Det bästa för Turtlan i Karlstad ...

Hinner jag?

Veckans absolut bästa för mig blir musikalen Shreck på vår fina gamla teater uppsatt av Värmlandsoperan (de heter numera Wermland Opera men jag föredrar det gamla namnet)
Jag, kära kompis B och E & H bänkade oss på rad 4.

Åååå så bra det var! Superproffsigt! Fantasifulla, färgglada och underbara scenkläder. Proffsig scenografi och tempo hela tiden. Roligt och pruttigt. Träsktroll pruttar ju vet ni väl. Fnissigt i salongen då.

Om ni har sett den så vet ni. Har ni inte så går den året ut. Passar alla från 6-7 års åldern och uppåt.

På köpet får ni besöka en fin gammal.teater.
Mitt betyg blir Fem Gröna Tummar upp.

Turtlan

Och så ett kvällsfönster ...

... från madame Hedgren i Skåne.

Tack och bock! säger jag.

Mitt eget bästa ....

Något av det som gjorde mitt hjärta så varmt .., det var verkligen kontakten med skellefteåpojken Anton som släktforskar och som skickade över nånting som mest av allt liknade en skattkista, ja, i form av min pappas släkt sju generationer bakåt.

Och en bild kom också! 
Här står pappas farbror, Jonas Gustaf Nilsson, född 1876.
Hos honom och hans syster Lotta kom pappa och hans syskon (vi vet inte hur många av dem, faster Anna-Maria som var yngst hamnade hos en moster till henne) när föräldrarna dog i unga år och lämnade fem barn utan vare sig mamma eller pappa.

Hos denne Jonas Nilsson lär väggklockan som sitter på väggen här i det gula huset, ha funnits.
Den som tickar och tickar och slår jämna och halvslag.
Idag är det förresten trettiosju år sedan pappa dog.

Annat som gjorde hjärtat glatt var promenaden ner till havet för en stund sedan.
Hög, klar luft.
Doft av saltvatten.

Och fikastunden igår tillsammans med arbetskamraten Lena och när hon erbjöd sig att skjutsa mig till sjukhuset på onsdag, då jag ska sövas och så ska det gås in i mitt protesknä.
Sååå omtänksamt av henne!

Det bästa för Gunnar i Jämtland ...

Att snön har kommit så att det blir lite ljusare de få timmar som solen orkar upp över horisonten.
Om 14 dagar vänder det...!

Gunnar.

En lördag i december ...

Det blir en dag som innehåller det mesta; strålande solsken .., snöfall .., hagel .., solsken igen och så börjar allt om från början.
Mitt på dagen åker vi till Särdal och tittar till en sommarstuga.
Jodå, den har klarat sig bra efter stormen, men längs kustvägen - mest i närheten av Steninge - ser vi flera stora träd som dråsat i backen och vid vandrarhemmet ligger en jättelik björk med roten rakt upp i luften nästan.

På väg till lilla båthamnen är detta vad vi ser.
Nästan Jesus-kommer-moln.

En liten hund (en west highland white terrier) springer omkring alldeles för sig själv bakom min rygg där jag står och tar bilden.
Ingen husse eller matte syns till .., ingen bil är i närheten .., så jag lockar på hunden som kommer skuttande och viftar så glatt på svansen och på halsbandet finns ett telefonnummer inristat - hur praktiskt som helst är det - och jag slår numret och en kvinna svarar.

Jo, det är hennes hund, men den ska ju vara tillsammans med sin husse?
Någon husse ser vi inte .., och jag säger att han kanske har glömt att han tog med sig hunden .., vi mötte två bilar, kan husse möjligen ha befunnit sig i en av dem ...? frågar jag och beskriver bilen.
Jodå.

Så hon ringer upp och efter några minuter kommer husse tillbaka och han säger att nädå, inte hade han glömt hunden inte ...., men det tror jag nog vad jag vill om.
Nåja, allt slutade väl och hunden var underbart fin och go!

Nära Särdal .., nu har vi tittat till sommarstugan och ska åka hemåt.
Vid kvarnen som skymtar i mitten av bilden, finns en liten affär - ett besök där rekommenderas varmt om någon av bloggvännerna har vägarna förbi -.

Såååå fina hus alleles nära havet! 

Och mängder av stenmurar.

Förstås. 

Och en dramatisk himmel som hela tiden skiftar i utseende.

 

 

  

I väntan på ..., eller kanske bara en fågel som håller koll.

Inne i sommarstugan står strandskator och försöker hålla värmen.

