Idag har Anders namnsdag.
Det är nämligen Per-dagen.
Alltså har även pElle namnsdag.
Och Cecilia Nehlins man, han heter också Per.
Dessutom fyller han 50 år i morgon.
Grattis till alla tre.
lördag 1 augusti 2009
Ledig dag ..
Vad gör man på en sån?
Jo, man gör ingenting.
Man bara finns till.
Man pratar i telefon med yngsta dottern och lyssnar till Ring-så-spelar-vi och sedan Melodikrysset och man äter frukost på inbyggda altanen och gosar med pElle.
Man åker till Haverdal och handlar mat .., promenerar sedan i fästingrikt gräs ner till stranden och havet och ligger där och tittar mot himlen och pratar med en pensionatsvärd och frågar om han också ser molekylfigurer när han blundar och det gör han.
Man plaskar ut i decimetertjockt lager av tång och maneter och tar sig ett dopp och när man kommer hem igen, blir det middag och sedan Plump, tillsammans med pv och hans mamma.
Pv vinner.
Bloggmadamen slår sin svärmor med tre poäng och tur är det.
Och man tänker att det är underligt att alla fåglar har tystnat, utom skatorna förstås och skatungarna har kortare stjärtfjädrar än sina föräldrar och skuttar lite på gräsmattan och pElle, han ligger mest under plommonträdet och ibland i en fåtölj.
När klockan är tio över åtta och kortspelandet är tillända, bestämmer man sig för att ta ett kvällsdopp.
Då är det alldeles totalt vindstilla ute.
Efteråt ska det bli ost och vin.
Och min lilla mobil har insomnat, så att ta emot sms eller samtal är hopplöst.
Bara så ni vet.
Vad gör man på en sån?
Jo, man gör ingenting.
Man bara finns till.
Man pratar i telefon med yngsta dottern och lyssnar till Ring-så-spelar-vi och sedan Melodikrysset och man äter frukost på inbyggda altanen och gosar med pElle.
Man åker till Haverdal och handlar mat .., promenerar sedan i fästingrikt gräs ner till stranden och havet och ligger där och tittar mot himlen och pratar med en pensionatsvärd och frågar om han också ser molekylfigurer när han blundar och det gör han.
Man plaskar ut i decimetertjockt lager av tång och maneter och tar sig ett dopp och när man kommer hem igen, blir det middag och sedan Plump, tillsammans med pv och hans mamma.
Pv vinner.
Bloggmadamen slår sin svärmor med tre poäng och tur är det.
Och man tänker att det är underligt att alla fåglar har tystnat, utom skatorna förstås och skatungarna har kortare stjärtfjädrar än sina föräldrar och skuttar lite på gräsmattan och pElle, han ligger mest under plommonträdet och ibland i en fåtölj.
När klockan är tio över åtta och kortspelandet är tillända, bestämmer man sig för att ta ett kvällsdopp.
Då är det alldeles totalt vindstilla ute.
Efteråt ska det bli ost och vin.
Och min lilla mobil har insomnat, så att ta emot sms eller samtal är hopplöst.
Bara så ni vet.
Olga
Efter en kvarts väntan och ett telefonsamtal och mycket prat om dragspelandet och att vara gatumusikant och prat som inte följer den vanliga mallen ...("och vad tycker du är viktigt här i livet ..., vad ger dig glädje Elisabet ..?" frågar Gabriel, dragspelsmannen som sitter på en svart stol utanför väntsalen i Båstad), kommer äntligen Olga.
Olga är god vän till Gabriel.
Hon har en röd och väldigt åtsittande klänning och figur som en Barbiedocka (aldrig minns jag att unga tonårsflickor var så vansinnigt smala, då, när jag själv var ung .. och inte var vi sååå välsvarvade, å andra sidan gick ingen på gym och bröstförstoring var ett begrepp man inte ens hade hört talas om ...) och med sig har hon en kundvagn där dragspelet och resväskan ska få plats.
Gabriels väska och dragspel.
Olga är lillasyster, men "mentalt storasyster" åt en storebror, säger hon.
Och så är hon Skytt och går på en konstlinje i Visby, om jag minns rätt.
Tio minuters möte med Gabriel.
Det här är Gabriel, inte ärkeängeln, men väl gatumusikanten.
Vit hatt.
Välputsade skor.
Tjugotvå år.
Lillebror.
Vattuman.
Vi åker med samma tåg och kliver av i Båstad, där det blir en stunds väntan.
