Dagens fönster ...

"Detta fönster med en liten trevlig pall står här och bara väntar på dig! 

Utsikt mot stora plataner!"

Kakel på husväggen, då anar man att det är annannan som varit i farten!

Tack du trogna och flitiga fönsterfångerska!

(Och så rart att du upptäckte pallen. Kan man älska pallar? Svar: ja, det kan man!) 

Men jag fattar inte .., är det öppet där nere där pallen står? Då kan ju ett barn eller ett djur trilla ner?

Platanen. 

Tänk, att plataner finns att beskåda på Österporttorg i Ystad, inte långt från där jag bodde under åren som ensamseglare. 

Aldrig hade jag sett ett sådant träd tidigare! 

Apropå Ystad, så såg jag ikväll en film på instagram, där det meddelades att legendariska Åbergs Trädgård utanför Ystad - på Öja - ska läggas ned. 

Sååå ledsamt! 

Det handlar tydligen inte om låg försäljning, utan det är själva arrendet som ställer till det.

Dagens fönster ...

 

... hastigt fångade i flykten, då jag så gärna ville få med båtgrannen från Hornbaek, han som var åttioett år och så otroligt spänstig! Här på gång att ta ned den stora danska flaggan inför natten.

Eftersom hans kone/hustru hade svårt att ta sig fram, kan man anta att han är den som sköter det mesta ombord, vad beträffar själva seglingen. 

Ja, jag var så imponerad! Och absolut .., jag tror - och vet - att människor tio, tjugo år äldre än undertecknad kan vara hur pigga och alerta som helst, men detta till trots blev jag så förvånad.

Kanske beror det på att min alltid så vältränade pappa (som verkligen levde sunt) gick bort så tidigt och mamma blev ju nästan nittio, men de sista fem åren var ju bedrövliga.

Här en närbild av huset vid hamnen. Jag använde ett annat filter, sååå gult är inte huset. 

Gelateriabaren tycktes stängd för säsongen,så även den ljuvliga butiken "Delikatessen" - liten är den - men oj, så goda rökta räkor vi köpte där i somras, plus saffransaioli och en nybakad baguette. 

Även Riccardos glassbutik, alldeles i närheten av där vi hade båten, var igenbommad.

Gungig hemfärd ... 

Dagen börjar med solsken och tvätt av kapellfönstren .., därefter var sitt dopp i havet. Det är fortfarande grumligt, men härligt svalt. 

På väg till båten för att ge oss av, blir det en stunds småprat med den danske mannen, han som såg ut att vara så gymnastisk. Jodå, vi får veta att han är 81 år och har arbetat med precis allt möjligt. Som ung gick han tidigt till sjöss ., han har arbetat som lärare, militär ("det är därifrån jag har fått min spänst", förklarar han skrattande när jag säger att det är ju inte klokt hur alert han tycks vara) och han också arbetat som kock och inte minst champinjonodlare! 

I fyrtio år har han varit ägare till sin segelbåt (den närmast i bild) och den är supersnabb, säger han. Blåser det 2 meter/sek kan den göra 4 knop och han har totalt seglat flera varv runt jorden, om man lägger samman alla sjömil. Hemmahamn är Hornbaek på Själland.

Mannen är kortvuxen och har vitt - lite yvigt, pojkaktigt hår - och hela han utstrålar så mycket energi, men mest av allt  g l ä d j e. Livsglädje, kanske.

När jag igårkväll passerade deras båt, hörde jag hur den energiske och hans fru (det var hon som gick med hjälp av rullator) pratade och skrattade så gott där inifrån båten. 

"Dom kanske nyss har träffats, kanske via Tinder ...?" säger jag till pv. 

Nej, så var det inte alls. Vi fick veta att fruns 60-årsdag hade firats hos en bekant till dem båda; en sjökapten i Grötvik, inte långt från Halmstad, men det var länge sedan.

Vid 10-tiden kastade vi loss. Det visade sig bli en betydligt gungigare hemfärd än åtminstone jag väntat mig. 

Ingen stark vind, ändå åkte vi upp och ner och hit och dit och när pv skulle förbereda tampar och fendrar innan vi kom till Skallkroken, hade jag all möda i världen att hålla kursen. 

"Det är för att vi har vinden precis bakom oss, då svajar den hit och dit ...", förklarade han.

Nåja, det gick bra. 

Kaptenen själv och en snutt av Harry, med huvudet nära husse. Det känns tryggt. 