Så var det den här förunderligt vackra lördagen i början av december.

Dagens fönster ...

Mer så provencalskt än så här blir det inte .., skriver Monet i Frankrike.

Då får det bli lördagsfönstret.

Tusen tack! säger jag.

Det bästa för sportiga Jenny ...

God morgon Elisabet!

Här kommer sportigajennys bidrag till "veckans bästa"!
Veckans bästa är beskedet att jag får förlängt mitt vikariat. Jag blir med andra ord kvar på turistbyrån. Tjänsten blir dock lite annorlunda än nu. Jag kommer vara i Jkpg under vintern för att sedan "flytta tillbaka" till Gränna-Visingsö till våren!

Alla detaljer är inte klara som scheman och ansvarsuppgifter och sånt, men det spelar ju mindre roll. Jag vet ju att jag blir kvar på en plats där jag stormtrivs!

//sportigajenny

Nu börjar det bli bråttom ....

.... för den som önskar vara med i utlottningen av chokladgodiset och lite annat smått och gott.
Dragningen blir på söndagförmiddag.

Följande ligger i byttan och skvalpar och hoppas väl på lite onyttigheter:

Sportiga Jenny ...

Ulrika i Västmanland ...

Lena i Malmö ....

Ingela i Ystad ...

Ann i Göteborg ...

Eva på Frösön ...

Eva i Tyresö ...

Babsan i Uppsala ...

Kattis i Hidinge ...

samt

Dinah i Kallhäll.

Gunnar .., du pratade om godiset .., då är det dags att börja grunna på det bästa nu!

Mejla bara till bisse151@gmail.com .., ja, ni vet precis!

Det bästa för Lena i Malmö ...

Det bästa!

Ryggen höll för ett spinning-pass!
Jag har haft ett envist ryggskott som inte velat ge sig, på kiropraktorns inrådan har det inte blivit någon spinning på ett tag. I går tyckte jag det var dags att prova..... och det gick bra!

Stormen sveper fortfarande över Malmö, jag hör hur vinden viner utanför fönstret.
Vi har dock klarat oss bra, inga skador på hus och hem - det är också det bästa!

Det har varit en tradig vecka på jobbet, stressigt och mycket att göra - skönt att det äntligen är fredag!

Hälsningar från Lena i Malmö

Efteråt ....

Hela gårdagkvällen och natten rasar stormen och när det äntligen ljusnar går jag ut och tar mig en titt. Efter Simone hade tio rutor i växthuset tackat för sig (men inte krossats, halleluja för härdat glas!) och nu är visar det sig vara tre rutor som seglat iväg.
Allt är relativt här i livet och tre rutor är ju ändå en bagatell och alla höll.

Sen tar jag bilen och kör ner till lilla båthamnen.
Vågorna är jättelika och slår mot land så där så att skummet yr!
Jag tänker på de två holländska sjömännen som dråsat överbord utanför Ystad .., å, sicken hemsk död att falla i ett iskallt vatten!

Och gissa, hur liten man känner sig ..., nästan så där så det suuuuger i magen.

På väg dit träffar jag Arne och en annan man, dom har stannat sina bilar mitt på vägen och sitter och surrar med nervevade (ja, numera vevar man väl inte .., nerhissade kanske ...?) rutor och jag stannar till bakom den ene och viftar att dom kan prata klart, allt medan jag tittar ut över havet.

Sen säger Arne att "Elisabet, er båt har klarat sig .., men det är värre med inombordaren som ligger närmast kajkanten .., vattnet har stigit nästan 2 meter!"
Ja, titta, här ligger den och guppar med aktern nere på botten!

På väggen.
Och på marken ligger all möjlig bråte som blåst omkring.

Och pv:s pyttiga Askeladden .., ja, den är sannerligen en liten överlevare!
Här ligger den så lugnt och stilla och jag ler för mig själv och tänker på en pensionatsvärd som alltid tar alla stormar med ro och säger att ..., "ja, men det går bra".



Och så kör jag hem igen och tar harry på promenad.
Halvvägs till havet upptäcker han Suna, en underbart härlig tik som han brukar leka med, de gånger hon är på besök.
Så vi går uppför backen och in till Sunas låtsasmattes tomt och där får dom springa som dom vill.
Åååå, sicken respekt han har för den svartlurviga tiken.
Hon har en boll i munnen och inte för sitt liv vågar harry ge sig på att försöka ta den .., ett enda försök gör han och då får han veta hut av Suna.

