torsdag 31 december 2009

Ett nyårsaftonsfönster ...



"Hej Elisabet!

Vi vill önska er och dina läsare ett gott slut och ett Gott Nytt År med en fönsterbild från Barcelona.

Hög hatt passar väl bra denna afton!

Jom."

Våra guldstjärnestunder ...


Hon som blev mormor ..., då, den 29:e juni.

Blogger
be
ttankax
sa...

29 juni 2009 då kom raggsocksinnehaverskan till världen och jag blev mormor:)


Ruta Ett sa...

...när jag fick veta att kampen mot att min pappa och andra dementa skulle behöva flytta var vunnen.
...mina dagar i garnaffären, som tyvärr tog en ände med förskräckelse...


Monet sa...

För mig var guldstjärnorna två småttingars ankomst.

Först bilresan till Lyon tur och retur för att hämta Dessi som vi aldrig hade sett annat än på bild. Vilken lycka när hon låg tyst och stilla i mitt knä och bara tittade på mig hela vägen de 60 milen tillbaka.Den 6 februari var det och hon har förgyllt vår tillvaro sen dess.

Ja, du vet ju, du har ju nyss fått sigge nilsson!

Den 9 mars anlände mitt andra barnbarn, bebispojken G, han som är så lik sin mamma att jag får déjà-vu-känslor så fort jag ser honom.

Och jag blev mormor, inte bara farmor.

Lycka är det också att både min man och min mamma överlevde sina hjärtinfarkter nyligen. Man inser livets skörhet och blir tacksam och ödmjuk.

Ett hjärte-år var det, 2009, på alla sätt.


Anna sa...

Thailandsresan i februari kommer jag alltid förknippa med 2009, en helt enkelt underbar resa!

Gott nytt år på dig elisabet, jag hoppas knäet läker som det ska, jag har inte hunnit vara inne och kolla till dig eftersom vi har fullt upp med renoveringen av vår lägenhet :D


Anitha
sa...

Guldstjärnestunder.... ja, men dom har jag varje morgon - att få vakna på morgonen och se att PE också vaknar och inte har lämnat mig under natten.

GOTT NYTT ÅR!


Mimmi i Motala sa ...

Hej E!

Små, små stunder av glädje försöker jag ta tillvara då det har och är jobbigt i själslivet.
en liten Siri-totta har dykt upp, hon föddes i augusti-09.

Det är A:s systerson som fått bebis. vi kommer att gosa o leka med henne som bara den.

En annan stund, vi tillsammans vid Sandhammmaren i augusti.

Lycka så det sväller över i mitt bröst!!!

Det största kommer sist.

I april kommer "vårt" fiskmåsepar, Kaj o Bojan som jag döpt dem till.

En obeskrivlig känsla när först Kaj är på G uppe i luften nära oss och lixom stannar til uppe i luften som en vårhälsning, -Hej här är jag igen(det var femte året i följd han kommer. så många olika stunder vi fått uppleva med detta fiskmås-par, det är nog ingen som tror oss.....

Detta vill jag gärna förmedla innan tolv-slaget och E!

Gott nytt år till ER båda och jag hoppas vi ses nästa år på bloggen, mm
Mimmi


Kerstin sa ...

Årets bästa dagar var i mitten på oktober, på Gotland, när jag och mannen firade fem år som gifta och 25 år tillsammans.

Inget planerat på flera dagar, bara åka omkring och återse platser vi varit på de gånger vi och tonåringarna tidigare varit där.

Underbart att se ett Gotland utan alla turister.
Inget badväder direkt men det var ju inte målet med resan...
Nästa gång hoppas jag det blir en vårresa till den härliga ön.

LindaLotta sa...

Den 29 juni, 23.54, då föddes Ebba.


Ebbas stickesockor som värmde våra hjärtan.

Annika sa...

Åh - för mig är det nog inte bara ett särskilt ögonblick utan en tanke och en känsla som växt sig starkare under årets gång:

Jag är på rätt väg!
Sonens liv är äntligen stabilare, lillflickans skolbyte var ett klokt beslut (hon gör numera tummen upp varenda dag hon kommer hem från skolan), min äldsta flicka har flyttat ihop med sin älskade flickvän (gud - jag älskar dem så jag spricker! alla 3..nej 4...!)

Allt det där och många saker till har gjort att jag kan fokusera lite mer på mig själv, försöka göra bra val för hur jag vill ha det, vad jag mår bra av...

Som att jag t.ex. äntligen tog mig i kragen och anmälde mig till Stadsmissionen i Malmö som Volontär (det ska bli spännande och otroligt skönt också...tänker på "pass it forward"...allt gott som hänt, det jag lärt mig...ge vidare, dela med mig..inte enbart till de som står mig nära).

Även jobbmässigt ser det ut som att nya dörrar öppnas nästa år.

Det har också lite med samma sak att göra...

Sedan glömmer jag inte alla hjärtliga skratt jag samlat på mig under det gångna året, inte tårarna heller...de blir tillsammans ett fint pärlband att bära med sig.

Alla möten, inte minst med några nya människor, återkontakten till några jag inte orkat med under de jobbiga åren men som nu åter träder in i mitt liv.

Små förälskelser som kommit och gått (men haha...vem försöker jag lura? de är aldrig "små" för mig. Elisabet du minns fotosessionen? Ja jisses!) med allt detta så veta jag att jag kommer att hitta ännu fler passande pusselbitar till mitt liv nästa år.

Varmkramar och kärlek!!


reneesfotoblogg sa...

Ett enda ögonblick, var det ögonblick när det gick upp för mig att sonen kanske inte skulle klara sig igenom akutoperationen och det ögonblicket vill jag inte uppleva igen.

Dock kommer jag att leva med det resten av livet.
mvh R (men renee: klarade han sig eller inte ..? undrar bloggmadamen.)
Annas mamma sa...

Mina guldstjärnestunder är när jag kunnat vara tillsammans med dotter Anna som bor i annat land. Alla upplevelser, alla samtal, alla klokheter och finurligheter hon delar med sig av, tänk så mycket man kan lära av sina barn.