Och han berättar att han åker runt nu i sommar och spelar dragspel lite här och där.
Och på en del pubar.
"Det är så mycket hat i samhället .., kan du förstå det ...?"säger han och berättar om den unge mannen som gav honom en dansk skalle utanför Pepes bodega i Båstad.
Här sitter han och väntar på Olga.
Om en stund ska denna skönhet uppenbara sig, men det vet jag inte just då.
Sveriges äckligaste toalett ...
... den, mina vänner, finns i Båstad, vid järnvägsstationen.
Att en stad som anses vara på gränsen till fashionabel, åtminstone sommartid, inte skäms ögonen ur sig att visa upp en sådan toalett, det är för mig en gåta.
Snuskig, är bara förnamnet.
Där finns en rostfri toalettstol som är genomlortig och där är en unken doft av urin och man tror sig ha stigit in i ett utedass från 30-talet.
Å andra sidan kostar det ingenting att uppsöka tronen.
Å ännu mera andra sidan, borde man få betalt för att man alls tittar in.
... den, mina vänner, finns i Båstad, vid järnvägsstationen.
Att en stad som anses vara på gränsen till fashionabel, åtminstone sommartid, inte skäms ögonen ur sig att visa upp en sådan toalett, det är för mig en gåta.
Snuskig, är bara förnamnet.
Där finns en rostfri toalettstol som är genomlortig och där är en unken doft av urin och man tror sig ha stigit in i ett utedass från 30-talet.
Å andra sidan kostar det ingenting att uppsöka tronen.
Å ännu mera andra sidan, borde man få betalt för att man alls tittar in.
Dagens fönster ...
... finns i Steninge hos pv:s mamma.
Ser ni det?
Inte?
Jodå.
Tänk er en inglasad altan, nästan helt målad i vitt och där på altanen finns en soffa, ett bord och några stolar och en öppen spis och massor med tidningar .., på bordet ligger nästan-helt-lösta-korsord från Aftonbladet och tidningen Smålänningen och från transistorradion hörs Melodikrysset.
Altanens södervägg består till största delen av skjutbara fönster.
Därifrån ser man ut över gräsmattan och där är trädgårdsmöbler (bloggmadamen sitter just nu vid ett av möblemangen ..), man ser också en vitmålad Friggebod där svenska flaggan hänger ovanför dörren (som för övrigt står öppen .., där låg pv och bloggmadamen i natt ..) .., intill friggeboden finns en jättelik Rhododendron som förstås är helt överblommad och här är ekar och jättelika körsbärsträd .., här finns ett trädgårdsland med vinbärsbuskar dignande av röda bär .., där finns en buske med amerikanska blåbär (fick vi till efterrätt igårkväll, inte busken, men blåbären ...) och alldeles här intill mig, står en röd cykel av märket Peugot.
Inte en endaste fågel hörs kvittra.
Jag ser en liten, liten, liten insekt som kryper på bordet .., och pElle bryr sig inte det minsta att hans matte och husse har kommit tillbaka .., han är ju Kung här på landet och har egen fåtölj och nästan egen altan också, i alla fall så tror han att det är hans.
Himlen är blå.
Luften ljummen.
Hos grannen hänger tvätt på tork i vinden.
Det är vad man ser när man tittar ut genom fönstret.
Här, ute vid havet, finns ingen täckning till mobilen och att ladda upp bilder går inte alls .., så ni får använda er fantasi.
Och efteråt testar jag igen att lägga in en bild .., och ser man på .., då fungerar det!
Så här ser det alltså ut.
... finns i Steninge hos pv:s mamma.
Ser ni det?
Inte?
Jodå.
Tänk er en inglasad altan, nästan helt målad i vitt och där på altanen finns en soffa, ett bord och några stolar och en öppen spis och massor med tidningar .., på bordet ligger nästan-helt-lösta-korsord från Aftonbladet och tidningen Smålänningen och från transistorradion hörs Melodikrysset.
Altanens södervägg består till största delen av skjutbara fönster.
Därifrån ser man ut över gräsmattan och där är trädgårdsmöbler (bloggmadamen sitter just nu vid ett av möblemangen ..), man ser också en vitmålad Friggebod där svenska flaggan hänger ovanför dörren (som för övrigt står öppen .., där låg pv och bloggmadamen i natt ..) .., intill friggeboden finns en jättelik Rhododendron som förstås är helt överblommad och här är ekar och jättelika körsbärsträd .., här finns ett trädgårdsland med vinbärsbuskar dignande av röda bär .., där finns en buske med amerikanska blåbär (fick vi till efterrätt igårkväll, inte busken, men blåbären ...) och alldeles här intill mig, står en röd cykel av märket Peugot.