Och nu ska jag putsa två fönster som är helt grå av salt och damm.

Det bästa för Ingela i Ystad ...

Ja, det måste ju vara att jag fått kontakt med Ronald McDonalds barnsjukhus i Lund.
Jag har ju som du kanske vet Bettan, haft ett konstprojekt bland mina klienter under året.
Nu är konstprojektet "hjälpande händer" färdigt! Tavlorna blev magnifika och alla är så positiva.
Men det bästa i veckan var att jag fick ett "självklart, oj vad roligt!" ifrån verksamhetschefen för Ronald MacDonalds barnsjukhus.

Mina klienter har kämpat inom daglig verksamhet efter bästa förmåga både vad gäller inom funktionsnedsättning och inom socialpsykiatrin att producera 4 tavlor med hjälp av ett handavtryck i färg och dekorering. Dessa tavlor skall lottas ut och lottpengarna skall skänkas till Ronald MacDonalds barnsjukhus i Lund.

Jag är så stolt över mina klienter och deras engagemang och på tisdag den 10 december börjar vi att sälja lotter bland personal och klienter för att lotta ut dessa fyra tavlor......

Den glädje och engagemang bland chefer och klienter har jag haft fördelen att stå som samordnare för. Nästa år kommer jag att fixa ett nytt projekt, "Ett steg till hjälp" där mina klienter kommer att göra ett fotavtryck på en canvastavla och sedan få dekorera......

Ändamålet är självklart, Ronald Macdonalds igen.

Jag skickar med lite bilder i mailet...

Kram Ingela från Ystad

Dagens fönster ...

Sländfångerskan Mian är i Stockholm på utbildning och vad hade hon i resväskan, om inte en fönsterhåv av den större storleken?

Fönsterna finns i Vreten (Solna strand), skriver Mian.

Tack snälla! säger jag.

     När stormen viner ...

• Eldar i pannan och i kaminen. Nu är huset uppvärmt.
• Fyller på tankarna så vi har varmvatten så det räcker.
• Ser till att termosarna är fyllda med hett vatten - kaffe är gott -, te också.
• Tändstickor och ljus på strategiska platser.
• Lagar middagen redan nu ... fiskpinnar med hemlagat potatismos och stuvad spenat = gott! 
• Gruvar mig en aning för att åka och hämta pv i Stora Skipås.
• Såja.
• Så mycket mer kan jag inte göra.

Det bästa för Ann i Göteborg ...

Inte för nåt vill jag missa veckans lotteri.

Mitt bästa hittills var när jag var som allra tröttast så fixade Maken adventsfint. 

Både julstjärna OCH julkrona hängdes upp.

 

 

Julkronan piffades upp med nya ljusslingor – en vanlig, en med stjärnljus och en med röda små kulor. Tyvärr eldade han upp ett motstånd, så ännu så länge hänger den i dörröppningen i väntan på nytt motstånd.

Men det kommer att lysa så vackert på balkongen i jul.

 

Kram Ann

 

Dagens fönster ...

"Ett söndagsfönster att bli glad av ....", skriver madamen som håller hus i Portugal.

Just det, annannan.

Tack snälla! säger jag.

Det bästa för Eva på Frösön ...

Hej!

Det bästa i veckan var besöket på Byhuset/Rödön i söndags, där det var vernissage.
Jag köpte mig en liten tavla av konstnär KajsaTuva, tavlan får hämtas fjärde advent.

En del tycker att den inte är mycket att köpa men för mig betyder den jättemycket.
Det var kärlek direkt! Enkel men med så mycket värme. Och så är jag ju hundägare :)

Jag tog en fika och satt och njöt av atmosfären.
Träffade flera gamla vänner och fick en fin pratstund. En dag som laddade mina batterier.

Kram Eva

Om  män och deras kroppar ...

Svensk dokumentär från 2008. 

Män berättar naket och nära kameran om sina kroppar och funderingar de har om dessa.
En film av Peter Gaszynski.

Från 2009. Även i SVT24 5/12 och SVT1 6/12

Detta tittade jag på - ja, jag kom in i programmet av en ren händelse - och jag tycker att såna här program borde visas för ungdomar i högstadiet.

Himla intressant var det att få ta del av män berättelser och tankar om sina och andras kroppar.

Här finns intressant läsning om filmmakarens funderingar.

Här och nu ...

Som den allra finaste vårdag är det!
Vi går ner till stranden och det blåser friska vindar, men det är ljumma vindar och saltstänk i luften.