Agnetha (bloggmadamens bästa vän hemma i Malå ..., å, så mycket roligt vi hade tillsammans!)

Min guldstjärnestund 2009 är den 25 augusti då blev jag mormor till mitt första barnbarn.

Bert sa...

I korta ordalag:
- Resorna till snöstormen i fjällen, våren i Berlin, försommaren på Azorerna, min strokedrabbade mammas flytt till äldreboendet, min 60-årsdag i Tromsö, en fin sommar, den fina fjällvandringen i augusti, .... ja - och så finns det en del annat guld, som ligger i valvet (nä - jag har inte vunnit pengar).


Helen sa...

Hej Elisabet!
Vill önska dig och de dina ett riktigt GOTT NYTT ÅR!

Mitt 2009 kommer alltid att förknippas med min älskade mammas sjukdomstid, som i juli tog hennes liv :-( ... men visst finns det guldstjärnestunder, också.

Bl a när vi firade min pappas 80-årsdag ute på Storsand, Bjuröklubb.
En underbart solig och varm dag, på många sätt.


Ellis på Ven. Ska hon våga ta klivet ...?
Pv väntar och tar emot.
Och tänk .., hon vågade.

Ellis sa...

Well... Det allra finaste kan jag inte skriva här, det ska jag berätta i mail. :)

Men om vi tar ett av de bästa ögonblicken bland de som kan berättas här, då tror jag det blir fredag 30 november runt så där 12 på dagen.

Då satte jag nyckeln i dörren till min lägenhet i Arvidsjaur första gången.

Det ögonblicket symboliserar så mycket, inte bara "å vad spännande att se hur lägenheten ser ut!".

Och ett till, alldeles färskt, minne också: stunden då jag fick tillbaka svaret på min tenta i nordsamiska och såg att jag inte bara klarat den utan dessutom fick VG. Att jag klarade den under de förutsättningarna var något enormt.

Även det representerar mer än "bara" klara en tenta.

Lite otäckt är det, det här.

Ämnet menar jag.

För...jag kommer inte på vad som hände det här året före augusti. Inte ett dugg kommer jag på! (Å andra sidan har det skett så mycket sen augusti att det kunde räcka för hela året, haha. )

Kram!


Ångermanland.
Nästan lika vackert som Jämtland.

Bloggmadamen själv säger ...

Förra året vid den här tiden, gjorde jag en lång bildsvit med guldstjärneminnen och lade in här på bloggen.

Det ska jag inte göra i år. (I alla fall inte just nu.)

I år ska en enda bild få symbolisera hur härligt det här året blev.

Det är den bilden ni ser här ovanför.

Det var sommar och bilsemester och den dagen hade vi kört från Västerbotten till Ångermanland och det var kväll och vi kom längs en liten, slingrig väg som slutade nere vid havet och där parkerade vi .., vi tog fram ryggsäcken med kaffe och tunnbrödet hemifrån .., och så satt vi där vid bryggan och frånsett ett medelålders par som grävde vid sin bit av stranden, var där alldeles, alldeles, alldeles t y s t.

Och iskallt i vattnet!

Om Mjällomslandet hade hetat Frankrike eller Maldiverna, skulle turister ha stått i kö för att få komma dit!

Nu var vi alldeles ensamma.

Och dagen därpå skulle vi ta båten över till idylliska Ulvön och på båten arbetade en ung man som kunde vara bror till min son och mammahjärtat gick nästan sönder av längtan.

Så var det.

Och nu ligger ett helt nytt år framför oss och inget vet man.

Inte det minsta.

Man får bara hoppas på det bästa.

När jag frågar pv om guldstjärnestunder under året som gått .., så säger han - efter en stunds tvekan - ...."jo, kanotturen ute på Alsensjön tillsammans med Gunnar .., det var fantastiskt!"

Och jag ler och tänker på det här, jag.

Och du som läser här?

Om du skulle plocka ut Ett Enda Ögonblick .., en stund så där mitt i livet ..., nånting som du kommer att förknippa med året som gick .., vad skulle du då säga?

Om du vill och har lust, berätta gärna, så ska jag lägga in svaren här som jag brukar.

Bilen ...



.... och åååå, så fin den är!

Men här ska inhandlas navkapslar ser jag!
Blodtryckshöjande ....

Det finns tillfällen när jag tycker att vårt samhälle är fullständigt uppåt väggarna.

Tillfällen när sunt förnuft har seglat all världens väg.

Och när jag läser om vaktmästaren Ronald Fasth i Värnamo som nu dömts till dagsböter, då är det just ett sånt tillfälle.

Artikeln slutar med en förhoppning om att trakasserierna mot herr Fasth ska upphöra.

Det gör dom inte alls.

Dom fortsätter.

Hade min son eller mina döttrar ägnat dagarna åt att trakassera någon människa som sedan tappat tålamodet och gett honom eller henne en örfil, då hade jag INTE anmält det, tvärtom, jag skulle ta med sonen eller dottern till den trakasserade där dom hade fått be om ursäkt och jag skulle SKÄMMAS ÖGONEN UR MIG om det hade gått till åtal och mannen i fråga hade blivit dömd.

Jag skulle knappt ha velat visa mig ute på samhället.

Året som gått ...


Ångermanland.
Nästan lika vackert som Jämtland.


Förra året vid den här tiden, gjorde jag en lång bildsvit med guldstjärneminnen och lade in här på bloggen.

Det ska jag inte göra i år. (I alla fall inte just nu.)

I år ska en enda bild få symbolisera hur härligt det här året blev.

Det är den bilden ni ser här ovanför.

Det var sommar och bilsemester och den dagen hade vi kört från Västerbotten till Ångermanland och det var kväll och vi kom längs en liten, slingrig väg som slutade nere vid havet och där parkerade vi .., vi tog fram ryggsäcken med kaffe och tunnbrödet hemifrån .., och så satt vi där vid bryggan och frånsett ett medelålders par som grävde vid sin bit av stranden, var där alldeles, alldeles, alldeles t y s t.