Inte en endaste fågel hörs kvittra.
Jag ser en liten, liten, liten insekt som kryper på bordet .., och pElle bryr sig inte det minsta att hans matte och husse har kommit tillbaka .., han är ju Kung här på landet och har egen fåtölj och nästan egen altan också, i alla fall så tror han att det är hans.
Himlen är blå.
Luften ljummen.
Hos grannen hänger tvätt på tork i vinden.
Det är vad man ser när man tittar ut genom fönstret.
Här, ute vid havet, finns ingen täckning till mobilen och att ladda upp bilder går inte alls .., så ni får använda er fantasi.
Och efteråt testar jag igen att lägga in en bild .., och ser man på .., då fungerar det!
Så här ser det alltså ut.
fredag 31 juli 2009
Fredagsfönstret ...
torsdag 30 juli 2009
Kväller ...
Gissa, hur ljufvligt det doftar när man passerar en sån här rabatt!
Det var i Båstad.
.... och jag ligger raklång på soffan Ektorp och telefonsurrar med pensionatsvärden.
Om det mesta pratar vi, men väldigt mycket om den framtid som man inte vet ett dugg om.
Men pratplanerar gör man.
När vi har vridit och vänt på orden, frågar pv vad jag önskar mig till middag imorgonkväll .., ja, det är jag som tar tåget upp (hem igen på söndag .., då blir det liten bloggträff) och jag svarar ..."åååå, gärna stekt torsk!"
Inga problem, säger pv.
Och tänk .., i morgon ska jag få träffa pElle igen och hans sommarmatte Gunvor och det känns så bra, så bra.
Det har inte med ålder att göra ...
... madame Cecaria Evora är lika underbar hon som vilken Britney Spears som helst.
Tycker jag.
Fler snabbfotade damer ...
Nog minns jag rasterna i småskolan hemma i Malå.
Hur vi bollade mot tegelväggen.
Och Bro-bro-Breja .. hästen heter Freja.
Och den där bron i London som "is falling down".
Och så hoppade vi hopprep.
Fast inte så här, förstås.
Nog minns jag rasterna i småskolan hemma i Malå.
Hur vi bollade mot tegelväggen.
Och Bro-bro-Breja .. hästen heter Freja.
Och den där bron i London som "is falling down".
Och så hoppade vi hopprep.
Fast inte så här, förstås.
Dagens fönster ...
Båstad är pyttigt och charmigt, ja, nästan overkligt idylliskt.
Egentligen känner jag mig nog mera hemma på platser där det är ..., nja ..., lite mer hipp-som-happ .., men att en tidig morgon spankulera till bageriet och köpa färskt bröd till båtfrukosten .., och på tillbakavägen upptäcka det ena fönstret vackrare än det femte .., ja, det är ändå inte så pjåkigt.
Överallt syns stockrosor och stora sjooook av lavendel!
Där är humlesurr och fjärilar!
Och välskötta gräsmattor.
onsdag 29 juli 2009
Herman ...
En härlig början på ett Sommarprogram .., det tycker jag att det här här.
Första fyra, fem minuterna fick mig att smajla stort.
En härlig början på ett Sommarprogram .., det tycker jag att det här här.
Första fyra, fem minuterna fick mig att smajla stort.
En slags båtliv ...
Kaptenen himself.
Jungfru.
Mellanbarn.
Vänster tumme upp.
Ja, visst .., självklart .., livets lycka hänger inte på att hitta en partner.
Men om man nu r å k a r träffa en sympatisk man som visserligen är envis och sannerligen inte lägger sig platt (vilket jag verkligen tycker om ..., att han står för det han tycker är rätt, menar jag ...), men som är omtänksam och övermåttan rar .., då blir man hemskt glad att träffa den mannen efter tre veckors frånvaro.
Två glas Martini och en ljummen kväll i slutet av juli .., det blir som bäst.
På morgonen: frukost i sittbrunnen.
Kokta ägg .., färskt bröd .., ost och marmelad (icas!) .., kaffe och te.
Vågkluck.
En gräsand som tigger mat.
Ungefär så.
Storasystersvisit ..
Den berättande systerdottern är uppvuxen i Luleå och det hörs.
