Följande är med i dragningen ...

Brickan, som först kom från Kattis och sedan inköptes i flera ex.

Från Östergötland skriver Anne så här:

"I söndags på eftermiddagen ringde min telefon och en av tjejerna i mitt gäng är i luren.

Hon är fikasugen och undrar om jag är hemma och kan sätta på pannan och så glad

jag blir, för när man flyttat långt från sina rötter är det inte särskilt vanligt med spontan-

besök precis. Så härligt att få ses och krama om varandra och prata en stund över en

kopp kaffe. Det var mer än ett år sedan vi sågs sist.

 

Fina brickan som jag vann i förra dragningen är i flitigt bruk ber jag att få meddela.

 

Kram på er i landet Halland.

 

Anne i Mantorp".

Fler som är med.
Monet, t.ex, som deltagit i en målarkurs (med efterföljande vernissage) på Blidö i Stockholms skärgård.
Bilden - som är från 1974 - visar Monicas tre barn som finns på ett litet, litet fotografi och det är detta som nu har målats av.

Tänk, vilka gåvor ni bloggvänner har utrustats med!

Värmländska Turtlan berättade om de vackra kvällarna när hon och M var ute på kanaltur med båten.

Födelsedagsbarnet Eva på Frösön vittnade om glädjen, ja, rent av lyckan .., som kom i samband med den så väldigt efterlängtade värmen!
"Livet blir med ens så enkelt! Vi packar bilen och åker på utflykter!" skriver Eva.

Barbro i Uppsala var över sig av glädje .., hon hade fått testa på detta med vattenskoter och visste nu vad hon önskade sig i 60-årspresent!

Så här berättar Eva i Tyresö (men just nu i Halland) om sin glädje: 

"Så fint på Sven-Harrys konstmuseum!!!

 Vid Vasaparken i Stockholm har den rike byggmästaren Sven-Harry byggt ett fint "guld"hus med museum

där hans konst finns.  150 milj.

 Han har samlat hela livet och hängt konsten i sin herrgård på väl valda ställen.

När han nu byggt ett museum vill han att tavlorna ska visas på sina vanliga platser i rummen.

Därför har han gjort en kopia av flera rum i herrgården och hängt tavlorna på precis rätt ställen.

Mattorna stolarna byråerna allt står som i herrgården.t.o.m. ytterväggen.

Konsten var fantastisk...Scherfbeck Josephsson Hill Strindberg Berg Munch  ja oj så fint.

Utsökta vackra tavlor som vi nästan aldrig sett.

Och mycket vackra rum!

Våra radhus är byggda av denne man som nu är 82 år och i livet."

Om lilla Virka som inte längre är i livet, berättade Ulrika så fint.

Ja, och om den oändliga tacksamheten över Marcus som utan att tveka tog den skadade och döende lilla katten i sin famn och lät henne somna in där.

I Göteborg bor den STORARTADE Ann.

Hennes glädje handlade om lyckan i att ha hittat en provprenumeration på DN för en billig peng och på det viset har nu Ann två morgontidningar! 

Det är glädje det!

 

Anna-Lena i Tumba hade haft en härlig vecka på Gotland, tillsammans med stora delar av familjen.

Och så bifogade hon en bild på lilla charmtrollet Emma.

I Härnösand kände Cecilia N glädje över vädret och att en glad make kom hem på söndagen.

Och så här berättade Kerstin i Skåne om sin glädje ....

Det var utan tvekan fredagskvällen när vi var ett gäng goda vänner som grillade gott, drack gott och mådde gott! Vi satt ute i den ljumma kvällen till mörkret föll och fladdermössen svischade mellan träden. Övernattning och "utefrukost" ingick i arrangemanget för min del och jag konstaterar att jag har det så himla bra! Tyvärr hade jag glömt telefonen hemma så några bilder blev det inte - mer än för mitt inre öga...

Min egen glädje handlade om den lilla betraktelsen i DN, författad av tidningens fotograf Paul Hansen. 

S o m   jag log när jag läste om hunden Sigge och katten Frasse!

Obs! Jag brukar länka till er alla, men den relativt nya datorn har fått spader och vägrar kopiera text, så nu ger jag upp ..., allra helst som pv ropar att det vankas frukost ,-)

Tjugotrenollnoll piiip.

En annan semester - modell mindre -.

Lugn kväll på jobbet.
Mellan varven pratar vi om semestrar och hur det ska planeras.

