Eller utanför.
På bordet.
fredag 7 februari 2014
Dagens fönster ...
Utsikt genom bilrutan ..., jag har parkerat utanför Coop i Getinge .., har just handlat klart för frukostfikat tillsammans med den nyblivna pensionären (tillika f.d. arbetskamraten) och ska ge mig av, då det visar sig att bilen har avlidit.
Stendöd är den.
I ett par veckors tid har jag tyckt mig ana att bilen låter annorlunda vid start, men pv har sagt att näää, inte är det nåt sånt inte.
Nu finns det i alla fall inte minsta lilla ström kvar till att starta bilen.
Det är såna gånger man önskar att man hade bott kvar i Malå, så där så man bara hade kunnat lämna bilen och gå hem till sig, men nu är det inte så, nu är jag en mil hemifrån och jag sitter med min Iphone i handen och fingrar förstrött .., funderar vem jag ska ringa till?
Vem ska kunna hjälpa mig?
Så slår jag en signal till A-M (ännu en arbetskamrat) som bor några kilometer därifrån och hennes man säger att "gå ner till Statoil, dom är bra och hjälper dig säkert".
Så det gör jag.
Där inne i verkstaden står fyra bilar som ska repareras och i ett pyttelitet kontor sitter en kvinna bakom disken och jag berättar vad som har hänt och hon säger att just nu är det fikapaus, men hon ska fråga om någon av karlarna kan tänka sig att bistå en bedrövad västerbottensmadame i nöd?
Och efter en kvart så dyker en man i 40-årsåldern upp.
"Jadå, visst ska vi hjälpa dig!" säger han och så åker vi till parkeringen där den stendöda bilen står (harry sitter i baksätet och tycks förvånad ...) och med hjälp av nånting som liknar en hjärtstartare, en defibrillator, får han igång bilen.
"Om du vill kan vi kolla hur det är ställt med batteriet ..?" säger mannen och så blir det nytt besök i verkstaden och det visar sig att batteriet behöver bytas ut ..., det är ett originalbatteri från 2007 och inte mycket till kräm i det inte, så någon åker och hämtar ett nytt batteri som sedan sätts på plats och harry blir glad av att se nån som kanske är en ny husse som sitter i framsätet och testar bilen .., och han nosar verkstadskillen i nacken och viftar så glatt på svansen!
I själva verkstaden råder mer ordning och reda än i mitt eget hem och jag säger till en av bilmekanikerna att jag tror att nog pv skulle behöva gå en kurs i hur man förvarar sina verktyg .., och då ler mannen och säger att så säger nästan alla kunderna, ja, men här i verkstaden måste verkligen allt vara på rätt plats.
Jag tänker att det liknar en akutmottagning eller en operationssal.
Efter en stund är bilen fixad, jag har betalat 1200 kronor för alltsammans och är överlycklig ..., svänger återigen förbi Coop och köper en gräddtårta till den otroligt serviceinrikade personalen som var så hjälpsam och sen åker jag hemåt och bilen går som ett spjut.
Just så var det.
Utsikt genom bilrutan ..., jag har parkerat utanför Coop i Getinge .., har just handlat klart för frukostfikat tillsammans med den nyblivna pensionären (tillika f.d. arbetskamraten) och ska ge mig av, då det visar sig att bilen har avlidit.
Stendöd är den.
I ett par veckors tid har jag tyckt mig ana att bilen låter annorlunda vid start, men pv har sagt att näää, inte är det nåt sånt inte.
Nu finns det i alla fall inte minsta lilla ström kvar till att starta bilen.
Det är såna gånger man önskar att man hade bott kvar i Malå, så där så man bara hade kunnat lämna bilen och gå hem till sig, men nu är det inte så, nu är jag en mil hemifrån och jag sitter med min Iphone i handen och fingrar förstrött .., funderar vem jag ska ringa till?
Vem ska kunna hjälpa mig?
Så slår jag en signal till A-M (ännu en arbetskamrat) som bor några kilometer därifrån och hennes man säger att "gå ner till Statoil, dom är bra och hjälper dig säkert".
Så det gör jag.
