söndag 7 april 2024

Resumé över en söndag ...


Det får bli i staccatoform kanske, ty nu väntar en god smörgås innan vi gör natt. (Nej, det är inte hälsosamt, men man sover himla gott efteråt. Pålägg? Visst! Cognacsmedwurst! Luktsalt kan jag tyvärr inte bjuda på.)

Men detta har dagen bjudit på. Ett besök på en plantskola i Kulladal (stadsdel i Malmö), dopp i poolen som inte är uppvärmd och iiiiskall. Igår två minuter, idag tre. 

Vi har bjudits på god middag (halloumi, curry, kikärtor, kokosmjölk,sötpotatis och goda kryddor för övrigt) och vi har suttit ute och druckit kaffe och ikväll bestämde 5-åringen och jag själv oss för att övernatta i den koja som fanns här från början, en där sonen lagt in golv. 

Om det var spännande? Det kan ni tro. 

Det pratades lika mycket som igår och jag förvarnade om att det kunde bli kyligt under natten, jo, det var okej att då bli inburen. 

Fåglar kvittrade .., vi hörde de ständiga flygplanen på väg till Kastrup och Öresundstågens susande till och från Köpenhamn. 

Vi såg en liten spindel i taket och jag hoppades att inga små eller större möss skulle komma  på besök, men det sa jag inte.

Efter kanske en halvtimme blev det tyst och jag hörde hur andningen förändrades. 

Så föll mörkret och det blev som vi trodde svalare och nu ligger han i sin säng, men ett l i t e t  äventyr blev det ändå. 


Tidigare i eftermiddag råkade vi hamna på någon kanal som visade Vi på Saltkråkan. Nej, det ville inte 5-åringen titta på. 

Nå.., programmet fortskred och ni kan tro att såväl han som minstingen satt som gjutna och tittade och looooog och blev lite orolig när Saltkråkebarnen smet in i Södermans hus och letade en klocka!! 

Plantskolan (Trädgårdspaletten) var så fin! Utanför kassadisken stod ett bord med gratisböcker och jag valde "Svensk konst efter 1945 ..." och jag tycker så mycket om den och ska ta med den på resan. 

Här en målning av Ola Billgren, 1972. 













Och här en av Sten Eklund, 1942. 

En på alla sätt och vis bra dag.

Spridda skurar från landet Skåne ...


Lördag: Solsken från morgon till kväll, två 2-minutersdopp i en iskall pool tillsammans med sonen, kaffe på trädäcket, två busiga hundar .. en timme eller två i en lekpark och lite till. 
En granne som klipper gräset och grannen intill vars två hundar springer på andra sidan staketet. Två terrier, modell större. På eftermiddagen säger son och sambo hej och "glöm inte penicillinet till minstingen!" och nej, det gjorde jag inte, men det ska villigt erkännas att det blev en pärs utan dess like att agera sjuksyster ..., och detta att överlista en liten krabat på 1 år och 8 månader för att få i honom medicin .., nej, det var inte det enklaste.

Nattning av en femåring. Prat om Döden .., om Harry, min pappa Ivar .., och allt möjligt annat. 
"Farmor? Du kanske dör före mig, då kommer jag att sakna dig jättemycket, jag blir nästan ledsen nu ...", säger han som funderar över precis allting, även om blodomloppet och "farmor, hur kommer man egentligen till himlen ...?" och jag säger att det vet jag faktiskt inte.


Söndag: Gråmulet ute. Morgonpigg minsting och pv som fortfarande är krasslig. Kollar väderleken i Vilnius. Plus 23 grader och neråt. Helt sanslöst. Annorlunda fågelljud här än hemma. Mer fiskmåsar.

Och nu, när klockan är tio i åtta på morgonen .., sover föräldrarna .., och genom vardagsrumsfönstret ser jag hundägare passera .., kanske morgonrastningen .., på himlen syns flygplan på väg att gå in för landning på Kastrup .., (igår mängder med x på himlen .., minns min då dementa mamma som så fascinerat tittade upp och utropade "Eliza Eliza! Nu har någon ritat x på himlen igen!") och pv ligger på soffan och sjunger om Den blomstertid som kommer för den minste som sitter på hans mage. 

Lite senare: Pv forfarande på soffan och i hans knä minstingen som sovit dåligt mellan oss natten mot idag. Ära och pris för barnprogram på tv! Just nu Babblarna. 

I morgon bär det av.

Dagens fönster ...

I fredags kom den här bilden susande och landade i min inkorg. Så här skriver avsändaren: 

"Hej! Det finns fönster att fånga på alla de möjliga ställen. Var detta är fångat är inte svårt att gissa. Sitter i däckverkstadens lilla fikahörna i väntan på däckbyte. Här var håven med.

Turtlan i ett snöig Solastan’ ☀️"

// Tack Annica! säger jag. Vi kör fortfarande med vinterdäcken, men nu när det nog inte långt borta till att byta ut dem.

lördag 6 april 2024

Dagens fönster ... 

Från Maja i Tyresö kommer ännu flera fönster, som här under påsklovet när delar av familjen åkte runt med husbilen i Uppland. Så många vackra miljöer som fångades! Arton små fönster räknar jag till .., kan detta var båthus, tro?

