lördag 23 september 2017

Dagens fönster ....


"Varit hemma hos en granne ikväll och då fastnade detta i fönsterhåven. :-)"

Så skriver Ulrika och jag säger tack snälla!

fredag 22 september 2017

Idag ....


Lillrundan med harry (nelly låg och sov) och vid Lilla Stensjö ser det ut så här.
Det är där flera, flera tusen höns går fritt och så ett antal ivrigt galande tuppar som håller låda mest hela dagarna.
Jag tycker om hönskackel och tupparnas galande; det är ju naturliga ljud .., man blir nästan jordad mentalt.

Upptäckte två hönor som sluppit ut och gick lite för sig själv, utanför el-stängslet (längst på stängslet finns eltråd). Undrar om dom känner sig fria eller om dom också skulle vilja komma in i det enorma hönshuset när det blir mörkt och kväll?


Alldeles i början av Ejdervägen, i det vita huset som en gång var blått, bor ett medelålders par.
Mannen i huset är egentligen från Grekland.
Ååå, så fint dom börjar ha på sin tomt!

Där är stora krukor med blommor .., där är en spaljé som nog inspirerat fler än en granne och vid gärsgården finns den här lilla vildvuxna rabatten som jag visat förut och som jag tycker så mycket om.

Alltid är det så, tycker jag, att det enkla är det allra bästa.
Så lite jag visste ....


Lyssnade igårkväll till USA-podden som ju är något av det bästa jag vet.

Där förklarades på ett bra sätt (tycker jag) hur Obamacare fungerar, eller rättare sagt, inte fungerar.

Om detta hade jag noll koll på och det var så otroligt intressant.

Här en länk till programmet, om någon känner för att lyssna.

// Ps. Och tänk, om det kunde dyka upp sånt som Kinapodden, Rysslandspodden etc, hur underbart skulle inte det vara! Det här att få ta del av andra människors tankar och åsikter, det är så vanvettigt intressant! Ds.
Det bästa nu på söndag ....

Då, när det begav sig, avsnitt 2. Tejpen kom från Portugal och annannan.

Och det allra första bidraget anlände igår!
Tack för det!
Nu ligger det och väntar på andra glädjekamrater.

Tänk på att det behöver inte vara bara en enda sak som gjorde hjärtat varmt, det kan vara flera.
Bara så ni vet.
Dagens fönster och fyra pizzor ...


... finns på Halmstadvägen i Falkenberg och tillhör pizzerian Lilla Napoli.
Där var vi igårkväll, tillsammans med Eva från Tyresö och hennes Långe Man.

Jo, dom hade - liksom vi själva - sett SVT-programmet "Landgång" - där kocken Paul Svensson ska lära sig att baka napoletanska pizzor och det allra första försöket, ja, det var just hos pizzabagaren i Falkenberg. Här är länken till just det programmet, som tar sin början på Lilla Napoli!


Om man skulle definiera ordet spartanskt, då kunde man visa bilder på Lilla Napoli. 
Närmsta granne är Mekonomen och själva entrén liknar mest en grillbar/korvkiosk och så finns där ett "partytält" med långbord och några vanliga bord och allt är väldigt enkelt och golvet lutade, men där var en sååå varm stämning och hela tiden fullt med gäster!



Där fanns inte tjugosju sorters pizzor, däremot åtta varianter.
Själv valde jag nummer 6.
Pv tog nummer 2, Eva nr 3 och Ulf nr 4.


Vi var alla fyra helt överens om att det var helt suveräna pizzor med en helt annorlunda botten än vad vi varit vana vid. Luftig .., ja, den var underbar!


Vi hade bokat bord minst en vecka i förväg - eller bokat bord - man bokar deg och så måste man vara på plats en viss tid och pizzorna (Eva stod och tittade på, det tog 1 minut att grädda varje pizza) kom tämligen raskt till oss alla.

Vill man ha vin eller öl till, så beställs det i "baren", ja, det är mer som en liten disk bara och ingen noterar vad man beställer, nej, när man tackar för sig, då finns en liten dator vid sidan om och där knappar man in hur många pizzor man ska betala, vad man druckit osv och så sätter man in kortet.
Helt sanslöst vilken tillit till kundernas ärlighet!

Allt som allt .., helt fantastiskt goda pizzor!
Ingen pizzasallad serveras, men det saknade vi inte heller.

