Tre bilder från en lördag ...

Det här med katter är så härligt!
Man kan fixa och dona och köpa den allra finaste lilla korg, men näää, näää, allra skönast är att hoppa upp på vedtraven i pannrummet, den där traven där det är aningen knöligt och bökigt!
Korgstolen i hörnet, den står numera tom.
Och nu vill minsann pElle ligga där också.
På vedtraven.
Fast det är trångt och egentligen var det ju sigge som kom på det först.
(Filtarna lade matte dit .., så det skulle bli skönt och gosigt.)

När pv tapetserat fick han flytta det stora, tunga ekskåpet som en gång fanns hos hans farmor och farfar.
I Skåpet ryms hur många LP-skivor som helst!
Hasse Tellemar och Vietnam är nära.
Bob Dylan och Simon and Garfunkel.
Hela pv:s musikliv finns där.
"Fast Tellemarskivan är nog från far och mor ...", säger han.
I min ungdom hade jag inte en enda skiva som handlade om stöd till Vietnam.
Jag lyssnade mest till José Feliciano och Mamas and the Papas.
Ibland sjöng jag med i Spel-Olles gånglåt också.
Pensionatsvärden skulle nog säga att jag var tämligen förtappad.
(Men vad han inte vet är att en skiva med Artur Erikson nästlat sig in bland all proggmusik! Jo, jo. Så kan det gå när man får en enveten madame i stugan.)

Och när jag är på jobbet och dricker kaffe i personalrummet, får jag ett sms från Gunnar i Jämtland.
Han har varit ute på Rödön och tittat på julmarknad och vem hittar han där, i röd jacka och så elegant, om inte Eva på Frösön!

Tack för bilden, Gunnar! 
Såå glad jag blev!

Den där lampan ...

... som var så himla fin där den hängde i lampavdelningen på Ikea ..

... den blev inte alls lika fin här hemma.

Sånt som gör hjärtat glatt ...

Igår, på väg ut från det stora möbelvaruhusets damtoalett, råkar jag springa rakt i famnen på en storvuxen man i sjuttioårsåldern.

Han brer ut med armarna - som i en björnkram - och säger ..."hoppsan, vilket möte det här blev!" och så ler  han med hela ansiktet.

Det hela varade inte mer än möjligen i två sekunder.
Kanske fyra.

Men medan jag gick där inne bland alla möbler och presumtiva kunder, tänkte jag på det där leendet och vad det betydde.

DBIV för Ann i Göteborg ...

Det bästa i veckan var att vi äntligen fick tömt det extra vindsförrådet, vi lånat en längre tid av en granne. Grannen har flyttat och den nye hyresgästen ska ha förrådet.

Där inne stod det möbler och kartonger med saker från mina föräldrar och min moster, som jag inte orkat sortera förut. En hel del har fått flytta bort till nya ateljén och annat kunde kastas.

För mig orsakade det MYCKET stress och det var både konfliktfyllt och tårfyllt, men nu känns det skönt att det är gjort.

Katten Shiva var också nöjd med sin nya korg, som varit mammas.

Kram Ann

Extraordinärt lycklig och framgångsrik ....

Ja, det får man recept på här.

Solveig i Dalarna, hon som bor mitt inne i granskogen, funderar över hur mycket tid man kan spara.

Och från hennes länklista hittar jag hit.

Utflykt söderut ..

Hos Anders ...

Så blev det igår. 

Resa rakt söderut; först till Ikea i Helsingborg och därefter till Anders i Malmö.

I det stora möbelvaruhuset fick jag spankulera alldeles själv, allt medan pv ägnade sig åt några andra butiker och inom loppet av mindre än en timme var jag klar; men jag hade förstås glömt överkastet och bokhyllan Billy - modell 1 meter hög bara - och det är ju bara sååå typiskt mig! 

Det var det som det viktigaste.

Däremot hade jag fyllt den blå plastkassen med hur många ljus som helst .., flera tavelramar, två lampor och två slingor, samt lite annat smått och gott. 

Vid femtiden kom vi fram till sonen som bor bara några minuters promenadväg från Lilla Torg.

Det blev räkgryta och chokladkakan som jag sett i Gomorron-tv, men oj, den blev alldeles för stark i chokladsmaken och en vanlig kladdkaka är precis lika god, ja, godare! 

Harry tyckte att detta att åka hiss och vara i stan och stå och titta ut genom en öppen balkongdörr var tämligen läskigt .., bäst att hoppa upp och gosa lite med husse.

En snäll Anders täckte sin soffa Ektorp med ett överkast .., ja, sen kunde Harry krypa upp och sova där. 

Så här såg det ut när vi fyra timmar senare gick till bilen.
På alla uteserveringar satt människor, helt sanslöst, i början av november!
Och ja, där var förvisso infravärme och sånt, men ändå.

Flera ramar av märket Virserum köpte jag; den här var den största, säkert metern bred .., och där hamnade nu affischen som inhandlades på Ölands södra udde, i Ottenby .., och jag har ju tidigare sagt att jag tycker om när text och bild samsas, så här blev det bingo för mig!

Här, i rummet där jag sitter och skriver, där det tidigare var blommiga gardiner och småblommiga tapeter, är det nu sååå vilsamt och här ska den här tavlan komma på plats.

Och just nu ringde telefonen!
Hoppsan .., någon är sjuk på jobbet och jag får börja tolv i stället för halv tre.

Dagens fönster ...

Höstdag.
Multnande löv .., nordvästliga .., Ring-så-spelar-vi och uppackning av gårdagens inköp från Ikea.
Nej, här råder inget köpstopp.

Ja, vad var det nu ....

... som etsade sig fast i våra minnen förra veckan?

 

Jo, det var Margaretas glädje över att äntligen kunna ta sig till duschen på övervåning, vilken lycka!

Och Hedgrenskan gladde sig åt besöket i dottern och mågen som flyttat ut på landet och titten på foderhästen och dom grillade kotletterna vid en provisorisk matplats.

Eivor Jonsson i Adak hade varit på visit i huvudstaden och sett Fanny och Alexander och efteråt fick hon träffa Marie Göranzon och Jan Malmsjö backstage, ja, vem hade sagt nej till detta?