Efter en ganska krumelurig hemresa från Båstad (buss därifrån till Ängelholm .., därifrån byte till Öresundståg till Malmö och air condition-system som inte fungerar .., antingen är det jättevarmt i kupén eller iskallt i nästa ...., människor springer fram och tillbaka och byter platser ...) och i Malmö blir det en halvtimmes väntan och så sista biten hemåt då.
I Svarte väntar dr Böhlander och fotbollsmadamen Emma och jag hoppar in i bilen.
Vi är bjudna till min störstasyster och hennes dotter, på landet utanför Hörby.
Och där sitter vi sedan på uteplatsen och i hagen intill går två ston med var sitt föl och det är varmt och härligt och syrran bjuder på nån slags kladdkaka på asietter som har funnits i hennes ägo i evigheters evighet amen och min systerdotter, som jag verkligen tycker så oändligt mycket om .., hon skrattberättar för en stillsamt leende dr Böhlander om krånglet med mobiltelefonen, allt medan Emma pillrar med ett sugrör.
Båten utan namn ...
Morgon i Båstad ...
Skulle detta kunna hända på Dungers i Malå?
Aldrig i livet!
Det är strålande sol och klarblå himmel när vi vaknar.
Varmt och skönt!
Och vi lämnar båten (pv påstår att i år är jag inte ovig som ett kassaskåp, ja, när jag ska ta mig till och från båten ..., nä, nu är det mera som en liten sekretär ...) och går till stranden som ligger bara en bit härifrån och hela tiden kommer badrocksmänniskor cyklande eller promenerande för att ta sig ett morgondopp.
Mest äldre män och kvinnor; kanske pensionärer som inte måste ge sig av till några arbeten.
Nästan alla har vita frottébadrockar.
Någon enstaka en ljusblå.
Och när det har doppats i ett 19-gradigt hav ., går pv till båten för att fixa kaffe .., själv tar jag en promenad rakt upp mot centrum, mot kyrkan till .., där finns ett bageri och jag handlar nybakat bröd och lunchmackor.
Även i bageriet ser jag badrocksmänniskorna.
Om äldre män i Malå skulle komma cyklande till Dungers bageri iklädda endast badrock och möjligen badbyxor och sedan stå i kö för att köpa bröd och sedan cykla hemåt .., då skulle nog pratet gå.
"Undra om ´n Kjell ha vorte tokut ..?"
Tror jag att det skulle låta.
Lediga-dags-fönstret ...
Det här är utsikten från "sängen" i segelbåten.
Sjökorten uppe i taket och lampan som dinglar lite så där hit och dit.
Inte sover jag särskilt gott .., jag vrider och vänder mig tusen gånger och till slut lämnar jag pensionatsvärden åt sitt öde och kryper in och lägger mig i förpiken som är som en liten grotta och man kan väl knappast påstå att det är som en Hästens Säng och där är en pinne eller ett stag som man har mellan fötterna, men det går det med.
Ett slags äventyr är det.
tisdag 28 juli 2009
Till världens bästa Bettankax ...
Gästhamnen i Båstad, lite över tio på kvällen.
Tåg från Ystad till Malmö och sen mjölktåget som passerar alla ljuvliga små bonnaställen .., Dösjöbro tilll exempel, där skulle jag gärna sätta ner mina bopålar och kunna sitta där och titta ut över kossor och hästar och får och ett kulligt landskap.
I Ängelholm blir det byte till buss.
Vänlig chaufför med stockholmsdialekt kör oss till Båstad.
Långt från järnvägsstationen till själva centrum är det och jag får lift av vänlig kvinna med dotter vid ratten.
Nere i gästhamnen möter pv.
Sen middag på Papas och här är massor med bakåtslickat hår och tjusig fritidsklädsel och vi äter himmelskt god mat ..., jag väljer lammytterfilé med rostad bjärepotatis och ur-goda grönsaker .., pv tar kalvrygg och vinet smakar bär och frukt. Björnbär. Blåbär. Det är första gången i mitt liv jag på rak arm kan säga att så smakar vinet!
Servitriserna är rara och fina och hela notan blir tvåhundra kronor billigare än vad jag hade förväntat mig.
Nu i segelbåten.
Martini i ett glas.
Efter tre veckors frånvaro av pensionatsvärden måste jag vänja mig så sakteliga.
Jag är ingen som faller i armarna och utbrister halleluuuuja, äntligen!