I år är det ont om semestervikarier; dom som har arbetat under flera somrar har nu studerat färdigt och många har fått Riktiga Jobb - någon är meteorolog, andra lärare, en är journalist - Charlie i charken pluggar på Chalmers.

På väggen ute på lagret sitter semesterschemat.
Mina två veckor efter midsommar är inprickade och så förstås vecka 9 ... någon annan har vecka 11 och en tredje vecka 12.

Jag säger till chefen som pysslar i mejerikylen att blir det så att jag hamnar i mejeriet när Carina har semester i sommar, då får han hjälpa mig med beställningarna ..., vår omsättning skjuter ju i höjden likt en raket när turisterna kommer; ja, det blir en helt annan butik!

Innan kvällen är tillända skriver jag semmelskylt inför morgondagen ..., och alltid är det nån kund som lite roat kommenterar när jag sitter ute i foajén på en blå stol och textar.

"Ja, får man fråga när blir det vernissage ...?"

"Jahaaa .., är det du som textar skyltarna ..?"

Lite småprat, så där.

För sex år sedan i min almanacka.

Är hemma vid halv nio och är då rejält förkyld.
Nyser.
Kinderna hettar.

Tittar på tv-serien Molanders, där mycket är förutsägbart, men okej ändå.
Och musiken är vacker.

Pv är inte det minsta bättre och har gjort kväll .., han blir hemma även i morgon.
Själv ska jag arbeta från två till åtta och därefter stundar ledig onsdag.

Nu blir det Alvedon och eget rum.

DBIFV för Eva på Frösön ...

 Hej Elisabet!

Den senaste veckan har varit rent eländig. Feber, hosta och snuva.
Inte många guldkorn under veckan. Men, i lördags knaprade jag i mig två Alvedon och åkte till Drejeriet, en fin keramikbutik i vår stad, som drivs av ett keramikerkollektiv.

Där hade barnens kusin Emma vernissage på sin utställning "Skogen, fjällen och andra former".
Hon blev färdig keramiker i våras och detta är hennes första utställning.
Så vernissagedagen ville inte jag, som faster, missa.
Fin utställning i härlig miljö.

Kram Eva

Det som gjorde mig glad under veckan som gick ....

Vill du vara med?

Mejla då din glädje (har du bild till, så kanon!) till bisse151@gmail.com, så lägger jag in allt eftersom, men inte förrän i morgonkväll.

Förra veckan berättades det om kärleken till en rayllåkande man i Västmanland .., om lille valpen Cosmos ankomst till familjen Norling i Örebro .., Anna i Portugal hade firat sin födelsedag hemma hos sin pappa i Skåne - ja, en vecka för sent, men ändå -, Eva på Frösön hade haft vernissage just på Frösön och kunde nu slappna av lite ..,Anne i Mantorp hade äntligen kommit på att hennes katt Morris vill äta mat från en tallrik, inte från en trång skål .., Monet firade sin mans födelsedag och kände glädje över många år tillsammans .., Ann i Göteborg hade bland annat fått beställning på tio små baby-Converse (virkade) - lycka ! -, Turtlan hade - trots bristande sykunskaper - fixat till gardiner till nya motorbåten och kände sig glad och stolt och gardinerna blev såå fina! ..., sportigajenny hade fått en kram av A, 23 månader .., Cecilia N hade ringt en väninna som överlevt en svår sjukdom och gratulerat henne på födelsedagen .., pv var glad över Zlatans supersnygga mål mot Frankrike .., Bloggblad var glad över att hon egentligen var en rätt förnöjsam människa och skrev att ... - "varje dag som jag tar mig ur sängen och inga oroande telefonsamtal kommer"  - gjorde henne nöjd och glad och själv var jag överlycklig över att  - för en gångs skull - ha slagit sonen i Rumble!

Inga märkvärdigheter och ändå .., så mycket glädje!

Bland dem som sänt in sina bidrag drogs hastigt och lustigt ett första,-  och ett andrapris.

Förstaprisvinnaren blev annannan i Porto i Portugal som valde den i mina ögon så filuriga broschen i form av en uppnosig liten jycke ..., sponsrat av den generösa madamen i Göteborg.  
Här finns hennes hemsida

Det lilla smycket är handmålat och designat av  Marketa Novotna.

Tröstpriset gick till Örebro och mossfolk - även det ett litet brosch i emalj - men motivet är en katt.

Tack Ann för priserna!