I Härnösand hade Cecilia N:s make tagit med sig den något åldrade hunden på en rejäl joggingrunda och de skulle han nog inte ha gjort .., den arma hunden däckade totalt, men glädjen blev stor när han så småningom piggnade till igen!

Ann i Göteborg åkte till Textilhögskolan i Borås, det var det bästa i hennes vecka - dessutom upptäckte hon den lilla skulpturen "Ute" av Charlotte Gyllenhammar.

Att läsa alla turistbyråns böcker har sportigajenny gett sig den på att klara av och nu - äntligen - var hon klar med den 609 sidor långa "High Latitudes" som handlar om svensk polarhistoria!

I Örebro gladdes mossfolk åt att eländesförkylningarna började tacka för sig.
På söndagen blev det en härlig promenad i höstsolen - det kändes bra -!

Anne i Mantorp hade varit ute i skogen tillsammans med tre killar och två hundar och så hittade hon - och plockade - djupfrysta trattkantareller!

Rexxie hade varit på besök hos två väninnor och druckit vin och ätit gott och ändå inte blivit röksugen, ja, inte mer än att han - när han trots allt lånat två cigaretter och blossat - kände att det nog inte var så himla läckert.
Senare under veckan fick han veta att tumören på njuren inte har givit metastaser på lungorna och det måste väl ändå ha varit en ofattbar glädje och lättnad!

Lyckliga Grodan - svedd i vingarna efter ett arbetstyngt år - åkte tillsammans med maken (som till en början var lite motsträvig) till Spanien .., vilade ut och mådde bra! Inte längtade hon hem heller, "nästan inte en enda sekund", skriver hon.

Ulrika, stickmadamen i Västmanland, hade varit på stickläger i Järnboås och återvände hem lyrisk och lycklig!

Att ett besök på ett sjukhus kan förändra en människas liv, vet många.
Nu vet Eva från Tyresö det också, ja, hon visste det säkerligen innan också.
Efter att i många år ha lidit av inkontinens - ett elände om man har KOL och ofta hostar -, blev hon opererad och tycker sig se att ett nytt och bättre liv väntar!

Ellem i Skellefteå har haft snarkproblem och har nu fått en c-pap ..., en sån här mask som man sätter för näsan (ja, ansiktet) och så får man syre helt enkelt!
Så här skriver hon:

"Natten mellan lördag och söndag sov jag för första gången hela natten med apparaten på. Helt fantastiskt! Behövde aldrig på toa, sov lugnt och låg stilla hela natten. Och var PIGG på morgonen! 

 Kl 7 åt jag frukost, på en ledig söndag! Och jag var pigg hela dan. Helt fantastiskt."

Turtlan i Värmland hade besökt stans nyrenoverade badhus och haft roligt (fast vattenrutschkanan låter hon bli nästa gång ...) och pv var lycklig över en tur på rullskidor, tre mil ungefär blev det, ja, mycket nöjd var han.

Så var det med förra veckans solstråleminnen!

Nu får ni börja fundera på vad som var det bästa den här veckan!

Förvandlingen ...

Och det ska jag säga .., att jag bara gapade!

Dagens fönster och en frukostbricka ....

I sydligare nejder tar den skånska madamen vardagsbilder.
En om dagen.
Jag sitter lutad framför datorn och försöker urskilja detaljer.
Jaha, där är expediten som tittar ut lite förundrat .., och där hänger vitlök och där är pumpor!

Någon annan har - efter viss vånda och oro - fått ett besked som han hoppats på!

I Värmland finns en rar tös som tipsar om en krönika som hon hörde häromdagen.
En krönika som gjord för alla hund, - eller kattägare.
"Spola fram till 15 minuter in i programmet!", skriver hon.

Långt i fjärran land har en man från Arvidsjaur gjort ett hemma-hos-reportage.
Och när man har tittat in där, spelar det ingen roll om det blir bubblor i tapeten.

Många människor i vårt land arbetar natt.
Jag minns oron när mina barns pappa hade tjänst i Jakobsberg utanför Stockholm och inte kom hem på morgonen, när nattpasset var över. Man slog på radion .., tänkte att kanske hade nånting hänt?
Jag minns också nätter när jag som liten tös övernattade hos mamma på Malå sjukstuga, i personalrummet på övervåningen.
Exakt på pricken kommer jag ihåg skräcken när den svarta bakelittelefonen ringde och mamma fick ta på sig sköterskekläderna och skynda sig ner till mottagningen .., hennes snabba steg i korridoren .., dörren som stängdes och ibland ljudet från ambulansen.

En annan som ibland arbetar natt och som reflekterar över just detta, är den här madamen.

I Dalarna bor en kvinna som en gång bjöd mig på nygräddade våfflor och senare en ljuvlig soppa; vi satt kring köksbordet och utanför fönstret såg vi småfåglarna trängas runt den egenhändigt gjorda fröautomaten (ja, det var inte fåglarna som gjort den ...). Den kvinnan grubblar över detta med hur vi förbereder oss för vintern och hur vi påverkas av vår uppväxt.

Sist av allt; det är ju fredag idag .., musik som jag tycker så mycket om.



Varsågoda!

Och fönstret - som är ett av mina absoluta favoriter genom åren - kom från Norge.
Jag tror att hon hette Maria, hon som hade fångat bilden.
"Bror i hytte", stod det som bildtext.

Och här är vinnarna! 

Idag filmades det i samma rum som tidigare, men det är tomt nu .., och ekar illa .., kameran är Iphonen, så kvaliteten är mindre underbar .., men det får ni ta.

Här är filmen.

Och så säger jag bara en sak: vad jag än har sagt är det bästa under veckan som gått, så stämmer det inte; det bästa är detta!

Grattis, grattis till er som vann!

Ps. Här visar Anitha vad dom här plastgrejerna ska användas till ... Ds.

Dagens fönster ...

Den andra lediga dagen (av tre), är även pv fri från jobbet och på mig åligger då att rasta harry på morgonen, så där så den annars alltid så idoge pensionatsvärden får sova ut.

Så det gör jag.