Harry vet precis när det är dags att lägga sig i akterruffen, dvs, när fendrarna kommer på plats och när seglet/seglen tas ner. 

När vi sedan lagt till vid vår plats, då blir han så ÖVERLYCKLIG  och vet inte till sig av glädje! 

Själv tog jag inom loppet av fem minuter ett långt dopp i ett för dagen kristallklart hav, så underbart ljuvligt! 

Harry, denna så innerligt älskade kamrat, han blev rastad, fick mat och lade sig sedan och sov på bryggan.

Nu ligger han här på soffan Ektorp och sover igen. Det tar på krafterna att vara på utflykt. Många hundar - stora som små - att hålla koll på, nya rundor (även om Torekov är bekant) .,  annorlunda dofter. 

Oj, vad han har fått vara med om mycket de sista fem åren! 

Så många nya hamnar! Vindön, Björkö, Donsö, Gullholmen, Skärhamn, Mollösund, Grötvik, Glommen, Halmstad, Torekov, Mölle, Viken, Barsebäck, Borstahusen, Ven (bäst!), Helsingborg, Limhamn, Falsterbo, Gislövs läge, Abbekås och Ystad.

 

Bilden från Mölle, där det är nästan knepigast att lyfta upp Harry. Det var högt upp till kajen! Året var 2019.

 Dagens fönster …

…. visar utsikten från ”köket”/salongen /min sovplats. 

Söndag i början av september ... 

Den kan se ut så här. Vaknar vid fem, lyssnar till reprisen av Naturmorgon. Det berättas om förekomsten av tonfisk i havet här omkring och tänk, en sådan såg jag i förrgår, under seglatsen hit. 

Första dagen här var hamnkontoret stängt och betalautomaten visade sig vara ur funktion. Det resulterade i att man då inte har någon kod till duschutrymmet, men det kan man ju klara, vi har ju havet. Offentliga toaletter finns också. 

Men igår, då plötsligt var hamnkaptenen på plats och nu på morgonen tog jag mig en härlig dusch med VARMT vatten! Ack, så ljuvligt. 

Så blev det frukost och därefter ett dopp i havet. Satt en bra stund på den träbänk som finns vid slänten, just innan stranden, och bara tog in alltsammans. Tog in hela sommaren, kändes det som. Kön till stegen ute på bryggan var ganska lång .., tio, femton personer kanske, många äldre-äldre och några kanske i vår ålder. De flesta kommer i par och kommer någon ensam, så är det en man. 

En kvinna går med krycka och rör sig försiktigt på bryggan .., det blir hastiga dopp, ingen är i vattnet särskilt länge, någon minut bara. Ett hastigt dopp .., tjopp i och raskt upp igen. Baddräkter tas av helt ogenerat och ingen krumbuktar sig bakom handdukar. Alla, säger alla, hälsar godmorgon, men det gör jag med. Det är en markant skillnad i jämförelse med i somras, rent språkmässigt .., nu hörs nästan enbart skånska.

Så blir det min tur. Var vågorna starka igår, är de än starkare idag och det är lätt att driva iväg. När jag är på väg upp för stegen, står fyra kvinnor och tänker sig att gå ner. 

"Kom ni, jag väntar ..!" säger jag och håller mig med ena handen i ledstången. Vattnet når mig till hakan ungefär och vågorna är så kraftiga att jag har all möda i världen att inte slås omkull. Men härligt är det. 

En kvinna beklagar sig över att vattnet inte är så kristallklart som det brukar vara. Vi tänker att det kanske är blåsten och allt regnandet som är orsak till det hela. 

Och nu är klockan snart halv elva och nu vill pv ta sig ett dopp. Ajöken, sa frölken .

Dagens fönster ....

 ... fångades på väg till Ica Nära, 1 kilometer kanske, från hamnen 

Vid något tidigare besök fångade pv den här bilden, med ett ditmålat fönster till höger och en mindre diskussion uppstod då huruvida fönstret var verkligt, eller inte. Nu vet jag med bestämdhet att det är en illusion; det ÄR målat. 

Helt fantastiskt bra gjort, dessutom. 

Huset, som är rejält stort och tycks tämligen skruttigt, är nu till salu. 

I skrivande stund är budgivningen uppe i 19 miljoner.

 

Här ser man lite mera av det hela. Nu blir det frukost. Inte dagsfärskt bröd, men väl gårdagens från Rapps bageri - och det gick inte av för hackor -.

 Och som av en händelse …

 

… kom detta upp! 

