Och från Agnetha i Skellefteå idag ...
Så här skriver hon: "Min balkong, igår nådde snön upp till räcket!"
// Tack Agnetha!
22:a november i Malå, Ekerö och Stensjö ...
Utsikt från sjukstugan hemma. - 7, vindstilla och helt underbart! skriver Maria.
(Jag får aldrig ihop det, just varifrån hon står bilden tas. Jo, ovanför entrén, förklarar hon.)
"Godmorgon!" skriver AP som är ute vid stallet och ger Tristan mat. (Förmodar jag).
Och här hos oss i landet Halland, ser det ut så här vid 9-tiden, den här morgonen. Sex minusgrader.
Från Bjäresjö i Skåne - och Tommy - kommer följande rader på chatten: "God morgon i snöriket. Här har vi 0,2 mm."
Dagens fönster ...
Ännu en bild med ett fönster (och med solsken!) från madamen i Porto som varit, eller ännu är, hemma i Skåne.
Från att ha varit ett bågformat fönster, tycks man ha valt detta i stället.
Jag tycker att det blev fint.
Ännu ett vintrigt fönster ...
Den här bilden kommer från Roslagen och det var Babsan som visar hur det ser ut.
Så här skriver hon: "Tre till fyra dm snö på ett dygn! Det är till och med för mycket för en norrbottning!"
Här i Halland är det - än så länge - gröna gräsmattor, men det är väl bara en tidsfråga innan även vi får vinter.
Tack Babsan och hälsa fina hunden Floke som är på besök hos er!
I postlådan ...
Var gång det kommer brev från Eva i Tyresö, ligger brevet i de allra mest ljuvliga kuvert, förfärdigade av hennes dotter Maja!
Tänk, att man kan bli så glad av sånt här! Bilderna tar hon från sidor i gamla böcker som hon hittat på loppis eller annorstädes och så blir det så här fint.
Blir man inte glad, så säg ..?
Undrar just vad den lille abborren nu får veta ...? Att han ska ätas upp ...?
Tack, du underbara Maja, om du råkar läsa här! (Och Eva, såklart som skriver så rara brev!)
Och så ett extrafönster ...
Ett fönster fångat nu på morgonen vid kvart i nio, hos ellem i Skellefteå. Se där .., nu närmar sig vintern i Västerbotten! Pv blir lycklig .., hoppas förstås att även Malå ska få en hel drös med snö, så han kan harva runt i elljusspåret, allt med tanke på Vasaloppet i början av mars.
Tack ellem! säger jag.
Dagens fönster ...
Resumé från den tjugonde november ...
Det har varit en bra dag. I jakten på något som jag köpt och lagt undan "på något bra ställe" (eftersom kattskötaren annars kunde upptäcka sin present ...) , har jag vänt huset upp och ner.
Vi har en garderob; en gång i världen var det en toalett, om än liiite större, det var innan pv flyttade in och där tömde jag ut det mesta och tänkte att "ja, men här har jag nog gömt det hela!"
Det hade jag inte.
Nåväl, det blev bra ändå, ordning och reda och jag frågade pv om han kunde sätta upp ännu en hylla och det gick snabbt det! Nu blev det mycket bättre, men presenten är försvunnen.
En sväng till Harplinge bibliotek hanns också med, då vi lät skriva ut några papper och pv letade efter en bok att ha med sig på uppresan. Ja, ner också.
Jag gjorde Tareqs kycklinggryta med ris, pv bakade sitt bröd + kanelbullar och i jakten på Det Försvunna, vaskade han golvet under soffan Ektorp också. (Nej, inte där heller!)
Jo, men vi känner oss ganska nöjda med dagen. Efter lunch kom SOLEN och det blev kyligt, men likäl ljuvligt.
Jodå, jag tog visst några bilder!
Så här fint var det när vi tog den mindre vägen till Harplinge! På två ställen här i närheten, samlas e n o r m a mängder med kajor; det är som en getingsvärm som flyger fram och åter över vägen! Många är de försök jag gjort att få med den där svärmen på bild, men så snart jag kliver ur bilen, sitter dom i små grupper om fem och fem. Jag har givit upp.