Sen tar jag moppen och susar iväg mot Slöinge och det lilla bageriet.
Det är sju grader varmt ute men blåser nåt hemskt och jag får hålla i mig ordentligt för att inte vingla omkull i kastbyarna och här och där på vägen ligger lerkluttar från traktorer som kört förbi och jag är livrädd att få sladd och dråsa i backen, ja, mina två - om än lindriga - omkullkörningar i Grekland har satt spår i hjärnan.

Jag möter flera traktorer och någon kilometer innan Slöinge kommer en långtradare susande förbi och fast jag saktar in och håller mig så nära dikesrenen som möjligt, så nog måste han köra så nära mig som möjligt och när släpet är förbi, liksom dras man med i suget och det är gräsligt obehagligt!

Inne i bageriet är det varmt och skönt; på bordet ligger lokaltidningen Hallands Nyheter och på det hela taget blir man nästan lycklig bara av att vara där.

Köper ett - nej, två - skådebröd av det mer enkla slaget.

Och fyra små runda levainbröd.
Det går inte att jämföra sånt här bröd med vanlig fralla från affären.
Här får man tuggmotstånd och blir mätt på ett bröd!

Så kör jag hemåt och har motvind hela vägen och jag ser hästar på ömse sidor av vägen, mest vid Skäpparp och där är den där prickiga hästen som jag tog kort av ifjol och lite längre bort, närmare Ugglarp, ser jag att någon har börjat sälja ägg från "glada hönor" (hur man nu vet det ...?) och det är fint ordnat med som en mjölkpallställning med pumpor och halm i .., jättefint är det.., och så nerför backen i Ugglarp och där är Svedinos bilmuseum och där är ladan där det säljs elmopeder och cyklar och så en raka till och sen kurvan till vänster och busskuren där någon skrivit med fingret på den dammiga glasrutan och jag funderar på att vända om och titta vad där står, eller åtminstone ta en bild - eller både-och -, men kör raka spåret hem, över bron och så sista svängen med åkern på min högra sida och så in höger mot naturreservatet .., då är jag nästan hemma och jag knackar på hos grannarna och så får dom ett av skådebröden och Göran försöker ge en kram, men det är lättare sagt än gjort när mottagaren har moppehjälm på sig och harry kommer springande och är överlycklig, ååå, har matte kommit hem!

Sist av allt frukost.
Och nu målar pv och jag har pratat länge med madamen som bor i Sydfrankrike och det är som alltid lika trevligt och nu ska jag klicka på "publicera-knappen" och från cd-spelaren har hela morgonen hörts Artur Eriksson, nu är det Queen (vi har olika smak) och pv är lycklig över musikvalet och säger "visst är den vacker den här biten?" och jag säger "njaaa, inte särskilt" och då svarar han "jaha".

Så är det här just nu.

DBIV för Eva från Tyresö ...

Att komma hem från SÖS efter en inkontinensoperation!!!!

Jag känner redan att alla mina år med läckage i anslutning till min hosta är slut.

Överläkare Piper har gjort underverk med en slynga under urinblåsan.

Svår träningsvärk och en del ont gör ju inget alls.......

Så spännande att leva utan det här handikappet.

 

Tack för att jag vågade!

Eva i Tyresö 69 år

Kämpar för att inte bli 70 ser ni....

Skulle du klara det ...?

Köpstopp i ett år.

Det är vad den här bloggmadamen tänker testa.

anne i Mantorp berättar om sin dag ...

Upp framåt nio efter natt i delat sovrum med barnbarn och katten.Barnbarnet sitter redan vid datorn och jag blaskar hjälpligt bort sömnen innan det blir frukost.
En lång och mysig sådan.
Sedan ihopplockning av tvätt för besök i tvättstugan. 4-timmars pass.
Middag vid 3 och det serveras Kinakyckling, som barnbarnet kallar rätten.
Strax före 5 blir det tyst och tomt då barnbarnet åker iväg för att fira Halloween.
Snart tv och nattinatti vid 12 gissningsvis, så jag är piggelin i morgon då nästa barnbarn dyker upp.
Det är ju höstlov och barnbarnen vill ha lite omväxling i tillvaron.
Anne i Mantorp

sportigajennys dag ... 
Min dag har sett ut/ser ut som följer.

Vaknar redan runt 5-snåret, men har inte satt alarmet förrän 06.15
06.00 hör jag grannens alarm gå igång (låter som en tupp), masar mig upp ur sängen strax efter 06.00.
Struntar i frukosten då jag vet att det blir frukost i Jönköping.
Hastar iväg till bussen 07.11, bussen ska gå 07.15, och samtidigt vill katten , inte min dock, in. Så jag släpper in honom till hans lägenhet!
Anländer till busshållplatsen nån minut innan bussen kommer. Rutin eller ren tur, låter jag vara osagt.
Åker in till Jönköping, på Resecentrum möter jag upp en kollega som pga sjukdom har lite svårt att gå, så går vi ihop till dagens möte.
Möter upp de andra kollegorna på ett av Jönköpings hotell där vi ska ha vårt turistbyråmöte. Börjar mötet med god hotellfrukost. Mötet går bra.
Missar bussen till Gränna med bara några minuter. Får vänta på nästa buss nästan en timme.
En timmes bussresa till Gränna.
Väl i Gränna börjar jag med att gå på lunch
Står framme i receptionen mest hela eftermiddagen. Får iväg lite mejl, släppt in folk på museet, sålt souvenirer, slog in present med mera...
När vi stängt gör jag kassan, går igenom vad jag ska hinna med imorgon.
Rusar upp på bibblan, reserverar en film, hastar iväg till bussen.
Väl hemma värmer jag lite mat. Orkade helt enkelt inte laga till något. Diskade.
Nu lyssnar jag på webbsändningen av Helsingborg IF-IFK Göteborg
Ska strax packa inför helgens Skåneresa!
Innan jag dimper ner i sängen ska jag slänga lite sopor, helst plocka undan lite här i lägenheten och blogga lite i min "Jenny läser-blogg"!

//sportigajenny

DBIV för madamen från Karlstad ...