Hemma i Malå, nedanför Domänverkets kontor, fanns ett liknande båthus, där man ibland gömde sig när det lektes Tjuv och Polis. Tack Maja som tog dig tid att ta fram fönsterhåven!

fredag 5 april 2024

Summering av en dag i början av april ...

Mycket att göra hemma innan vi lämnade skutan. En lista på köksbordet till kattvakterna .., vattnade alla blommorna rejält .. dammsög gjorde pv .., packade resväskorna .., diskade undan (vill ha fint när jag kommer hem), ja, sånt. ¨

Ovanligt mycket trafik längs E6:an .. långtradare och fortkörare (BMW-folket) och regn när vi närmade oss avfarten till Malmö. När man kommer till skylten "Sista avfarten till Sverige", svängde vi höger. Det var jag som körde. Pv kände sig krasslig och var trött och vid Glumslöv tackade han för sig och somnade bums. 

Kom fram vid tvåtiden. Hämtade pojkarna från förskolan en timme senare. Den yngste tittade storögt och allvarsamt på sin farmor och andra småttingar sprang omkring lite hit och dit. En radio var påslagen med högt ljud och jag pratade lite med två ur personalen. Tänk, vilket viktigt arbete dessa människor har! Det vi älskar allra mest - det dyrbaraste vi har - det lämnar vi till kvinnor eller män som vi inte alls känner och vi bara hoppas att det blir bra och det blir det ju oftast. 


Så hemåt. Femåringen med mig i bilen och minstningen i cykelvagnen med pv. 

Klockan fyra kom barnens mormor och morfar, men även Sommarskuggan i egen hög person. Den stod utanför vardagsrumsfönstret och detta var så spännande så det går inte i ord att förklara!

Ja, mormor såg vi iofs inte till .., det var ju konstigt .., men Sommarskuggan fick komma in i hallen (gallskrik av minstingen) och han som nu är fem, vågade sig fram .., tog i hand och fick titta på allt skuggslem som fanns i hinken! 

Jag hade ju bett pv att snickra ihop en "mackapärlåda" (en sån finns i boken om Sommarskuggan) och på den finns en knapp och om man trycker på den, lyser en röd och en grön lampa, vilket visar att "skuggslem" finns just där man riktat mackapären. Gissa, om det trycktes!! 

Så småningen tackade Sommarskuggan för sig och efter en stund kom en förvånad mormor in .., men vad hade hänt .., hade vi haft besök?? "Du ska bara veta mormor! Sommarskuggan har varit här!" sa femåringen.

Vid fyratiden blev det kalas. Mamman i huset hade gjort två jättegoda pajer och en smarrig sallad och tårta till efterrätt. 

Halv nio tackade hon för sig - då hade ingen av småttingarna somnat - och nu arbetar hon hela natten. 

Jag vyssjade minstingen och hans storebror somnade i soffan, men bars in i sin säng av pv. 

Nu är jag ensam uppe och klockan närmar sig elva.

I morgon är det återigen kvällsjobb för de båda föräldrarna och jag tänker ofta att .., är det ens möjligt  för ensamstående föräldrar att ha ett arbete med kvälls, - och natttjänstgöring? 

Vilken tur att det finns människor som - detta till trots - väljer just sådana yrken!  Taxichaufförer, butikspersonal, väktare, läkare, sjuksköterskor , barnmorskor och annan vårdpersonal, ambulanspersonal, gruvarbetare,brandmän/kvinnor, bagare, lastbilsförare, lokförare, flygledare, piloter, flygvärdinnor, bärgare, restaurang,-  och krogpersonal ..., och poliser. Listan tar liksom aldrig slut. Yrken som håller landet igång. (Ja, det gör ju alla yrken, men det här var väl dom jag tänkte på som ofta arbetar skift). 

I morgon ska vi väl hitta på något utomhus, så hon som arbetat hela natten får sova ut. Är vädret fint, blir det nog ett besök i någon lekpark och mitt  på dagen kommer småttingarnas farfar från Ystad, tillsammans med hans Karin. Det blir trevligt.

Dagens fönster ...


"Hej,

Som så många andra fick också vi här i Djursholm ett riktigt aprilväder igår. 

Alla vackra blåa fält av scillor och snödroppar försvann i yrsnön. 

Från vårt köksfönster såg det ut så här! (Och inne i tujan pågår ett fågelbobygge - det är sååå spännande!)"

//Så skrev Monet och bilden kom i förrgår onsdag. Kanske har all snö smält undan nu ...? 
Tack Monica! säger jag.

torsdag 4 april 2024

Tv-tips .... 

Började igårkväll titta på brittiska serien The Bay, vilken finns på SVT-play.  Såg två avsnitt och det verkade bra, även om huvudrollsinnehavaren - en kvinnlig polis - är rätt osympatisk mellan varven. 

Själv föredrar jag om den som jagar mördare är mer som kommisarie Morse. Eller Vera.

Nåja, ska ta mig an det tredje avsnittet senare idag. Vädret lockar inte till några större utsvävningar. Jag var uppe först på morgonen .., gjorde upp eld i kaminen och körde ut värme från pannan .., så allt var klart när pv en timme senare kom ner. Nu sitter han här i fåtöljen och tittar på vädret i Vilnius under kommande dagar. Upp till + 20 grader en del dagar, det låter ju helt ofattbart, men prognosen är ännu inte helt säker.