Men efter två glas Martini så ...,-)
En trevlig kväll till er alla, hälsar sjörövarbettan.
Tåg från Ystad till Malmö och sen mjölktåget som passerar alla ljuvliga små bonnaställen .., Dösjöbro tilll exempel, där skulle jag gärna sätta ner mina bopålar och kunna sitta där och titta ut över kossor och hästar och får och ett kulligt landskap.
I Ängelholm blir det byte till buss.
Vänlig chaufför med stockholmsdialekt kör oss till Båstad.
Långt från järnvägsstationen till själva centrum är det och jag får lift av vänlig kvinna med dotter vid ratten.
Nere i gästhamnen möter pv.
Sen middag på Papas och här är massor med bakåtslickat hår och tjusig fritidsklädsel och vi äter himmelskt god mat ..., jag väljer lammytterfilé med rostad bjärepotatis och ur-goda grönsaker .., pv tar kalvrygg och vinet smakar bär och frukt. Björnbär. Blåbär. Det är första gången i mitt liv jag på rak arm kan säga att så smakar vinet!
Servitriserna är rara och fina och hela notan blir tvåhundra kronor billigare än vad jag hade förväntat mig.
Nu i segelbåten.
Martini i ett glas.
Efter tre veckors frånvaro av pensionatsvärden måste jag vänja mig så sakteliga.
Jag är ingen som faller i armarna och utbrister halleluuuuja, äntligen!
Men efter två glas Martini så ...,-)
En trevlig kväll till er alla, hälsar sjörövarbettan.
Och himlen är faktiskt blå ...
Tisdag är kort dag och underbar dag.
U n d e r b a r.
U n d e r b a r a s t.
Massor, massor att göra och håret lockar sig av stressvärmen och jag försöker få in alla tidningarna utan att det ska ta halva dagen .., Hemmets Veckotidning, tv-guiden, Hänt Extra .., då är dom viktigaste på plast, dvs, dom som kunderna frågar efter ..., då kan man andas ut en stund .., men sen kommer alla buntarna med biltidningar, Elle Interiör och gud-vet-allt och man får gå ut i pantrummet och kolla i dom stora grå backarna och se om där finns fler ex som inte har gått in i hyllan men som ska returneras och mitt i alltihop behövs en fjärdekassa och någon annan vill ha växel och kundkorgarna ska dras undan och Fru Grå ler och visar vad hon har inhandlat .., jaha .., här ska bli ett Nytt Liv ser jag ...., och där är småsyskon som kivas och en kvinna från Norrbotten som undrar var fyrpack med djupfryst lax finns och vid ettiden får jag låna chefens fina Audi och köra till Stora Affären och hämta ut våra presentkort som har kommit och det känns ovant med automatlåda, men härligt.
Och roligt att köra bil igen!
När klockan är tre är arbetsdagen tillända.
Ute på lagret, vid tavlan där våra scheman sitter upptejpade, står Olof och försöker hitta någon frivillig som vill ta hans nästkommande söndagmorgon eller om det var lördag?
Ingen erbjuder sig och han suckar lite där han står.
Nu ska jag ta tåget till Malmö, för vidare befordran till Ängelholm och sen blir det buss till Båstad och dit kommer, hopefully, en seglande pensionatsvärd.
I dag har han seglat från en liten hamn i trakten av Kungsbacka, till Båstad.
Det blir många timmar det på havet och jag undrar hur pigg den mannen är i kväll?
Det känns som om det var länge sedan sist vi sågs.
måndag 27 juli 2009
För tre år sedan ...
... då sitter jag i en blå stolstol på stranden och hela tiden springer kapten Lintott och letar stenar som han lägger i mitt knä.
Dom svarta kallar han för lakritsstenar.
Som ett litet röse blir det.
Och hon som är mormor har ett grässtrå i munnen som hon låtsasröker på.
Det är en annorlunda vecka.
Den här dagen för tre år sedan kommer ett sms från någon som har hittat ett hus.
Följande stod att läsa:
"Det finns cowboys i byn.
Precis just nu gick det förbi en ung sådan som pratade cowboyspråk med sig själv och sin knallpulverpistol.
Han såg mig inte ens.
Jag satt som en orörlig indian vid husväggen."
Pling i telefonen ...!
Det är sonen.
"Hej mamma! Vill du följa med och ta ett kvällsdopp ...?" frågar han.
Det är han och kapten Lintott som tänker sig att bada.
"Ja, gärna!" säger jag.