Och iskallt i vattnet!

Om Mjällomslandet hade hetat Frankrike eller Maldiverna, skulle turister ha stått i kö för att få komma dit!

Nu var vi alldeles ensamma.

Och dagen därpå skulle vi ta båten över till idylliska Ulvön och på båten arbetade en ung man som kunde vara bror till min son och mammahjärtat gick nästan sönder av längtan.

Så var det.

Och nu ligger ett helt nytt år framför oss och inget vet man.

Inte det minsta.

Man får bara hoppas på det bästa.

När jag frågar pv om guldstjärnestunder under året som gått .., så säger han - efter en stunds tvekan - ...."jo, kanotturen ute på Alsensjön tillsammans med Gunnar .., det var fantastiskt!"

Och jag ler och tänker på det här, jag.

Och du som läser här?

Om du skulle plocka ut Ett Enda Ögonblick .., en stund så där mitt i livet ..., nånting som du kommer att förknippa med året som gick .., vad skulle du då säga?

Om du vill och har lust, berätta gärna, så ska jag lägga in svaren här som jag brukar.

Dagens fönster ..


... finns på den grekiska ön Kefalonia.

Emma Elisabet, som precis på pricken vet vad hennes mormor tycker om, tog bilden.
  • Utmaning från kusinen i norr ...

  • Årets långsammaste - väntan på sommarsemestern

  • Årets mest onda: mitt knä dagen när jag fått ny knäled.

  • Årets bästa - semesterresan hemöver ..

  • Årets tjatigaste - Lidl-reklamen ...

  • Årets finaste - måste väl ändå vara sigge nilsson ..?

  • Årets mest kärleksfulla - sigge nilsson när han sover på mina magar ...

  • Året sorgligaste - att Gunvor lämnade oss.

  • Årets vackraste - kvällen på bryggan vid Mjällomslandet ...

  • Årets bok - kommer jag inte på.

  • Årets TV- ååå, alla dokumentärer från Norge .. "där man inte tror att någon kan bo", till exempel.

  • Årets pryl - Nä, jag bryr mig inte om prylar, inte så där så jag kan peka ut en enda.

  • Året musikbesatthet - julskivan som jag spelade tusen gånger om ...

  • Årets tidning - GP och DN. Tack Elenor och Linda!

  • Årets accessoarer - inga alls.

  • Årets bästa beslut - den där resan norröver ..

  • Årets vill ha - Laminofåtöljer, helst två stycken.

  • Årets känsla - att man har kommit på Rätt Spår.


Dagens fönster ...



"Hej Elisabet!

Fönstret finns i cafeét på Ulriksdals Slottsträdgård.

Där satt vi idag och drack te och kaffe.

Ute var det gnistrande kallt och träden såg ut som om man doppat dem i florsocker.

Men inne var det varmt och gott med tända ljus på borden.

Ha det gott och hälsa kattkillarna, Hedgrenskan och PV!"

onsdag 30 december 2009

Ännu ett kvällsfönster ...



.... som kommer susande från norr till söder.

Ja, till sydväst, kanske.

Så här skriver den rara madamen:

"Ljuset tände jag inne i den utkylda gäststugan och gick ut och fotade genom frostig rusta .., ok, lite arrangerat. / Solveig."


Insikt nr 182 ...



Soffan Ektorp och bokläsning.

Nä, det blir för hemskt.

Jag uthärdar inte.

Smygtittar i slutet, men inte blir det bättre av det inte.
Uppiggningspiller ...


Kommer ni ihåg det här ...?

Ååå, så glad jag blev!

Ett kvällsfönster från Lund ...



"Hej i landet Halland!

Har varit hos mamma och ätit lutfisk idag och till efterrätt blev det ananaspaj med vaniljglass.

Behöver jag säga att jag njöt, varenda minut?

Det gjorde hon som är mormor till Ebba också :)

Fångade ett fönster till dig.

Kram, kram."

Men ...


Och nya skor har hon, madamen på besök.


" ... kör nu riktigt försiktigt hem till Trelleborg!" säger jag till Hedgrenskan när det är dags för avfärd.

"Få se .., jag ska ta vänster i Steninge och sedan höger när jag kommer till korsningen vid Getinge ...?" konstaterar/frågar hon.

"Absolut ..!" svarar bloggmadamen.

Och så är besöket tillända.

Idag visade sig solen ...



Tänk .., det kändes nästan som i april.

Ja, mars då.

Spännande värre ...




... är det att få vara ute och skutta omkring i snön.

Tur att farbror pElle är med.

Han blir liksom Tryggheten.

Ny släkt ... och två fönster.



Om man har levt som ensamseglare i många år, i alla fall i sju år .., så är nog det allra knepigaste när man träffar en ny människa .., jo, det är nog detta att man ska träffa en helt ny släkt.

För mig blev det så att jag i det längsta drog mig för att möta pensionatvärdens mamma och syskon, just för att man inte visste hur det skulle gå .., tänk, om relationen skulle visa sig bli allt annat än långvarig och då stod man där och hade presenterats för kusiner och syskon och mostrar och farbröder och sedan: ja, tack och hej, leverpastej!

Men nu är det ju ändå så att jag tänker leva mitt liv tillsammans med den här envise pensionatsvärden och då är det ju lika så gott att man presenterar delar av släkten; här är i alla fall alla kusinerna.

Tre av dem bloggar.

Nummer 1 är Hannes vars Grande Passione här i livet är f i s k och således arbetar han i saluhallen i Lund.

Nummer 2 är Emil.
Han har just kommit hem från en låååång resa i Brasilien och ska nu återuppta arbetet som rörmokare.

Nummer 3 är Jens.
Om jag säger att Jens är som en stor, härlig nallebjörn, så ljuger jag inte.
Dessutom är han elektriker. Tänk er själva .., nu när pv:s lillebror har renoverat sitt hus .., det finns liksom att ta av i släkten när det gäller hjälparbete.