Om Nils Oscar-ölet kan man läsa här.


torsdag 21 september 2017

I ett vardagsrum i Lissabon ...



Just det jag tycker om.

Idag ....


... strålade solen från en höstigt klarblå himmel och jag tog hundarna på promenad längs lillrundan.
Som vanligt blir nelly skuttig när vi närmar oss kustvägen och strax efter att den här bilden togs, så skulle hon undersöka nånting i gräset vid sidan av vägen och så dråsade hon ner på åkern och det är ganska brant - i alla fall för en liten hund som inte är så spänstig - och där var stenar och massor med brännässlor.
Nej, hon tog sig inte upp, hur hon än försökte.
Och så började hon skrika nåt hemskt - ungefär som när hon blev ormbiten - och jag släppte harry och hasade mig ner bland nässlorna och lyckades fösa upp henne och oj, så förskräckt hon var!

Vi skippade kustvägen och vände om tillbaka, samma väg som vi kom.


Nelly haltade lite och tidvis bar jag henne,  men innan vi svängde vänster var hon som vanligt.


Man skulle lätt som en plätt kunna göra hur många blogginlägg som helst med enbart misslyckade bilder. Innan vi kom in på Ejdervägen, ja, då stannade jag till, lyfte upp Nelly och lät stoet nosa på henne, mest är det tassarna och svansen som är intressant och hon - stoet - är så enormt försiktig och varsam och Nelly sitter blick stilla i min famn.
Det var ju tänkt att bli en fin bild av all denna ömhet, så blev det nu inte.

När vi bara hade sista biten kvar, hördes ett jaaaamande och då kom sigge ut från träddungen intill och han var trött och strääääckte på sig och låg sedan och kråmade sig på asfalten.

Väl hemma igen slog jag mig ner på stentrappan och sigge kom och lät sig omfamnas och i säkert en halvtimmes tid låg han i mitt knä och jag strök honom över huvudet och tänk, han låg kvar alldeles stilla.

Jag tänkte på det här med pensionen nästa sommar och detta att inte behöva titta på microugnsklockan för att se hur länge till jag kan vara hemma .., nej, då kan jag sitta timmavis med en liten gråspräcklig katt i knäet, om det nu vore det som lockade!


Hur ofta är det inte så att det är dom där små tingen/händelserna här i livet som gör hjärtat glatt?
I alla fall för mig.

Nu ska jag ringa friherrinnan och fråga om vi ska ta ett mitt-på-dagen-dopp och kanske en kopp kaffe efteråt?

En skön torsdag önskr jag er alla!
Det bästa ....

Då, när det begav sig ...

Så här tänkte jag.
Jag kör igång med det bästa eller det som gjorde hjärtat lite varmare än vanligt och ni får mejla när ni vill under veckans gång och så sammanställer jag allt på söndagarna.

Ingen film och inga vinster, det är bara detta att dela glädjen med varandra.

Själv är jag så här att jag kan översköljas av nåt slags euforiskt rus och då vill jag inte vänta sex dagar med att berätta det, då sprängs min hjärna ..., så jag kommer att skriva ner mitt när det känns just så och det får ni också göra, om ni vill, men oavsett vad så sätter jag ihop all glädjen just på söndagen.

Bilder till?
Gärna, men inget krav.

Det hela ska vara totalt kravlöst.

Sååå välkomna är ni med era bidrag och till Barbro i Brämhult - som inte var med förut - säger jag ..., varmt välkommen!

Ps. Det kan hända att vi någon gång gör en dragning, men det är inget som kommer att vara regelbundet ,-) Ds.
.


Dagens fönster ...


Ännu ett fönster från Munkviken hemma i Västerbotten, där ellem var på besök.
När andra satt i badtunnan, tog hon ett dopp i viken.

Sen åkte håven fram!

Tack snälla Lis-Marie!

onsdag 20 september 2017

Det här med det bästa ....


Jo, men visst kan vi köra Det Bästa, men jag vill inte att det ska bli med film och vinster, då blir det en massa press bara. För min del var det ju det här att ni ville dela med er av det som gjorde er lite extra varma i hjärtat som betydde nånting.

Hur skulle ni vilja ha det?
När ni själva vill - alltså ingen särskild dag -?
En viss dag per vecka?
Berätta, ni som kan tänka er att vara med!
Och gärna bilder till.
Kom med förslag nu!