Ja, jag tycker nog att den bilden bör visas än en gång.
Det händer sannerligen inte ofta att jag vinner.

Men sen ....

... blev allt som vanligt igen.
Och på facebook, på min sida, satte Anders in den här bilden.
Jo, jo.
Underbart är som bekant .., kort.

Eva på Frösön säger så här ...

Hej!

Här kommer veckans bästa:

Vår 27-åriga bröllopsdag.
Som vi firade med en lugn stund i skogsbrynet, drack några glas kallt bubbel och åt en god middag.

Midsommarafton tillsammans med familjen. Solsken och varmt (för en gång skull), midsommarstång, grillmiddag, kubbspel och grillkorv vid midnatt. När jag gick och la mig vid ett var solen på väg upp igen. Den magiska natten.

 Midsommardagens träff med vår blivande kille.

Söndagskvällens vernissage i Frösö sockenstuga.

Mycket folk och fyra tavlor sålda.

Jag och Karin (som har skrivit texter till mina bilder) höll ett kort anförande om tankarna kring utställningen. Karin sjöng en av sina tonsatta dikter.

En hektisk men härlig vecka.

Kram Eva.

Det bästa som hände i veckan ....

Linda och Ebba ...

Linda i skåne berättar om sin glädje ...

Det bästa som hände i veckan:

När man inser att man lever sin dröm.

När man hör att ens unge är säker på att jag älskar henne och att hon är viktigast i världen.

När man somnar bredvid någon man älskar med fingrarna sammanflätade och vaknar precis likadant.

När man kan sitta på balkongen, äta jordgubbar och känna solen värma.

Känslan när man vänder blad och inser att det finns fler kapitel...

// Linda

 
Det bästa för Eva på Frösön var:

1. Att ha Leora på besök. En helt underbar hundflicka. Vilken glädje att få umgås med en hund igen. Vi tog en promenad i solskenet och sedan låg vi på min säng och gosade. Och tänk, till veckan ska hon vara hos mig två dagar.

/ Testade det nya bildred.programmet för att få bättre skärpa på Evas kort.

Nu blev bilderna lite gula i färgen, det är dom INTE i verkliga livet, bara så ni vet.

2. Jag fick en kortbeställning. Olika former, bilder och texter. Knåpade med dessa och fler ska göras. Perfekt att göra något som man älskar och dessutom få betalt. Pengarna går till reskassan.

Ha det så fint!

Kram Eva.

Tankevågor .... som kommer släntrande lite på efterkälken, säger så här.

Nog tänkte jag allt....men jag hann inte med.
Men det fick mig att tänka på veckan och den var så bra på alla möjliga vis.
Hade jag skrivit något så hade jag nog i alla fall valt att yngsta sonen fyllde år i lördags och det var så mysigt att träffa sönerna och barnbarnen.
Känner mig lite sådär enjängd eller vad det är du brukar skriva att du är. ;-)
Men att träffa småttingarna är det bästa jag vet.
Man blir ju alldeles kvillrigt lycklig av att bara vara i deras närhet. 

Här finns tankevågor, som råkat ramla ur min länklista!
Oj, så förvånad jag blev!

Ann som pratar ....

Och så här berättar Ann i Göteborg om det bästa som hände ...

Det bästa som hände var i torsdags eftermiddag då jag var på träffen “Bubbel & Babbel” med nätverket “Qoola Qvinnor”.

Bubblet intogs på “Ritz” och babblet stod vi själva för.

Ca 30 kvinnor var vi och det är härliga kvinnor i alla åldrar och från olika branscher.

Varje gång får tre kvinnor 10 minuter vardera att “babbla” om vad de vill; sitt liv, sin bakgrund, sin hobby, sitt jobb eller vad de önskar.

Den här gången var det en “yogamaster”, en författare och coach och jag.
Själv pratade jag om att vara “tjock” och vad det kan medföra i vardagslivet vad det gäller att hitta kläder man tycker om; att inte tvingas köpa det som man kommer i, även om man hellre vill ha nåt annat.

Alla är så positiva och generösa och jag längtar redan till nästa gång

På bilden här ovanför står jag och babblar.

Härs och Tvärs berättar ...

Foto: Härs och Tvärs

Jag träffade en person som för ett halvår sedan var hårt ansatt av verkligheten, prövad av livet, men som nu mår bra tack vare medmänniskor och villkorslös kärlek i ett tolvstegsprogram.  Jag blev glad ända ner i tårna.

