plågats med den filmen ett oräkneligt antal gånger!

Icareklamen tycker jag också har blivit aningen tjatig, för att inte säga rejält enjängd.

Nå, men den där ynka procenten bra reklam? 

Jo, Länsförsäkringars Trygg Hansas film där en ung man har klarat körkortet och kliver ut ur bilen, hissar upp byxorna och kramar om sin mamma. Länge trodde jag att det var reklam för en körskola, ja, tills pv upplyste mig om hur det låg till, så egentligen är ju själva filmen inte riktigt perfekt för syftet .. men jag blir så varm inombords av den unge pojken och hans mamma. (Länsförsäkringar tTrygg Hansa tänkte jag inte ens på). 

Bästa reklamfilmen, den såg jag härom kvällen. Tänk er ett helt moln av flyttfåglar som kommer insvepande mot tittaren och så texten - ungefär så här -: "150 miljoner flyttfåglar på väg in över Sverige" ..,, och i bild en biltvätt hos Q8.  Jag loooog och kom ihåg alla hundratals kajor som övernattade i ett träd på parkeringen, ja, i det bostadsområde i Malmö där sonen med sambo då bodde och hur bilarna kunde se ut på morgonen - helt nerskitade -! Den tycker jag är kanonbra! Humoristisk!

Ett aftonfönster från Kiev ....

 
Det var för exakt tio år sedan som AP besökte Ukrainas huvudstad, då i ett jobbärende. 
Då såg det ut så här.

 Ner och upp .... 


Efter akut insjuknande i måndags (för såväl pv som för mig själv) med våldsamt illamående med allt vad det innebär och hög feber för pv och total kraftlöshet, är vi nu på banan igen. Halleluja! 

Och jag säger bara det: vilken lycka med underbar granne som ringer och frågar om det är något vi behöver ha hem från affären! Tack Annelie!

När man mår dåligt, kan en Skogaholmslimpa och rökt medwurst vara PRECIS det man trånar efter - något vi aldrig köper i vanliga fall -. Lägg till detta varm choklad i älsklingsmuggen .., det är tröstefika rakt av. 

Låg i morse och lyssnade till Europapodden där olika länders ekonomi togs upp. Det låter kanske inte så intressant, men var det verkligen och jag blev så imponerad av programledaren Caroline Salzinger som var så skärpt på det här området! Inbjuden var även SR:s ekonomireporter Kristian Åström, som är fenomenal på att förklara hur det ligger till. 

På Sveriges Radio råder numera "Hela havet stormar", nu, när de olika korrespondenterna ska bytas ut. Ginna Lindberg löser av Cecilia Khavar i USA (blir säkert jättebra!), Kinapoddens programledare Axel Kronholm som jag för övrigt tycker har skött ledarskapet med den äran, han blir plötsligt korrespondent i Bangkok med ansvar för Sydostasien och var det inte någon som skulle till London ...? Ja, det blir intressant att följa detta. 

Tittade på brittiska "Inside the Ambulance" igår och däerefter var det ett liknande program - "Ambulansen Australien" -. Det som slog mig var att det mesta såg så mycket mer modernt ut i det senare programmet .., och att ambulanspersonalen "down under" verkade betydligt mer vältränade. Nåväl, det kanske bara vinklas åt det hållet. Och jag vidhåller fortfarande, att mer vänlig personal än de som arbetar åt NHS (åtminstone dom som vi får följa) kan omöjligen finnas.

måndag 13 mars 2023

    På besök i ett museum i Australien ...


... året var 1986 och minns jag rätt så var det i Melbourne, föll jag pladask för den här målningen, gjord av den svenske konstnären Johan Krouthén (1858-1932) född i Linköping, där han också slutade sina dagar. I museéts butik fanns målningen som affisch och det visade sig bli ett sjå att få hem affischen i sin avlånga pappförpackning, men det ordnade sig och väl hemkommen till Malå, kom den lille gossen att hamna inom glas och ram och jag tyckte så oändligt mycket om den! 

Vi hade tavlan i vardagsrummet och jag blev lika varm inombords var gång blicken vandrade åt det hållet. Så fantastiskt fint fångat .., känslan av hur gott gossen sover .., skorna och händerna, ja, allt.