Och i Särdal pågick valla-får-lektioner. Nu fick vi veta att hunden - en 9 månader ung bordercollie - är under upplärning och alldeles lätt var det inte för honom .., ååå, så han hade lust att komma alldeles, alldeles i hasorna på fåren som förmodligen inte förstod vad det hela handlade om.
Kvinnan som försökte visa honom hur det skulle gå till, berättade att hon ibland är uppe i Västerbotten, ja, i Kåge, där hon tränar vallning med andra hundar. Apropå min dialekt, den som hon genast kände igen, då jag frågade om det var okej att ta några bilder.
På biblioteket .., där var det många småttingar! Underbart!
Och nu är det kväller. Elden i kaminen har slocknat .., Sigge ligger intill mig och man fasar för vad Ryssland kan använda som vedergällning, nu när ukrainarna haft den oerhörda fräckheten av använda sig av samma sorts vapen som ryssarna själv avfyrat. Helt ärligt undrar jag hur dom tänker, militärerna i Moskva.
Dagens fönster ...
Ännu ett fönster från Värmlands museum!
Tack Turtlan/Annica!
Inte på länge, länge har det kommit så många fönsterbidrag från er bloggvänner, som de senaste månaderna!
Jag lägger in dem i förväg, försöker variera bidragen och det är som ett litet pussel!
Stort, stort tack till er alla!
En familj som vår ...
Igår började vi titta på danska tv-serien "En familj som vår" som bland annat finns att se på tv4-play. Det var en ren händelse att vi upptäckte den, det var väl någon trailer förstås och vi såg att nu var det avsnitt 4 som visades, men okej, vi tittade ändå. Och föll pladask!
Idag har vi kommit ikapp och sett de tre första avsnitten. Tog en paus och gick ut och räfsade ihop två säckar med löv och nedklippta växter (fullt i komposterna) och sen på det igen!
Regissör är Thomas Winterberg och jag har inte sett många filmer av honom, men den jag såg - och det var länge sedan - var "Festen - och den tyckte jag var enormt bra. Det är den här serien också.
Filmtopp.se skriver så här:
"I en inte alltför avlägsen framtid står Danmark inför ett ödesdigert faktum – snabbt stigande vattennivåer kommer snart att göra landet obeboeligt. Samtidigt som samhällen evakueras och familjer gör sig redo att lämna sina tillhörigheter och hem, ställs studenten Laura inför ett val som kan påverka hennes framtid. Ska hon fly med sina föräldrar eller starta ett nytt liv tillsammans med killen hon nyligen förälskat sig i?"
Filmen handlar alltså hur olika familjer försöker ta sig ut ur landet som nu helt ska stängas ner, men det är inte det enklaste .., man får inte fly vart man vill - somliga blir kvotflyktingar - några hamnar i Bukarest, andra i Finland och det är inte enbart danskar som flyr, även holländare har drabbats av katastrofla översvämningar. Allt eftersom man tittar, känner man sig som goda vänner till människorna och blir förfärad när barn och föräldrar skiljs åt - ja, anhöringinvandring är ju inte populärt - och här syns tydligt hur det kan bli.
Det är som bakvända världen. Och den är inte enbart skrämmande, den har så mycket annat .., den är romantisk också. Och spännande!
Skådespelarna är - som alltid i danska filmer - suveräna! Alla, i minsta biroll, agerar trovärdigt! Helt fantastisk är Amaryllis August (dotter till Bille August), men det finns inte en enda rollfigur som faller ur ramen! Och oj, vad man får tänka till och reflektera! Visas måndagar i tv4, men finns som sagt att streama på tv4 play och jag tror även Telia play. Här kan man läsa om den .
Sååå sevärd!
Den här dagen ...
Inte mycket blir gjort, i alla fall inte på eftermiddagen.