Nummer 4 är Joanna som bor och arbetar i Dublin och som bland annat sjunger i gospelkör.
Joanna och nummer 1 är tvillingar.

Nummer 5 är Anton.
Han bor ute på landet i Småland, är snickare och föder upp grisar och gud-vet-allt (som han sedan slaktar på ett angenämt sätt, en av grisarna har t.om. legat på hans säng och vilat sig ..).

Nummer 6 är Hilda, som är dotter till pv och hon går på folkhögskola i Svalöv och märkte aldrig att pv:s flickvän körde på fel sida av motorvägen, då ... när det begav sig .., det var i fjol.

Då förstår ni att hon är l u g n.

Första gången jag träffade henne, stod hon i köket och streeeetchade och jag tänkte .., åå, säg inte att hon är som pv .., då är jag ju den enda här som inte idrottar!
Så var det inte.
Det var mer som en engångsföreteelse.

Nummer 7 är Kajsa.
Hon är syster till nummer 2, 3 och 5 och bor i samma hus som nummer 5, men ska kanske hysa in sig i sin farmors lägenhet under en period.
Kajsa spelar trumpet och piano, ja, det var hon som trumpetade sååå vackert på sin farmors begravning,dessutom åker hon Vasalopp och springer och simmar och har sig.
Dessutom är hon väldigt lik sin farmor.

Ja, då vet ni allt.

Nästan.


Den övre bilden kom från Joanna som är hemma i Skåne på besök.

Två fönster skickar hon med också och så här skriver hon:

" ..... jaja, här kommer ett fönster från Pappas nybyggda hus, min irländare är ute och kastar snöbollar med hundarna (som försöker fånga varenda en)."




Ologiskt kanske ...?


"Vad här är ostökigt!" säger jag till pv ibland.

För honom betyder det att det INTE är stökigt.

För mig betyder det att det är rörigt.

Har jag alldeles glömt bort min västerbottniska?

Säger vi så hemma ...?

Visst gör vi?

"Men ååå, jag har så ostökigt ....!"

Någon som kan hjälpa mig?

På väg mot landet Småland ...


Det var då det .., på väg till Falun i Trotjänaren.


... ringer herr pensionatsvärden och meddelar att den nya bilen går som den ska.

Och cd-spelare finns där förstås.

"Ja, jag köpte tre cd-skivor på macken .., just nu spelar Simple Minds för mig ...", säger chauffören.

Minsann låter han inte ovanligt nöjd och belåten?



// Och medan jag kommer ihåg det .., det kanske är så överallt, men vid bilköpet ingick även vinterhjul. Ja, så heter det numera. Aldrig hade jag hört det ordet förut! Fyra dubbdäck på köpet .., det tycker jag är fantastiskt .., eller är det kutym nu för tiden? (Man fick välja - sommar, - eller vinterhjul).
Ingen insikt alls .....

Utdrag ur dagens GP.


Nekar till brott efter dödskrasch ...


"För tre år sedan mejade han ner två fotgängare på ett övergångsställe i Surte.

Idag begärs 21-åringen häktad för att ha vållat sina vänners död i helgens svåra trafikolycka på Marieholmsleden.

Själv nekar han till brott.

- Han säger att han var så full att han inte minns, säger kammaråklagare Johan Udén.


Man tar sig för pannan.

Vore inte 1 år på Nämndemansgården ett bra inslag i straffet för 21-åringen? undrar bloggmadamen ilsket.

På samma stol i köket ...




Efter sexton dagar tillsammans .., har pElle och sigge nilsson blivit bästa vänner.

Dagens fönster ...



... kommer susande genom rymden .., från Barcelona i Spanien ..., till ett gult hus på en kulle, allt uti landet Halland.

Så här skriver avsändaren:

"Det här är ett fönster från uteserveringen vid Museet för samtida konst i Barcelona.

Det är 20 grader varmt.

Fru Manilat tog bilden."


// Minns jag inte fel kom det någon väldigt spännande bild från Portugal förra gången herrskapet var där .., och minns jag rätt, så var det även då fru Manilat som hade stått bakom kameran? Hälsa och tacka från oss!

tisdag 29 december 2009

Kväller ...



... och besök från Trelleborg .., nämligen Hedgrenskan.

Det är främmandet som står för middagen som blir i form av "raclettegrillat" kött, ja, om man nu säger så .., man använder i alla fall en raclettegrill och senast jag var med om något sådant, det var tillsammans med den här damen och det var nog tjugo år sedan - minst -, ja, jag har ju själv erkänt att enjängdhet är bloggmadamens kännetecken .., här varierar man sig inte i onödan.

Nåja, jättegott var det hur som helst!

Proppmätta rullade vi sedan in i tv-rummet och tittade på den oerhört romantiska filmen "Love Actually" med Hugh Grant, Colin Firth och en hel drös andra bra skådisar .., Liam Neeson, t.ex.

Betyget?

Den svårflirtade pv som gärna vill ha lite action (läs: mycket ...) .., var måttligt begistrad och gav en 5:a.

Främmandet (som kom med filmen) sade 9 och bloggmadamen 6.

Helt eniga voro vi om att lillkillen som spelar son till Liam Neeson, bara måste vara son till Sergeant Havers i kommisarie Lynley-serien!

Och nu blir det sängen!

Godnatt govänner!

I pensionatets hall ....



... står nu mitt gamla loppisbord modell "borde-åtgärdas-snarast" och där ovanpå .., ett litet sällskap med sjungande änglar och andra figurer.

En av damänglarna har blivit huvudlös, men det går bra ändå att vara med i kören.

Och ängeln med en solros på bröstet, den kommer från min mamma.

I lerkrukefatet, bland några värmeljus, gömmer sig en liten ängel som har flugit hit från Norge.

Från cd-spelaren hörs Nina Simone.
Meddelande ....