Under en enbuske upptäcker harry en kanin och sätter fart .., men i mattess ficka finns små bitar av måndagens fläskpannkaka och det är inte särskilt svårt att locka tillbaka den svansviftande jägaren.

Och så hemåt.
Det värker nåt hemskt i vänster knä efter gårdagens belastningsröntgen.
Skär som knivar som vrids om.

I buskarna kvittrar småfåglarna .. jag hör skator som tjattrar och ser en sparvhök susa förbi.
Möjligen en duvhök.
Ja, vi kan säga en hök.

Och nu har jag pratat med sonen och skrattat högt och mycket och strax ska jag åka in till stan och himlen är blå och livet känns bra .., det känns så där som om det kanske blir nån rätsida på tillvaron och måhända blir inte våren så där som jag har tänkt mig, men det spelar ingen större roll .., det får bli som det blir.

Idag ...., Guy & Barbro!

... fyller den här mannen år!

Hoppas att din födelsedag har varit fin på alla sätt!

Grattis härifrån, Guy!

Och när vi ändå är inne på gratulationsavdelningen, så säger jag grattis till alla som heter Barbro!

Vilka känner jag?

Jo, min ihärdigt vävande kusin förstås!

Och den härliga Barbro från Piteå, hon som är så glad i sitt lilla barnbarn i Norge!

På Malå sjukstuga fanns en gång en husmor som hette Barbro!

Mina systrars kusin från Bjurträsket, hon heter Barbro.

Sen kommer jag nog inte ihåg några fler.

Grattis till er alla!

Jodå .., men inte tänkte jag på att afBabs ju heter Barbro!
Denna underbart, varma och goa människa som kom och apropåhälsadepå, så där utan att vi hade en aning om det! 

Igår ...

... såg det ut så här när harry och hans matte tog förmiddagspromenaden.

Idag är det hällregn och nästan kolsvart ute, fast klockan snart är halv nio.

Nu stundar ledig dag .., Zoegas kaffe (sörrrpel-sörrrrpel från kaffebryggaren ...), Gomorron-tv med eländes-eländesnyheter ..., en lätt fuktskadad GP (sista dagarna av prenumerationen) och en sväng in till stan.

Och så pralintillverkning.

Dagens fönster ...

Vilken underbar husvägg .., så fylld av kreativitet och glädje!

Bilden kommer från Frankrike; från Monet som fångade detta i grannbyn .., det är biblioteket som har fått den här utsmyckningen.

Tänk, så många minnen man har från bibliotek i vårt land!
Hemma i Malå där tant Margareta precis på pricken visste vilka böcker jag tyckte om ..., det lilla, lilla biblioteket i Sollentuna ..,  och det vackra biblioteket i Ystad ..., och här i Halmstad; nästan det finaste biblioteket jag någonsin besökt!

Tack snälla Monet för bilden som gjorde - och gör - hjärtat så glatt!

Anne i Mantorp säger ...
Detta gillas mycket av en bokälskare som jag.
Elisabet, du som drömmer så mycket, kan kanske förstå varför jag ibland drömmer att jag är och lånar böcker på mitt första bibliotek som var i Björkhagens skola. Konstigt tycker jag, för det är ju drygt 50 år sedan jag slutade i den skolan.


Eva i Tyresö minns ...
Toppenutsmyckning från ett bibliotek.Tackar!!!

Ja, Halmstads Bibliotek är underbart.
Jag har alltid varit beroende av bibliotek och minst men kanske viktigast var Graversfors Bibliotek.
I en liten röd stuga nära stationen fanns på nedre botten ett bibilioteksrum.
På tisdagskvällen två timmar satt en tant eller en farbror där inne vid ett bord och skrev upp vad man lånade.
I ett glasbokskåp stod barn och ungdomsböckerna Där rotade jag igenom allt!!!
Vi bodde ju två månader på sommaren där i Graversfors i Kolmården.
Till sist fick jag låna vuxenböcker som stod runt väggarna.
Det var KonTiki, Mobergs utvandrare och Maria Langs deckare bl.a.
Mamma gick med ibland och lånade någon deckare eller roman.
Så roligt var det att man visste alltid att det var tisdag!!!!!

Det bästa för Kattis ....

Inte Kattis slinga, men den som hängde i ystadfönstret ...

Ikväll hamnade Ulrikas bidrag plötsligt i papperskorgen och när jag är där och fiskar upp hennes glädje, upptäcker jag ett mail från Kattis som skulle ha varit med i förra dragningen!!