Men på förmiddagen, då.
Handtvättar bilen på uppfarten .., svänger förbi biblioteket i Harplinge och lämnar igen två böcker .., hämtar pv i Skallkroken (inget bad), returnerar ett paket till Bonprix (väldigt bra bemötande från deras kundtjänst, snabbt och effektivt!) .., och handlar livets nödtort på Hemköp ..., putsar två fönster och därefter - när vi ätit rester från gårdagen - tittar vi på filmen "Populärmusik från Vittula". Jo, jag har sett den tidigare och även läst boken, men tala om att den filmen kan befästa fördomar om människor i Tornedalen, även om det förstås var överdrivet i massor!
Eller "befästa", framkalla kanske.
Minns att jag tyckte så mycket om boken.
Kolsvart ute. Verkligen k o l s v a r t.
Har idag gjort det jag inte brukar göra, det vill säga: tagit fram adventsstakarna (de elektriska och jo, Bert .., nu ska vi även fira sjunde advent ...), men inspirerades av walkaboutsweden. Kan hon, kan vi. Och förresten är vi bortresta då, den 1:a advent, så vi smygstartar och så blir det lite ljusare.
Det var allt.
Ny skjutning, nu i Kungens kurva i Sthlm. En fjortonårig pojke är anhållen.
Ny vecka .., ny giv.
Gick till sängs vid niotiden igårkväll och känner mig nu omåttligt utvilad. Var såå trött efter middagen tillsammans ., det blev många timmars surr i uterummet. Rara, underbara vänner som betyder så mycket!
Till idag hade pv anmält sig som tillgänglig för inhopp, men fick så sen förfrågan, så han tackade nej ., han skulle helt enkelt inte kunna infinna sig i tid. Då fick han bassning. Har man anmält sig som tillgänglig, så har man.
Han försökte förklara, men fick då svar att det endast går att svara ja eller nej, det blev lite moment 22 av det hela. Nu blir han hemmavid.
Tittar på Morgonstudion hos SVT och trivs med hela gänget. Linus Fremin tipsar om filmer. Jag gillar honom skarpt. Ska idag försöka plocka fram adventsstakar och annat inför just advent - då vi befinner oss i Malå - men å, så roligt att komma hem till lite glitter och ljus.
Och SMHI varnar för snökaos i veckan. Ja, det k a n bli kaos, alltså. Måtte de som ännu inte bytt till vinterdäck lyssna till varningarna!
Ring-ring ...!
Så här det ut på min mobilskärm när jag ringer till min äldsta syster, hon som bor i Skåne. Hon heter Rigmor, men kallades Riss när jag växte upp.
Här står hon i sitt kök ute på landet .., i den där gamla skånelängan där man nästan kan se från ena gaveln till den andra (inomhus alltså) och stor övervåning är det också och stor tomt, med hagar som hyrs ut till ridskolan intill (flera hästar, som går där i hagen alltså) och en annan hage till en skock får.
Rigmor är och har alltid varit otroligt idrottsintresserad, främst skidåkning och friidrott, men själv har hon aldrig ägnat åt vare sig träning eller några av dessa idrotter. Funderar jag någon gång på vad någon skidåkare hette på 60-talet, så är det bara att ringa Rigmor. Hon vet. Hon har stenkoll.
Så är det även nu, men däremot är det lite knakigare med närminnet. Alltså ringde jag till henne innan skidskyttet tog sin början, dels igår, men även idag .., och så blir det förstås även när det blir dags för längdskidåkning.
"Hej Rigmor! Nu är det bara tjugo minuter kvar tills det börjar! Det sänds i SVT 1!" säger jag och hon blir så glad, men låter också så förvånad. Hon, som förut hade stenkoll på tv-tablån när det var något sådant!
När jag gick i låg,- och mellanstadiet och Rigmor hade flyttat hemifrån (till Karlstad, Karlskoga, Arvidsjaur, Umeå och Luleå) brevväxlade vi. Hon skrev så rara brev, hade så vacker handstil och när hon kom hem till påsk eller jul , mötte jag alltid henne vid bussen.