Nu dricker vi kaffe och äter skinkmacka, medan herr pv försöker smälta detta att han har köpt sig en aningen modernare bil.

Den förra, Volvon, var visserligen endast 22 år ung och hade gått 57 000 mil .., men nu var det nock.

Vad han kommer att köra för bil i morgon, efter klockan nio noll-noll-pip?

En Saab 9.5.

Årsmodell: 2001 .., har avverkat 13 500 mil.

Å, nu blir det ännu roligare att åka upp till Stockholm på söndag!

Jag tror att jag tar mig lite påtår.

Faktiskt.

Kommer ni ihåg ...?



... den här illustratören?

Åååå, vad jag tyckte att hon tecknade fint!

(Nu ser jag att det är lite Ib Thaning-stuk över linjerna ...)
Hoppsan .....


Min vita trasmatta (ja, hjälp så praktiskt med såna ...) som ligger här under matbordet .., den användes nyligen som toalettpapper av sigge nilsson.

Himla fint blev det.

Bajsbrunt lite här och där.

Allt medan ...



... pensionatsvärden susar omkring bland olika bilfirmor och sigge nilsson leker med ett rött julklappssnöre, fastnar jag i en artikel i dagens GP.

Så här står det.

"En rysk före detta polis som på YouTube anklagat sitt befäl för övergrepp och korruption, ska nu åtalas.

Förre polismajoren Aleksej Dymovskij väckte uppseende när han på YouTube tidigare i år vädjade till premiärminister Vladimir Putin att ta itu med korruptionen i poliskåren.

Han (polisen) ska nu åtalas för "bedrägeri begånget av en person som utnyttjat sin officiella ställning", meddelade riksåklagarens utredningssektion på måndagen.

Dymovskij arbetade i Svartahavsstaden Novorssijsk när han vädjade till Putin att tygla högt uppsatta poliser som tvingade sina underordnade att sätta dit oskyldiga i syfte att bättra på statistiken för lösta brott.

- Jag vill visa er inifrån hur poliser lever här i Ryssland .., okunnigheten, det buffliga beteendet .,. hänsynslösheten som gör att poliser dör på grund av sina dumskallar till chefer, sade han på videon, som sågs över en miljon gånger på YouTube.

En snabbutredning av anklagelserna gjordes av myndigheterna, som dock inte fann några belägg för majorens anklagelser.

Dymovskij avskedades från sitt arbete den 8 november.

Den tionde november höll han en presskonferens där han höll upp en bandspelare som han sade innehåll 150 timmar av komprometterande samtal där hans överordnade var inblandade.

Korruption anses vara vanligt i Ryssland som i internationella studier utpekas som ett av världens mest korrumperade länder."

Och jag säger bara en sak: detta kallar jag civilkurage .., och jag håller på dig Aleksej
Dymovskij!

Och ...



... så vaknar man till en vit värld.

Sigge Nilsson leker ute på altanen .., pElle tar det lugnt .., pv läser Dagens Industri och våndas inför eventuellt bilköp ...."jamen, man kanske skulle kunna reparera den ...?"

Det kallas för Separationsångest.

I träden sitter hungriga koltrastar och jag ska strax gå ut och fylla på fröautomaten och hänga upp talgbollar .., till trastarna får det bli skruttäpplen.

Ungefär så ser livet ut i ett gult hus i landet Halland en alldeles vanlig dag i slutet av december år 2009.

Dagens fönster ...



"Hej Elisabet!

Här kommer några fönster från ett gråregnigt december-Porto.

Raka motsatsen till det här, alltså.

Den här bilden är tagen inifrån en av de gamla spårvagnarna som går längs floden ut till havet.

Tyvärr finns bara en enda spårvagnslinje kvar och man har inte aktiverat nya, som man gjort i Lissabon där det både finns klassiska och moderna linjer och dito vagnar.

Men jag hoppas fortfarande på att det ska ske."


Text och bild: madamen i Portugal.

måndag 28 december 2009

Pling i inkorgen ....!


Från AP .., hon som är mellanbarn av mina tre ..., kommer ett litet mail och en bild.
Det är den som är här ovanför.
Och tänk, att den tösen .., hon är så otroligt lik sin mormor!

Så här skriver hon:

Tarre (hästen) är så fin, så fin och tillsammans med Nelly (lilla hunden ..)utgör han världens bästa fritid.

Han är en riktig Casanova som går och fjäskar för alla ston och bestämmer med järnhand i hagen över sina hagkompisar.

Men se, när Nelly kommer - då är det hon som bestämmer :)

Så där värst överförtjust ...


Lilla lägenheten i Ystad.
Väggen är vitmålad.
Just det.


... är nog inte pensionatsvärden i att hallväggen ska målas vit.

På vävtapet.

"Ja, men tänk hemma hos mig i Ystad .., inte är det så tokigt inte ...?" säger jag.

"Och tänk så fint det blir med alla fototavlorna till .., jag lovar dig!" fortsätter jag.

I tvättstugan står nu två burkar vit färg.

Och en rulle vävtapet.

Det är väl det här som kallas för ..., tja, kompromiss, kanske.
Näää ...


... nu ska jag ta och bjuda den skidskytte-tittande pv på en hemgjord pralin.

En med valnöt på toppen.

Det är vad jag ska göra.

För sen är det minsann hockey.

Ett kvällsfönster från ...



... madamen som plötsligt får lust att lägga in nytt golv i köket.

Pensionatvärdens inköpslista ...



I love him!

Det är bara den mannen som kan skriva "bil" längst ner på inköpslistan .., så där som vore det en burk grönsåpa som skulle inhandlas.

Om det blev någon?
Nja.
Vi testade en Toyota Corolla T 1.8 ..., men den blir det inte.
På agendan ....


Idag är det mycket som ska hända .., här ska åkas in till Centralorten och titta på (ta nu fram luktsaltet alla ni som varit här ...!) BIL ..., ja, visserligen bara "titta på" .. , men ändå.