Det här var i alla fall mitt bästa idag.
Eftermiddagsdoppet tillsammans med friherrinnan.
Det var kallt i vattnet - max femton grader kanske - så det blev inget våldsamt plaskande, men detta att ta några simtag under ytan, ååå, det går inte att beskriva den känslan!
I alla fall inte efteråt.


Nånting annat som verkligen var bra, det var den oerhört snabba leveransen från apoteket.se.
Igår på förmiddan, innan jag gav mig av till jobbet, beställde jag min medicin.
Idag kom den med posten.

Och så har jag klippt ännu mera av gräsmattan.
Nu återstår inte sååå mycket och jag har klippt ner lite i rabatten också, så det börjar ta sig.

Alldeles nyss kom pv hemcyklande. På pakethållaren hade han bundit fast en stor förpackning rockwool och cyklat hem dom tjugotvå kilometrarna. Ja, just det.


Dagens fönster ....


Från Munkvikens lägergård i Lövånger - hemma i Västerbotten - kommer ett fönster susande genom rymden och hamnar i min mobil. Det är ellem som har varit där (förmodligen å jobbets vägnar) och som passade på att ta fram håven.

Tack snälla, rara! säger jag.

tisdag 19 september 2017

Dagens bästa ....


Att mer än halva gräsmattan blev klippt och sen ett femminutersdopp i havet.
Det blåste friskt och jag höll mig hela tiden nära stegen, ja, ena handen på stegen och så kunde jag flyta med lite i vågorna som slog över huvudet och det var lagom svalt och inte det minsta klart och vackert - men skönt -!

Har hunnit plocka in lite kryddväxter som får hamna i vas och har dammsugit här nere och om man har tur när kvällspasset är avklarat, då har pv tänt i kaminen och har smålamporna igång - inte den stora som ger operationssalsljus -, men då ska man ha tur.
En tisdag ...

Detalj av dörr hos Anna och Michael Ancher i Skagen 


Nu känns det verkligen som höst på riktigt! 
Nere i slänten - mot vägen till - börjar björkarna försiktigt gulna .., och tittar jag ut genom fönstret rakt fram, ser jag även att eken har fått gulbruna blad. 
Pelargonian, som blommat så överdådigt i sommar, börjar bli lite luggsliten .., och det är knappt att daggen hinner försvinna från gräsmattan på dagarna. 

En annan seglats .., från Ystad till Kåseberga för många år sedan ...

Lycklig är jag över pensionsbeslutet (som överskuggar det mesta, jag tänker på det dagligen .., detta att vi är lediga tillsammans hela nästa sommar .., jag hoppas på seglatser i Bohuslän eller annorstädes och nu börjar även pv på att fundera på samma sak; då är huset betalt och det underlättar ju alldeles omåttligt!), men mindre glädjeämnen finns också: att söndagens DN ligger oläst på bordet här intill .., att vi på torsdag ska åka till Falkenberg och testa dom där napoletanska pizzorna (det var som att boka bord på nån Guide Michelin-krog .. så eftertraktat var det)  som visades i SVT-programmet Landgång med Anne Lundberg och Pål Svensson och egentligen skulle jag vilja åka till Lund i morgonkväll och på Stadsteatern få lyssna till USA-poddens medverkande som då finns där till alllmänt beskådande (SR-korrespondenter som möter sin publik) .., ja, lite så är det. 

Arbetar som vanligt ikväll (alltid måndag och tisdag) och nu har Malin återvänt från USA där hon och pojkvännen varit på besök hos hans familj och allt i detta i Florida där orkanen härjade som värst. 
"Men det var inte så farligt .., det var bara strömmen som gick", förklarade Malin när vi frågade hur hon haft det. 
Det lät ju inte så farligt.
"Ja, fast den var borta i en veckas tid och det var supervarmt och ingen ac och allt annat ...", fortsatte hon. 

Härligt att ha henne på plats igen! Vi har arbetat tillsammans måndagar och tisdagar under så lång tid, så det ene vet precis vad den andre gör - allt flyter på -!

Och kapten Lintott - på bilden betydligt yngre - har fått lämna sjukhuset och är nu hemma och försöker komma igång på allvar. Härligt!
Dagens fönster ...


... var en gång mitt och fanns och finns ännu på Regementsgatan i Ystad.

Den fina hästen var målad av Anja Notini.