Att få hjälpa henne nu, så där vid sidan om .., det känns så bra, så bra.
Söndag ...
Det plingade till i min mobil - ett pling som jag lärt mig känna igen - Aha, nu kommer det fönster från madamen i Porto! - sa jag till pv.
Jodå, så var det.
"Skånska söndagsfönster till dig!" hade hon skrivit och då får det bli ett extrafönster just idag.
Det tackar jag för!
Dagens fönster ...
Här några andra varianter och dessa fångades i Lysekil.
Ofta ser man hus belägna uppe på toppen av någon bergknalle och jag fattar inte hur åldringar - om dom fortfarande bor där - tar sig upp till sitt hus?
Det kan vara stentrappor som mest ser ut att gå rakt upp i himlen.
Här kan man läsa lite om bohusländsk byggtradition.
En som gärna vill ändra på det hela, (Vita Havet) är Marie Erbérus. Intressant hur hon resonerar sig fram.
Det var jag själv som tog bilderna och jag ångrar att jag inte tog fler, men det får bli nästa gång.
Dagens fönster ...
Från annannan kom en svärm med fönsterbidrag och det här var ett av dem. Fem som tittar på sina mobiler .., en som kanske lyssnar till musik eller en ljudbok. En som tittar ut genom fönstret.
Tack! säger jag.
Tankar för dagen ...
Säger bara en sak: jo, att morgonens "Tankar för dagen" var nog bland det bästa i den vägen som jag har lyssnat till.
Fyra minuter och tjugosex sekunder som fick mig att ligga i sängen och le åt hur alldeles omåttligt finurlig den mänskliga hjärnan kan vara.
Allt berättat med samma värme som alltid, av Emil Jensen.
Här en länk till programmet, om någon är intresserad.
För övrigt?
Vaccinmotståndaren Robert Kennedy Jr blir hälsominister i USA och den nye försvarsministern Pete Hegseth är en s k Foxprofil och Elon Musk (som hoppade och studsade av glädje när han presenterades av D.T. på ett av alla valmöten ...) blir departementschef.
Ja, det ska bli intressant att se vad det blir av detta. Jag undrar hur många tappade hakor som nu ligger i drivor i USA. Det känns som "Hela havet stormar!" Och man får vara tacksam att man själv är utrustad med två hakor, åtminstone en är kvar, men det kanske kommer fler överraskningar från den kommande presidenten.
Själv ska jag idag köpa kornmjöl och fläsk till paltmiddagen på söndag. Pv läser DN .., det är eld i kaminen och Sigge ligger vid min vänstra sida, som alltid. Bedrövligt resultat för mig på DN-quizzen, 6 av 10 rätt, men bättre på ordquizzet, där var det endast 1 fel. Nu tycker pv att jag ska ta mig an ett quizz som handlar om fartyg och andra flytetyg ..., det vet jag inte direkt om jag nappar på, antar att han hade väldigt bra resultat där. Jo, jo.
Milda vindar ute. Idag s k a det bli ett dopp i havet.
Dagens fönster ...
Hon är som en liten flyttfågel, den här madamen i Porto, hon som alltid tycks ha håven redo!
Här har hon lämnat Porto och är, när bildens tas, i Lissabon. Det var förra söndagen det.
Tack annannan!
Nu ska jag minsann ta mig en titt på klädstrecket.
Det tycks vara tights, kanske t-shirts, två badhanddukar (en för barn, tror jag ..) och måhända är det underkläder närmast fönstret?
Millenium, Bohuslän och att vara hemma igen ...
Ja, jag säger bara det .., stackars, stackars all sjukvårdspersonal i Västra Götaland vilka nu väl håller på att försmäkta eller möjligen explodera, när det nya datasystemet Millenium bara ställer till elände.
Jag är glad att jag inte arbetar just där. (Eller är glad att jag inte arbetar alls).