Och så ska det köpas vävtapeter till stora och lilla hallen ( ,-) och målarfärg i brutet vitt ( ,-) och så mat förstås och kanske ett besök på biblioteket, eller det kanske jag sparar tills Hedgrenskan kommer i morgon .., då kan vi strosa omkring på stan?

Helt ärligt tycker jag att det är underbart med Vanlig Vardag.

Och Louis Armstrong .,. han trumpetar så fint från cd-spelaren.
Helt obegripligt ...


Ni vet linnegardinerna som jag har pratat och skrivit om så mycket ..?

Dom som skulle upp här i det som kanske kan kallas för "matrummet".

Två längder är uppe.

Men två är försvunna.

Borta.

Helt borta.

Så nu sitter jag här vid bordet och har blommiga gardiner med "omtag" till höger om mig .,. och bakom ryggen hänger mina linnegardiner.

Samma rum.
Två fönster.
Men olika gardiner.

Synd att inte Saida - sierskan - är i livet.

Säger jag.

Deppigt.

Ett fångat ögonblick ...



Från annannan som bor och verkar i Portugal, kommer två bilder.

Det ena är ett fönster - det blir morgondagens bild det -, men den andra .., åååå, det är den här!

Så här är det: jag ä l s k a r ögonblicksbilder!

Jag ä l s k a r tvärsnitt från verkligheten .., små, små pjuttar bara.

Några ljud.

En gardin som fladdrar i vinden.

Fragment från samtal.

Så när den här bilden kommer och texten till .., blir jag alldeles varm och lycklig!

Så här skriver avsändaren.

"Den andra bilden är tagen genom glasväggen på en busshållplats.

En man står och fiskar i floden Douro i gråvädret, och har precis fått napp.

Bakom honom ser man floden rinna ut i Atlanten.

Bakom ryggen på fotografen står tre äldre män i livligt samspråk om vädret, politiken och pensionerna.

När bussen kommer ska de inte med.

De träffas antagligen i busskuren för att slänga käft en stund på söndagseftermiddagen

.Är det bättre väder står de i friska luften och betraktar floden.

Mobiltelefonsbilder, med kvalitet därefter, och ljuset allt annat än det bästa.

Men ibland är det motivet som räknas, tycker annannan."



Flera måndagsfönster ...



I ett snöigt Värmland har Turtlan agerat fönsterfångerska!



Och egentligen borde ni alla få fönstermedaljen av största storleken, alla ni som så troget pytsar iväg fönsterbilder genom rymden!

Änglar, det är just vad ni är!

Och dom här bilderna ska nog klickas på.

Jepp.

Måndagsfönstret ...



... finns hos Mymmel i Halmstad.

Mymmel är mamma till pensionatvärdens dotter och henne (M) mötte jag första gången vid Gunvors begravning.

En sååå rar och fin människa visade hon sig vara.

Lugn.

Mjuk.

Hennes lägenhet påminner om min i Ystad .., högt i tak .., höga fönster .., ljusa väggar.

En liten stund stod vi där, medan julklappar lämnades och hämtades.

Här, kan man läsa mera om Mymmel.

söndag 27 december 2009

Ett sent kvällsfönster från ...



... vännen som bor i Västmanland.

Och i Norrbotten.

Hon som läser samiska och japanska.

Minsann.
Världens vackraste dokumentärfilm ....


En film som man blir jordad av.

Den går på SVT 2 nu ikväll.


// Och någon har sett den och skickar ett sms och berättar att hon har börjat gråta av längtan efter sina svartvita kor .., dom som hon inte längre har omkring sig.

sigge nilsson ...



.... aldrig i mitt femtiosexåriga liv att jag har haft en kattunge mer kelen än lille sigge nilsson!

Hela nätterna ligger han hos pv .., på baksidan av hans rygg ..., eller vid.

Annars uppe på soffan, nära elementet.

Och aldrig har jag haft en kattunge som är mer självständig.

Ibland går sigge och lägger sig uppe i hallen, alldeles ensam.

Eller i mörka pannrummet, bland ved och skräp.

Men .., det är klart .. har man vuxit upp i en jättestor syskonskara, då kanske en liten kattherre uppskattar lite ensamhet?

Så kan det också vara.

Första brevet från sigge nilsson ...


Det är jag som är på bilden. Lite snygg är jag väl?
Om jag får säga det själv.


"Hej!

Det här är sigge nilsson som skriver, ja, jag har sett hur pElle gör och nu har jag lärt mig, så nu ska jag berätta hur jag har det här i landet som heter Halland.

Jag har det bra.

Förut bodde jag tillsammans med nio andra kattungar och så tre vuxna, men så blev jag hämtad av pv och bloggmadamen och vi åkte i nåt som heter bil, till det gula huset på kullen.

Här bor också en stor, svartvit katt som heter pElle.

Från början var han bara jättesur och arg och vresig på mig, men nu har han blivit snäll och ibland händer det att han leker med mig.

Den bästa leken är när jag får jaga hans svans, då, när han viftar med den .. men den leken tycker inte pElle är så himla kul, nej, det brukar sluta med att han morrar åt mig.

Och så har jag fått börja gå ut lite.

Det är mest pv (han kallas så, pensionatsvärden) som släpper ut mig och då säger matte (vi kan kalla henne för det) att "ja, ja, du får skylla dig själv om nån rovfågel tar honom och tänk, om han ....!", men sånt bryr sig pv inte om .., utan han låter mig komma ut på gräsmattan och jag får följa honom och hämta ved och sånt.

En gång gömde jag mig under altanen och då blev pv ganska skraj och ropade på mig jättemycket, jag tror att han tänkte på vad matte skulle säga om jag var borta, det är vad jag tror.

Ibland får jag vara ute på altanen.
Den är jättestor och där finns mycket att titta på, det gillar jag.

Men allra, allra mest tycker jag om att ligga ovanpå soffan Ektorp, så där nära fönstret .., för där är det så varmt från elementet.

I eftermiddag har vi legat där alla fyra . matte, pv .., pElle och jag själv.