Av en händelse upptäckte jag nu på morgonen att Nationalmuseum i Stockholm har en utställning med titeln "Trädgården - Konst och natur under sex sekler" och där lär något av Krouthéns alster finnas med.

Det kanske vore nånting för mig?

Utställningen pågår fram till den 7:e januari 2024.

Dagens fönster ...



"Här fixar dom din symaskin!" skrev fönsterfångerskan i Porto. 

Bra att veta! hälsar madamen som numera sällan närmar sig en "máquina de costura".

Och stort tack för alla fönster du fångar i flykten!

söndag 12 mars 2023

Återbördade .... 



Jo, så är vi åter på hemmaplan, efter två intensiva dagar i landet Skåne. Såååå trevligt alltsammans! 

Kom ner fredag och bjöds på lunch och där var även Tommy, Karin och Lykke (hunden) och jag tänkte på vilken lycka det måtte vara för småttingar att känna sig såå älskade av så många! 

Lördag trädde vi i tjänst vid tiotiden och det kan jag säga .., att när sonen kom hem vid tre och Maja vid fyra, då var vi tämligen slut på som artister. 


Hur många gånger som helst bytte vi "body", dessa så finurliga klädesplagg där man knäpper dem i grenen, men hjälp, så bökigt när den som är sju månader ideligen kräks upp välling eller annat och hela rubbet ska tas av! 

Och när bytte jag en bajsblöja senast?  Det måtte i alla fall vara flera år sedan! Nåväl, det gick bra. 

Den som nu är minsting  är en bestämd liten herre som inte låter sig krusas .., nej, han tittade med ytterst allvarsam min på oss nykomlingar och allra mest på Harry, men vänta bara., efter en heldag tillsammans var det andra bullar, då var vi riktiga vänner.  

Vi sov i Elliots rum, i hans våningssäng. Där uppe - i ensamt majestät - tronade pv .., medan jag delade den bredare underslafen med Elliot och Harry.

Annat trivsamt? Jo, att jag delgetts en HEMLIGHET, en hemlighet som var så hemlig så jag egentligen inte vet riktigt vad den handlade om, men jag lovade dyrt och heligt att inte avslöja den. 

"Bara du och jag farmor ...", sa gosse som snart fyller fyra år.

För övrigt bjöd Skåne på gröna gräsmattor, strålande solsken, några snöflingor, men mest av allt: en känsla av att ligga veckor före oss. 

Kanske kändes det allra mest när vi på väg hem närmade oss Halmstad och passerade åkrar täckta av snö. Inga kolossala mängder, men det var i alla fall vitt. 

Och i Gullbrandstorp såg vi t.om snödrivor!

Möttes av en glad Sigge som kom från växthuset och strök sig runt benen och jamade och hade sig. 

Fåglarna fick frön .., jag vattnade sticklingarna, samt alla frön som kommit i jorden (än en gång tack, Kristina!), pv satte sig vid pianot och övade och övade (den där konserten nästa söndag ...) och själv däckade jag på soffan. 

Nu eld i kaminen. Kollade i bloggens arkiv och såg att samma datum 2012, hade jag sett och hört såväl lärkor, som strandskata och tofsvipor. Ja, det var då det.

 Idag fyller ..... 


... världens bäste Rexxie 60 år! 

Grattis du alltid så vänlige  och omtänksamme Anders! Hoppas att du fått en på alla sätt och vis fin födelsedag! 
(Det fina lilla broderade hjärtat kom tillsammans med en underbar bok som Rexxie skickat - bara så där spontant !)

lördag 11 mars 2023

Dagens fönster ...



Här kommer ännu ett fönsterbidrag från den där jättefångsten ; den som legat och deppat och väntat och väntat. 

"Loja" står det på fönstret och när jag googlar, tycks det vara någon slags designbutik ...?

Adressen är Rua de Miguel Bombarda 207 i Porto och här kan man få ett smakprov på deras utbud.

Sååå mycket läckra möbler och inredningsdetaljer, tycker jag.

Och den som hade håven redo var annannan.

Det tackar man för!

fredag 10 mars 2023

   Dagens fönster ..., veckans quiz och lite till.

 ..... fångades igår hos klockmakaren i Falkenberg. 