Där inne i verkstaden står fyra bilar som ska repareras och i ett pyttelitet kontor sitter en kvinna bakom disken och jag berättar vad som har hänt och hon säger att just nu är det fikapaus, men hon ska fråga om någon av karlarna kan tänka sig att bistå en bedrövad västerbottensmadame i nöd?
Och efter en kvart så dyker en man i 40-årsåldern upp.
"Jadå, visst ska vi hjälpa dig!" säger han och så åker vi till parkeringen där den stendöda bilen står (harry sitter i baksätet och tycks förvånad ...) och med hjälp av nånting som liknar en hjärtstartare, en defibrillator, får han igång bilen.
"Om du vill kan vi kolla hur det är ställt med batteriet ..?" säger mannen och så blir det nytt besök i verkstaden och det visar sig att batteriet behöver bytas ut ..., det är ett originalbatteri från 2007 och inte mycket till kräm i det inte, så någon åker och hämtar ett nytt batteri som sedan sätts på plats och harry blir glad av att se nån som kanske är en ny husse som sitter i framsätet och testar bilen .., och han nosar verkstadskillen i nacken och viftar så glatt på svansen!
I själva verkstaden råder mer ordning och reda än i mitt eget hem och jag säger till en av bilmekanikerna att jag tror att nog pv skulle behöva gå en kurs i hur man förvarar sina verktyg .., och då ler mannen och säger att så säger nästan alla kunderna, ja, men här i verkstaden måste verkligen allt vara på rätt plats.
Jag tänker att det liknar en akutmottagning eller en operationssal.
Efter en stund är bilen fixad, jag har betalat 1200 kronor för alltsammans och är överlycklig ..., svänger återigen förbi Coop och köper en gräddtårta till den otroligt serviceinrikade personalen som var så hjälpsam och sen åker jag hemåt och bilen går som ett spjut.
Just så var det.
torsdag 6 februari 2014
Det bästa för Eva på Frösön ...
Hej!
Det bästa i veckan var inte bara en sak, har svårt att välja ut en så det kommer några stycken.
1. Lördagens vernissage med kompisen. Underbara, glädjefyllda tavlor.
Allt från broderier, akvareller och mosaik.
2. Besök av en vän som jag inte har träffat på 1,5 år. Att han hade med sig tulpaner gjorde inte det hela sämre :)
3. Gårdagens lunch på Jazzköket i Östersund. Ett mysigt ställe med mat från lokala producenter. Även här hade jag träff med en annan vän som jag inte har träffat på länge.
4. Gårdagens reafynd: en tunn ullkappa. Att den är tre nr för stor syns inte så väl (tycker jag), modellen gör så att det funkar ändå. Kappan hade kostat 1 300 kr och nu betalade jag 300 kr.
En härlig vecka har det varit.
Kram Eva
 |
| Fina Eva i sin nyinköpta kappa .... |
Hej!
Det bästa i veckan var inte bara en sak, har svårt att välja ut en så det kommer några stycken.
1. Lördagens vernissage med kompisen. Underbara, glädjefyllda tavlor.
Allt från broderier, akvareller och mosaik.
2. Besök av en vän som jag inte har träffat på 1,5 år. Att han hade med sig tulpaner gjorde inte det hela sämre :)
 |
| Del av broderiet ... |
3. Gårdagens lunch på Jazzköket i Östersund. Ett mysigt ställe med mat från lokala producenter. Även här hade jag träff med en annan vän som jag inte har träffat på länge.
4. Gårdagens reafynd: en tunn ullkappa. Att den är tre nr för stor syns inte så väl (tycker jag), modellen gör så att det funkar ändå. Kappan hade kostat 1 300 kr och nu betalade jag 300 kr.
En härlig vecka har det varit.
Kram Eva
Det bästa för Ann i Göteborg ...
Det bästa i veckan var absolut att jag äntligen fått ordning på sömnen och kan sova igen! Halleluja!
Ann
 |
| Vilken outsägligt vacker kvinna! säger Elisabet. |
Det bästa i veckan var absolut att jag äntligen fått ordning på sömnen och kan sova igen! Halleluja!