Pv läste en bok, men matte hon nästan sov.

Hejdå alla!

Från sigge nilsson."

Medan ....




.... pensionatsvärden sitter i fåtöljen (den som jag livligt uppmuntrar sigge nilsson att använda som klösbräda ...) och spelar på sin gitarr .., bläddrar bloggmadamen i DN.

Längst ner på sidan 44 finns en liten minnesruna .., en bild på en mamma, pappa och två små lintottar .., som alla är borta.

Säkerligen tsunamin ...? tänker jag.

Allt medan söndagslivet fortsätter.

Fru Ordförande ...



Ja .., ni vet, i pensionatvärdens fanclub, när det gäller detta med Vasaloppet ..,. hon förärade den mannen en egenhändigt stickad mössa, ämnad att bäras den första söndagen i mars.

Då, när det är dags för starten i Berga By.



"Vasaloppet 2010" står det i mitten .,. och så finns där en liten norsk och en svensk flagga på ömse sidor om texten.

När pensionatsvärden tar på sig mössan, ser han ut precis som en sån här man som har rastaflätor och sedan nästan har tuperat håret .., och jag blir så full i skratt.

Men mössan är helt underbar!

Tack Fru Ordförande Bente!
Intresserad ...?


Någon som vill låna Bodil Malmstens senaste bok ..."De från norr kommande leoparderna" ?

Jag har läst ut den och den ligger här på bordet och bara väntar.

Hör av dig med postadress i så fall, så skickar jag den.

Mera förmiddag ..



... och pElle .., han bara trampar och trampar.

Enkelhet ...

video

På soffan Ektorp ligger bloggmadamen och läser DN från första till sista sidan .., eller i alla fall det som hon tycker är intressant.

Om bra matställen i Kuala Lumpur, till exempel.

Sånt är intressant.

Och alla dödsannonserna.

Man undrar vad som har hänt alla människorna som inte längre finns?

Under tiden sitter pensionatsvärden och spelar lite på pianot ..., pelle, han trampar och trampar på en mjuk kudde ..., och sigge nilsson, han är en sån förfärligt morgontrött liten kattunge .., ååå, han ligger och sover på fönsterbrädan .., just ovanför elementet.

Varmt och gott är det.

Och söndagmorgon.

Livet känns bra.

Om någon ....



... hade förärat mig den allra mest dyrbara julklapp, kanske guld & glitter & diamanter så det gnistrar om det hela.., eller något annat som man Borde Ha för att vara en modern människa ...

så hade jag inte blivit så glad

som när jag öppnar paketen från barnbarnen

och i det ena hittar en liten guldig ljusstake - made by Kapten Lintott -

och i det andra: ett inramat fotografi av Emma Elisabet.

Just så är det.

Bara för att ....



... jag längtar efter just detta .., så får det bli ett fönster från den här madamens torp.

Ett reprisfönster .., men visst blir man glad bara vid åsynen av allt det gröna, sköna!

Glöm inte att klicka på bilden!

lördag 26 december 2009

Två sena kvällsfönster från ...


.... Hedgrenskan, madamen i Trelleborg .., hon som ska komma hit på besök i veckan!

Å, så trevligt det ska bli!



Och ett fönster från min rara kusin Barbro.

Hon som på frågan vad hon helst vill ha på julbordet .., inte svarade med någon maträtt .., utan just röda tulpaner.
Minns ni ...?


Jag minns.

Och beundrade honom redan i min barndom.


(Jag minns andra också: Ib Thaning som ofta illustrerade i t.ex. Femina. Men han var annorlunda.)
Stjärnorna på slottet .....


Levde verkligen havskräftorna när kniven sattes i dem ...?

(Men man dräper ju nyfångad fisk på samma vis så ....., så här kommer kanske dubbelmoralen insmygande ...?)

Det ena man säger ...



Igårkväll när vi hade lagt oss, låg vi och lyssnade till ett pratprogram i P4.

Programledaren var mäkta upprörd och tyckte att alla mobbare borde tas ut från skolan, "fy faaaan dom jävla asen ska plockas bort!" sa han och berättade om en 11-årig pojke som hade tagit sitt liv, just för att skolkamraterna (kamraterna ...?) fördärvat hans liv.

Men sen ..., skulle pratarna berätta om julmusik som dom tyckte om och då tyckte herr relationscoachen som var inbjuden att vara med i programmet, jo, han tyckte att Carola faktiskt var värd att lyssna till.

Då sade den tidigare så upprörde programledaren att "fy faaaan, nä, inte Carola .., jag ska berätta nånting om henne när skivan spelas, så kommer ni att förstå!"

Så sade han.

Så där så att då skulle ingen tycka om Carola.

Och så spelades skivan.

Och jag tänkte att kanske Carolas son lyssnar till det här programmet och hur var det nu med det där med mobbing?

Det var vad jag tänkte på.
På agendan ...


Det är så himla roligt med bredbandsuppkoppling .., så jag vill bara meddela bloggvännerna så där i all hast .., att nu tar vi kvällsfika.

Skinka på Gene Tunnbröd .., superstark senap (Jonnys) och äppelmos (bloggmadamen), medan pv också tar ett likadant bröd, skinka förstås ..., men vanlig Slottssenap (liknar första bajset hos nyfödda .., ja, i färg och konsistens ..) och absolut inget äppelmos.

sigge nilsson leker med ett rött julklappssnöre och snart börjar stjärnorna på slottet.

Har intresseföreningen noterat ...?
Insikt nr 181 ...


Ja, tur att man bor i landet Halland.

När det åskar, alltså.

Så här kan det gå om man har fått för sig att det är mycket mer lajbans att bo i Australien.

Om man är min syster, vill säga.

Och hamnar i Riktig Tv.

Med solglasögonen på och allt.

Jo, jo.

Ännu mera grattis!



Icke allenast mågen Micke fyller år idag, nej, det gör även pensionatvärdens brorsdotter Kajsa!

Det är henne ni ser på bilden här ovanför.