För mig blir veckans bästa ett premiärbesök på stadens nyrenoverade badhus. Det är inte riktigt klart än men en ny 25 m bassäng och en äventyrsdel är nyöppnad.

Härligt varmt i äventyrsdelen. Ingen bubbelpool med bubblor ännu men det ska bli. Nytt är en pool på utsidan med strömmande varmt vatten. Skönt simma ut och bada i en varm pool med höstluft runtom.

Två häftiga vattenrutschbanor. Slog till och provade den med badringar som man åker i. Hej och hå vad det gick undan men till att börja var det bara roligt. Men alldeles på slutet så skumpade det till så jag for ur badringen. Tjong in i väggen med huvud och axel. Landade mjukt i vattnet och tur nog hann jag undan innan M kom farande på sin badring.

Det blev ingen mer tur i rutschbanan för mig. Kanske en annan gång... jag är ju lite av ett vattendjur så det ska bli fler badhusbesök!

Kram Turtlan

Uppmuntringslotteriet ...

Det här är några av priserna i veckans dragning i lotteriet.

(Blomskottet har tillkommit, då vissa av deltagarna säger att allt som ligger på bordet är sådant som antingen redan finns hemma, eller så får någon annan gärna ta det som erbjuds. Ja, alldeles enkelt är det inte att vara lotteriföreståndare, kan jag meddela. Är det någon som vill ta över, så finns priser i massor som jag kan skicka ,-)).

Till exempel ..., de allra mest underbara dubbelvikta bilder/vykort, tagna av Göte Gustavsson i Löttorp på Öland (tack Ann i Göteborg!), dvd-filmen Morden i Midsomer som samma Ann fick som tröstpris, men den hade hon redan sett, så nu går den i repris igen .. (tack igen, Ann!), där är två filmer sponsrade av Monet i Frankrike - en som handlar om Frida Kahlo, den mexikanska konstnärinnan - och den andra är Stieg Larssons "Flickan som lekte med elden" (tack Monica!), så är det en härlig deckare skriven av bloggaren Annika Bryn - "Morden i Buttle" -(fanns i min bokhylla och är ytterst läsvärd!) och sist av allt dom här grejerna i mitten, en blå och en grön .., och vad det är, det ska ni få gissa på! 
Det är Anitha i Bureå som skickade dessa med posten och gissa, om jag fick fundera på vad det kunde vara och hur jag än bar mig åt, gissade jag fel ,-)

Med dom här priserna är det så att när det är filmer eller böcker, så är risken stor att ni har redan sett dem, det är därför jag har blandat med lite annat, så får den som vinner själv välja.
(Filmen om Frida Kahlo är på franska eller engelska ..., eller både-och, ja, här finns alltså tillfälle till språkövning ...).

Följande har delat med sig av sin glädje och ligger och skvalpar i byttan, i väntan på dragningen:

Eivor Jonsson i Adak

Margareta Lundgren

Cecilia N i Härnösand

Ann i Göteborg

sportigajenny i Gränna/Kaxholmen

mossfolk i Örebro

anne i Mantorp

Rexxie i Västerås

ellem i Skellefteå

Hedgrenskan (på väg till, eller redan på plats, i Irland)

Eva - Lyckliga Grodan -

samt

Ulrika i Västmanland

Fredrik håller på Jane ...

Systersonen i Australien, han skriver på sin FB-sida att ingen väderpresentatör är som Jane Bunn.
Det är miss Bunn ni ser på bilden här ovanför.

Själv håller jag på Lage & Helen.

Och bland övriga tv-människor är jag väldigt förtjust i Helene Benno och Micke Leijnegard, för övrigt dagens programledare i Gomorron Sverige.

Elisabet om sin (min) dag ...

"Å, så skönt att detta är över, bäst att vila lite!" tänker han kanske, den nyfödde.

Vaknar som alltid vid tre, fyratiden.

Puttar undan harry som ligger för nära - det blir varmt -. 

Fem stiger pv upp .., hör honom slamra lite där nere, men somnar om.

Upp vid sju.

Slår på tv:n det första jag gör .,. hör att datorn är påslagen.

På skärmen syns då nästan alltid SMHI:s sida - någon har kollat vädret och vindarna -.

Vid åtta tar jag harry på promenad.

Sen egen frukost.

Ägg, färskpressad juice, Zoegakaffe (nyöppnat paket) och mackor.

Herrgårdsost.

Läser DN liggande på soffan.

Ramlar över ett blått album.

Tittar på bilder.

En liten Anders på mitt bröst - det är en ljuvlig sommardag i juli 1986 -. 
Telefonsurr med en madamen på Frösön.

Fyller på frön till småfåglarna.

Skriver mejl.

Får mejl.

Blodpudding med rödkålssallad till lunch.

Får härlig bild av AP:s skrivbord på min Iphone.

"Har du musen på vänster sida av tangentbordet?" skriver jag förvånat.

Får ett alldeles underbart svar som är denna tös i ett nötskal.

Det handlar om att rida bättre i vänstervarv.

Sen blir det dammsugning, disk och mera mejl och fotografering. 

Ser en spillkråka ute vid eken.

Lyssnar till andlig musik.

Sjunger med.

Väntar hem pv vid femtiden.

Fisk till middag.

Sen ska han tydligen jobba hårt ,-)

Pv berättar om sin dag ...

Upp strax efter fem och sedan till postlådan tillsammans med min kompis Harry, som är pigg så dags.
In med DN under armen, fixar till te och två mackor, alltid marmelad och ost.
Cyklar iväg kl 06, om det inte blir rullskidor för då blir det en halvtimme tidigare.
Dusch på jobbet.
Jobb.
Cykla hem, dusch. 

Och sedan sätter sambon mig i hårt arbete tills man stapplar i säng efter sportnytt.
PV 

Eva från Tyresö om sin dag ...

Tack jag stapplar omkring efter min operation igår. Inkontinens
Allt gick bra och alla var så rara och det allra bästa var att jag äntligen fick min operation efter 5 timmars väntan. Då hinner man bli nervös.
Men nu är jag hemma och allt är över och jag hoppas innerligt att jag slipper hostanfalls-kissningarna. 
Vi får väl se. 