Detta är alltså vad han ser från sitt lilla arbetsrum .., Ätran som rinner förbi. Det slog mig när vi passerade över Tullbron att Ätran är betydligt mera strid än Nissan, som vi ju ser här i Halmstad.

Och så veckans quiz: "Nu Elisabet har du slagläge ..., jag hade åtta rätt", sade pv nu på morgonen. 

Efter frukosten hämtade jag mobilen och tog mig an eländet. Hoppsan, nu hade DN moderniserat det hela, så där så man ser direkt om det avgivna svaret är rätt eller fel - det var bra! - och jag fick samma resultat som pv, men vi hade fel på olika frågor. Jag svarade fel på det här med deklarationen, samt på frågan om lagförslaget. Vad pv missade, har jag ingen aning om. 

Ordquizet .. där hade jag 10 av 12. (Fel på fråga 5 och 10).

Nu ska jag hoppa in i duschen, pv ska å Vägtrafikföreningens vägnar träffa Lennart och titta på en karta över ett område här i närheten och vi räknar väl med att vara i Skåne vid ettiden. Å, så roligt det ska bli!

torsdag 9 mars 2023

 Bevingat besök och lite till ...


Promenaden. 

Först ner mot parkeringen, sen norrut in i hästhagen .., sitta på en mossig sten och bara njuta och Harry intill. 

Han sitter nära-nära och puttar lite med sin högra framtass på min arm. Aha. Han vill bli gosad med. Så då gör jag just det en liten stund 

Därefter går vi rakt ned mot havet, vinklar norrut - havet på vår vänstra sida - och så tar vi höger och då kommer man till stigen som löper uppför åsen. 

Den är kämpigare än man tror, särskilt när det är halt och när snön  har frusit. 

När vi når toppen, då brukar vi slå oss ned på en slags berghäll och så sitter vi där och tittar ut mot havet och världen, den som ligger rakt framför oss. Men inte idag. Nu bara fortsätter vi .., förbi grinden som smäller när den dunsar igen .., förbi Johanssons stora hus där elgrindarna nu stått öppna hur ofta som helst .., vidare förbi Stora Hus där pv brukade ha privatundervisning i matematik .., där är hästhagar på vår högra sida .., och sist av allt har vi Stora Stensjö (det gamla "godset") med ännu fler hästhagar och på lagårdstaket (numera till hälften täckt av solceller) sitter ett stooort sällskap kajor och tjattrar. 

Nu är det nära .., bara över lilla bäcken och där är Ecke och Britts infart och så är vi hemma. 

Hängde ni med? 

Efteråt, slår jag mig ned i solstolen (den som man steglöst kan tippa bakåt) och Harry lägger sig på gräsmattan - den lilla plätt som tinat upp - samtidigt som jag lyssnar till Kinapodden. Programledare är Axel Kronholm. Vilken röst han har! 

Småfåglar flyger ideligen fram och tillbaka och pickar i sig frön. Jag räknar till tre rödhakar, några talgoxar, blåmesar (somliga är sååå små!) .., nötväckor förstås och där är koltrastar som alltid ska ha företräde, särskilt herrarna, vilket irriterar mig. 

En liten tita - osäkert om det är en tall, - eller entita - hälsar också på. 

Och högt uppe i en björk nere vid vägen, ja, där sitter två kråkor och höjer sina röster. Ett ständigt kra-kra:ande är det och aldrig tidigare har jag sett eller hört så många kråkor som den senaste tiden. 


Pv har ringt. Han berättade att rektorn på den skola där han vikarierat i flera månader, gull-ber och vill ha honom tillbaka. 

Eller: eleverna vill! 

(En liten handskriven lapp ligger på hans skrivbord. Där står att han är den bäste ma/no-läraren dom haft och "du har ett hjärta av guld". En liten molekyl har även ritats dit.)

Aj, aj. Kommer han någonsin i livet att kunna säga nej och att han faktiskt vill bli pensionär på heltid. 

Jag tvivlar. 

När jag för tretton år sedan meddelade chefen i Ystad att jag ville säga upp mig, erbjöds jag dubbel lön i tre månader, bara jag stannade kvar under sommarmånaderna. "Tack, men nej tack" , svarade jag. Återstår att se hur det går med husets herre.