Kajsa är en glad madame och en riktig tuffing .., hon tillhör dem som har utfört Klassikern, ni vet, Vasaloppet, Lidingöloppet, Vätternrundan och Vansbrosimmet!

Och så spelar hon trumpet så det står härliga efter!


Födelsedagsbarnets hand i mitten i den övre raden.

I hennes lilla friggebod-stuga ute på landet i Småland, där trängdes hur många bilder som helst av kungafamiljen och vi vore rörande eniga om att när det där Bröllopet ska äga rum i sommar, då ska i alla fall vi titta på tv.

Vi torde vara ensamma i den Göranssonska släkten om den saken.

På den övre bilden sitter Kajsa och pratar med den i Småland vikarierande kantorn, han som kommer från London.

Hon såg honom cykla ute på landsvägen och plötsligt rusade Kajsa upp från bordet och ut över lägdan och i fatt honom ..... och vips, blev han inbjuden på fika.

En härlig tjugoårig madame är hon, Kajsa Göransson!

Stort grattis från mig!


// Ja, pElle, sigge nilsson och pv hälsar förstås också.
Halleluja ....!


Detta är första inlägget med Telia Bredband här på pensionatet.

Vi bara g a p a r.

"Va ...? Fixade vi detta ...?"

Tydligen.

Annandagen ...


På elskåpet i stan.


Och plötsligt är julen överstökad.

Vi tar sigge nilsson med oss - han får gömma sig under pensionatsvärdens röda jacka .., just vid halsen - och så vi går ner till havet.

Första promenaden dit ner, utan kryckor.

Det går framåt.

Sedan en vecka tillbaka används aldrig kylpåsarna .., kryckorna får för det mesta luta sig mot hallväggen ..., och när jag promenerar på slätt mark, syns det knappt att en ny knäled har gjort debut.

Mellan varven övar jag mig att stå på ett ben.

"Kolla! Nu kan jag!" hojtar jag lyckligt till pensionatsvärden .., då, när jag lyckas stå på högerbenet och samtidigt blunda.

Sådant som man förut tog för givet, förvandlas nu till små vardagsmirakel.

Efter promenaden, när vi kommer till backen vid det gula huset, får sigge nilsson springa som han vill.

Åååå, så spännande det är ...., och han skyndar sig efter matte och husse och när han kommer till altanen smyger han där under och kommer fram på andra sidan och ser man på .., där ju pElle .., ååå, ännu roligare .., men nu vill sigge nilsson komma in och få lägga sig på stolen närmast elementet .., hjälp, vilket äventyr detta har varit!

Och pv och bloggmadamen ägnar sig åt att installera Telia Bredband - med varierande resultat - .., på spisen kokar potatis .., och från cd-spelaren hörs den här musiken.

Det är så vackert så man vill nästan gråta.

Och ...


Fredrik. Kräfta. Har omåttligt håriga armar.


... detta är näst sista kvällen som systersonen från Australien är tillsammans med kusinerna och med sin morbror - kusinernas pappa - som han tycker så mycket om.

I kusinens liv är frisksportande eller en slags frihetskänsla .., nästan det viktigaste av allt.

Mitt i Det Vanliga Livet med karriär och hus och allt sånt, tog han tjänstledigt under ett års tid och gav sig av till Canada där han arbetade vid en skidanläggning.

Och så blev det Mexico (läs: surfande ..) och när tjänstledighetsåret var slut, återvände han till södra Australien.

Nu har han tillbringat ett år på ön Isle of White .., men om man har vuxit upp med sol och perfekta surfvågor .., då blir det eviga regnandet i England en orsak till att vilja vända om.

"Det regnar ju jämt där borta .., till och med på sommaren!" förklarar han.

Så han tar sikte på det som är hans plats på jorden .., på Australien.

Jobbet, som han sade upp, har han fått tillbaka .., nu gäller det att hitta bostad i Portland och börja om igen.

Förra gången jag träffade systersonen och han skulle åka från Ystad till Malmö fvb till Kastrup och iväg .., rann tårarna på honom när vi stod där vid pågatågsstationen.

"Det känns så bra att ha fått en större familj .., och att få träffa kusinerna och så ...", sade han tyst.

Det var säkert inte enklare idag.

Kapten Lintott och hans morbror ...

video

Man kan göra nästan vad som helst när man är tillsammans och moster .., hon undrar verkligen vad som pågår.

Lägg märke till den blivande konstapelns dialekt.

Endast sju år var han vid flytten från Västerbotten till Skåne och han har hela tiden haft ystadpojkar som lekkamrater .., men hör man någon skånska i hans prat ...?

Inte mycket inte.

För att inte säga ingenting alls.

Småprat ...

video


Gemenskap.

Man sitter kring ett matbord och det pratas lite här och där.

Hon som är moster frågar systersonen var han vill arbeta, då, när han är färdig konstapel?

Och Kapten Lintotts storasyster, hon tycker att lillbrorsan kan visa sina trollkonster.

Och Lintotten själv, som sitter mitt emot mig ..., ja, vad var det han fick i handen av sin pappa ...?

Så där ..., i smyyyg.

Sigge Retsticka ...

video

Ingenting är så lajbans som att busa med pElle.

Och pElle .., han tycker egentligen att det är ganska roligt.

Grattis, grattis!



Idag fyller Micke 38 år.

Det är hans hand vid den rosa pilen.

Micke är min svärson, eller "måg", som vi säger hemma i Västerbotten.

Och här har vi suttit med gitarr och övat "ja-må-han-leeeva!" och hoppas nu bara att vi får fatt i födelsedagsbarnet!


// Övriga händer räknat medsols från Mickes hand: en rynkig bloggmadamehand .., den blivande konstapelns vänsterhand .., och så Kapten Lintotts .., Anna-Pannas hand .. och längst nere till vänster: pv:s vänstra hand.

Lördagsfönstret ...



... finns hos min störstasyster, på landet utanför Hörby.

I landet Skåne.