Lyckliga Grodans dag ...

vardagslunk:
Klockan ringer 6.02
tvättar ansiktet
jag mediterar i ca 10 minuter
frukost (alltid samma: fjällfil m musli och sedan en jättekopp kaffe m mjölk)
åker till jobbet antingen vid 7 eller kvart i 8 ( har två arbetsplatser)
jobbar hela dagen
hemma antingen vid fem- eller sextiden.
äter
tvingar ut mig på en promenad ( har timer så att jag vänder efter X antal minuter) Jag gillar verkligen inte promenader.
Småfix här hemma, eller TV-titt
Går och lägger mig vid tio-tiden (+ - en timme) 

Ann i Göteborgs dag ...

9.30 väcktes jag av telefonen. Svarade inte, vederbörande får ringa igen.
Kaffe och morgontidning.
Vindsröjning med mellansonen någon timme, innan han ska till sitt arbete.
Samtal med hundägare om ev. ny "daghund# vid lunchtid.
Ihoppackning av syrummet och klippning av mönster och sömnad av skjorta och fortsatt stickning av "småvarmt" till julklappar till frusna.
Klappa katten, disk, när mannen kommit hem - mera vindsröjning.
OCH lite läsning av "Mississippi"!

Ulrikas dag ser ut så här ...

Här blir det också hundpromenader, och kattungegos förstås. :-)
(Hon sover tätt intill mig varje natt, lycka!)

Det ska också packas garnbeställningar och uppdateras en massa på Stickamera. Jag ska planera stickkurser jag ska hålla (vad ska de innehålla, hur mkt hinner vi per gång, skriva ner instruktioner osv osv), och fler "stickmysdagar".

Har också ett par mönster som ska översättas till engelska, och ett annat som ska renskrivas och läggas ut.

Ja, sen är det ju allt det vanliga: tömma/fylla diskmaskinen, dammsuga, tvätta osv.

Mians dag ser ut så här ...

Bild: Mian ..., visar arbetsplatsen.

Upp 05.40.
Promenad till järnvägsstationen kl 06.45.
Tåg kl 07.11
Jobb 07.30-16.20.
Så här TROR jag att det sedan blir:
Tåg hem 16.32
Promenad hem från jvst - i mörker...(åtminstone nästan mörkt)
Något lätt att äta, kanske en macka med kokt ägg.
Förmodligen trött, det är jag just nu på kvällarna... jättetrött...
Slösurfning på mobil eller iPad.
Nyheter på TV.
Lägger mig tidigt, orkar kanske läsa en kort stund.

Sen börjar allt om på nytt igen i morgon kl 05.40 :-)
Ulrika beskrev detta så bra i sin gamla blogg: det är som en stickbeskrivning, upprepa x ggr mellan * ...*
Denna tid på året skulle jag lätt kunna vara utan.

Dagens fönster ...

Varannan vecka har jag tre lediga dagar på raken.
Om jag säger att det är som att befinna sig i paradiset, så är det en klar underdrift.

Det blir mindre i lönekuvertet och hade jag varit ensamseglare med allt vad det innebär, hade jag inte klarat mig på den inkomsten, men nu är det ju inte på det viset och jag har gett mig sjutton på att försöka minska utgifterna i samma takt.

Om jag lyckas?
Njaaaa.

Men .., det finns ju andra vinster, om än inte mätbara i pengar.

Att komma hem på kvällen och kunna gå upprätt och inte ha så ont i knäna, å, vilken glädje!

Det här är den första av dom tre lediga dagarna.

Den ska innehålla promenader med harry, jag ska göra i ordning för lotteriet, ringa Anitha i Bureå och få en förklaring till hur i all världens dagar hennes sponsorpresenter ska användas (sååå klurigt!) .., jag ska köra till Solhaga Bageri i Slöinge .., göra i ordning lottlappar inför kvällens dragning (eller morgondagens i dagsljus, ja, det blir mycket bättre och då är pv ledig!) .., och så ska väl middag planeras och jag ska hämta den örtkryddade lammsteken som jag lagt undan i affären.

Lite sånt.

Och din dag?
Hur ser den ut?

DBIV för Eivor Jonsson

Bäst i veckan är egentligen slutet på förra veckan då jag och vår äldre dotter besökte vår yngre dotter i Solna. Underbart att få träffa henne och hennes familj med vårt barnbarn som är tre år. 

En riktig pratkvarn med världens härligaste skratt.

På lördagskväll var vi på Dramaten och såg Fanny och Alexander med bl. a Marie Göranzon och Jan Malmsjö. 

En fantastisk föreställning och inte blev det sämre att vi var bjudna backstage till Marie och Jan där vi satt och surrade till nattvakten tyckte det var tid att tömma teatern.

Kramar /Eivor

// Elisabet säger: ja, Eivor har i många, många år varit eldsjälen i filmfestivalen i Adak som gått av stapeln var sommar .., och då blir man bekant med både den ena och den andra! 
Eivor syns på mittenbilden (länken), stående intill Jonas Gardell.

DBIV för Margaretha Lundgren ...

Hej!

Ville bara berätta om det bästa i min vecka.
Idag har jag duschat för första gången på ett halvår.

Strax före påsk i våras lyckades jag i sista minuten sätta mig i vår trappa i stället för att ramla framlänges. Blåmärken på rumpan men hel.

Nu har jag fått en trapphiss så jag kan ta mig till badrummet. Härligt att bli duschad!

Nej, jag har inte varit skitig. Maken har skurat mig med trasa vid köksbänken. Dusch känns bättre. 

Men så härligt att det finns hjälp!

Kram till er alla! från Margareta.

Angående "Em" ...

Så här är det: detta att kunna få möjligheten att studera vidare, har - enligt Guy - inte ens funnits i Em:s tankevärld.


I maj börjar läsåret (gymnasiet) och nu ska Guy och W få prata vidare med denne Em och hans familj och så ska han ju ta sig in också.

Hur som helst vet familjen nu att det hänger i alla fall inte på pengarna.

Vi är elva stycken - det klarar vi -!

