lördag 6 februari 2016

Bumlingen ...

Sjukskrivningsdagarna flyter samman och blir till en oformlig massa.
Jag tittar på tusen olika reprisprogram på SVT ..., Akuten förstås och annat som jag missat .., lyssnar till Vetenskapsradion, Kulturnytt och reprisen av Nordegren och Epstein och annat hörvärt.

Läser tidningar som snart upphör att komma.
DN, GP och Hallandsposten.
Löser korsord.

Ligger på soffan och använder nya febertermometern som är modern och digital, avläser siffror och hojtar till pv. Pratar med B på jobbet och med Britt på vårdcentralen i Nyhem, i stan, tackar för vänligt bemötande .., pratar med Sonja som ska flytta från sin stora lägenhet i stan till en 2:a i Harplinge och nu håller på att gripas av ångest.

"Men Sonja, tänk i sommar, då kan jag ta fikakorgen med mig och cykla till dig och så sitter vi där på uteplatsen och småpratar och säkert har du blommor i krukor och det blir säkert hur bra som helst!" säger jag, men Sonja  t v e k a r.

Jo, jo .., det där fikat blir nog bra, men det är väl allt det andra.
Själva uppbrottet.
Att vid dryga åttio års ålder börja om.
Och själva flytten.

Pv börjar gå in i vasaloppsbubblan och säger att han ska åka rullskidor; Ejdervägen fram och åter tio gånger i sakta mak. Jag står vid fönstret och tittar när han susar förbi och tänker att så sakta mak vet jag inte om jag tycker att det är.
Harry skriiiiiker av glädje var gång husse passerar nere vid postlådorna och blir synlig.

Själv värmer jag upp gårdagens fisksoppa.
Finns där nånting i världen som är så gott som fisksoppa?

På nätet får vi veta att Bodil Malmsten inte längre är i livet.
På Instagram skrev jag att alla hennes böcker inte gick in i mitt hjärta, men framför allt den första från Frankrike, den tyckte jag om.

Innan jag träffade pv, hade jag kontakt med en man från Stockholm.
En högt utbildad man som på alla sätt och vis ville försäkra sig om att jag inte var alldeles bakom flötet. Som han intervjuade mig! Vad hade jag för inredningsstil i min lilla lägenhet? Vilken sorts musik tyckte jag om? Jazz? Vilken sorts jazz?

Och vad tyckte jag om lampan Bumlingen (den hade han för övrigt själv) och så frågade han vad namnet "Bodil" betydde för mig? Jag sa att det såklart var namnet på min katt, men även Bodil Malmsten.
Och han skrev några rader från Bodil Malmstens bok, den med titeln "Den dagen kastanjerna slår ut ..." och ville att jag skulle berätta vad dom raderna sade mig, själv älskade han den boken, ja, vad tyckte jag nu egentligen?

Ja, jysses vilket sjå den mannen hade att fostra mig.
Och han frågade vilken sorts kläder jag hade på mig?
"Vad har du på dig du?" sa han var gång han ringde och jag som gick i shorts mest hela sommaren började hitta på, ja, jag förstod ju att det inte var riktigt vettigt att vara så enjängd och anoraken, nja, den undanhöll jag kanske honom.

Till slut tackade jag för mig.
Jag ledsnade väl helt enkelt på att bli korsförhörd och godkänd skulle jag nog ändå aldrig bli.

Allt det tänker jag på när jag läser att Bodil Malmsten inte längre är i livet.

Lördagsfönstret ....


"Jag kan icke räkna dem alla ....., Gideå förstås", skriver Cecilia N. 

Ja, det var många fönster i ett svep!
Tack rara, fina!

fredag 5 februari 2016

Dagens fönster ...


Idag, mer än någonsin, längtar jag efter att få känna mig helt och hållet kry och jag längtar efter sol och värme (ungefär som igår när friherrinnan bjöd på kaffe vid hennes garagehörna)  och att få slippa hostan och få tillbaka orken! Och jag längtar mig sjuk efter ett dopp i havet!

Då blir Ulrikas somriga fönster från Kyrkås som en mental doppvärmare!

Och allt är som bekant relativt.
Arbetskamraten som för ett drygt år sedan bad mig känna lite på hennes ena sida av magen ("känn här Bettan, visst är det lite svullet ...?")  och som sedan fick veta att där inne växte sig eländets elände bara större och större, hon har det svårt just nu.

I ett kort som kom häromdagen skriver hon ..."i sommar Bettan, ska jag komma ut till dig och sitta i trädgårdsstolen och dricka kaffe".

Nu vankas kaffe i nyinköpta bryggaren.