Hälsningar Härs och Tvärs.

Tavlan visades när vi hade "vernissage" här på bloggen; när ni bloggvänner skickade in era älsklingstavlor och visade och berättade.
Amber skrev då att hennes ex-make hade kallat just den här tavlan för en psykedelisk spya och jag ler stort var gång jag råkar hitta bilden bland alla bilder.

Amber säger ...


Det bästa denna vecka var när sonen, Samuel du vet, glatt ringde och sa att han mådde bra. "Och matteprovet var jättelätt! Puss, hejdå!" Det senare mitt en mening från mig...

Sonen har varit sjuk så mycket de senaste åren och det blir bara värre hela tiden.
Utredning påbörjad. Men jag gråter och gråter när han inte orkar gå och har SÅÅ ont i magen.

Att han ringde och var glad slog allt denna vecka!!
För en mamma är barnens väl allt!


Ulrika i Västmanland säger ...

Det allra allra bästa från min vecka är för privat för att dela :)  så jag väljer det som kommer som (väldigt, väldigt) god tvåa: stickevenemanget jag anordnade i Omberg i helgen. hel helg

En hel helg med såååå mycket skratt, värme, inspiration, fnissande, glädje och gemenskap!
Bilden tog jag sent lördag kväll och den visar bordet i kursrummet - fullt av stickprojekt, garner, stickböcker, snacks och allt möjligt. En härlig, kreativ röra! =)

Anne i Mantorp säger ...

Hej Elisabet, Anne i Mantorp här!

Två barn har jag och vi har alla bott i Stockholm till för 6-7 år sedan då äldsta sonen med familj flyttade
till Linköping. Efter ett par år där köpte dom sig ett hus på landet alldeles precis utanför Mantorp. 

För drygt 2 år sedan packade jag ihop och flyttade efter till Mantorp och kan du tänka dig att i måndags kom yngste sonens flyttlass till Linköping. Nu är hela min lilla familj samlad och jag är så oerhört lycklig för det.

Som jag förstår så är du också väldans familjekär, så jag gissar att du begriper hur jag känner det nu med
alla barn och barnbarn och respektive alldeles i närheten. 

Det är trygghet och glädje som är oslagbart för mig.

Må så gott både du och pv hälsar Anne i Mantorp.

Monet i Frankrike säger ...

Monet i Frankrike säger .... 

Allra gladast den här veckan blev jag när mellansonen, nybliven pappa, ringde för andra gången på Skype och lilla Louisa, 5 månaders knubbig bebis dök upp på min datorskärm. Feber och elände vek undan när de pigga orientaliska ögonen kikade på mina och hon log rätt i datorkameran när hon hörde farmors röst. Och såg mitt rufsiga face. Finns det något ljuvligare än bebisar?

Monet

Lena i Gävle säger ....

Hej på er!

I Gävle är det glädjeyra sen i torsdags då Brynäs tog Guldet i ishockey, det bakas tårtor och bakelser till deras ära och en massa prylar som säljs med deras logga på. Igår lördag var det fest på vårt torg ca 15.000 människor hade samlats för att fira hjältarna. Kul med jippon ibland. Min man köpte hem Brynäsbakelser igår och dom var fantastiskt goda. 

Tyvärr inga bilder, lägga in bilder är inte min grej.

Egentligen är jag ju Skellefteå-fan , mitt hjärta finns kvar däruppe, dom fick ju silver iallafall, men det är ju inte guld.

Tack för din blogg, tittar in till den varje dag.

Hälsn. Lena från Gävle

Eva i Tyresö säger ....

Två underbart vackra stenmurklor såg jag igår i Asige.

Jag lät dem stå kvar för numera äter vi dem inte.

Men mörkt bruna immiga stolta stod de vid vägen.

Naturens underverk.

En lyckostund.

Kram vi hörs i veckan säger Eva

(Och Elisabet säger: att det blir så här långa rosa streck .., det är inte meningen, men det får vara ..., jag struntar i att ändra ,-)

Mellansystern  säger så här ....

Foto: kusinen ...

Hej!
För mig är veckans roligaste händelse den inspirationsresa vi gjorde igår lördag när vi besökte några vävstugor och träffade trevliga kreativa väverskor och fick beskåda deras verk.

Den här vackra trasmattan fanns i Härnösands vävstuga.

Kram från kusinen!

Agnetha i Skellefteå säger ....