Stort tack till er alla och så snart Guy vet vad som händer, så får han höra av sig med mer detaljer! 

Bilden visar min ättapjött som aldrig hade några problem med att få pengar till skolgång.

Men man kan ju tänka tanken .., att om det hade varit så.

Om det vore pengarna det hängde på ...

Stort tack igen för ert engagemang!

Jag lovar att Guy hör av sig! (jodå, Guy .., jag lovar för din räkning ,-)

Hörvärt ....

Häromdagen råkade jag - av en slump - lyssna till en helt ljuvlig betraktelse i P1.

Det var författaren Åsa Larsson som berättade om kulturskillnader.

Jag kände igen mig i sååå mycket!

Här kan ni lyssna .., scrolla ner till  26:e oktober, "Om handskakningar, kindpussar och annan vett och etikett".

Det här med "Em" ....

Bilden visar den lilla starungen som ramlat ur boet. I väntan på att pv skulle komma hem, stoppade jag fågelungen under min blus - den fick vila mot mitt bröst -. Sen kom pv hem och jag har aldrig tyckt  mer om honom än just då, när han från hustaket plockade undan fjorton tegelpannor, hittade boet och lade tillbaka den lille krabaten just där.

Minns ni pojken som Guy berättade om?
Em, i Thailand?

Här  kan ni läsa om honom och här.

Han som under enkla förhållanden bor hos sin mormor och som inte har någon ekonomisk möjlighet att studera vidare?

Jag frågade Guy om vi inte kunde gå ihop hjälpa pojken?
Är vi några stycken, så blir ju summan inte alls betungande för var och en.
Den totala summan för skolavgifter, mat och uppehälle, skulle ligga kring 500 svenska kronor per månad.

Nu är vi fem som har sagt ja.
Det är Gunnel i Göteborg, Lyckliga Grodan (som heter Eva Jaktlund), det är Guy från Arvidsjaur som ju ska hålla i det hela, det är pv och jag själv.

Och nu har Rexxie tillkommit och apropå livets skörhet ,,, så betalar han för tre år framåt, på en gång.

Vilken människa!! 

Det är ett långt åtagande på tre år, inget man hoppar av och Guy skrev i ett mejl häromdagen att han tycker att vi borde vara flera, ja, med tanke på livets skörhet och vad som kan hända.
Slutar vi att betala, faller ju alltsammans för pojken.

Nu frågar jag igen: finns det någon av bloggvännerna som vill vara med? Minsta bidrag är ju välkommet, men det måste vara en långsiktighet i det hela. En femtilapp per månad .., det kan göra skillnad för en människa.

Om någon känner att det här vill jag ställa upp på, så mejla till bisse151@gmail.com, så ska jag vidarebefordra brevet till Guy, som håller i det hela.

I min barndom satt en liten vit lapp fästad vid telefonen.
Det var mamma som väl tyckte att dom här orden var viktigare än många andra.

Dom här orden var det, av Stig Dagerman.

"Jorden kan du inte göra om,

stilla din häftiga själ.

Endast en sak kan du göra

en annan människa väl.

Detta är redan så mycket

att själva stjärnorna ler.

En hungrande människa mindre

betyder en broder mer."

(dikten En broder mer)

Uppdaterat: sedan jag skrev inlägget har två Anders anmält sig: Anders "Rexxie" och "min" Anders och nu också SoF från Borås! Å, så glad jag blir! Och även Kerstin Hedgren! Ja, men då kanske vi klarar oss? Vad tror du, Guy?
Här kom fler med! Lena /Motvillig Blogg, Åsa, samt sportigajenny!

Nu klarar vi det!

Till er alla: jag ska be att Guy skickar ett massmejl till er när allt är klart och bestämt!
T a c k, som ställde upp!

Dagens fönster ...

Idag pågår asfaltering av lilla vägen - den som går nedanför huset -, och när vi kommer ut, harry och jag själv, hojtar en neonklädd man att vi får hålla oss från själva vägen, nu när asfalten är nylagd - och det förstod jag ju redan innan - så vi går bakvägen, uppe i skogen, bakom sommarhusen.

Då ser allt annorlunda ut.

Bara ett hundratal meter från det gula huset, men högre upp, ser man havet!
Och ytterligare hundra meter därifrån, stupar berget rakt ner - tänk, det har jag aldrig sett - och det är så brant så man nog kan slå ihjäl sig om man råkar snava och falla till marken!

När vi går hem igen, sneddar vi över sommarstugetomterna där det nu är tomt och tyst.

Drivor av löv ligger på marken.
Och ekollon.

Friggebodar och lekstugor är igenbommade.

Hos grannarna förgyller morgonsolen upphittade grenar.

Och nu blir det frukost i det gula huset på kullen.

DBIV för Cecilia N i Härnösand ...

Det måste varit torsdagen och fredagen.
Det var definitivt inte onsdagen i alla fall.
Vår gamla hund (11½ år) hade på tisdagen varit ute på en lång runda med husse.
Och på onsdag eftermiddag fick han som nån sorts kollaps.
Darrningar, spända muskler. Vi gick och lade oss på sängen på nedervåningen för att locka honom att gå och lägga sig.
Där låg han några timmar. Men sen var vi upp till övervåningen så då släpade han sig upp dit. Och låg pall i många timmar. Inte sugen på mat ett enda dugg.
När det var dags att gå och lägga sig vid midnatt bar husse ner honom för han visade inga tecken på att vilja gå själv.
Men då släppte vi ut honom att gå och kissa. Så gjorde han det och sen gick han in och lade sig.

Nästa morgon (torsdag) var han trött, men inte toktrött. Och på fredagen sprang han lite fritt i skogen.
Och nu är han vanligt glad och pigg.

Men inga mer joggingturer säger jag. Husse får gå två gånger istället.

Cecilia N

DBIV för Ann i Göteborg ...

Det bästa i veckan var nog besöket i Borås på Textilhögskolan på tisdagen.

På väg till skolan passerade jag “Ute” – den sötaste skulptur jag sett på länge.

(Elisabet säger: konstnär är Charlotte Gyllenhammar. 
En likadan skulptur finns hemma i Västerbotten i Umedalens skulpturpark och en sak kan jag säga; finare skulpturer än såna här, det tycker jag helt enkelt inte finns!)

