.... finns i Småland hos pensionatvärdens storebror.
Och när vi kommer dit, är han i full färd med att klyva ved.
Sen blir det stek till middag och rabarberpaj till efterrätt, allt tillagat av den rara Lena.








Tacka vet jag morfars fina bikupor.
Jag gick en biodlarkurs  för massor med år sedan. Drömde om att ha bikupor. Tyvärr delade inte  min dåvarande man mitt intresse. Han var livrädd för allt vad flygfän  heter. Okunskap, sa jag och räckte fram en bok om bin. Det blev inga  bikupor och mannen blev utbytt, men då hade jag ingen tomt att sätta  några bikupor på. Och de moderna - nej tack.
Jag gillar ditt  fönstertema.
Ha en bra dag och på återseende.
Viola
// Jag tyckte att dom här blå plastlådorna såg förfärligt trista ut, inte alls som dom gamla sortens bikupor. Men det finns andra sorter också. Här, t.ex. , i Rwanda. Skrolla ner lite på sidan så ska ni få se på grejer! hälsar bloggmadamen.