Det tog två veckor, två läkarbesök, insomningstabletter, sömntabletter (som
gjorde att jag gick som i dvala hela dagarna) ångestdämpnade och antidepressiva
OCH eget sovrum.
Men nu sover jag som förr och det är ljuvligt!
Igår fick jag också mail om att jag vunnit en tävling hos gårdsbutiken där
fina Ulrika jobbar.
Presentkort, som jag genast handlade upp med fina silkegarnet “Shaman
Lover”
Det är handspunnet direkt från kokongerna och handfärgat!!! Såååå
fint!
Kram till er alla
Ann
Och vem ska bli kvar ....?
Fy, vad jag är less på alla program i tv där bara ska tävlas och tävlas.
Det här .., det blev en jättebesvikelse!
Gunnel .., hur kunde du!?
Fy, vad jag är less på alla program i tv där bara ska tävlas och tävlas.
Det här .., det blev en jättebesvikelse!
Gunnel .., hur kunde du!?
Här och nu ....
Ja, men det är ju faktiskt vad jag är - free - i alla fall idag och i morgon.
Så hur tar man tillvara den här lediga tiden .., tiden som är själva livet?
Jo, man städar badrummet i det som är gästrummet och en gång var Hildas rum.
Under tiden hörs nyheter från Sveriges Radio.
Fyra tusen tjänster ska bort från Volvo.
Arma människor.
Sen städar jag vidare.
 |
| Kylskåpsmagneten köptes i London, på Portobello Road. |
Ja, men det är ju faktiskt vad jag är - free - i alla fall idag och i morgon.
Så hur tar man tillvara den här lediga tiden .., tiden som är själva livet?
Jo, man städar badrummet i det som är gästrummet och en gång var Hildas rum.
Under tiden hörs nyheter från Sveriges Radio.
Fyra tusen tjänster ska bort från Volvo.
Arma människor.
Sen städar jag vidare.
Dagens fönster ...
Under ett besök i Köpenhamn för kanske åtta å sedan, upptäckte jag ett litet fönster som speglade sig i kaklet på en vägg.
Det var många minnen som tjoppade upp i den stunden .., den här sploanordningen till exempel, en sån fanns på övervåningen i det som kallades "Partiella" hemma i Malå.
Vi hade slöjd där uppe och där fanns just en sån toalett, med sits som inte var hel utan så där äckligt halv ..., och när man drog i kedjan och stroppen, så lät som en mindre jordbävning!
Jag undrar om inte liknande (offentliga) toaletter fanns nere i gamla kommunalhuset , lika hemska dom.
Under ett besök i Köpenhamn för kanske åtta å sedan, upptäckte jag ett litet fönster som speglade sig i kaklet på en vägg.
Det var många minnen som tjoppade upp i den stunden .., den här sploanordningen till exempel, en sån fanns på övervåningen i det som kallades "Partiella" hemma i Malå.
Vi hade slöjd där uppe och där fanns just en sån toalett, med sits som inte var hel utan så där äckligt halv ..., och när man drog i kedjan och stroppen, så lät som en mindre jordbävning!
Jag undrar om inte liknande (offentliga) toaletter fanns nere i gamla kommunalhuset , lika hemska dom.
Det bästa för Turtlan i Karlstad ...
Ibland är det väldigt lätt att hitta Veckans Bästa.
Utan minsta tvekan är det att kära M fick jobbet han sökte. Efter några turer så blev det han av alla sökande.
På måndag börjar han på nya jobbet. Känns lite pirrigt och säkert ännu mer pirrigt för honom.
Behövs inte mer ord än detta.
Helt enkelt bäst!
Turtlan
Ibland är det väldigt lätt att hitta Veckans Bästa.
Utan minsta tvekan är det att kära M fick jobbet han sökte. Efter några turer så blev det han av alla sökande.
På måndag börjar han på nya jobbet. Känns lite pirrigt och säkert ännu mer pirrigt för honom.
Behövs inte mer ord än detta.
Helt enkelt bäst!
Turtlan
onsdag 5 februari 2014
Det bästa för Anne i Mantorp ...