Och dyrt har det varit också .., kan det vara möjligt att det kostat fyra miljarder!!!
Nåväl, vi har haft underbara två dagar i Bohuslän och har inte nödgats söka sjukhus och kanske blivit felbehandlade, av ett datasystem som fallerar.
Vi höll oss friska.
Hotellboendet "Strandvillan" visade sig vara lika fint som bilderna jag tittat på. Ett relativt litet rum, men tillräckligt för en övernattning. Balkong ut mot havet till .., med litet bord och två stolar. Tidigt i morse hörde och såg jag joggare komma springande i mörkret längs strandpromenaden (alltså inte på stranden) och det var hundrastare och en liten motorbåt kom också i mörkret och lade till vid bryggan; kanske pendlar mannen till och från sitt arbete?
Och här på bryggan, bara femtio meter från vårt rum, tog pv sig ett morgondopp i halvmörkret. Nej, jag avstod. Jag vill ha dagsljus och vill inte gå och äta frukost i vått hår.
Innan vi åkte hemåt,besökte vi Havets Hus, beläget alldeles intill hotellet. Nej, det var ingen höjdare, tycker jag.
Akvarierna såg så ...., ja, nästan smutsiga ut och stackars "havskatterna", en slags blå, rätt stora fiskar, låg och slöade på botten. Jag tyckte mest att dom såg deprimerade ut, om nu fiskar kan vara det.
Nu är dessa fiskar bottenlevande, men så ledsamt det såg ut. Vid varje akvarium satt små skyltar för respektive fisk, men skyltarna satt så högt upp att jag knappt kunde läsa vad där stod.
BRA var i alla fall de filmer som visas i en salong .., det går för runt liksom och dessa var väldigt intressanta.
Inträdet var 140:-/person för oss pensionärer.
En liten butik (eller ganska stor och rymlig) i foajén, fanns också, med trevlig expedit. Köpte några kort som ska postas i morgon. (Ser ni att det kommer ut vatten ur ett rör i mitten av bilden? Det fanns två sådana rör och med jämna mellanrum pumpades det ut. Frågade en man som arbetar i Havets Hus som stod och väntade på något på piren, om vattnet kom från alla akvarier? Ja, så var det. En slags rundgång med vattnet.
Tidigare på morgonen såg vi den här fiskebåten närma sig piren.
Jo, den båten levererade tre lådor färska (kokta) räkor, vilka skulle bli mat till fiskarna på andra sidan gatan. Fyrtiofem kilo allt som allt var det.
Ja, så blev det ungefär - men inte helt exakt - samma väg hem igen. Inga färjor.
Vi åt lunch i Skärhamn .., fick sedan lång kö på E6:an på grund av "incident" och kom hem vid femtiden.
Allt som allt en så trivsam utflykt. Till Lysekil är det ungefär 20 mil om man inte svänger förbi Skärhamn. Gör man det, blir det kanske ytterligare tre mil.
Nu ska jag gosa med Sigge.
Dagens fönster ...
"Hej!
Håvade in ett fönster till dig från tandläkarens väntrum.
Ett alldeles nyligen omstylat väntrum.
Himlen är blå och solen skiner över stan. Ur högtalaren kommer jazz av den behagliga varianten.
Men jag behövde inte sitta länge tills min tur.
Turtlan// Annica."
// Tack Turtlan! Hoppas att besöket gick bra. Det finns ju det som är trevligare att ägna sig åt, än att sitta i tandläkarens väntrum.
Tisdag i november ...
Gråmulet även idag .., känns som det är länge sedan vi såg solen. Eller ljuset. Men ändå .., nu när eken tappat alla sina löv kan jag titta ut mot Eckes och när det är kväll och mörkt, då ser jag hur det lyser inne hos Annelie, som bor två hus bort. Underbart!
Och tänk .., i somras simmade jag från stegen ut till stenen som skymtar i mitten av bilden och så tillbaka igen! Så stark jag kände mig!
