torsdag 8 december 2016

Dagens fönster ...


Det åttonde.

Den här fönsterbilden - som jag tycker kunde vara fångad ur en Roy-Andersson-film - kom susande genom rymden från Luleå, närmare bestämt från Bert Bodin. 

Läcker är den, tycker jag.
Den, liksom en del andra, kom som födelsedagspresent för något eller några år sedan .., kanske när jag fyllde sextio? Då önskade jag mig just fönster och sååå snälla ni var allesammans!

onsdag 7 december 2016

Julkalender i Portugal ...

Hittar man här. 

Och dikten är så underbar ..., så där så jag nästan får ont i magen.

Och nästan-ont-i-magen får jag av detta också.
Nej, man är inte ensam ....

I mejlet från Monet finns en länk som hon bifogat.

Det känns  n ä s t a n  som om man får upprättelse.

Här är den.


Länken.

// Tack Monet, det var omtänksamt av dig!
Om julens frimärken ....


Förutom detta att ha med småttingar att göra, så är det här att beställa hem frimärken till butiken, ja, det är nästan det roligaste jag vet. Jag  ä l s k a r  vackra frimärken, men har aldrig varit någon samlare.


Julfrimärken, såna som är billigare än ordinarie inrikesmärken, dom förhandsbeställer vi säkerligen två månader i förväg. Minst. Det är otroliga mängder med häften som säljs och så har det ju också funnits julporto på rulle, så där så man kunnat köpa bara ett par stycken.
Häften får vi inte ta itu, då är dom omöjliga att returnera när julen sedan är över.


I år kom inga julpost-rullar och jag tyckte att jag hade beställt, däremot kom rullar med tomtemotiv, men med samma pris som inrikes porto, dvs, 6,50. Jag förstod ingenting!
Och arbetskamraterna frågade varför jag inte skaffat hem rullar; tänk, dom som inte vill ha ett helt häfte? Ja, vad hade jag gjort egentligen ....?



Och jag letade på beställningssidan och till slut tänkte jag att .., jag måtte ha blivit galen, hur kan jag ha missat detta så kapitalt?!

Så igår på jobbet ringde jag till post-supporten, men rent omöjligt var det att komma fram - urdålig service - och till slut kunde jag bara inte vänta längre, utan gav upp.
Nu, på min lediga dag, gjorde jag ett nytt försök.



Till slut - efter lång väntan - blev det min tur och halleluja, jag hade inte blivit snurrig .., jag hade inte drabbats av Alzheimer (i alla fall inte när det gäller julfrimärken), ty den vänliga kvinnan i andra änden av luren, hon meddelade att nej, i år finns inga julfrimärken på rulle, det är enbart häften som gäller och ja, jag var inte den enda postansvariga som ringt och undrat.

För övrigt kan jag meddela att portot för utrikes brev kommer att höjas rejält efter nyår.
Bara så ni vet.


I en kommentar skriver "Portoguiden" att priset inte höjs nämvärt.
Jo, men jag tycker nog att det är en rejäl höjning; från 13:- för att skicka ett vykort eller ett enkelt brev, till 19:50, vilket ju blir 20 kronor om du köper bara ett enda frimärke. 
Fyrtio år sedan idag ....


7/12 1976.

Jag stod på Stockholms central och ringde till mina barns pappa från en telefonkiosk.
"Kom hem!" sa han.
Rösten lät så underlig.

Inte för mitt liv begrep jag varför .., jag hade ju nyss tagit pendeltåget in till Centralen.
Utanför telefonkiosken stod Dinah och väntade på mig.

Pappa hade under en veckas tid varit inlagd på Lycksele lasarett; han hade problem med hjärtat och var dålig.
Tidigare på morgonen hade mamma ringt och jag hade hälsat till pappa att jag älskade honom.
Mamma anade förstås.

 

Nu stod jag där vid telefonautomaten - Dinah väntade en bit därifrån -.

"Elisabet, kom hem, Ivar har dött ...", sa mina barns pappa med gråten i rösten.

Fyrtio år sedan.
Pappa blev sextiosex år och bilderna tog jag som tonåring med mitt livs första kamera; en Kodak Instamatic.



Dagens fönster .....


Det sjunde fönstret....

Det översta fönstret kommer från Kina och då anar ni kanske?
Jo, det är Helena (cruella på bloggen, var det väl) som plockade fram håven och allra roligast - när man får fönster - är det ju med en historia till det hela och det fick vi här.

Så här skrev hon:
"Hej, skickar ett fönster från ett gammalt fabriksområde som nu hyser gallerier, ateljéer, små restauranger och hantverksförsäljning. Området heter Redtory och här låg Sydostasiens största konservfabrik på 50- och 60-talet, understödd av Sovjetunionen.
När Kina och Sovjet inte längre stod på god fot bar det sig inte längre och området förföll."


Och så en i mitt tycke hääärlig fönsterbild från Skåne, där Helena just då ägnade sig åt fönsterputsning.


Ett adventsstjärnefönster får också vara med.
K a n  det ha varit fångat i Helenas barndomshem?


En till, tar vi med!
Det borde väl ha platsat som söndagsfönster, men det går lika bra på en onsdag.
Bilden togs i Storkyrkan i Gamla Stan i Sthlm och Helena berättade om mötet med Gunnar i Jämtland och hans son Jocke och hur trevligt det hade varit. Hur lättsamt. Och varmt.

För övrigt är det idag precis fyrtio år sedan min pappa dog.
Han blev sextiosex år och i min fantasi får ett av ljusen i den vackra ljuskronan brinna till hans minne.