onsdag 10 februari 2010

Hoppsan ...!


Medan jag står vid spisen och föder barn steker lever, råkar jag lyssna till en trailer med Elin Grelsson i Radio Sjuhärad.

Eva på Frösöns dotter.

Se där .., nästan som en bekant känns det som.
Såja.


Nu har jag reprislyssnat till Karlavagnen från häromkvällen, då temat var "Mitt livs viktigaste beslut".

Hur intressant som helst!

Och medan jag ligger på soffan Ektorp och vickar på tårna .., funderar jag över mina egna beslut.

Dom som har varit och dom som väntar.

sigge nilsson sover middag ...



Och intill, i korgstolen, ligger pElle.

"Äntligen lite lugn och ro ...!" tänker han nog.

Vårtecken ...



Och när jag har promenerat i tio minuter i strålande solsken, då tänker jag att ..."ååå, jag är ju helt bra i mitt knä, halleluja!"

Efter ytterligare tio minuter tänker jag något helt annat.

Men det kommer att bli bra.
Sånt som man blir glad av ...


Ibland behövs det bara någon enstaka liten mening ..., och så blir allt till en massa glädje.

Precis så är det när jag läser en reseberättelse från Brasilien och många av er som tittar in här, ni har förstås redan besökt den sidan, men det finns säkert andra som har missat det hela.

Skutta dit .., läs hela alltet, men framför allt vad som kan hända om man har en mobilsignal i form av en musicerande cikada!

Underbart är det!

Och här finns en annan sorts läsning som går rakt in i hjärtat.

Och här. Förstås.

Förmiddag i ett gult hus på en kulle ...


Efter körsången kommer pensionatsvärden hem med blommor.

Och hon som tidigare blev våldsamt generad över dylika små presenter .., (kanske en rädsla att känna sig "köpt" ..?) hon har lärt sig att bara ta emot och bli glad.


Och förmiddag blir tidningsläsning.

"Hör här .., Johan Näslund i Göteborg skulle skotta ett tak och så halkade han och föll över kanten och blev hängande tjugo meter upp i luften, ja, i sin livlina ..,. och han berättar att han såg livet passera revy när han närmade sig marken och han bara väntade på rycket som aldrig kom, nä, det blev som en bungyjump-effekt!" säger pv som högläser vid frukostbordet.

Och han läser vidare.

"Johan Näslund blev hängande med ryggen åt Gamla Ullevi. Han knackade på fönstret till Arbetsförmedlingen. En förvånad kvinna tittade upp och såg Johan hänga utanför i linan. Hon öppnade fönstret och och Johan Näslund kunde kliva in.
Kvinnan fann sig inför det överraskande besöket. Hon pratade om Gevaliareklamen och frågade om jag ville ha en kopp kaffe, säger Johan."


Morgonsol mot altandörren.
Solfångarna sätts igång.



På slagbordet trängs allt möjligt.
En hatthylla som ska laseras .., en blomkanna, ett syskrin .., en tumstock .., en cd-skiva med Leila Pinheiro .., sparbanksdosan .. och två vita pärlörhängen.

Och så fotografiet av ättapjötten .., taget vid en resa till Rhodos för evigheter sedan.

Insikt nr 213 ....



Att flygbolaget SAS uppvisar stora förluster förvånar mig inte.

En före detta arbetskamrat till mig som tidigare kvitterat ut en ytterst måttlig handelslön, fick för några år sedan anställning som flygplansstäderska hos SAS, ja, på Kastrup.

"Städa flygplan .., men kan det vara nånting det ..? " sade en av arbetskamraterna.

Jodå, det var det, ty som flygplansstäderska blev lönebeskeden helt annorlunda.

Tjugofem tusen svenska kronor netto in på den före detta arbetskamratens konto, är ingen ovanlighet.

Netto.

Lägg därtill rejält rabatterade flygresor runt jorden, förstås.

Och en god vän till mina barns pappa, arbetar som pilot hos ovan nämnda flygbolag.

Lönen som pilot, visade sig vara svindlande!
(I ett inlägg hos Expressen står att läsa att en dansk pilot tjänar 125 000 kr i månaden, plus tillägg ..., med reservation för att det stämmer. I Dagens Industri från 2009 kan man läsa att lönen ligger kring 90 000 kr plus ev. tillägg. Jag utgår från att det är omräknat till svenska kronor.)

Så ..., när nyhetsuppläsaren i P1 berättar att femhundra administrativt anställda hos SAS nog får se sig om efter andra arbeten, så blir jag inte det minsta förvånad.

Intressant diskussion finns här.

(Och det pratas om den oerhört dyrbara flygutbildningen för SAS-piloterna, men många har gått från militär flygutbildning och så hoppar man över till civilflyget och tjänar multum och det kan man ju förstå. Skulle vara intressant att få lite information inifrån ..., Gunnar i Vaplan, din storebror arbetade väl som pilot ....?)

Onsdagsfönstret ...



"Utsikt genom vårt vardagsrumsfönster.

Tidigare år hade jag kunnat räkna med kommentarer som: så fint med snö, och liknande.

Förhållandet är litet annorlunda i år."

Avsändare är förstås Jom i Arvidsjaur.

tisdag 9 februari 2010

Ett kvällsfönster från Dikanäs ...


Hildur Vesterlund med svartvit krage .., syster till min morfar Erhard.
Bakom henne hennes bröder August och Evert.
Möjligen, men bara möjligen, kan kvinnan längst nere t.v. också vara en Vesterlundare?
Den äldre kvinnan längst nere t.h. är min mormors mor.
Mannen i hatt är hennes son Nestor.

Ja, här sitter släktingar på såväl mormors som morfars sida.

Kvinnan längst till vänster, det är en syster till min morfar och jag tror att båda männen på översta raden är bröder till samme man.

Mannen till höger längst uppe - Evert Westerlund - hans dotter bor i Malå och har två söner, Bosse och Lasse Lundgren.

Två bröder och en syster av släkten Westerlund, gifte sig med två systrar och en bror av släkten Hansson.

Och tänk .., ett barnbarn till ett av dessa par, henne hade jag som kund i kassan i Ystad och av en ren händelse råkar vi börja prata om Västerbotten och så kom vi fram till detta.

Helt sanslöst var det!
Insikt nr 212 ...


Dom flesta tycker ju att göteborgska låter så himla gemytligt.

Det tycker inte jag .

För mig är det en rätt kaxig dialekt.

Och det säger jag ju .., efter Mästarnas Mästare så har jag inte ändrat uppfattning.

Och tack till Tomas Gustavsson som har varit så himla sympatisk!


Efteråt: så kommer pv hem och ska titta på programmet i SVT-play. Då ligger förra veckans avsnitt inne. Snopet.