Det här med morgonrockandet tänker jag knappt på längre, det står ju var och en fritt att klä sig hur man vill. Men jag minns i början, hur häpen jag var över detta. 

Kan meddela att det är inte jag som har skrivit till Svenska Dagbladets etikettsexpert.

Bilden tog pv i morse och visar kön till ett av Torekovs bagerier.  Det var kön som var det primära. 

Endast 1 herre tycks komma från morgondoppet.

Här och nu ...

Fortfarande i Torekov. Nu är parkeringen här vid hamnen fylld av bilar - pv har idag endast räknat till fyra Porschar - men det blir kanske flera? 

Många cykelturister är här och från min utsiktsplats här i båten, ser jag flera motorcyklar. 

Vi har promenerat till Ica Nära - inte långt från kyrkan - och där fungerade inte betalafunktionen (med kort), men TÄNK, att jag hade sådan tur att mitt kort gick igenom! 

Kunde sedan på nätet konstatera att betalkrånglet tydligen gällt hela Ica-koncernen. Å, stackars personal i kassorna! Få har kontanter och det blev ett strul i de två kassorna när jag var där .,, någon kom med anslag som skulle sättas upp, men då började det ordna upp sig. 

Två korta bad i ett liiiite svalt hav och så strömt .., har vi hunnit med. Det var tur att man inte gav sig ut på någon längre simtur, ty det var rejält strömt i vattnet. Ingen kö på bryggorna. 

Upptäckte kunder från affären i Haverdal .., och båtgrannarnas segelbåt har ersatts av en stor motorbåt. Den ljuvliga delikatessbutiken med rökta räkor och annat gott, har stängt för säsongen, men det var väntat. 

Läser DN på nätet och konstaterar att Nobelstiftelsen ändrat sig och nu inte längre tänker bjuda in vare sig ryska, belarusiska eller iranska ambassadörer till prisutdelningen. Det tycker jag var bra! 

Mindre bra att min syster i Australien nu - återigen - ligger inlagd på sjukhus. Vätska i lungorna. Det var precis vad min pappa hade också och det slutade illa.

På vift och Dagens fönster …

Bilden från gårdagkvälkens insegling till hamnen i Torekov. 

Tänk, i princip halvvägs till Torekov och i bra väder, ser man såväl Haverdal som Halmstad! (Om det inte är regn och dimma, som den där mindre angenäma hemfärden i juli någon gång ..). 

Och kyrktornet i Torekov ser man de därpå följande två timmarna. Första gången vi seglade hit och pv sa ”ja, men nu tycker jag mig se kyrktornet!”, då trodde jag att vi var framme alldeles strax. 

Så var det verkligen inte!

Dagens fönster ...

Alldeles pinfärska är dom också! Så här skriver avsändaren: "Tar en paus på min cykeltur och fångar några fönster. Och skular från regnet under lönnen på det andra fotot ...". 

Tack annannan! Och vilken vacker folkskola!

Det andra fotot kommer vad det lider. Tänker på ordet "skular" som är  helt obekant för mig. Och då tänker jag vidare .., på Skuleberget i Ångermanland. Undrar om det "Skule" har någon liknande betydelse? Googlar. Aha!

Synonymer till skula

• kuta,
• gå kutryggig,
• ta skydd mot regn

 Ps. Klicka gärna på avsändar-länken. Tycker sååå mycket om det inlägget från 2:a juni i år.

Från Prag. Ds.

 Hurra, hurra!

 

Ja, för min syster Rigmor som fyller år just idag. Det är för mig helt obegripligt att hon blir åttiotvå år. Världens snällaste storasyster. 

Nästan varje dag telefonpratas vi. Inga långa samtal .., mest om idrott som vi sett på tv .., skidåkning förstås ..., och hon kan allt om Världscupens deltagare, såväl på längden som utför.

En hejare på historia är hon, sydde, stickade och broderade väldigt mycket förr om åren. Löser korsord och läser Skånska Dagbladet. Har arbetat som dialyssköterska på Lunds lasarett och åt havregrynsgröt till lunch.

 Pv har också födelsedag idag. Jag undrar jag var bilden togs, kanske när han arbetade på Sturegymnasiet?

I höst har han anmält sig till vikariepolen och det är ju suveränt, då noterar man vilka dagar man kan arbeta och det blev just idag - i Kvibille skola - på mellanstadiet och med matematik förstås.

Skönt att inte ha fast tjänst, med allt vad det innebär av betygsättning, nationella prov, mentorskap och annat. 