Dagens fönster ...


 "Det var fint väder igår eftermiddag (läs: i måndags). Då fångade jag de här fönstren. En beskuren bild för att få bort återvinningscentralen, och en som visar hela verkligheten!"

Ja, så skriver annannan i Porto och jag valde verklighetsbilden och tycker att den är så fin, tunnorna till trots. 

Och jag skriver: "Det ser ut som skira löv .., är det så?"

Får svar: "Ja! Det var väldigt varmt här tredje veckan i mars och många träd började slå ut. Sedan blev det ovanligt kallt för årstiden och har fortsatt så, så den skira grönskan förblir skir ett tag till. Och de träd som inte hann börja bli gröna förblir kala ett tag till. Men plantanerna är alltså ljusgörna och vackra!"

Tack Anna! säger jag.

onsdag 3 april 2024

Snökaos ...


... men inte i landet Halland, i alla fall inte här, hos oss. Här blev det mer som bara ett pudertäcke och i april, det vet man ju .., då kan det komma hur mycket snö som helst. 

I norra Småland, där råder kaos. Vår minister för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, menade i ett inlägg på sociala medier att det faktiskt inte enbart är det allmännas ansvar när det gäller detta med snökaos och stopp i trafiken, utan att vi alla får tänka till lite extra. 

Att ge sig ut i snöyra och blåst och med sommardäck på bilen, ja, det är ju rent bedrövligt!


Hittar en bild av pv och pElle, då, när den senare ännu var i livet.

Så fin han var! Vilka morrhår!  Hans klor kunde jag klippa utan några som helst bekymmer .., det går inte med Sigge.

pElle somnade in i min famn, ungefär som på bilden och oj, vad det kändes fint.

Onsdag idag. Pv har kört till Getinge för att inhandla några säckar cement .., det blir lunch på golfkrogen i Haverdal och för övrigt står inte så mycket på programmet.

Dagens fönster ...

Sä här skriver fönsterfångerskan: "Fina fönster i detta fiskeläge - Fågelsundet -Men svårt att stå rak då det blåser upp emot 20 m/sekund i byarna."

Och blir någon intresserad av att hyra stuga eller lägenhet där i sommar, så finns en länk här.

// Tack Maja! säger jag.

tisdag 2 april 2024

Man kan ju undra ... 


.. hur det kommer sig att man ena dagen är fylld av energi, för att nästa dag känna sig som en urlakad sill. 

Besökte affären tidigare idag och nu har sommarjobbarna börjat skolas in. I kassan stod Lukas som verkade vara en glad och trygg ung man och jag tänkte direkt att .., det där kommer att bli bra! 

Han letade länge efter plu:et till bananerna och jag tänkte säga "4011", men gjorde det inte. 

Tittade sedan in hos friherrinnan och lämnade den fisk som hon kokar till Sigge, då, när vi inte är hemmavid. 

Hon var också utan energi .., låg raklång på sin säng med en pläd över sig och vittnade om en förfärlig natt med mycket värk. 

Läser DN på nätet. En kvinnlig krönikör berättar om hur hon bjudit in sig själv till goda vänner på påskmiddag och fått ja (men utan större engagemang) och hur väninnan sedan, ja, några timmar innan det var dags, ringt återbud, nej, det gick inte. Och jag undrar hur deras relation blir efter detta. Dels detta att bjuda in sig själv, återbudet och känslan av att inte få vara med .., men också, att bli ett inlägg i en krönika och kanske anses snål och ogästvänlig? Ja, ja.

Precis nu ringer pv - han är på väg till körövningen i Halmstad - och säger att "ja, du behöver inte skotta snö, det gör jag ikväll ...!" 

Det har alltså kommit nu. Jo, jag ser det genom köksfönstret. Här går det undan. Igår tänkte jag klippa gräsmattan, idag kommer snöskyffeln fram. Hej å hå!

Dagens fönster ...


Så här skriver avsändaren, som är en glad värmländska: 

"Hejsan!

Här kommer ett fönster från dagens lilla besök på en liten vårmarknad i Ölme (mellan Karlstad och Kristinehamn) Där finns också en museihandel som bjöd på detta fönster. 

På utsidan fönstret kunde man köpa allt mellan ostkaka, sylter, tyger, honung och korvar. Som exempel. Loppis likaså.

Hälsningar Turtlan på tur på annandag påsk 🐣".

// Tack Turtlan! säger jag.

Blir någon sugen av att övernatta i Ölme, så finns förslag här. 

Man kan ju för all del även bo hos Nancy i Ölme. 

Och visste ni inte hur det kan tänkas låta i Ölme, så kan ni klicka er in 22:10 i filmen, så får ni höra Håkan Nilsson prata östvärmländska.

måndag 1 april 2024

En slags resumé ...


Igår ringde Britt och frågade om vi kunde tänka oss att komma in till stan till dem och äta någon slags lunch, "ja, inte direkt mat, mera mackor", förklarade Britt. 

Vi sa att det gick alldeles utmärkt. 

Så där har vi varit idag. Som alltid såå trivsamt! 