Ingenting förstår jag!
Och jag hittar fler brev, även om dom inte var avsedda just för lotteriet!!

Nåja, nu får Kattis glädje komma med den här gången i stället.

Så här skriver hon:

"Det bästa i veckan är att jag nu på eftermiddagen, efter en del fix och trix, några fula ord för mycket, lyckades få alla lampor att lysa i mina gamla stjärnslingor från IKEA.

Önskar er i det gula huset en fin första advent!"


Detsamma till Dig, Kattis .., fast nu kan vi ju säga en fin andra advent!

Det bästa för Ulrika i Västmanland ...

Ja jobbet ligger högt, högt på den listan. :-)

Miljön. arbetsuppgifterna (sälja garn och fika, bita ost, sälja ost, uppdatera webshopen, koka knäck, göra grangirlanger, städa... uppgifterna är minst sagt varierande :-) ) och framför allt arbetskamraterna.
Åh som jag trivs!!

Och så Michelin och Rally, som flyttat med hit till Hällabrottet.
Gullpojkar!!

Det bästa för Babsan i Uppsala ...

Bara en flexledig dag kan betyda glädje.
Bakat bullar ,vilket inte jag gjort på många år, inte blev de vackra men ljuvligt goda saffransbullar med mycket smör,socker och mandelmassa.
Tid över för lite småfix utan stress det är underbart./Babsan

Det bästa för Eva i Tyresö ...

Igår var mitt skadade knä ont!!!!

Men så kom Erik och ville ha hjälp med läxan.

Först var det franska glosor och verb.

Vi ritade och skrev med färgpennor på färgade stora papper.

Det gick så bra efter en stund.......

 

Sedan stod NO på menyn.(Naturorienterande ämnen)

 

 

Oj så spännande med alla grundämnen som en ryss har placerat för mer än 100 år sedan i ett rutsystem kallat periodiska systemet. Tänk att det finns så många och en del har de ganska nyligen hittat i Sverige! ( I Ytterby hittade man det som fick namnet Ytterbium)

De lättaste står överst och de tyngsta nederst. Ryssen såg att vissa grundämnen liknade varandra och dem placerade han under varandra. Ändå hade han inga av våra fantastiska tekniska hjälpmedel.

 

Men C är ju kol!  sa Erik och hur kan det vara både diamant och kolbit ?

Då fick vi kalla ner kemiprofessorn från övervåningen. Han hjälpte oss och hämtade sin diamantskärare från verkstan. 

 

Oj den är så hård att den kan skära glas och så ristade han ett streck i en glasburk!!!

Imponerande.Erik valde det ämnet till sin favorit.

Men mormor sa att hennes guldring är nog inte bara guld, sa Erik. Au Vad är det i den då.

Kanske lite silver också ?, blev svaret.

Hur blandar man in det?   Under hög värme, fick vi veta.

 

På det här sättet gick ett par timmar utan värk för att se och känna hur barn lär sig

DET  ÄR MITT LIV!

Att se hur barn verkligen lär sig........

 

Hälsningar Eva i Tyresö

hullerombullerdag ...

I väntrummet .., liten tös som besöker röntgenavdelningen ofta, ofta.

Tid för belastningsröntgen klockan 13.20, men jag räknar till minst tjugofem personer i väntrum nummer ett (det finns tre ...) och även om somliga är anhöriga, så är det trångt om saligheten och personalen blir allt mer svettiga.

En äldre tant ska först röntgas och därefter har hon tid på narkosen och det blir knapert om tid och tantens dotter - som väl är i min ålder - springer av och an och försöker komma för lite tidigare och en sköterska säger att hon nästan blir galen, allt är upp och ner idag.

Tio minuter ungefär tar min röntgen och det är kämpigt att stå med böjda knän och högerbenet darrar som ett asplöv .., sen har jag fem minuter på mig tills jag ska vara på ortopedmottagningen för att träffa läkaren.
Jag hinner precis.

Alldeles för länge får man sitta i ett sterilt undersökningsrum och dörren ut mot korridoren måste vara stängd - av sekretesskäl - och det fattar jag inte, för jag har ju redan sett mängder av medpatienter i väntrummet! 

På väggen finns ett tidningsställ och frånsett ett gammalt nummer av Tara, finns där bara MC-lektyr.

Högra knäet med protesen ...