När han slutat för dagen, bär det av på seglats till Torekov. Sista turen för i år (frånsett när vi ska hem igen).  Stort grattis till er båda - ni som betyder så mycket i mitt liv -.

Glommen, 31:a augusti 2023 ...

Glommen är som paradiset och ändå inget märkvärdigt. 

Fiskebåtar vid kajen .., en skruttig pizzeria - i alla fall skyltningen - män som står och pratar vid några av dom röda husen där det förvaras .., ja, vad? Fiskegrejor, kanske. 

Hela tiden hörs skrän från gäss och fiskmåsar vilka står i det grunda vattnet till vänster om fyren, men utanför bild. Fyren heter Morups Tånge.

Vi hämtar båttrailern som pv nu köpt och som ska köras till sin rätta hemmahamn. 

Det faller skyfallsliknande regn hela vägen hem och jag har haft sovrumsfönstret öppet och pv är inte glad. 

Men då, när vi körde iväg, var det strålande solsken.

Man kan fråga sig vad det är som gör att man tycker så mycket om hamnar?

Inte är jag uppvuxen vid en sådan heller. Vi hade ju bara ån och den var stor och vacker, men inget hav.  

Kanske är det att det så ofta pågår nånting i en hamn? Båtar kommer och går .., det fladdrar i linor och ibland doftar det fisk. 

I Glommen ligger fiskebåtarna på rad. Någon heter Simrishamn och vid sidan om den, på landbacken, står en röd Volvo 740 och den är gammal och skruttig och jag ser att sätena där framme lutar så mycket bakåt, så det måste vara som att köra liggande. 

En ung man pysslar med högtalarna i bilen (tre enorma sådana) och jag frågar hur han alls kan se nånting av vägen, jodå, det är inga problem, säger han.

Dagens fönster ...

Ett fönster från det fagra Skåne och det var annannan som höll i håven. 

Tack du flitiga fönsterfångerska! säger jag. 

Torsdagmorgon i landet Halland ...

Bilden: Stranden i Haverdal. Bilden togs alldeles nyss av Evas man - den halvlånge - 

Eva och maken går varje morgon - nästan oavsett väderlek - en lång promenad längs stranden i Haverdal. Det har blivit en slags ritual och det är ofta samma människor som möts ., somliga med hundar .., någon annan gymnastiserar .., en man gör solhälsning .., det hejas och hälsas och jag förstår hur mycket det här betyder. Det märks också tydligt hur mycket bättre Eva - med sin reumatism och lungsjukdom - mår här nere. 

Innan dom vänder och går tillbaka till stugan, blir det paus på en "bänk" - jag tror att det är en nedfallen stock helt enkelt (rätta mig om jag har fel, Eva). Det var då bilden togs och sms-texten lyder: "Utsikt från vår sittplats på stranden. Toppen av Kullaberg skymtar vid horisonten." 

Tack för bilden, Ulf! (Jag bad dem fånga ögonblicket).

Vid  7-tiden i morse ringde telefonen. Det var friherinnan som berättade att Tiger varit sjuk i tre dagar och nu var han ännu sämre och hon undrade om vi kunde skjutsa A-M och Tiger till veterinären. 

Det blev pv som fick agera chaufför, ty ingen av damerna kan ju, som det är nu, vare sig bära katten eller kattburen och nu blir det färd till djursjukhuset i Slöinge.

Vi håller tummarna att det går bra och att den fine Tiger kryar på sig. 

Sist av allt ett instagramtips: lubnaelshanti_sr.

Lubna El -Shanti är SR:s korrespondent i Ukraina och lyckas med såväl ord som bilder - och på ett såå fint och ömsint sätt - fånga vardagen i krigets Ukraina.

För övrigt planerar vi att segla till Torekov i helgen. Det tycks ska bli soligt och fint och bra vindar. Om tre veckor är det dags för båtupptagning, så det här blir nog årets sista seglats.

Helt fel hade jag ....

Det var det skånska huset som annannan fångat på bild - i alla fall delvis - och jag skrev i inlägget att jag trodde att originalfönstren kanske hade varit "nättare". 

Nej då, dom ser ju nästan likadana ut. 

Men varför tycker jag då att det undre fönstret är vackrare, det förstår jag inte?

Halmstad ....