Det blev mycket prat om resor och vi fick veta att Britt och Ecke tidigare ofta rest utomlands kring påsk och Britt blev lyrisk och berättade bland annat om Madeira och hur outsägligt vackert där var!

Vi hann även med en sväng till Skottland (där ju även vi varit) och Ecke rekommenderade även mindre samhällen i norra Tyskland och båda hade vi varit i området kring Lüneburger Heide, ja, lite sånt prat blev det. 

Och på väg till uterummet (där två ganska stora citronträd står och det ena bär frukt!), stannade jag till och beundrade en skål med påskägg, många målade av deras barnbarn, men det var ju förstås länge sedan.

"Titta Elisabet, det här ägget är väl också vackert ...?!" säger Britt och håller fram ägget.

På andra sidan gatan (hos Bengtsssons) står det här staketet och på avstånd påminde det om gammalmanshänder med tydliga ådror. 

Telefonen ringde för några timmar sedan. Det var gossen som i morgon fyller 5 år och vi fick se hur fin tårtan var och tänk, att få äta tårta innan man går till förskolan, det kan väl inte bli bättre!

Upprymd .., var bara förnamnet.

För övrigt?

Läser DN. I en dödsannons har den avlidna kvinnan själv skrivit en hälsning. Så här:

 "Tack min kära familj, släkt och vänner för all Er omtanke och vänlighet. Livet går upp och ner, så även för mig. Men jag har haft ett bra och händelserikt liv. Om jag sårat någon ber jag om förlåtelse.Vi kanske ses igen - vem vet. Farväl.

Så fint skrivet! Det känns som om den kvinnan varit en vänlig själ. Opretentiös. Jordnära, kanske. 

I hemtidningen kan man - på avdelningen minnesrunor - läsa om Märta Andersson som lämnade jordelivet i en ålder av nittionio år. "Varje år stickade hon tjocksockor till alla i familjen", skriver dottern Maj-Lis och jag ser framför mig hur denna för mig okända Märta sitter om dagarna med stickningen i knät. 

Och den första inskolningsdagen för Den Äldsta på akuten IVA i Lycksele är nu avklarad. Allt hade gått bra. Alla var så vänliga och välkomnande, sade hon. 

Uppdatering: Upptäcker att jag stavade opretentiös felaktigt .., aj, aj. Nu är det rättat. 

Dagens fönster och lite till .... 

.... fångades hos mormor i Dikanäs. 

Humle och hundkäx ..., det är sommar för mig. 

"Lite till" är morgon i tv4 och programledaren Sara Kinberg berättar om tiktok-influencers vilka i det här fallet är mormonkvinnor i USA vilka tydligen är oerhört populära och visar upp sina "häftiga" liv. 


Kan ärligt säga att jag känner mig som en närapå utdöd art, när jag ser detta. 

Vilket dravel! 

För övrigt kan meddelas att jag igårkväll upptäckte en ganska rejäl knöl på Sigges  högra sida av kroppen. En mjuk knöl, liksom äggformad. 

Och för första gången någonsin hoppade han i morse upp i pv:s säng och låg där någon timme och sov, med huvudet på husses hand. 

Hmmm. Vi får uppsöka veterinären när vi kommer hem från Litauen.

Så är det här hos oss, annandag påsk 2024.

söndag 31 mars 2024

En vilsam söndag .... 

Söndag. Påskdag. Har man arbetat i butik, så spelar långhelger ingen roll .., schemat rullar på oavsett om det är en röd dag eller inte. Fortfarande - snart sex år sedan jag tackade för mig i affären - känns det så ovant med en helt ledig påskhelg! 

Vi hade en sån trevlig eftermiddag/kväll hos pv:s kusin Maria igår. Tio personer allt som allt, åtta vuxna och två 9-åringar. Det blev frågesports-promenad i omgivningarna (aktuella nyhetsfrågor, så intressanta och vinnare blev deras kusin Martin med alla tio rätt) och så påskbuffé med allt som hör till och stekt kalkon och senare underbart god tårta och mina pannacottor (paranojor, som Britt sade), jo, ingen gick hungrig därifrån.


Tio stycken gjorde jag. 

Eftersom dessa inte rymdes i kylskåpet, hade vi dem i en kylväska i skuggan på altanen .., aj, aj, dom skulle ha hållits rejält kylda, nu blev dom lite väl lösa i hullet. 

Nåja, alla var artiga och åt upp och sa "men å, så gott!" och det var jag nöjd med. 

Vi hade två små byttor hemma i kylskåpet och dessa kalasade pv och jag själv på till lunch. Det är inte långt ifrån att man blir varm i hjärtat  av en sån kaloribomb.

Det blev förstås massor med prat under dom här timmarna tillsammans.

Här är lite av det som kom upp: jo, det var fjolårets tågluff genom Europa .., men i sommar till England .., hur det är att vara mellanstadielärare i Växjö .., vi pratade om att handla på nätet, om telefonbedrägerier ..om kort eller långt hår .., om Nationella prov och om katten Shadow som skadat sitt högra bakben. Om den här musikvideon pratade vi också  om och alla var eniga, den är ju bara helt  u n d e r b a r! Nu finns även en möjlighet att se hur videon gjordes. Nästan hela tiden satt Mats (mellanbarn i familjen Person) och höll sin högra arm om mor Sonja - eller hade handen på hennes stolsrygg - och katter kom och gick och den röd-orangefärgade som heter Milos låg i min famn i säkert en timmes tid och på det hela taget var det så trivsamt alltsammans.