"Å, det absolut bästa var när jag igår klockan 14.00 satte mig på bussen i Skellefteå och två timmar senare kom fram till Umeå, till barnbarnet Alfons, som är 2 år och 8 månader! Det var nog det bästa! 

Men jag kan säga vad som var det värsta också.

Jo, det var när Skellefteå AIK förlorade mot Brynäs ...!" säger Agnetha skrattande i luren.

AP säger ....

Foto: AP

Bäst i veckan: Micke gosar med Fieri.


Ann-Sofie i Bjurholm, Västerbotten säger så här ..

"Å, Elisabet, det allra bästa den här veckan, det var att komma tillbaka till jobbet på förskolan efter sju veckors sjukskrivning, ja, du vet ju att jag föll och bröt handleden - det knakade så högt när benet gick av, så en kvinna som stod intill hörde alltsammans! - och när jag då kom, ja, då möttes jag av barnen som sa åååå, vad roligt att du är tillbaka och rara kollegor sa samma sak .., jo, men det var det absolut bästa i veckan!" 


Barbro / Babsan i Uppsala säger så här ... 


Det som gjort mig glad denna vecka som gått, det är att det fungerat bra i Barnehagen för mitt barnbarn!
Tankarna är hela tiden fylld av funderingar över detta nya liv som kommit till oss. Hon är bara för underbar när hon vinkar och säger Ha dé. Det värmer mormorshjärtat enormt.
 
Likaså  är jag glad att sonnens hundbett läker så pass bra att han kan jobba när han går på sitt sommarschema.
 
Jag är också så oerhört glad att den personal jag jobbar med ställer upp i ur och skur när det blivit sjukluckor.Utan dem skulle jag inte fixa mitt jobb.

När jag tänker efter så är det många saker som gjort mig glad denna vecka ooh det är ju oerhört kul egentligen.Ibland är det tröttsamt att jobba mer än 100 % och vara sliten, men tänker man efter så är det mer glädje än tråkigheter och det är väl tur.

Kram Babsan


Ellem i Skellefteå säger så här ...

Åh, det var svårt att välja.

När jag nu tänker efter var det flera, helt olika saker som gjorde mig så glad i veckan. I mitt jobb ordnar jag bla träffar för daglediga. 

I onsdags skulle vi sjunga vårsånger, något som brukar vara populärt. 

På onsdag morgon hade vi fått 2 dm blöt snö och jag tänkte att idag blir vi nog ensamma i “arrangörsgruppen”, ingen vågar sig ut i det dåliga väglaget. 

Men tänk så överraskad jag blev!

Det kom många, så vi blev nästan 30 st. 

– “Det är klart vi kommer, annars blir det ju ingenting”, sa en man när jag berömde dem för att de tagit sig ut  trots den myckna snön. 

Och sen sjöng vi vårsånger och pratade vårminnen så det stod härliga till. 

Detta var sista träffen för terminen och alla var sååå glada och tacksamma för våra träffar. Och de lovade att komma tillbaka till hösten. 

Det gjorde också de fantastiska människor jag har med som ideella medarbetare. Nästa vecka träffas vi för att planera höstens träffar. 

Åh vad jag kände mig glad och tacksam när jag åkte därifrån. 

En helt annan sak som gladde mig jättemycket, det var när jag upptäckte att min lila-gröna julros var på väg upp. Bara en lite bit från snökanten stod den. Tyvärr har det snöat några dm sen dess men den får väl ta en paus och komma igen snart! ellem

Ingela i Malå skriver .... 

Foto: Elisabet. Bilden togs på Ven.

(Som en liten förklaring till den som inte vet vad det handlar om, så förlorade Ingela sin man och sina döttrars pappa i en trafikolycka under påskhelgen).

Som du förstår är det inte så mycket som kan räknas till kategorin ”bra” över huvud taget i mitt liv just nu. Det är väldigt tungt.

Men det finns förstås ljuspunkter. 

De viktigaste är mina barn. 

Båda mina stora har varit ett fantastiskt stöd och en höjdpunkt denna vecka var när stora dottern kom hem i fredags kväll för att stanna över helgen. Glädjen hos framför allt minsta lillasyster var värmande att se, men vi blev förstås glada allihopa. Sonen har haft jobbarvecka men ringer i stort sett varje dag, liksom min bror, det känns väldigt bra.

En annan händelse som värmde var när jag var ute med hunden en tidig morgon. 