Först var det föreläsningen på Textilhögskolan och den här gången handlade om “vävteknik”.

Föreläsaren var oerhört duktig och lyckades trollbinda åtminstone mig mellan elva och halvfem på eftermiddagen. 

Vi gjorde också ett besök i vävlabbet, där studenterna får prova att väva på olika vävmaskiner, griparmaskiner, jaquardmaskiner och vanliga skyttelmaskiner. Jag tycker att det är sååå kul att upptäcka att min utbrända hjärna fortfarande kan ta in information, men det kostar...dagarna efter är jag slut.

Efter “skoldagen” blev jag bjuden på middag hemma hos Henrik och det var en festmiddag, kan jag säga. Han gillar att experimentera med maträtter och han bjöd på rostade paprikor fyllda med starka korvar och en delikat quinoasallad (stavas det så?) med gula tomater och romansallad.

Det var det bästa i veckan!

Kramar till alla

Ann

DBIV för sportigajenny ...

Det bästa i förra veckan var när jag efter 23 dagars slit äntligen hade läst ut boken "High Latitudes". 608 (el om det nu var 609) sidor om svensk polarhistoria. Från 1758 till 1980.

Boken är dessutom på engelska. Och där varje sida bestod av dubbla rader med text.

Jag var på god väg att kasta ut boken både en och två gånger. Men har man gett sig den på att läsa all litteratur vi har till försäljning på museet/turistbyrån så har man, och då är det bara att bita i det sura äpplet...

//sportigajenny

DBIV för mossfolk i Örebro ...

Det bästa förra veckan var helt klart söndagen när sjukan blev bättre. 

Ja, har man ögonfluss, förkylning, feber och magsjuka på samma gång är man inte värst kaxig. 

Men sedan, när allt blir bättre är det som om livet återvänder. 

Är det dessutom samtidigt så att det är vackert frostigt och sol från klarblå himmel och man har en liten hund som inte vill något hellre än att följa med på promenad, ja då kan det knappt annat än att bli det bästa :)

(bilden är tagen under promenaden)

Mossfolk.

DBIV för anne i Mantorp ...

Inget svårt alls att hitta något bästa i veckan.

Det var turen ut i skogen med 3 killar och två hundar. Solen flödade från klarblå
himmel och vi plockade djupfrysta trattkantareller.

Anne i Mantorp

DBIV för Rexxie ...

Hello Darling E!

Rexxies/Anders hand, det är flera år sedan han skickade den.

Jaja, jag får väl ge upp mitt motstånd mot DBIV (om än motvilligt)!

DBIV var dock inte att jag slutat röka, utan att jag lyckades gå på en liten middag med två vänner och dricka vin och faktiskt inte känna mig särskilt sugen på att röka!

Lånade två cigg under hela kvällen, och blev faktiskt förvånad med första ciggen över vad lite jag ville ha den....

DSIV är att jag fortfarande inte hört något om hur det gick på min datortomografi...

Kram /// Anders

DBIV  för ellem i Skellefteå ....

Hej!

 

Det bästa i veckan för mig hänger ihop med mina sömnproblem sen många år, med andningsuppehåll. 

 

Efter en lång väntan fick jag  tid på NUS förra veckan. 

Första tiden var på torsdag em och jag for med bussen på morgonen. Gick omkring på stan, köpte lite kläder, åt en räkmacka på Nya Konditoriet. Där kom jag i samspråk med en mycket trevlig servitris. Hon påminde till sättet lite om dig Elisabet! 

 

Efter besöket på sjukhuset där jag fick en grundlig genomgång av andningshjälpmedlet, en sk C-pap, checkade jag in på parienthotellet där jag skulle sova. Tog en promenad innan middagen och sen var jag bara för mig själv på rummet. '

 

Efter morgonens återbesök blev det buss tillbaka hem. 

Ett “eget” dygn som var som en liten semester! 

 

Natten mellan lördag och söndag sov jag för första gången hela natten med apparaten på. Helt fantastiskt! Behövde aldrig på toa, sov lugnt och låg stilla hela natten. Och var PIGG på morgonen! 

 

Kl 7 åt jag frukost, på en ledig söndag! Och jag var pigg hela dan. Helt fantastiskt. 

 

Idag är jag ledig och känner mig också pigg även om morgonen var lite segare. Men man kan väl inte förvänta sig att två nätter kan räta upp flera års påverkan av dålig sömn. 

 

Ser fram emot en vinter med mera ork!  

 

Kram ellem

DBIV för Kerstin Hedgren ...

Det bästa i veckan var helgen när hela familjen hjälpte Kajsa och Martin att flytta ut till gården och att åka iväg och titta på foderhäst tillsammans med Kajsa.

Avslutningen på söndagen när svärsonen stod i mörker och kyla och grillade karrékotletter åt oss som vi sedan åt vid en provisorisk matplats i lilla familjens sovrum (enda rummet som var någorlunda uppvärmt...) var perfekt!

Hedgrenskan

DBIV för Eva / Lyckliga Grodan ....

Att vara med maken i Spanien. Jag som är hemmakatt hade aldrig varit där förut.

Vi har ätit mycket gott, varit utomhus hela dagarna och sovit ut. 

Och jag längtade inte hem, nästan inte en sekund.


//Elisabet säger: den här madamen har två bloggar, båda finns i min länklista.
Särskilt den ena, går raka spåret in i mitt hjärta! Jag läser den ALLTID, så snart den är uppdaterad.

DBIV för Ulrika i Västmanland ...

Veckans höjdpunkt var stickdagen i Järnboås igår.

Här finns mer om just detta.

Och  nyss ett annat litet guldkorn ...

// Elisabet säger: ja, precis som sist .., såna här filmer är lika hälsosamma som lyckopiller!

DBIV .....

När hösten kommer och med den mörkret, är det som om glädjen för många av oss, tar lite paus.

Många av bloggvännerna berättar - men kanske inte offentligt - om hur svårt det kan kännas .., det är sjukdomar, arbetslöshet, barn eller barnbarn som har det svårt .., allt sånt.