En vilsam morgon blev det. Tittade på Morgonstudion där nya tv4-serien Doktrinens huvudrollsinnehavare intervjuades. Eller: egentligen var det mest Johan Widerberg som utfrågades, ty Anna Sise (bekant från SVT:s Tunna blå linjen) fick mest sitta och le. Pinsamt. Så ofta män tar över! Och man tycker ju att programledarna borde ha kunnat bolla över fler frågor även till henne.
Lite senare tog vi bilen och körde till Lantmännen i Harplinge, där det julpyntades något helt otroligt.
"Du kommer väl hit i morgon, då är det julmarknad ...?" ropade en av de anställda, en kvinna som stod vid hyllan med avdentsljusstakar. (Ja, jag vet Bert .., elektriska ljusstakar då).
Aha, då förstod jag! Jag vet ingen butik där personalen är så kreativa, som just hos Lantmännen i Harplinge! Så fint dom gör det!!
Därefter till Skallkroken, då pv skulle hämta några hylsnycklar (byte av däck idag) och själv hade jag tänkt ta ett dopp, men ångrade mig. Fem grader i luften, men det blåste och kändes som minusgrader.
"Ja, ja, det är lugnt, vi kan ta ett dopp i Bohuslän i morgon eller på torsdag ...!" sa pv.
Kom hem. Värmde upp linssoppan och resterna av gårdagens fläskpannkaka .., då ringde grannen Annelie och sa att nu var trädfällarna på plats (då ryker popplarna som jag älskar, buhhhu!), ja, pv har fått löfte om att ta reda på virket/träden och det blir ju bra, alltid härligt att fylla på vedförrådet. Senare i eftermiddag har han hämtning av Edvin, samt byte av däcken på Hildas bil och sist av allt körövning. Det går för runt.
Och idag fyller min syster Birgitta 80 år. Hon är väl vad min pappa skulle ha kallat "väl-hålle" (och l:et i ordet väl är verkligen ett öppet l, ungfär som när ett barn säger BLÄ!)
Birgitta är den enda av oss tre systrar som alltid bär smycken och är så fint klädd, medan den äldsta och den yngsta (dvs jag själv) är mer av den bohemiska sorten och jag tror inte att någon av oss två bär en enda ring och inget halsband heller. Och inte har vi nagellack heller. Det har däremot Birgitta.
Tänk, att det kan vara så olika och ändå är vi uppvuxna i samma familj och har åtminstone samma pappa.
Eftersom ingen av systrarna - och definitivt inte jubilaren - läser bloggar eller instagram, så är det inte stor idé att säga grattis .., men jag gör det ändå!
Grattis Birgitta, du roliga, stiliga, modiga kvinna!
Dagens fönster ...
Här kommer flera fönster och en gata med lite annorlunda (enligt mitt sätt att se det) stenläggning - stora, kvardratiska plattor jämte kullerstenarna -, allt i Porto.
Om man tänker efter .., hur många fönsterbilder som kommit därifrån, så borde den som reser dit och har följt med här på bloggen, ja, så borde den människan nästan känna sig som lite hemma?
Jag undrar just vad det där vita är som ligger i mitten på bilden.
Och gula blommor på borden.
Tack annannan, säger jag.
Dagens fönster ...
Hedgrenskan i Trelleborg lämnade Skåne och tog sig över sundet, närmare bestämt till Ordrupsgaard i Charlottenlund på Själland och där hittade hon en hel svärm med olika fönster!
Tänk, att jag tycker att den här gardinen är så vacker i all sin enkelhet.
På Själland har herrskapet tittat på en intressant utställning av Flora Yukhnovich, men när bilderna skickades, vilade herrskapet fötterna på hotellet i Rungstedt, skriver Kerstin.
Här en länk om utställningen. Såå vackra tavlor!
Tack Kerstin! säger jag.
En längre och en betydligt kortare. Den längre kom som ett tips från Catharina i Trelleborg.