Trots tretton år i Halland, har jag egentligen ingen särskild relation till Halmstad. Inte som till Ystad, men det kan ju ha med så mycket annat att göra. Vackert är det ändå .., här står jag på Österbro och tittar ut över Nissan och det - i mina ögon - vansinnigt vackra biblioteket.

Dagens fönster ....

"I den irländska staden Galway gick jag förbi ett fönster som jag ryggade till för. Det var lite kusligt."

Så skrev Bert i Luleå och jag säger tack snälla, för fönstret och att du tog dig tid att ta fram håven!

En annat tänk ...

Tänk .., att man skulle bli nästan sjuttio år, innan man kom på att allt inte behöver göras på en gång!

Så mycket som hinns med, om man tar små pauser mellan varven. Eller ännu bättre: längre pauser. 

Som idag .., då har jag dammsugit här nere, torkat golven (vilket inte innebär att mattorna tas ut), tagit mig an badrummet .., paketerat och frusit in färs .., tvättat bilen, rastat Harry ., vattnat i växthuset och rensat lite ogräs. 

När tröttheten tagit överhand - och det gjorde den mellan varven - har jag tagit sikte på antingen trädgårdsstolen eller den numera så skruttiga soffan Ektorp. 

Pv har städat bilen invärtes .., lagat till en långpanna med het lasagne (underbart god!), rastat Harry i omgångar, dragit upp soptunnan och spolat ur den och nu är han på körövning. (Jo, han har suttit vid pianot och övat också). Han vilar  i n t e  mellan allt detta, men så brukar han gå i säng före mig också. 

 Jag glömde säga att han i morse var med när Vivab-bilen kom för att hämta soptunnor, ja, det gällde områden där chauffören kräver större svängrum för att vända sopbilen; det tog tid.  Det här med Vägföreningen och att vara ordförande; det är långt mer jobb än man tror.

 När pv åkt in till stan, tog jag cykeln till stranden. Kvällsdopp på gång. 

Frånsett ett gäng kanadagäss vilka simmade så prydligt på rad, var jag ensam i vattnet. 

Längre ut såg jag två motorbåtar ge sig av och jag såg fiskespön och att det var två män i varje båt. Vita små fjädrar guppade i vattnet - som var grumligt efter allt regnande -  men det blev ett skönt dopp. På stranden en död säl och en trut som väntade på ett skrovmål, bar jag nu gav mig av. 

Nu sitter jag här i soffan med Harry intill mig. Han har gått Kvarntorpsrundan tillsammans med husse idag och den är lång och oj, vad han (Harry) har sovit efteråt!

 

Ja, så mycket på rad var det inte på bilden här ovanför. 

Men här .... 

I morgon ska jag skjutsa friherrinnan till vårdcentralen i Gullbrandstorp för borttagning av agrafferna och senare på eftermiddagen blir det middag tillsammans med Eva och den halvlånge. Ungefär så. 

Och i Ukraina krigas det och ännu inte utslagen Renfana finns i en vas här på rumsbordet och i Gokväll sitter underbare Martin Rörby och berättar om FN-skrapan i NY.

Dagens fönster ...

Måhända är madame annannan på besök i Skåne, ty idag kom ett fång fönster just därifrån. 

Här ser man hur fönstren i det säkerligen gamla huset är utbytta. Dessa ser nästan ut som våra, nja, inte riktigt och oj, vilken skillnad mot originalfönstren, tänker jag (som inte ens har sett dem!). Jag menar, originialen har nog varit aningen nättare. Eller finare, enligt mitt sätt att se det.

Tack snälla annannan! säger jag.

Måndag i landet Halland ...

Vaknar än en gång "oriven" och förstår inte vad som händer i ens kropp och själ. Piggnar till allt eftersom. Ringer till friherrinnan och frågar om hon är sugen på halv-tolvkaffe med våfflor? 

Tänka sig, det är hon!  

Svänger förbi Hemköp och handlar grädde och lite annat som är på extrapris (och som vi ändå ska ha) och hämtar så upp madame Wattsgård, som försiktigt, försiktigt sätter sig på passagerarplatsen. 

Om jag säger att jag är livrädd att hon ska ramla, är det en underdrift.

Allt går bra. Vi sitter ute i solskenet (under den gröna parasollen) och det känns väldigt välbekant och detta är första gången sedan det ödesdigra fallet för tre veckor sedan, ja, som Lena lämnar hemmet, frånsett sjukhusvistelsen.

