I en dödsannons hemifrån ....

"Pappa kokar marmelad, dukar fram på altanen som han byggt för vår skull. 

Säger, du .., jag tänkte på det där du sa när vi pratades vid sist."

(Mannen som kokade marmelad hette Olle och var född 1951. 

Jag fann dessa rader helt underbara.)

Summering ...

Så har vi firat tillsammans-lunch (familjen H från Tyresö, samt deras dotter Maja med sin dotter Karin) den här skärtorsdagen som blev så otroligt solig och fin. 

Och varm. 

Vi satt ute på altanen och ställde maten på bordet i uterummet, ja, det blev som buffé. 

Karin, 14 år, cyklade hit från Haverdal och såg ut nästan som en elitcyklist. 

Senare i år ska hon och brodern Erik cykla Vättern Runt, men inte hela, utan sträckan som är tio mil lång. 

Efter middagen och tårtan som Karin garnerat sååå fint, tog hon och Maja ett bad i havet här nedanför oss. Tårtan var sanslöst god; bakad på mandelmjöl! 

En silltårta hade Maja också gjort och den var lika god den. Arma pv som inte äter sill .., så mycket gott han missar här i världen, i alla fall vid matbordet!

Förutom detta, så fanns på bordet varmrökt och gravad lax, skarpsåsen som den halvlånge gjort,  Janssons, lite köttbullar med tanke på pv, matjessill med gräddfil,två andra sillar, pajen som jag gjorde igår (massa bladspenat, soltorkade tomater, små färska tomater, citroncest, hackad mynta, samt finhackad sparris), samt färskpotatis med mycket dill. 

Till efterrätt så blev det då tårtan. 

Sigge låg och sov i växthuset hela tiden .., hunden Gunnar (en fransk hundras vars namn jag inte kommer ihåg) satt i lååååååång lina och snurrade ideligen in sig mellan stolarna och bordet. 

En fin hund. 

Här är pajreceptet från tidningen Hälsa. Nu tillsatte jag lite soltorkade tomater i strimlor och även småtomater i halvor .., kryddade lite extra, bl.a. med flingsalt och cayennepeppar. 

Och hade mera av sparris och mera av färsk spenat. 

Nu är vi tämligen möra i den här familjen. Lägger jag mig ner, kommer jag att somna inom fem minuter.

Dagens fönster ...

Hoppsan, nu har jag ett fönster där jag tappat bort vem avsändaren är? 

Det får i alla fall bli Skärtorsdagsfönstret och tack och bock, säger jag.

 En onsdagkväll ...

Så här såg det ut i Guds gröna ängar, belägen kanske 1 km härifrån och året var 2015, men det ser säkert likadant ut nu. Å, så jag minns hur fåglarna kvittrade inne bland träden! (Vägen slingrar sig hela tiden rejält uppåt!)

Det här har varit en fartfylld dag. Tvättade stooora, röda trasmattan som ligger i uterummet; lade den på ett trädgårdsbord, spolade med kallvatten från slangen .., och tog mig sedan an detta åbäke med en rejäl rotborste samt grönsåpa och varmt vatten. S o m  jag skrubbade! När den var ren (så ren som det gick att få den!) fick den hänga på tork inne i växthuset och tänka sig, den är nästan torr nu vid niotiden på kvällen! 

En sväng på Plantagen hanns också med. Tre lavendelplantor, en klematis (vår största har helt enkelt tackat för sig, men den var nog nästan tjugo år gammal), samt en blomma som jag nu glömt namnet på, men den var helt obekant för mig och slutar på "rot". I morgon ska jag vi väl vara presenterade för varandra mer på allvar. (Nu vet jag! Trädgårdsnejlikrot, är namnet). 

Alla blommorna är nu i jorden och vi har vattnat rejält .., det är så ofattbart torrt i marken, så jag hoppas att dom klarar livhanken. 

Så där har det hållit på. 

Nu är klockan 21.00 och jag känner mig tämligen mör. 