Nu arbetar pv som vanligt med makadam och sand och allt som hör till. Vilken energi han har!

Dagens fönster ...

Från Maja i Tyresö kom igår flera fångade fönster och det här var ett av dem! Så här skriver hon i sitt meddelande: "Nu har vi minsann tänkt på Thomas, vedsamlaren! Vi är iväg med husbilen i norra Uppland (Lingnåre naturreservat), har tänkt elda och grilla nånstans kanske, men glömde stora kniven och yxan hemma. Som av ett under läggs nytt takspån på det här huset som innehåller en utställning om vikingatid på platsen. 

Vi har sorterat och torkat överblivna spän i solen, så nu har vi en stor kasse tändved utan att behöva spänta stickor! Trevlig påskaftons-syssla! Sträck med sjöfågel flyger över oss och vi gör mest ingenting. Glad Påsk! önskar vi er."

// Tack Maja som tog dig tid att ta fram håven! säger jag.

lördag 30 mars 2024

Påskafton ... 


Foto: Adam Wrafter, DN. Jag ÄLSKAR bilden!

Och jag älskar påsken, denna den bästa av alla högtider - midsommarafton inräknad -! Påsk är som en gammal kompis som hälsar på och slår sig ned vid köksbordet och tackar ja till en kopp kaffe och gärna påtår och det är bara trivsamt och inte så pretentiöst. Och så vår och sommar som närmar sig! Så mycket hopp! 

Har ägnat förmiddagen åt att förbereda desserten som vi ska ta med till Maria i Harplinge - Sonjas dotter -. Hon har bjudit in oss på kalkonmiddag, tillsammans med Sonja förstås, men även hennes bror Mats med sambo Kerstin och deras underbare son Martin med lika rar fästmö - Hanna (med eller utan h) - vilka kommit från Växjö och så Marias tvillingpojkar Alfred och Elliot. Det ska bli såå trevligt! 

Så har jag ringt och gratulerat fine mågen i Upplands Väsby. Oavsett om han - rent juridiskt - inte längre är min svärson , så är han det i hjärtat. Så fin och rar! 

Lyssnade natten till idag till det allra sista av Kinapodden och började nästan gråta, när det hela avslutades med fin sång av programledaren Björn Djurberg och Hanna Wahlberg. Det var som att ta farväl av gamla vänner. 

Och tittade igårkväll på ett program med Dr Michael Mosley som handlade om vad bristen på sömn kan föra med sig. (Väldigt aktuellt för egen del). Jätteintressant, även om det mesta var bekant. Att han själv visade sig tillhöra en högriskgrupp (för för-tidig-död) kom som en obehaglig överraskning för honom .., det var väldigt mycket sömnapné för hans del!

Nu vet jag ju att inför stundande resor - om det så bara är till Skåne eller Stockholm - har jag svårt att sova nätterna innan, men det är inte av oro, utan för att jag är så förväntansfull. Äter jag middag senare än vanligt - då blir det också svårt att somna -. 
I tidningen Må Bra i november förra året, fanns en artikel som handlade om just Dr Mosley och vad han ansåg om sömnproblem. Jag kan säga att i gårdagens program lät det lite annorlunda. Då var han på riktigt orolig över vad som uppenbarades om hans egen brist på sömn. 

Väggklockan har stannat på halv nio, men mobilklockan visar på 11:25. Ska nu bjuda husets idoge herre på försenat 11-kaffe.

Dagens påskaftonsfönster ...


Så "påskigt" och så vårligt och så fint skyltat. 

Det var annannan som stannade upp och tog fram håven. 

Tack för det! säger jag. 

Glad Påsk till er alla!

fredag 29 mars 2024

Långfredag och Dagens fönster ...

Var gång jag kommer ner från övervåningen och solen tittar in från öster i vardagsrummet - och det gjorde den idag - blir jag så innerligt glad. Och där, till höger i soffan, tittar Sigge fram! Hela natten sover han där och är lite nyvaken när vi kommer ner. 

"Men när  j a g   kommer ner först, då bryr han sig inte ., då sover han vidare!" säger pv. 

Frukosten är avklarad .., det är hur fint som helst ute och jag har ringt och gratulerat Emma, som idag fyller tjugosju år. Underbara, goa Emma som är så mjuk och fin! Grattis Emma, du vår solstråle!


Så här såg det ut när dagens 27-åring var brudnäbb då, när moster Anna och Micke gifte sig. 

På programmet idag ..? 

Vågar jag berätta att pv helgar vilodagen med att kämpa med bygget på gamla altanen? Själv tänker jag mig nu att ge fåglarna frukostfrön .., räfsa lite på tomten .., vi ska ställa i ordning trädgårdsbordet och stolarna .., det känns som om Ecke och Britt kanske kommer ut idag och då kan vi sitta där ute vid eken och dricka kaffe. 

I kväll tänker jag titta på det här programmet.

"Muren" missar vi aldrig, det sänds ju också ikväll. 