"Vi brukar ju ha ungefär samma smak vad gäller filmer ...", ja, så skrev hon i en kommentar, det var igår på instagram. Filmen handlar om helvetet med Stasi i forna Östtyskland och är såväl spännande som rörande som ..., ja, den hade mycket. Finns på SVT-play, kan endast ses i Sverige och titeln är "De andras liv". Helt klart sevärd, tyckte vi båda.
Den kortare filmen, lite drygt tjugo minuter bara, visar livet i Karpaterna i Ukraina, närmare bestämt hos Maria (är det kanske samma kvinna som i gårdagens film?), men nu gör hon en slags biffar av fläskfärs (ser det ut som ), zucchini, lök, morötter och linser och jag förstår inte, det är ju gigantiska portioner hon ställer till med .., men kanske skulle hon bjuda såväl filmaren som kanske några andra på middag ...? Och det är vinter och takdropp (kanske vårvinter ...?) och eld i järnspisen och torkade kryddväxter som hänger i buketter på spikar. Snabbfotad är hon också och har vackra händer.
Det enda jag har att anmärka på, det är att fotografen håller kvar såååå länge vid varje moment. När kvinnan ska hacka fem lökar, skulle det ju ha räckt om han visar när hon hackar den första .., nej, då gör jag ett litet skutt och tar nästa sekvens.
Här är i alla fall en länk till den filmen.
Men .., är jag den enda som tycker att sånt här helt underbart att titta på? För mig är det som att ge mig ut på en resa och sedan skutta ner i ett helt nytt sätt att leva och på andra platser på vår jord. Bara detta att få se hur det ser ut i hennes kök .., eller i lagården .., eller i jordkällaren?
"Titta nu Thomas .., titta, hur hon gör!" säger jag ibland och han hummar lite .., jaha, ja, ja .., men återvänder raskt till Sportnytt och blir lycklig då fotbollslaget - småländska Öster - har gått upp i allsvenskan igen. Marias biffar bryr han sig inte mycket om.
Ja, så är det. men det gör ju inget.
Ps. Och här en liknande film, även den från Karpaterna och här får man följa en NITTOTREÅRIG mormor som heter Eva och bor uppe i bergen och klarar av det mesta. Det är ju helt otroligt. Det är vår när filmen spelas in .., småfåglarna kvittrar ., påskliljorna står i blom och Eva hugger ved. Ser nu att filmen visats över 5 miljoner gånger! Ds.
Morgonbild från Malå ....
Ja, ni som tittar in ofta, ni börjar nog känna igen vyn. Bilden togs nu på morgonen när Maria gick morgonrundan med hundarna - här är det Steven som tycks ha koll på något -. Ofta blir det Kärleksstigen och då är solen på väg upp och som ni ser tycks det vara is på sjön - om än säkert väldigt svag -.(Det kan väl ändå inte vara en b i l som kört över sjön ..?? Det är ju inte många dagar det varit minusgrader hittills!)
Minus 6 grader nu morgonen, skriver hon.
Dagens fönster ....
En lördag som känns som en söndag ...
Dagens fönster ...
Det är underligt .., det är som en liten porlande vårbäck med fönster som kommer till inkorgen! Nu har det varit bidrag från Skellefteå, Själland i Danmark, från Skellefteå, Västerås, Porto, från ett hotell i Stockholm och från Roslagen!
Och igår kom två till! Det här var det ena och avsändare var Cecilia i Houston.
Så här skriver hon:
"Hej!
Jag undrar om du vill ha en fönsterbild från Houston? Solnedgång om en kvart (17.30) men solen är bakom mitt (jobb)hus.
Det stora huset ägs av det stora cancersjukhuset, MD Anderson Cancer Center, och bygget framför mig ska bli en till byggnad till dem. Utsikten var finare innan allt detta byggande, haha. Själv jobbar jag på en annan forskningsinstitution/sjukhus.
Skönt att tänka på något annat än det katastrofala valet ett tag…
Tack som alltid för en fin blogg!
Cecilia i Houston."
//Tack själv, Cecilia!