Påsklunch med gäster här hos oss vid 13-tiden i morgon .., fredag blir en lugn dag .., lördag kommer sonen med pojkarna och åker hem på söndag och då ., då är det födelsedagsfirande för Hilda i Norrvikens trädgårdar. 

Ett dopp hann vi med idag. Tio grader plus i havet.  Snart kan man simma utan att dåna av kyla, ja, jag är inte av din kaliber ellem! 

På väg till hamnen pratade vi om Harry och hur fin han var och hur mycket vi saknar honom, även om vi inte gråter längre så fort han kommer på tal. Men det händer att man får svälja både en och två gånger. Och lilla Nelly ..., så fin hon var!

Två påskkort kom med posten idag! Tack Turtlan och tack Anne i Mantorp! Så rart av er!

Och så ett kvällsfönster från Danmark ...

Man skulle nästan kunna tro att det är ett julfönster, men så är det inte .., det är ju grönt och soligt där utanför. Det var hedgrenskan på vift i grannlandet som tog fram håven och så här skriver hon: "Ett kvällsfönster från The Scottish Pub vid Rådhusplatsen i Köpenhamn."

//Tack Kerstin! Det får bli ett purfärskt kvällsfönster.

Tidig morgon en tisdag i april ...

Ni som tittar in på min sida på Instagram, tänker förstås .., "jaha, nu är det samma sak som där!" och det är det ju, men det här är ju mer som min dagbok - om än öppen -. 

Dessutom är det såå mycket enklare att gå tillbaka till bloggen när jag letar efter nåt särskilt, ja, än på instagram. Alltså skriver jag även här om dagens besök på kyrkogården i Steninge Kyrkby. 

Så nu på morgonen frågade jag pv om han kunde tänkas följa med, allra helst innan det blev för skarpt solljus och jodå, det kunde han. 

Och vilken överraskning det blev! Vilken totalt underbar liten kyrkogård! 

I nästan allting tycker jag bäst om det som känns enkelt och precis så var det här. 

Själva kyrkan (och kyrkogården) är belägen vid foten av en ekbacke - för dagen översållad av vitsippor - och alltsammans kändes så ..., hemtrevligt, om nu en kyrkogård kan vara just hemtrevlig och jo, det kan den. 

En liten minneslund med naturstenar finns alldeles vid sidan om kyrkan och med ekbacken intill. Ser ni eklövet på stenen, ja, på den allra översta bilden? Så fint! 

Och s o m  jag grunnar på vem denne "Artur" var! Och så ursnygg text och den annorlunda färgen på hans namn. 

Det fanns hur många gravstenar som helst där den dödes namn föregick av yrkestiteln "Lantbrukare". Var det ett kvinnonamn, så var det "Lärarinnan" som fick med sitt yrkesval. 

En kustroddare - C.J Andersson f. 1842 och död 1912, från Hulabäck - fanns också, liksom kustvakten J.H Carlsson, född 1840 och död 1900, även han från Hulabäck. Det är ju såna yrken som man av naturliga skäl aldrig ser på en gravsten hemmavid. Kanske var de två männen kamrater? 

Och här, under den fina stenen, ligger Margit och Karl Gustafsson, eller i alla fall deras aska. 

Lite längre ner, mot sockenstugan till, där hördes vatten porla .., aha, som en liten bäck var det och hur lycklig blev jag inte av att upptäcka kabbelekor!! 

När vi flyttade hem till Malå försökte jag plantera just kabbelekor i vår rabatt - utan minsta tanke på att dessa helst vill vara vid vatten - och så ledsamt när dom inte alls trivdes! 

Men här .., oj, vad det prunkade! Jag älskar kabbelekor!

Och det spirade av grönska överallt! Som här, uppe på stenmuren. 

Just såna här kyrkogårdar  tycker jag om. 

Och överallt .., dessa vitsippor! Ja, så var det på kyrkogården i Steninge Kyrkby.

Dagens fönster ...