Gudstjänst klockan 10.00 ... kanske att jag är inne då, annars går det ju i repris.

torsdag 28 mars 2024

Ett skärtorsdagsfönster ...


... från Immanuelskyrkan i Halmstad, fångat av mig själv det här datumet, men tio år tillbaka.

Vill man veta lite mera om den kyrkan, fint belägen vid Nissan, så kan klicka in sig här. 

Det var där kören Västanvind huserade, på den tiden den var igång.

Radiotips och lite annat ... 


Det blev en trivsam eftermiddag /kväll tillsammans med herrskapet från Tyresö, med prat i flera timmar om precis allt möjligt. Det handlade om allt från det litauiska språket till religionen i Litauen (flest katoliker) och den halvlånge visade en bild på sin farmor (mörka ögonbryn, mörka ögon) och hennes livsöde och det slog mig genast hur lik sin fars farmor Maja är (hon som vävde oss en sån vacker trasmatta!) och det blev även prat om hur den halvlånge grävde/spettade ut TONVIS av rent berg i deras radhus i Tyresö och därmed fick plats för en verkstad! Containern, där stenbumlingarna hamnade, visade på 11 ton! (Det tog flera år, såklart och vittnar väl om tålamod).

Vaknade tidigt nu på morgonen, hade haft fönstret på glänt hela natten, men ställde nu upp det på vid gavel och vilken  k o n s e r t   jag bjöds på! Där var koltrasten .., rödhaken med sin knivskarpa sång .., talgoxen .., duvorna som kooooorrradse från altantaket .., kråkor kraxade .., och så gransångaren förstås. 
Från havet hördes fiskmåsarna och jag tyckte mig höra ejderna, men kan det ha varit möjligt?
Vilken morgon! 



Den äldsta ringde vid sextiden. 

Då var hon ute med hundarna och det hade snöat nonstop sedan igår och till hennes förvåning var Kärleksstigen (den som följer ån) plogad redan den tiden! Vilken service!

Så här såg det ut. Nästa vecka börjar inskolning på akuten på Lycksele lasarett, där hon sedan ska arbeta som timvikarie. Nio mil enkel väg. 

Hon låter glad och lycklig. Det bjuds på fika stup i tre hos goda vänner och människor hon träffar på samhället hälsar henne välkommen hem. 
Tänk, vad sånt betyder!

Radiotipset höll jag på att glömma! Jo, Vetenskapsradion forskarliv intervjuade astronauten Marcus Wandt som livfullt berättade om veckorna i rymden. Sååå mycket som jag inte hade en aning om! Sååå intressant! Här en länk om någon är intresserad. 

Här en annan länk till samma program, men med annat innehåll. Det handar om parosmi. När doftsinnet förändras efter t.ex covid. 

En fin Skärtorsdag önskar jag den som titta in här!

onsdag 27 mars 2024

 Nästan som sommar ...

Efter en eländig inledning på dagen - HUR kan en tappad burk med müsli generera så mycket jobb ! -  blev allt bara bättre. Pv har ägnat timmar och åter timmar med att gjuta stöd för husgrunden, allt medan jag städat uterummet, ramat in ett fint fotografi av Harry och ordnat med blomlådorna på altanen. 

Vid tolvtiden tog vi kaffe vid trädgårdsbordet. På taknocken satt då staren och sirlade på exakt samma ställe, vid samma tegelpannor som förr om åren .., en ekorre var tydligen förgrymmad för att jag inte fyllt på med mat i fröautomaterna och dök plötsligt upp i hängrännan, där satt den - till synes helt orädd - och tittade uppfordrande på oss .., och så fladdrade en citronfjäril förbi .., jag hörde gransångaren för första gången i vår .., och en flock tranor cirklade upp och ner och upp och ner - skriiiiande - just ovanför Ecke och Britts sommarhus. Fick jag med allt?

Och solen  v ä r m d e  och äldsta dottern ringde och vidarebefordrade snällord från rara människor hemma i Malå och plötsligt kändes det som om det blev för mycket .., för mycket av all omtanke och för mycket av sorg och bedrövelse över att Harry inte lullar omkring här på tomten. Gick in och satte på fin musik .., grät hejdlöst, men nu är det bra. Jag tänker att barn dör av svält i Gaza och föräldrar förlorar barn på grund av robotar som slår ner i Ukraina och jag har instagramvänner som förlorat barn ..., men det hjälper inte i just den stunden när det brister. 

Nåja. Nu är jag mig själv igen och blev överlycklig över att det blev så bra med pressad vitkök i den fläskfiléyttergryta med svamp (och lite bacon) som jag gjorde igår och i kylskåpet finns Zeunertz påskmust, men jag ångrade mig och sa till pv att jag tar nog ändå ett glas av det goda vinet Mc Mannis.

Så ringer sonen och frågar om det är Icajouren han pratar med? Nja, men Hemköps kanske, säger jag. Nu är han på Ica i Bunkeflo och ska stå för middagen och är det färsk eller djupfryst spenat han ska välja, undrar han .., det ska bli en gryta på lövbiff. Jag blir osäker, ringer Den Äldsta som säger "färsk!" och så återkopplar jag till matlagaren. 