Här kommer det bästa i veckan från Mantorp som är en följd av små händelser och som nästan blir
Det började med senaste dragningen i lotteriet då jag vann chilipåsen och jag blev så himla glad att
Så ringde telefonen dagen efter och där var du Elisabet och undrade om jag verkligen ville ha chili
Efter ett par dagar kom ett brev med TVÅ små påsar med chili, en från Rom och en som verkar riktigt spännande, Chocolate Scotch Bonnet. Lycka!
Nu sitter jag här och är proppmätt efter att ha ätit köttfärssås smaksatt med chili från Rom. Gott blev
Kram till er alla två- och fyrbenta där nere i landet Halland.
 |
| Och chilin kommer från den generösa Lilla B. Tack! |
Hej!
Här kommer det bästa i veckan från Mantorp som är en följd av små händelser och som nästan blir
en följetång.
Det började med senaste dragningen i lotteriet då jag vann chilipåsen och jag blev så himla glad att
jag tjoade högt och väckte katten som sov bredvid mig. Och vilken dragning det var, den bästa hittills
enligt mig.
Så ringde telefonen dagen efter och där var du Elisabet och undrade om jag verkligen ville ha chili
eftersom jag redan vunnit det en gång. Om jag ville, dom andra är nu nästan helt slut. Och så hade vi
ett himla mysigt samtal om ditten och datten och en del skratt och fniss.
Efter ett par dagar kom ett brev med TVÅ små påsar med chili, en från Rom och en som verkar riktigt spännande, Chocolate Scotch Bonnet. Lycka!
Nu sitter jag här och är proppmätt efter att ha ätit köttfärssås smaksatt med chili från Rom. Gott blev
det och lagom starkt. Funderar på vad jag ska hotta till med Chocolate-chilin. Tips från någon i bloggflocken?
Kram till er alla två- och fyrbenta där nere i landet Halland.
Igenkänning ....
Efter promenaden ner mot havet till tar jag med mig kaffe och en macka och slår mig ner ute vid söderväggen.
Alldeles vindstilla är det.
Skator flyger förbi .., några kråkor kraxar .., och i hagen ser jag hästen spralla och slå bakut.
Fram och tillbaka till fröautomaten kommer småfåglar flaxande och nu har det börjat skira grönt på marken igen, ja, där alla frön har ramlat ner och börjat gro.
Och där sitter jag och tänker på allt möjligt, men mest på hur livet är och jag slår numret till Vilhelmina till min moster och hon svarar som hon alltid brukar göra ... "jaaa, Larsson .." och jag säger "jaa, Nilsson ...", men hör att det inte klingar bekant, så där som förut ..., så jag skyndar mig att förklara, för att inte göra det svårt för henne.
Vi pratar om mamma, om mormor och om dom två morbröderna, mest om han den blinde som dog så ung .. och vi pratar om vädret och jag säger att tänk, om du bodde lite närmare, så kunde du komma hit och dricka kaffe med mig.
"Men det är långt till Malå ...", säger hon som är min moster .., och jag förklarar lite så där allmänt att Malå är länge sedan, sen blev det Ystad och nu Halland.
"Oj, är du där .., det var det värsta!" säger hon förvånat.
Länge pratar vi och jag känner igen precis allt från mammas tid .., den där osäkerheten i pratet ., försöken att hålla sig på rätt köl och rädslan att det ska bli fel. Det måste vara som att gå svag is, med farliga isvakar runt omkring. Och den där skräcken att drunkna i glömskans hav.
Sen säger jag att jag måste sluta och att jag älskar henne, fast jag säger det på engelska, så där som jag brukar göra - på skoj -.
"Du vet att .., ja, att I love you!"
"Eliza ..., I love you, too ...", svarar hon då.
Efter promenaden ner mot havet till tar jag med mig kaffe och en macka och slår mig ner ute vid söderväggen.
Alldeles vindstilla är det.
Skator flyger förbi .., några kråkor kraxar .., och i hagen ser jag hästen spralla och slå bakut.
Fram och tillbaka till fröautomaten kommer småfåglar flaxande och nu har det börjat skira grönt på marken igen, ja, där alla frön har ramlat ner och börjat gro.
