"Nu är det så här, att jag s k a sova i den andra fåtöljen!"
I ena hörnet av pensionatets sängkammare, står två rottingfåtöljer.
Den närmast fönstret, med dyna och vit filt, är pElles, ja, det vill säga, det har han själv bestämt.
Åååå, i timmar kan han ligga där uppe alldeles ensam!
I den
andra fåtöljen - som har en blå filt -, är det
tänkt att sigge nilsson ska husera om nätterna, så där så att pElle får vara i fred.
Det är alltså vad vi
har tänkt. Men det har inte sigge.
Och igårkväll när pElle sov som bäst .., då kom lille sigge nilsson skuttande från hallen och vid upptäckten av pElle i fåtöljen, tog sigge ett skutt
rakt upp mot honom .., anföll som den värsta tiger .., bet honom i halsen .., morrade och hade sig!
(Det har även hänt att sigge bara har suttit på golvet och blåstirrat på pElle, som till slut har suckat och lämnat denna sin favoritplats ..., och vips, har sigge hoppat upp och lagt sig!)
Ni kan ju gissa hur omåttligt irriterad och a r g pElle blev!
Han morrrrrade och visade på alla sätt att gammal är äldst och han liksom höll tassarna om sigge och bet honom under halsen - demonstrativt, utan att bitas på riktigt -!
Sen tappade pElle orken och hoppade ner.
Och sigge kurade ihop sig och lade sig tillrätta.
"Såja .., det var lätt fixat!" tycktes han tänka.
Och pElle lommade iväg ..., så där som en slagen hjälte.
"Näää, nu får det vara nock ...!" sa pv .., hämtade den förödmjukade gamlingen, puttade ner sigge från fåtöljen och så fick pElle tillbaka sin bädd.
Sigge Nilsson suckade och hamnade något burdust i sin egen fåtölj.
pElle i en annan fåtölj ... sovandes i lugn och ro.
Det var innan sigge nilsson hade anlänt.
Inom loppet av några minuter gjordes
tre nya kuppförsök av den envise kattungen, men var gång norpade pv honom i nackskinnet och så: tilbaka till sin plats bara!
Och pElle tycktes nöjd .., lade sig tillrätta ..., somnade och snarkade.
Vid tretiden i natt vaknade jag och satte mig upp, bara för att se hur det hela hade avlöpt.
Ååå, så jag loooooog.
Ty i rottingfåöljen med vit filt låg mycket riktigt pElle och snarksov så där som han
alltid gör .., men ...,
nära, nära honom, knappt så att där fanns plats, låg en liten grårandig tigerkatt och sov så gott.
sigge nilsson.
Nämligen.
Annannan säger ...
Å. Så det är.
Maktkamper och lirk överallt!
Mellan min pappa och katten L har det pågått en tyst kamp om en av köksstolarna i minst fem år. Stolen mitt emot fönstret är där pappa vill sitta så att han kan se ut över ägorna. Varför katten L vill ligga på den vet jag inte. Var gång pappa ska äta något (och det är ju rätt ofta med den matordning en skånsk hedersman håller sig med) har han tagit stolen och liksom hällt över katten L på stolen bredvid.
Men härom veckan rapporterade han en revolution. Han hade kommit fram till att han ser ännu mer av ägorna från stolen bredvid, så nu sätter han sig alltid där. Katten L fortsätter att ligga på den stol hon alltid valt.
Oklart vem av dem som vann. Kanske win-win, som man säger nu för tiden.