Fick glatt mejl från min syster i Australien. Besöket hos hjärtläkaren som hon så oroat sig så för, visade sig gå galant. Alla värden var bra, blodtrycket rent superbt! Nu behövs inga regelbundna besök, han skriver ut henne och så får hon kontakta honom privat om det blir några bekymmer.  Dessutom hade han gissat att hon skulle bli ..., tja, ungefär nittotre år! (Hon fyller 80 i november). 

"Grattis! Du får du nog leva en massa fler år än din lillasyster!" svarade jag. 

Nåja, att ha fått vara med om den här dagen - så till brädden fylld av känslor - är inte det sämsta.

Dagens fönster ...


Så här skriver avsändaren, som är Monet. 

"Vårt nya vardagsrumsfönster som också speglar sig i glasbordet med vårtulpaner. I ett kärt Höganäskrus, inköpt av min mamma på plats.
Hälsar
Monet."

//Tack Monet, säger jag.

tisdag 26 mars 2024

Läser om ... 


Sonen brukar fråga varför jag sparar på böcker som jag redan har läst? 

Jo, det gör jag, men långt, långt ifrån alla! 

Den dagen jag lämnade det gemensamma huset i Skåne, då tog jag bara med mig älsklingsböckerna, de som jag ofta hade köpt för egna pengar eller fått i present eller julklapp. Såna som kommit att betyda mycket. 

Eftersom Röda Korset och många andra återvinningsbutiker inte såå gärna  (ibland inte alls) tar emot horder av böcker, så har jag helt enkelt kasserat säkert MÄNGDER av dem. 

Men några finns kvar, däribland boken "Monopolet" av författaren Måns Wadensjö. 

Till stor del tror jag att det handlar om igenkänning när jag har läst - och nu läser om - den här boken. Det är så mycket som är bekant .., detta att arbeta i butik och allt vad det innebar med kundkontakt och annat. Och hur tungt det ofta är! Så otroligt mycket tyngre än vad många kan föreställa sig! Så slitsamt. 

Arbetar man dessutom på ett Systembolag, kan man ju räkna ut hur många hundratals kilo personalen hanterar varje dag, om det ens räcker. 


Och alla olika slags kartonger! 

Hur väl minns jag inte hur man HATADE champinjonlådorna som kom från Kina och inte gick att sprätta upp med  sprättkniv, nej, dessa lådor var limmade och man fick riva och slita för att alls komma åt burkarna!













Och på Systemet gällde det tydligen vinkartonger från Australien!

Men nu har jag läst klart för idag. Fryser nåt så hemskt inombords och vet inte riktigt vad jag ska ta mig för. 

Minus tjugo grader i morse i Malå, men det blev bättre framåt dagen, som det alltid blir på vårvintern. 
Kylig morgon, ger sol mitt på dagen.

Omtanke ... (sista bilden är viktigast).

För sex år sedan, då, när jag hade gått i pension uppfyllde jag en en dröm som jag hade burit på under lång tid, nämligen detta att mer på riktigt få ta del av en medmänniskas arbetsvardag. Min egen vardag bland varor, kassaband, plu-nummer och mejerikyl, den kände jag ju till, men andras ...? 

När nu friherrinnelivet tog sin början, frågade jag bloggvännen Annika Engström i Skåne om jag fick följa henne på avstånd under en dag på jobbet .., ja, hon arbetade - och gör det ännu - som någon slags kyrkvärd/trärdgårdsmästare kyrkvaktmästare i Veberöd och hon svarade att det gick jättebra! 


Det visade sig vara hur intressant som helst! Oj, så lite jag visste om allt vad som ingick i hennes uppgifter! 

Så många förberedelser! 

Så mycket att tänka på!

Och hon guidade oss (pv var också med) runt .., från sakristian till lokalen med alla redskap ... 


... till att dra ut det som mest liknade arkivlådor och som visade sig innehålla prästens utstyrsel, olika färger för olika högtider.

Hela tiden slog det mig  vilken omtanke Annika visade och vilken yrkesstolthet hon hade!

Hon tog sitt värv på allvar.

Allt det tänkte jag på när jag igår på Annikas instagramkonto såg bilden här nedanför. 

Hon berättade då att det skulle bli urnsättning och så hade dom gjort så fint dom kunde, för att göra den här stunden för anhöriga till ett fint minne, mitt i all sorg och bedrövelse. 

Jag föll pladask!

Tänk, att något så enkelt .., en ring av blad och några krokusar .., att det kan bli så vackert och göra sån skillnad! Så värdigt och sån omtanke av anhöriga! Annika skriver:

"Vi lägger alltid nåt grönt runt hålet, inte så roligt att bara titta på just ett svart hål. Ångesten finns ofta närvarande ändå.  Det är ju alltid de små sakerna som betyder så mycket. Och precis som vi lägger blommor på dopfunten i livets början, vill vi hedra de avlidna med att göra fint i slutet."

Och så här skrev hon på sitt konto, under bilden:  "Tidigare idag hade vi en urnsättning och vi är alltid två som gräver hål och kontrollerar att allt är rätt. Nu sitter jag i vapenhuset och tar en kopp kaffe innan veckans första Passionsandakt. Och tänk .., att jag i år är ledig hela Påsken!"

Tack du rara Annika att jag fick visa bilden här på bloggen!

Dagens fönster ...


Och fönstret sitter i vårt vardagsrum och vetter mot havet till. 