Och så kommer läkaren och idag har han inte alls så bråttom .., nej, han klickar upp mina röntgenbilder på dataskärmarna och visar hur det ser ut .., "titta här, ditt vänstra knä har nästan ingen brosk alls på insidan .., inte underligt att du har ont ...", och så tittar vi på protesknäet och jag upphör aldrig att förundras över hur konstigt det ser ut och på höger sida av mitt knä känner jag som en liten pigge och tittar man på bilden, kan man fundera om inte protesen sitter snett?

Så blir det småprat om vad som bör göras .., läkaren säger att om jag vill, så sätter han upp mig för operation av vänster knä - protes alltså - men även det högra (där jag också har ont) måste på nåt vis åtgärdas och till att börja med punkterar han knäet och suger ut ledvätska och blodtrycket kollas (perfekt! halleluja) och jag får veta att det kanske kan bli en dag-operation av höger knä, ja, lätt narkos och så går dom in och tar ut nån bit .., men vi får se.

Inom två till tre månader borde jag fått den nya protesen i vänster knä.

Det är vad läkaren säger och vi pratar lite så där allmänt .., han berättar om sin pappa som tvingade ut honom på långa skidåkningsturer utanför Uppsala, ja, i hans ungdom .., och på min fråga hur bra han trivs med sitt arbete, så säger han ..."jaaavars ...." (egentligen har han gått i pension, men arbetar extra och en av sköterskorna tog mig avsides en gång och sa "vilken tur om du får X .., han är den bäste ortopeden vi har!") så tar han i handen (vilket fast handslag, men det har jag med ..) och säger att "ja, Elisabet .., vi kommer nog att ses en hel .., du ska se att det blir bra det här" och jag känner mig omtumlad, men framför allt lättad.

På väg ner till bilen .., stannar jag till och tar en bild ut genom fönstret.

Och nu är det kväll och jag har meddelat min chef vad som väntar, så har dom nånting att gå efter.

Alldeles enkelt kan det inte vara att driva ett mindre företag när en av dom anställda går i pension i slutet av januari och en annan blir borta i ett par månaders tid. 

Tur att man är en vanlig anställd!

Och så var det med den här dagen.

Och så ett kvällsfönster från ....

... Västmanland och nej, inte från stickmadamen, utan från chilimadamen!

Just det, från Lilla B.

Från Birgitta.

Tack snälla!

Och så ett eftermiddagsfönster ....

I alla fall en massa glasrutor.

Stadshuset i Luleå byter färg på ett av trapphusen då och då. Tror att
det där är nödutgångstrappan.

Ibland är det klarblått.

Det ser lite sterilt ut, men i fönstren till höger ser man i alla fall
en......   Ja, vadå?

Den som frågar är förstås herr Bodin i Luleå ,-)

Det handlar om ljud ...

Letar efter en sak ..., hittar en annan. 

Och blir varm i hjärtat!

Ännu mera finns här.

Tänk, vad ni har delat med er av mycket!

Dagens fönster ....

Kära fönstersamlare!

Idag var jag  till biblioteket, som är beläget i “Kåken” kulturhusets tillbyggnad till f.d. Härlanda fängelse (som nu är administrativa lokaler.

I ena änden av byggnaden ligger Öppna Förskolan och i fönstret hänger den här textila skapelsen.

Matapparaten, med förklarande text:”Från macka till bajskorv”.

Jag såg inte förrän efteråt att f.d Härlandafängelsets alla fönster speglade sig i förskolans fönster. Tyvärr blev det suddigt och jag misstänker att orsaken är att det är dubbla fönsterrutor.

Håll till godo!

Kram
Ann.

Nu har ni en vecka på er igen ...

Ja, ni som vill dela med er av det bästa .., eller det som värmde hjärtat lite extra-mycket.

Dragning på söndag, andra advent.

Priset blir chokladgodis made by bloggmadamen (innehåller mörk & ljus choklad, nougat, samt valnötter och mandelmassa = alldeles omåttligt hälsosamt som ni förstår ...) och så blir det en överraskningsvinst och ett halsband från Monica i Huddinge är kvar; det ska också lottas ut.

Välkomna allesammans!

Mejla bara till bisse151@gmail.com ...., ja, resten vet ni ju.



 Förra veckans vinnare blev mossfolk som fick en liten burk av pv:s plommonmarmelad, Monet i Frankrike som vann det fina julkortet målat av Eva på Frösön och så var det Sportiga Jenny .., hon får två lavendelpåsar sydda av Ann i Göteborg.

Alla vinster har nu gått iväg med posten och borde vara framme i morgon tisdag.