Och i Luleå blir B & B påkörda av en bil (man kan också säga: det bästa var ju att dom inte blev ihjälkörda!) .., Rexxie väntar på besked från sin lungröntgen (men han har fixat att sluta att röka .., det är nåt att fira!) .., min svåger i Australien har just börjat strålas, hemma i Malå hände den där förfärliga olyckan då en bil kom farande rakt in bland ett sällskap som varit och köpt godis ..., Eva i Tyresö ska opereras idag .., den i mina ögon så sympatiske Göran Stangertz finns inte längre ..., i USA väntar man oroligt på orkanen Sandy ..., ja, men är det då alls möjligt att skriva om det bästa som hände förra veckan ...?

Kanske?

Alltså: om ni hittade ett litet ögonblick av glädje under veckan som gick och vill dela med er av den, så är ni mer än välkomna att göra det.

Mejla i så fall dina rader till bisse151@gmail.com

Min egen glädje kan jag ta på en gång: det var den lilla blåmesen som åt frön direkt ur min hand.



Filmen togs innan det där magiska hände ..., efter att ha filmat ett bra tag, stoppade jag kameran i anoraksfickan, fyllde min vänstra hand med lite frö och så ..., efter en stunds t v e k a n .., kom den lille blåmesen och norpade sig lite mat.

Mer behövs inte för mig.

Tänk .., att den lille krabaten vågade!

Mitt i allt elände .., den förfärliga olyckan hemma i Malå där en ung pojke förlorade livet och flera andra skadades (och jag tänker på den unge mannen som körde bilen, en lugn och fin pojke, säger dom man pratar med - inget vansinneskörande -) .., och så allt det andra som vi dagligen och stundligen får höra talas om .., ja, mitt i allt detta tar jag en näve fågelfrön och ställer mig alldeles, alldeles intill fröautomaten, den som hänger i den lilla eken.

Solen flödar.
Löv singlar till marken.

Och där står jag i några minuter och bara väntar.

Till sist händer det: en liten blåmes kommer flygande .., sätter sig på en gren alldeles intill .., för att slutligen våga språnget, ja, den slår sig ner i min utsträckta hand, norpar ett frö och flyger iväg.

Det var .., nästan magiskt.

21:12 hittar jag en farbror ...

 

Om min pappas släkt bakåt, vet jag nästan ingenting. 

Jo, att pappa var tretton år när han hans mamma dog och ett år äldre när hans pappa dog.

Båda avled i tuberkulos. 

Igårkväll satt jag i soffan Ektorp och googlade lite fritt på min farfar och farmors namn; Anders och Anna Nilsson. 

Det är då jag upptäcker min lille farbror! 

Och då kommer jag också ihåg att pappa brukade berätta om den lille gossen som var så innerligt söt och fin och som dog vid bara tio månaders ålder.

Jarl Olov Arne Nilsson hette han.

Och jag sitter där och ler för mig själv och tänker på den där lille pojken som inte fick något liv.

I familjegraven i Kalvträsk ligger även pappas bror Gösta, denne kortspelsälskande spelevink!

Pappa som lillpojke.

Farmor ligger på samma plats.
Och tänk, att två av mina barn har samma namn som farmor och farfar och det utan någon som helst avsikt!

Farfar Anders blev 44 år, farmor Anna blev 41.
Dom efterlämnade Erland, Ivar, Alice, Gösta och Anna-Maria. Alla utom Erland hamnade hos min farfars bror och syster - deras faster och farbror -, där även deras kusin Harry fanns sedan tidigare.

Pappa berättade hur farmor hade samlat barnen kring sängen/dödsbädden och bett dem att hålla samman.
Vilket öde!

Dagens fönster ...

... kommer från Härnösand och då anar ni nog vem som var framme med håven, jo, just det! 

"Tänk på vilodagen så att du helgar den ..."

Medan pv har inlett tapetserandet, ägnar jag mig åt att röja i ett av rummen där uppe.
Jag tömmer en bokhylla, hasar in den till sängkammaren där den får sällskap av bokhyllan Billy, den som tidigare stod här nere .,. och så flyttar jag böcker från den ena till andra.

I en banankartong hittar jag mina egna böcker!
Den dagen när jag blev ensamseglare, tog jag bara med mig böcker som verkligen hade betytt nånting för mig. Måhända inga litterära mästerverk, men böcker som spatserat raka spåret in i mitt hjärta.

Och jag hittar "Måns och Mari om våren" av Kaj Beckman och ler för mig själv .., hur många hundratals gånger har jag inte läst den boken för mina töser!!

- Nej, men titta! ropar Matti. Titta rakt upp i himlen! Där kommer flyttfåglarna! Både vildgäss och tranor. De har varit i Södern hela vintern, men så fort våren kommer här uppe, så längtar de hit igen. De flyger hela den långa vägen tillbaka, var och en till sin boplats.

- Men hur kan de hitta? frågar Måns.

Det kan inte Matti svara på. 

- Om man längtar alldeles förskräckligt så hittar man förstås, säger Mari.

 Och Måns och Mari får följa Matti och demonstrera, jaminsann, här är det 70-tal!

Jag skickar en bild av boken till AP.

"I den boken var det ritat lite med tuschpenna ...", skriver hon till svar.

 Världens Bäste Pv i tapetserartagen ...

Och jag hittar också den stora almanackan med egna bilder - året är 2009 - och den, almanackan var en julklapp till pv.

Här går vi i Samlad Tropp .., det var förstås midsommaraftonen 2008 och jag var oerhört ångestfylld.
Ja, somliga människor blir det av Samlade Troppar.

När jag ännu var medlem på den där dejtingsidan, hade jag med den här bilden.
"Speed-dejt med schangdobla gentlemän i liten skånsk stad ...", hade jag skrivit.
Nja, det var inte så många män som uppskattade såna lustigheter, mest var det väl den där pensionatsvärden i landet Halland.
Ryggsäcken är har funnits med i säkert tio år, men är nu äntligen utbytt.
Linnejackan befinner sig på akutmottagning hos Ann i Göteborg.

Och nu blir det kaffe.