Några timmar senare blir det en sväng in till Halmstad. Pv har tid hos tandhygienisten (skräckens skräck) och jag tittar in hos 3 (mobiloperatören) med vanvettigt serviceminded ung man som tar emot och försöker hjälpa mig efter bästa förmåga och därefter upptäckter jag en drop-in-frisering i ett källarplan nära Nissan. Tittar in, får omedelbart klipptid och en kvinnlig frisörskeelev tar hand om min kalufs och fixar till det med den äran. Åh, hon är så rar. Mjuk på handen när hon masserar hårbotten (håret (tvättas) och är så lyhörd. Blundar jag är hon tyst .., tittar jag upp .., ja, då inleds ett samtal. Såna frisörskor tycker jag om! Billigt är det också: 300:-! 

 

Annat ..?

När jag för någon tid sedan fick vackra fönster från Tallin, fångade av  annannan, blev jag så peppad på just Tallin. 

Sedan, när jag tittat mig omkring ännu mera, föll jag pladask för något helt annat; nämligen Riga i Lettland! 

I våras Gdansk, nu Riga i slutet av september. Förra våren Berlin. 

Det här är hotellet vi ska bo på, "Monika Centrum Hotel" heter det. Först hade jag bokat ett annat hotell, beläget i Gamla Stan, men så läste jag recensionerna där många klagade på högljutt skrål från närliggande krogar och då erinrade jag mig skräcknätterna i Torekov i somras, då jag omöjligen kunde sova JUST på grund av högljudd musik och alla dessa berusade män vilka har en benägenhet att bli skräniga och kaxiga, då, när spriten intagits i alltför rikliga mängder. 

Det här hotellet ligger i diplomatkvarteren och är dyrare än det jag först bokade (men det må vara ... 3900 sv.kr för tre nätter, inklusive frukost), alltså 1300:- per natt, ungefär som Stationen i Ystad. Kanske mindre gemytligt område, men det må vara hänt. 

"Och tänk, vi har balkong, där kan vi sitta - eller stå - (ute i hällregnet, lika så gott att vara beredd ...) och blicka ut över världen!" säger jag till pv.

Och tack annannan för inspirationen .., det blev i alla fall ett baltiskt land!

Måndagsfönstret ...

"Ett litet fönster i Bunratty, där jag för en stund sedan stoppade för ett mellanmål."

/Kort och koncist skriver han, herr Bodin, just nu på holiday på Irland. 

Ett slott finns minsann i Bunratty - som för övrigt ligger i  nordvästra delen av landet - och det ser ut så här.  

Tack Bert! Omtänksamt av dig.

Spridda skurar en morgon i slutet av augusti ....

* Älskar hårschamporeklamen med Henrik Lundqvist och den hunsade mannen (suveränt spelad av VEM ...?) som tvingas lyda herr Lundqvists order om att ta bort ordet "mjäll".  Så bra agerat av dem båda! 

(Glömmer för övrigt aldrig min tågresa från Halmstad till Ystad, då det i Ängelholm klev på några flickor vilka utbildade sig till frisörer. Efter en stunds resande skrattade flickorna och sa att det var ju rent otroligt att folk ännu använde sig av just det hårschampot (H&S) .., "det är ju f*n rena cykeloljan!" sa dom.)

* Beundrar storligen A Lennart Julin, expertkommentator nu under friidrotts-VM. Den mannen tycks vara ett levande orakel och under morgonens sändning av maratonloppet i Budapest, hann denne Julin - så där i förbifarten bara - berätta om landet Djiboutis historia.

* Lyssnade nu på morgonen till Vetenskapspodden. Programrubriken var "Flykten från nyheterna när kriser dominerar". Såå hörvärt!

 * Brukar nästan alltid lyssna till P1:s Naturmorgon. Igår sändes det från Bornholm .., och jag minns med glädje dagarna där i augusti 2015. Morgonen i Svaneke när jag öppnade altandörren och detta var vad jag såg .., svalor på rad och "småtjattret" och glädjen .., och jag slog mig ner på en stol av plast och bara tog in allt detta. Dagen därpå var dom borta.

 

* Minns också kyrkogården i Nexö - där den för mig okända Matilde  - gjort en så fin teckning till sin mormor som inte längre var i livet. 

* Idag är det verkligen söndag ("dagvill" är ett bra uttryck och stämmer ofta på mig) och pv gav sig vid åttatiden iväg på cykel till Harplinge och huset som fräschas upp utvändigt. Skönt för dem med solsken i stället för skyfall och åska.