Och där sitter jag och tänker på allt möjligt, men mest på hur livet är och jag slår numret till Vilhelmina till min moster och hon svarar som hon alltid brukar göra ... "jaaa, Larsson .." och jag säger "jaa, Nilsson ...", men hör att det inte klingar bekant, så där som förut ..., så jag skyndar mig att förklara, för att inte göra det svårt för henne.
 |
| Hon som kallar mig Eliza sitter i mitten längst fram. |
Vi pratar om mamma, om mormor och om dom två morbröderna, mest om han den blinde som dog så ung .. och vi pratar om vädret och jag säger att tänk, om du bodde lite närmare, så kunde du komma hit och dricka kaffe med mig.
"Men det är långt till Malå ...", säger hon som är min moster .., och jag förklarar lite så där allmänt att Malå är länge sedan, sen blev det Ystad och nu Halland.
"Oj, är du där .., det var det värsta!" säger hon förvånat.
Länge pratar vi och jag känner igen precis allt från mammas tid .., den där osäkerheten i pratet ., försöken att hålla sig på rätt köl och rädslan att det ska bli fel. Det måste vara som att gå svag is, med farliga isvakar runt omkring. Och den där skräcken att drunkna i glömskans hav.
Sen säger jag att jag måste sluta och att jag älskar henne, fast jag säger det på engelska, så där som jag brukar göra - på skoj -.
"Du vet att .., ja, att I love you!"
"Eliza ..., I love you, too ...", svarar hon då.
tisdag 4 februari 2014
Nu är det den här härliga veckan igen .., med tre lediga dagar på raken!
Onsdag, torsdag och fredag.
Har man tur kommer solen att visa sig lite .., annars får man väl försöka göra det bästa av alltsammans .., bara njuta av den där ledigheten.
Många trevliga kunder har passerat revy idag .., en kvinna född i Kalix bland annat .., och så alla dom andra, dom som ofta kommer in på eftermiddagarna eller kvällarna.
Och dom nya pizzeriaägarna (pizzerian ligger bara något hundratal meter från affären) kommer mellan varven in och frågar efter proppar eller pluggar .., igår lånade han stegen .., och han säger att nu kommer allt att bli så mycket bättre, nu, i och med ägarbytet.
När han pratar om två av oss anställda, kvinnor båda två, kallar han oss "dom här damerna".
Han är oerhört artig, har svart, lockigt hår och nästan en tjusarlock i pannan.
Och det är mycket nu i butiken.
En har gått i pension .., en ska genomgå en knäprotesoperation - riktigt när vet vi inte - och blir borta i månader .., en tredje är sjukskriven för sitt knä och kanske blir det operation för henne också .., och en fjärde har två månader kvar att arbeta, sedan väntar barnledighet.
Man kan förstå att Mattias som gör våra scheman, har det aningen svettigt.
Nu måste dom som ska ta över läras upp när det gäller beställningar av tobak och postartiklar, någon ska gå en ATG-utbildning .., och någon ska beställa apoteksvaror, kassar och allt annat.
Ungefär så är det.
Fast allt det ska jag inte tänka på dom här tre dagarna.
Nu ska jag bara leva, så där rakt av.
Såja, då var det gjort ...
Den perfekta handspegeln gick i kras .., och det har varit svårt att hitta alla skäggstrån.
Men jag har känt dem.
Då tar jag kameran till hjälp .., aj, aj .., där är dom ju!
Och nu är det gjort.
(Knepet att hålla handen mot hakan och straaaama upp slapp hud, kommer från en begåvad dam i Lund.)
 |
| Nyplockad. Ja, det känns bra. |
Den perfekta handspegeln gick i kras .., och det har varit svårt att hitta alla skäggstrån.
Men jag har känt dem.
Då tar jag kameran till hjälp .., aj, aj .., där är dom ju!
Och nu är det gjort.
(Knepet att hålla handen mot hakan och straaaama upp slapp hud, kommer från en begåvad dam i Lund.)
måndag 3 februari 2014
Det bästa ....
Ja, så kan ni sätta igång och börja fundera över vad som värmde era hjärtan så där mer än vanligt, inte exakt den här veckan, utan rent allmänt.
Vad var det som gjorde att ni kände hopp?
Eller log lite extra-mycket?