En del människor tittar förbi och bortom, men en man som jag känt sedan ungdomen och haft en hel del att göra med i yrkessammanhang - både hans och mitt - under åren, gjorde tvärtom. 

Han bromsade in, lämnade bilen halvvägs upp på trottoaren, klev ut och kom fram till mej och stod och höll om mej en god stund. Vi sa inte så mycket men värmen och omtanken kändes så tydligt. 

Jag vet att han själv förlorade sin far som barn och det kändes skönt att bara tänka på att han har ett bra liv trots det.

Ja, det här är väl kanske inte sådant som lyser upp tillvaron nämnvärt för dina läsare om du publicerar det, men det är mina ljuspunkter från veckan som gick.

Hälsningar Ingela.

// Ingela .., det viktiga i sammanhanget när man läser dina rader, det är väl att själv inse vikten av att tillfullo glädja sig åt det som finns .., ja, att ta vara på så länge man har det. För plötsligt står man där en dag - utan -.

 PV säger så här ...

Det bästa den här veckan, ja, det är lätt, det var att komma hem igen från den där jobbresan till Norge.

Mer behöver nog inte sägas .., meddelar han.


Anna i Sheffield säger ....

 Haha, OK då!
(Elisabet säger: jag har mer eller mindre tvingat henne ...)

Det bästa med veckan var min långpromenad i fredags genom skogar, berg och dalar, lera, vitsippor och koltrastsång. Och tydliga skyltar!

Anna.

Kerstin säger så här ....bäst var ..

 ... att få komma hem efter tre veckor på sjukhus :-)

(Trots den fina utsikten)

Fru Grå i Ystad säger ...
 

Det bästa i veckan hände igår, 21 april, då jag fyllde år. 
Maken o jag firade detta i Köpenhamn genom att avnjuta en helt underbar konsert med holländaren Andre Rieu o hans Wienerorkester.
Helt fantastiskt. Duktiga musikanter och härliga kostymer i pasteller för damerna o frackar för männen. Många gästartister från operavärlden, rysk musik trio, cittralegend från Österrike - Tredje mannen motivet bl.a. med mera, med mera.
Jag har sett flera TV sändningar med denne underbare violinist, dirigent o humorist. Men nu var det live tillsammans med ca 5000 andra glada personer i  publiken.
Musiken är helt fantastiskt, alla klassiska melodier från Strauss till Eviva Espaigna i härliga arrangemang.
Två och en halv timme i fullständig "berusning" av underbar musik.. Ingen ville gå hem. Det blev många härliga extranummer.
Det var en fördelsedag det!!!
Berättar fru Grå
som tyvärr är dålig på bildinlägg men försöker!!


Gösta - morbror till pv - säger ....

 

Det bästa i veckan, det var när jag fick ett brev från lungröntgen där det konstaterades att den svåra lunginflammation som jag hade för en tid sedan, den hade läkt ut! 

Att jag dessutom, vid snart åttio års ålder, har lyckats sluta röka, det gör mig också glad. 

Hilda, pv:s dotter, berättar ...

Egentligen är det svårt att peka på just en enda sak, så jag tar flera.

Att Patrik har på sig den här fina blå tröjan ikväll, det gör mig glad .., och den där mannen som kom och beställde en hamburgare med chokladsås på .., det fick mig också le.

Och så födelsedagskvällen när rara vänner kom på besök och vi satt där i lägenheten och hade trevligt och tittade på Arkiv X, säger hon leende.

Patrik - Hildas pojkvän - berättar ...

Ja, nu vet jag .. jag var tidigare i veckan på ett fotouppdrag i Söndrums Bibliotek där "Mamma Måd" uppträdde och underhöll och det sjöngs sånger och däribland om björnen i sitt ide och då plötsligt ropar en liten kille att ..."du, jag har också varit i Idre!"

Det gjorde mig glad, säger Patrik och ler vid minnet.

Torun i Staffanstorp, hon säger så här ...

Ja, VAD har gjort mig mest glad den här veckan? 

Det måste vara när jag för en timme sedan upptäckte att de frön jag sådde för endast TRE dagar sedan börjat gro! Solöga. 

Väntar med spänning på fler små plantor!

Elisabet - sist av alla - säger ...

Glad blev jag över känslan att fixa ett spel (ja, jobbet förstås) och inte det minsta nervös blev jag .., och glad blev jag också över vitsipporna som uppenbarade sig i slänten ner mot vägen och så förstås, att Harrys husse kom hem från Norge. 

