I soffan Ektorp ...
Friidrotts-VM på SVT1 (skönt, ingen reklam) .., och suveräne Jacob Hård som kommenterar. Morgontidningen på bordet.
I soffan Ektorp ...
Friidrotts-VM på SVT1 (skönt, ingen reklam) .., och suveräne Jacob Hård som kommenterar. Morgontidningen på bordet.
Dagens fönster ....
Nutidstestet ...
Samtalet ....
Igår var det äntligen dags. Efter att ha missat ett inbokat besök på vårdcentralen där hon bor, skulle så min äldsta syster - mer eller mindre under protest - få komma till läkare och bli undersökt. S o m jag, hennes andra syster, hennes dotter och dotterdotter har gullbett att hon skulle göra detta och till sist gav hon väl upp.
"Ja, vad kan dom göra ..?" har hon sagt och jag har kontrat med att hon ju själv arbetat som sjuksköterska och därmed inom vården .., nog vet hon väl ändå att ibland kan man behöva vård, eller i alla fall bli undersökt.
Nu hade jag pv:s moster Sonjas senaste läkarbesök i minnet; det som tog 1 minut och sen var det tack och hej. Det gjorde mig så vansinnigt upprörd, så det var inte klokt. Sååå nonchalant bemötande av en patient! Nu har Sonja dessutom givit upp .., hon orkar inte be om hjälp hos vårdcentralen igen, utan säger sig få leva med sin olidliga värk. (Själv har jag föreslagit henne att byta vårdcentral).
Med detta i minnet, sa jag till pv att jag kommer att ringa till den vårdcentral som min syster ska komma till. (Det finns bara en, så det var enkelt att hitta numret). Ringde upp, klickade på "medicinsk rådgivning" och blev uppringd tjugo minuter senare.
Så beskrev jag mitt ärende: att min syster hade tid där klockan halv två och att jag var så orolig att hon, inför läkaren, skulle bagatellisera sina åkommor (sååå typiskt henne, så typiskt gamla sjuksköterskor, skulle jag vilja påstå) och tänk, om den läkaren då skulle vara av samma sort som den Sonja mötte, som tar sig en minuts titt och så tack och adjö.
Sköterskan menade att man inte kan tro sig ska komma till en vårdcentral och få en hel drös med prover tagna, bara så där hur som helst .., och jag sa att det förstår jag också, men jag skulle ändå ÖNSKA att hon framförde en hälsning till läkaren om hur oroliga vi är. Och jag sa också att jag såklart begriper att hon - sköterskan - inte ens kan säga om min syster verkligen h a d e en tid igår, men jag visste ju att så var det.
Hur gick det?
Jo, barnbarnet N (38 år) gjorde sin mormor sällskap till Vårdcentralen och meddelade att "massor med prover togs" och jag kände mig så glad efteråt. Nu får vi se vad detta visar.
Tror minsann att jag ska skicka ett vykort och tacka läkaren i fråga.
Dagens fönster ...
Om du som läser här bara visste .., bara kunde a n a den glädje man känner, då, när det helt oväntat dyker upp ett mejl och där finns en bifogad fönsterbild! Det är så alldeles oerhört vänligt!
Just så var det när jag natten mot idag inte kunde sova och upptäckte detta. Och så här skriver hon som hade håven med sig:
"Det må nu kanske inte vara bild på det sjukhus vars akutmottagning du så varmt beskriver, men det fick mig idag att tänka på dig. Varma hälsningar från London!
Tar en titt ....
.. i frysen och upptäcker kycklingbröst.
Dom får åka in i ugnen på låg värme och nu inväntar jag bara rotfrukterna som tog plats när kycklingen var klar. Plockade in lite sallat från växthuset. Tomaterna är ännu obegripligt gröna. Pv - som tagit paus från sorterandet - fyller en liten skål med jordgubbar.
Själv upptäcker jag att där finns röda vinbär att kalasa på.
Kanske skulle jag baka muffins och garnera med vinbär och lite grädde, då, på lördag när Hilda och Edvin kommer på besök?
Sara Hector är sommarpratare och jag lyssnar lite mellan varven.
Bra musikval, tycker jag.
Trettonde juli ....(men jag fick kolla på mobilen ...)
Onsdagsfönstret ....
.... fångades av madamen i Porto, som kanske just nu inte alls befinner sig där, utan i Skåneland.
Tack annanan, som så troget tar fram håven!
Spridda skurar från en resa ....
Måndagkväll i landet Skåne ...
Söndagkväll ... dag 6.