Ett möte ...?
En tanke ...?
Veckans vinster är först och främst den helt ljuvliga dokumentären "Kinshasa Symphony" där man får följa människor i Kinshasa i den här stora kören och man får även göra nedslag hos några av körmedlemmarna.
Jag tycker att filmen är övermåttan härlig!
Man blir glad .., får tilltro till människors förmåga att klara av saker som kan tyckas omöjliga till en början .., man får perspektiv på sin egen tillvaro .., och pv sa igårkväll, när han satt intill och tittade på hela filmen, att "oj, jag får nästan tårar i ögonen!"
Den som själv sjunger i kör, har säkerligen än större utbyte av den här dokumentären.
Filmen kom som present från Annika i Kävlinge, men hon skrev också att "den kanske kunde bli till utlottning i evighetslotteriet?" och det är vad den får bli.
Tack snälla, rara Annika!
Om man vinner filmen och känner att näää, det här är inget för mig, bättre att någon som verkligen är intresserad får ta den .., så är det bara att säga till, då blir det nånting annat som 1:a-pris.
Ja, så kan ni sätta igång och börja fundera över vad som värmde era hjärtan så där mer än vanligt, inte exakt den här veckan, utan rent allmänt.
Vad var det som gjorde att ni kände hopp?
Eller log lite extra-mycket?
Ett möte ...?
En tanke ...?
Veckans vinster är först och främst den helt ljuvliga dokumentären "Kinshasa Symphony" där man får följa människor i Kinshasa i den här stora kören och man får även göra nedslag hos några av körmedlemmarna.
Jag tycker att filmen är övermåttan härlig!
Man blir glad .., får tilltro till människors förmåga att klara av saker som kan tyckas omöjliga till en början .., man får perspektiv på sin egen tillvaro .., och pv sa igårkväll, när han satt intill och tittade på hela filmen, att "oj, jag får nästan tårar i ögonen!"
Den som själv sjunger i kör, har säkerligen än större utbyte av den här dokumentären.
Filmen kom som present från Annika i Kävlinge, men hon skrev också att "den kanske kunde bli till utlottning i evighetslotteriet?" och det är vad den får bli.
Tack snälla, rara Annika!
Om man vinner filmen och känner att näää, det här är inget för mig, bättre att någon som verkligen är intresserad får ta den .., så är det bara att säga till, då blir det nånting annat som 1:a-pris.
Andrapriset är en kylskåpsmagnet med motiv från stranden i Haverdal.
Ja, nu är det bara att sätta igång!
Dragning på söndag vid elvatiden.
Välkomna med era bidrag .., som mejlas in till bisse151@gmail.com.
Måndagsfönstret ...
Om man kör kustvägen norrut från Haverdal .., och så tar man höger och svänger in där det står Särdals reningsverk eller nåt sånt .., följer den lilla slingriga vägen där man knappt kan mötas, då kan man upptäcka gamla hus med så mycket själ så det är inte sant!
Det var vad vi gjorde igår, svängde av från kustvägen, alltså.
Och just som jag stod och tog en bild av det här ödehuset, hörde jag pv ropa ..."nu kommer det en bil, skynda dig!!" och det blev lite snett och vint det där dörrfönstret .., men ändå, ni förstår känslan ..?
Om man kör kustvägen norrut från Haverdal .., och så tar man höger och svänger in där det står Särdals reningsverk eller nåt sånt .., följer den lilla slingriga vägen där man knappt kan mötas, då kan man upptäcka gamla hus med så mycket själ så det är inte sant!
Det var vad vi gjorde igår, svängde av från kustvägen, alltså.
Och just som jag stod och tog en bild av det här ödehuset, hörde jag pv ropa ..."nu kommer det en bil, skynda dig!!" och det blev lite snett och vint det där dörrfönstret .., men ändå, ni förstår känslan ..?
söndag 2 februari 2014
Nu får vi hålla tummarna ...
... för nu har det hänt igen.
Å, du rare Guy om du läser här ..., så stor kram från oss i landet Halland.
... för nu har det hänt igen.
Å, du rare Guy om du läser här ..., så stor kram från oss i landet Halland.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)