* Och tänk, så glad man får vara för alla minnen, tänk, så trist när allt sådant faller ifrån (om det nu gör det). Alla möten med människor vilka satt avtryck i ens hjärta. All glädje man fått vara med om.

Söndagsfönstret ....fångat på en lördag.

Så här skriver avsändaren som är Maja i Tyresö. 

"Ett fönster idag, fabriksförsäljningen vid Gustavsbergs porslinsmuseum. 

Blå Blom och likadana, men utan blommor. 

Mycket folk, vi tittade på badrumsutställningen Ted och jag. " 

// Tack Maja! Så vänligt av dig att ta med håven.

Lördag ...

Glädjen över att gräsmattan klipptes i förrgår! Nu ska det nämligen regna friskt under dagen. 

Vi lämnade en tredjedel av gräsmattan - den mot slänten - att få växa vilt och den här sommaren blev det mest styvmorsvioler och som på bilden - mängder med röllekor - som växer där. 

S o m  jag ler om morgnarna - då, när jag står vid köksfönstret och ordnar med frukosten - och ser herr eller fru Skata spatsera omkring bland allt det vita som når dem över huvudet!

Aldrig har jag väl tyckt så mycket om vanliga röllekor!

Det är inte mycket som blommar nu, så här i  slutet av augusti. 

Några solhattar .., en mörkt rosa höstanemon (hade hoppats på ljust rosa ...) och så ganska stora fång av blodormrot. 

Det är dessa som syns på bilden. Å, så kommer bra överens och å, så glad jag är att dom sprider sig! 

Här kan man få veta mer om dem. 

Det var den här rabatten (som vetter mot havet till) som jag tänkte skulle få sköta sig själv, ja, i mesta möjliga mån. 

Riktigt så kanske det inte blev, men nästan. Ormbunkarna sprider sig med vansinnig hastighet och har rötter som är hart när omöjliga att dra upp!

Att plantera dem, nej, det var en miss. Eller: jag borde ha hållit efter dem mera.

Lördagsfönstret … 

"Här kommer ett fönster från Järvsö och hotell Järvsöbaden. En pärla till ställe! Fem av fem stjärnor. 

Här var det så fint och pyntat. Innan vi packade ihop och åkte, så gick vi runt en liten tur bland salonger och små korridorer. 

Förresten, fönsterhåven har fångat ett gäng fönster till dig! Fler kommer, men nu ska vi åka vidare.

Turtlan."

//Tack! Ser fram emot nya leveranser. Hyllorna på lagret är nästan tomt, så det blir perfekt.

Denna dagen ett liv ... 

 

Eller hur var det nu ...?

Det är en fredag i slutet av augusti och det känns som om sommaren har lagt in en spurt så här på slutet, nästan så man inte hinner med. 

Det blev en annorlunda sommar.

Inte på många år har segelbåten fått vila så ofta som den här sommaren, men å andra sidan har vi haft massor med besök och det har regnat och varit oväder, ja, allt går inte som man har tänkt sig. 

Hopefully kommer det en ny sommar. Nya planer. Nya sjökort.

Och idag ..? Pv agerar byggmästare i Harplinge, tillsammans med sin kusin Mats (hjälper Mats lillasyster Maria med huset) och jag tar Harry på lillrundan. Tar mig knappt hem. Vilar ut i trädgårdsstolen. 

Cyklar sedan ner till stranden och havet. Längtar efter ett bad.

Halvvägs framme möter jag Ecke, Britt och Britts rara systerdotter Marie. Hon är på sedvanligt sommarbesök och jag vet att det betyder så mycket för Britt som är moster.  Ecke tycks glad och uppåt, omgiven av dessa kvinnor som han tycker så mycket om och har känt så länge.

 Och så stranden. Räknar till 60-talet kanadagäss vilka simmar på såväl norra som södra sidan om skäret. 

Från lilla ön längre ut, hörs fiskmåsarnas skrik. Fortfarande syns en och annan sädesärla. Igår såg jag svalorna.

Ute till havs kör en liten motorbåt. 

Alldeles ensam är jag och jag ligger på rygg i vattnet och flyter .., och det är som om kraften återvänder och allt lägger sig till ro. 

Vattnet är ljummet. Mjukt och lent. Tala om att man är OMSLUTEN. Inga maneter.

Sol i väster, men mörka moln i öster. 

Cyklar hemåt. Duschar. Ger Harry mat. Fortsätter läsandet av P-O Enquists bok "Ett annat liv". Harry ligger intill mig. Gör middag till mig själv, men det blir inte gott - nåja - jag blir mätt. 