Bilden togs av annannan och visar El Museo - Real Fundación de Toledo. 

Här en länk till muséet.

Tack! säger jag. 

Här en bild av Toledo - från Wikipedia -. 

Har jag någonsin i mitt liv sett ett grönare vatten? Det är floden Tajo som flyter söderut, söder om Madrid, genom Spanien och tvärs över Portugal, där den mynnar i Atlanten vid Lissabon. 

Och vilket gytter av hus/byggnader, tänk, om det skulle bli jordbävning där!

Idag ....

Då blev det ett kortare besök hos Ecke och Britt inne i Halmstad, då vi ändå hade många ärenden att urätta i närheten. 

"Ja, nu när kaffet är så dyrt, så kommer vi till er ...", sa pv leende, men fikabröd hade vi med oss. 

Deras stora uterum, där flödar det av ljus och värme och där blommar citronträd, en kamelia, orkidéer modell jättestora, ja, det är som att komma in i en mindre botanisk trädgård.

Ser ni magnoliaträdet där utanför ...? Där fanns ännu ett - lika stort - aldrig någonsin har jag sett sån blomning på dessa träd!

När vi kommit hem upptäckte jag att min mobil var stendöd. 

"Så lugn du är!" sa pv och jag sa att ja, ja, men den brukar vakna till liv ändå. 

Det gjorde den  i n t e. 

Tänkte att nu är det ändå kört .., och googlade på Iphone 13 och 15, men kände att någon lust att ta från sparpengarna hade jag  i n t e. Vände åter till stan (hysterisk efter-jobbet-trafik!) och besökte datorreparatören som för mig är nånting i stil med Jesus. Han log när jag kom in och jag berättade att min lilla väska trillat ner på marken i stan och det var efter det som mobilen var helsvart. 

Det tog 30 minuter att laga en liten kabel som gått sönder och under tiden frågade jag och reparatören berättade om sin tillvaro. Uppvuxen i en stad med 300 000 invånare 96 km från Beirut .., hans föräldrar tyckte sig vara för gamla för att byta land och stannade kvar hemma. Egentligen vill han själv återvända, men det är inte så enkelt. 

Jag frågade vad han saknade mest? Jo, att kunna plocka frukt direkt från träden .., att kunna vila i sitt modersmål, att inte behöva tänka efter eller känna att man saknar ord och så maten förstås (vilket jag kan förstå, libanesisk mat är ju himmelskt god!). 

Första tiden i Sverige hade han bott i Gislaved i Småland. Jo, där trivdes han och kan ibland sakna SKOGEN (det hade jag inte förväntat mig) .., "du vet, barrskog doftar så gott!" sade han leende.

Ja, så där höll det på och andra kunder kom och gick, däribland en ung tjej vars mobil havererat och nu skulle det ta några dagar innan hon kunde få den åter, då en reservdel skulle beställas. Hon nästan drog efter andan.

"Hur ska du nu klara detta  ...?" frågade jag och hon looooooog så rart och sa att "ja, kanske det går bra".

Just nu har pv kört in till stan för att gå på fotbollsmatch för att heja på sitt kära Öster som ikväll möter Halmstad BK. De sistnämnda ligger sist i tabellen; nej, det är inte roligt för hallänningarna just nu. 

Så har den här dagen varit.

Dagens fönster ...

Så här skriver fönsterfångerskan som är Turtlan i Karlstad: 

"Hej! 

Alltid bra besöka Lerins konsthall här i Karlstad. Sen att det fanns några fönster att fånga också.

Det sista fönstret är från ett äldre dockhus som fanns i en del av utställningen där konstnären gjort ett antal målningar i temat dockhus. Så där fanns då några äldre och nyare dockhus att titta på.

Välj och vraka eller behåll alla fyra.

Vink vink

Annica/Turtlan."

//Tack Turtlan! Här en länk om någon vill läsa de omdömen tidigare besökare skrivit. Läser själv alltid recensioner med stort nöje.