Monsteran brer ut sig något så vanvettigt och jag vet inte var jag ska placera den .., här finns liksom ingen ledig plats!

Tack till mig själv som tog bilden!

Lägger till ännu ett avsnitt av Tankar för dagen .., den här gången med författaren Bo R Holmberg. Det handlar om ett gammalt fotografi. 

Jag tyckte mycket om det.

måndag 25 mars 2024

Ikväll ....

Bilden: Från juni 2015 och mitt schema som jag renskrivit.

I skrivande stund är det fotbollsmatch på tv .. , elden brinner i kaminen .., pv har gått för att hämta spillvirke. När matchen är slutspelad ska jag föreslå en ny brittisk serie att titta på ikväll. Återkommer om den är bra. 


Sigge har kommit och lagt sig nära, nära mig och det bästa han vet är om jag stryker honom med låååånga, kraftiga tag längs ryggen .., oj, då vet han nästan inte till sig! 

Det är då han strääääcker ut så här. 

Nu, när Harry inte längre är i livet, har Sigge blivit som förvandlad. Eller så är det detta att vi ..., har mera tid över för honom. Att han får all kärlek som Harry fick. 

Jobb även i morgon för pv. Men hu, så tomt det är för mig, nu när jag är ensam med Sigge. Harry, han följde mig ju som en skugga.

Hälsning hemifrån och tv-tips ...

Tjugofemte mars och min pappas födelsedag, liksom Sven Teglunds i Luleå, han som ibland medverkar i Tankar för dagen i P1. Här är ett. 

Från äldsta dottern kommer en morgonbild från Malå. Hon är då ute och går med hundarna .., väljer "Kärleksstigen" och bilden visarTjamstaberget med slalombacken och solen på väg upp i öster. 

Och så tv-tipset! En sån bra och intressant brittisk serie i behändiga tre delar (delvis dokumentär) och det hela handlar om när covid 19 bröt ut i Storbritannien och vilket kaos det blev. 

Handlingen utspelar sig på ett stort sjukhus och det är särskilt en kvinnlig läkare som vi får följa. Seriens titel är "Visselblåsaren - en läkares kamp" och vi tyckte att den var otroligt intressant och med bra skådspelare!

Dagens fönster ... 

Två fina påskfönster kom plingande till min inkorg igår och båda fångades i Porto, i Portugal. Det här är det första. 

"Dom var så fina att jag stannade upp. De blå och gröna väskorna särskilt. Ja, jag blir alltid glad av fin vårskyltning", skriver avsändaren, som ni såklart förstår vem det var. Just det. 

Tack annannan! säger jag.

söndag 24 mars 2024

Tjugofjärde mars 2015 ...

... såg det ut så här när jag var ute på långpromenad med Harry. 

Jag skrev om siiirlande starar, hasselhängen och doft av jord och hade då bott i landet Halland i fem år. 

Nu har jag varit här i fjorton år. 

Bäst idag: grannen en bit bort, längs vägen där fabrikör johansson har sitt stora hus, där bor Paul med familj. 

Idag såg jag honom och lille sonen åka fram och åter, fram och åter .., med åkgräsklipparen. Inte på deras tomt, utan förbi Stora Stensjö (där hästarna är), förbi gaveln på Eckes lillstuga, in på Ejdervägen och så ner mot havet till och efter en stund kom dom tillbaka och så samma sväng igen! 

Passade på när far och son kom tillbaka och såg att lillkillen låtsades köra - kanske fick han hålla i ratten i alla fall - där han satt framför sin far och jag sa att "idag Paul är du väl ändå traktens bästa pappa, för nånting roligare än att vara liten och få sitta uppflugen framför sin pappa och låtsasköra åkgräsklipparen, det kan väl ändå inte finnas ...!" 

Pratade även med Ingrid som en gång var Hildas chef på Folktandvården i Halmstad .., det är Ingrid och Magnus spillvirke som hållit oss varma hela vintern. Vi pratade om Harry, men även om deras lilla mops Millie som var i sällskap och inte alls var sugen på en promenad.

Själv har jag räfsat i slänten ner mot vägen och pv kämpar  på med den gamla inglasade altanen. Ungefär så.

Dagens fönster ...

Tack vare Jesper Långström som på sitt instagramkonto berättade om bageriet Pomona vid Hornstull, klickade jag mig in på den länk han lagt ut och kom till paradiset rakt av! 

Den unga kvinnan som driver det här bageriet, har tidigare huserat i tredubbelt större lokaler i Midsommarkransen, men nu ställt om sitt liv för att inte arbeta ihjäl sig. 

Att läsa hennes egna inlägg på instagram är så himla trevligt och bara detta att få ta del av alla planer som hon har! 

Det var där jag såg hur hon gjort så fint i fönstret med blommorna och igårkväll mejlade jag henne och frågade om det var okej att lägga ut fönstret här på sidan?'

Fick svar. " ..... självklart får du göra det! Allt gott. Elsa."'

På instagram är adressen till hennes konto bageripomona och till hemsidan är det denna som gäller. Rekommenderar verkligen ig-kontot! Lyckliga ni som bor i Stockholm och kan titta in i detta ljufvliga! Och TACK Elsa och stort lycka till! säger jag.