Den kvällen slocknade jag bums - av ren avslappning -!

Och till sist: från hjärtat TACK till alla er som ställde upp och berättade, inte minst till dig, Ingela!
Jag tvekade förra gången att ha med ett sånt här inlägg - att veta att för någon annan har världen rasat och så
skulle vi berätta om vår glädje - .., det kändes tveksamt.

Nästa helg samma sak.
Om ni vill.

Lite om vinnarna ...

Förra lördagens vinnare i Uppmuntringslotteriet blev Bettankax som får den broderade duken) och tröstpriset (tändsticksask, krassefrön och bokmärke - ja, en disktraska ska nog få följa med också), gick till Ingela i Malå.

Stort grattis till de båda madamerna!


bettan (Lejon, för övrigt) kollar in herr och fru Prickigt Djur.
Det var i Ystad det.

Bettankax har jag känt i flera år .., men allt kommer sig genom bloggandet och riktigt hur och när och varför .., ja, det kommer jag inte ihåg.

Men annat vet jag: jag vet att hon är en av de absolut trevligaste kvinnor jag känner, hon är lång och stilig, har en härlig självironi, en stor portion humor och därtill ett hjärta av g u l d!

När jag var på väg till Hässleholm för att få nytt knä, stannade vi till någonstans för att tanka .., och just då - när jag kände mig aningen liten och ynklig -, kom ett sms till min mobil och det var så fint och omtänksamt skrivet, att jag aldrig glömmer det!


Den första bloggträffen hölls på Bryggeriet i Ystad.
Här visar bettan miraklet med en enkel ansiktslyftning.
"Titta här nu .., så här ser jag ut som vanligt ..!" säger hon.


Sen sätter hon försiktigt, försiktigt händerna på ömse sidor om ansiktet och drar lätt.
"Ser du ...? Nu är det ju alldeles slätt!" säger hon smajlande.


För en tid sedan kom med posten ett uppmuntringspaket från Lund, ja, jag vet att ni har sett det redan, men här repriseras så mycket så det spelar ingen roll.
Ja, det kom alltså från bettankax.
Det visade sig innehålla "hälsobars" ..., dvs, mina favoriter Anthon Bergs marsipanbröd!
Och ett eget företag har hon startat minsann ..., "Bettankry AB".


London, 2010.
Jag sitter på en uteservering för mig själv .., dricker te och äter en bulle och ringer till Bettankax och berättar om vad jag ser och hur lycklig jag är.
"Om du hade varit här nu, då hade du sett detta ...". säger jag.


Sommaren 2011.
En hjärtevärmarbild för den som tog den.
Och handen nere till höger ..., med rosa ring ..., tillhör förstaprisvinnaren.

Ja, det var lite - eller mycket - om förstaprisvinnaren det.

Då kommer vi till hemifrån Ingela.

Ingela - som är Fisk -, är en sån som jag minns från min uppväxt, även om hon är aningen yngre än undertecknad.

När jag tänker på henne, då ser jag en nästan kolsvarthårig kvinna med mörka ögon .., Fjällrävenjacka och garanterat en ryggsäck av samma märke.

Ingela växte upp i andra änden av samhället, men Malå är så litet, så man visste ju ändå vilka som fanns där.

En egen blogg har hon, den finns här.

För nästan exakt 1 år sedan, var det vernissage här på sidan.
Bloggvänner ombads då att skicka in bilder på sina tavelfavoriter - det säger ju faktiskt en hel del om människor, jo, det tycker jag - och från Ingela kom två bilder.



Det här var den första och så här skriver hon:

"Tavlan med lunnefåglarna är en akvarell av Dag Peterson.
Denne Dag Peterson är en av Sveriges mest omtyckta konstnärer som ofta målar djur och fåglar."

Att Ingela är intresserad av djur och natur och vår miljö, det förstår man nog då.



Och om nästa tavla får vi veta följande, nämligen att den inhandlades på Sri Lanka när Ingelas första barn hämtades just där.
Det är nu 24 år sedan.

Ingela berättar:

"Jag och en annan blivande mamma tog en taxi och reste längs den hysteriskt trafikerade Galle Road söderut.
Jag tror till och med att vi åkte tuktuk dit, men tog en riktig bil hem med våra nya konstverk och i mitt fall en morgonrock."

Såja, nu har vet ni kanske lite-lite mera om damerna!