Boken av Minette Walters läggs åt sidan.
Allsången från Göteborg får tacka för sig.
Och så plockas baddräkten plockas fram.
Så varmt, så varmt blir hjärtat.
Efteråt: vi väljer lite mer enslig strand och hunden Meja skuttar i havet för att hämta tennisbollen och sonen dyker frejdigt bland vågorna och det gör för den delen Kapten Lintott också ... - vars badbyxor ideligen kasar ner -, till storasysterns glädje .., ja, Emma är också med ..., och hon som är mormor tar ett dopp i ganska kyligt vatten och sitter sedan på en sten och fylls av nån slags inutigråttacksamhet.
Det är sonen.
"Hej mamma! Vill du följa med och ta ett kvällsdopp ...?" frågar han.
Det är han och kapten Lintott som tänker sig att bada.
"Ja, gärna!" säger jag.
Boken av Minette Walters läggs åt sidan.
Allsången från Göteborg får tacka för sig.
Och så plockas baddräkten plockas fram.
Så varmt, så varmt blir hjärtat.
Efteråt: vi väljer lite mer enslig strand och hunden Meja skuttar i havet för att hämta tennisbollen och sonen dyker frejdigt bland vågorna och det gör för den delen Kapten Lintott också ... - vars badbyxor ideligen kasar ner -, till storasysterns glädje .., ja, Emma är också med ..., och hon som är mormor tar ett dopp i ganska kyligt vatten och sitter sedan på en sten och fylls av nån slags inutigråttacksamhet.
Lille Henrik Carl Joachim Alain
Ni som missade spektaklet ..., ja, här har ni chansen!
Själv fick jag svårt med synen ett tag ..., det hela var väldigt rörande och med mamman som hela tiden fick sitta med lillfingret i sonens mun, för att få honom tyst.
(Omkring 49.47 .., där ser man kronprinsparets lille son som är go som gull!)
Ni som missade spektaklet ..., ja, här har ni chansen!
Själv fick jag svårt med synen ett tag ..., det hela var väldigt rörande och med mamman som hela tiden fick sitta med lillfingret i sonens mun, för att få honom tyst.
(Omkring 49.47 .., där ser man kronprinsparets lille son som är go som gull!)
söndag 26 juli 2009
Ändrade planer ..
Fönsterputsandet får allt vänta.
Herremin!
Jag har ju glömt bort att jag har annat för mig.
Fönsterputsandet får allt vänta.
Herremin!
Jag har ju glömt bort att jag har annat för mig.
16.00 Barnedåb i Møgeltønder - gæsterne ankommer |
Den smukke landsbykirke i Møgeltønder er igen i år rammen om en begivenhed i den kongelige familie. Året efter den forårsstund, hvor Prins Joachim giftede sig med fransk Marie Cavallier og gjorde hende til Prinsesse Marie, kan de igen byde til fest i det sønderjyske, nu for at fejre deres søns barnedåb. Et par hundrede gæster kommer til Sønderjylland denne sommersøndag, og DR1 viser gæsternes ankomst direkte. |
Prins joachim og Prinsesse Marie får følgeskab af hele den kongelige familie, når de i Møgeltønderkirke skal have deres søn døbt, og også Prinsens to brødre vil være med, når den nye lillebror skal have sit navn. |
Full fart!
En annan kapten. Kapten Lintott.
Men inga sjuttio sjömil då inte.
Tänk ...., vilken skillnad att sluta klockan halv två, i stället för treochenhalvtimme senare.
När man kommer hem finns orken ännu kvar.
Och nån slags energi.
Pensionatsvärden ringer och berättar att han idag måhända kommer upp i hela sjuttio sjömil .., från Orust i norr till - om han har tur och vindarna står sig - till trakten av Varberg.
Blir det inte full storm, tar han sikte på Båstad i början av veckan och blir det så, känner jag en madame som kanske tar tåget och hälsar på herr Seglare en stund.
En liten stund.
Kanske över natten.
Nu ska här putsas fönster och lagas mat och sedan blir dusch och sist av allt ..., ligga raklång på soffan Ektorp och fortsätta läsandet av låneboken "Ormars skepnad" av den i mitt tycke suveräna Minette Walters.
Söndagsfönstret ...
Klicka gärna på bilden ...
".... sen ett fönster från Glada Hudik.
En fin stad som vi stannade till i på vår resa norröver.
Solen sken och vi flanerade längs de gamla sjöbodarna.
SemesterTurtlan."
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)