Får sms från min systerdotter i Skåne. Deras hund Samba är sjuk och har fått dropp. Det är deras fjärde dalmantiner och jag vågar knappt tänka tanken om hon är inne på sluttampen, ty Samba är som ett andra barn för min äldsta syster, hon som om en vecka fyller 82 år.

Dagens fönster ...

.. fångades i flykten under båtturen på Göta Kanal. 

Om jag minns rätt gick färden från Sjötorp till Töreboda och så skulle det bli buss till utgångspunkten, ja, från slutmålet. 

Härligt! en sådan tripp hade jag gärna varit med på!

Återigen TACK Bodil!

Lättnad .... 

Börjar med detta, som verkligen gjorde mig så omåttligt glad! Det är nu nästan 2 1/2 år sedan jag drabbades av covid och var så sjuk. 

Jag kan helt ärligt säga att sedan dess fungerar inte alls min kropp som tidigare. Blir fortfarande kopiöst andfådd vid minsta uppförsbacke, ibland behövs inte ens en sådan. 

 Somliga dagar kan jag gå ner till havet och till hamnen utan bekymmer .., nästa dag - noll ork -. Nåväl, detta har jag väl lärt mig att leva med och det går bra ändå. 

Men .., det som verkligen har varit svårt, är mitt förändrade luktsinne. Nej, jag har inte förlorat luktsinnet, det har förändrats helt. Helt plötsligt kan jag känna de mest underliga dofter .., från stickande typ-aceton .., till att jag tycker att pv luktar illa. Det är ju hemskt. 

Och jag har sagt till honom att "men du kan ju inte åka till skolan och lukta så här .., tänk, om någon elev klagar eller någon arbetskamrat!" 

Ni kan ju tänka er hur roligt det har varit för honom. För mig är det helt verkligt. Det händer att jag liksom nosar på honom .., och tänker att han kanske inte har duschat, men vet ju att ingen människa som jag känner är mer renlig, än just den mannen. 

Igår - av en händelse - letade jag på nätet efter detta med förändrat luktsinne. Höll på att ramla baklänges när jag läste det inringade! Nu kan jag kanske släppa det hela .., jag inser ju att det är i min hjärna det har blivit något vajsing. 

Dahlior har aldrig funnits i våra (eller mina) rabatter, aldrig någonsin, men nog är dessa blommor helt underbart vackra!

Vilket naturens underverk!

Den här madamen växte i pv:s kusin Marias rabatt, tillsammans med stora sjok av höstanemoner! 

Rensade i vår rabatt närmast ytterdörren, fyllde på med jord och rafsade bort humle som tar sig in överallt och snurrar in andra växter. 

Ormbunkarna som är så fina på våren, börjar nu tappa styrfarten, precis som daggkåpan. Men pv:s Ingrid Bergman-ros har nya knoppar och kanske kan han få njuta av utslagna rosor till sin födelsedag den 1:a september. 

Sist av allt idag blev det ett besök i Skallkroken. Pv hade glömt sin dosett i båten och jag var sugen på ett bad. Det blev ett bad - för oss båda - men vattnet var grumligt och var inte alls lika fint som igår. Duschade med hjälp av den vattenslang som finns på bryggan - iskallt vatten - men det gick bra.

Dagens fönster ...

 

Så här skriver avsändaren: 

"Hej Elisabet! Hoppas du har en fantastik sommar. Jag njuter av min sista semesterdag. Har haft drygt en vecka ledigt och en sagolik tur med vädret!

När jag fotade den häftiga Amaranten här fick jag se att det kom med några fönster i bakgrunden och kom då att tänka på dig. 

Kram//Elisabet."

Och då säger jag .., tack Elisabet! Så omtänksamt av dig!

Oväntat - eller inte -.

Så har Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin omkommit i en flygolycka utanför Moskva.

Tänka sig, så lämpligt. 

Förmodar att president Putin nu lutar  sig tillbaka i någon fåtölj och känner sig nöjd.

Överstelöjtnant Johan Huovinen säger så här, enligt vad jag läser i Dagens Nyheter:  

– Det var som jag sa efter Wagnergruppens kupp vid midsommar. Prigozjin kommer inte att leva länge till. De kommer aldrig att glömma det. Då städar man upp, det är så Ryssland fungerar. De som ger sig på makten kommer antingen att förgiftas, som Navalnyj, eller skjutas. Utmana aldrig makten i Ryssland.