Tankar en onsdag i slutet av september ...
måndag 20 september 2021
Det var tänkt ....
... att vi nu på morgonen skulle få besök av dom som ska installera laddstolpen till bilen, men se, så blev det inte. Den hade inte kommit ännu, meddelades det. Jaha, ja.
I stället tog vi oss an var sitt projekt.
Pv monterar en stång att hänga kläder på uppe i det vi kallar mellanrummet. Det var varit livliga diskussioner vilken höjd det skulle vara på stången, men till sist kom vi överens.
Själv har jag tömt växthuset på tomatplantor och ogräs och det kan jag säga att det blev en svettig historia, men det gick. Skottkärrran är nu långt mer än rågad, jag har sopat och spolat av golvet där inne och nu kan det få bli vinter.
Slog mig sedan ned i solstolen och lutade mig bakåt.
Tittade på nötväckan som är så ihärdig med att gömma frön .. och där var talgoxar och pilfinkar, men ingen hackspett och ekorren har redan varit här.
Vid sidan om stolen låg harry och sov.
Det här var alltså kaffeburken som jag köpte hos Antikkulan igår. Berättade jag om den, tro?
Jag tänker mig att ha müsli i den.
Kanske.
Eller nånting annat.
Kärnkaffet producerades i Helsingborg och köptes så småningom upp av konkurrenten Zoègas och efter en tid lades produktionen ner. Men burken var ju fin i alla fall.
Måndagsfönstret ....
... kom susande genom rymden, sladdade förbi det gula huset och sökte sig i stället till Regementsgatan i Ystad - det var där jag befann mig just då - för att slutligen landa i min mobil.
Det visade sig vara madamen i Porto som hade håven redo.
På den övre bilden tycker jag att det ser ut som fingrar.
Tanken k a n s k e är att man ska få illusionen av att dom är fastklämda?
söndag 19 september 2021
Lite smått och gott från två dagar i Skåne ...
Nåja, det löste sig.
Lördag vid elvatiden tog vi sikte på Ystad och där lämnade vi Harry hos exet och Karin.
Oj, så glad han blir över att se .., ja, främst reservhusse, men även nytillskottet - tillika energiknippet Lykke -! Lykke ser mest ut och rör sig som en bordercollie och jag tror ALDRIG att jag sett en snabbare hund!
Hann med lite stadsvandring innan vi skulle installera oss på Stationen B&B. (Gamla järnvägsstationen, alltså). Strosade omkring på Regementsgatan där jag en gång bodde .., en man kom fram och sa "men hej, är du här, har du återvänt ..?!" och jag visste så väl vem han var, men vad heter han?
Mötte även en äldre dam som handlade i lilla närbutiken .., jag tittade in på innergården .., tog en massa bilder .., köpte eftermiddagsfika på Möllers och konstaterade att Milanokakorna - mina favoriter under ystadtiden - inte längre finns med i bageriets sortiment.
På kvällen - då hade syster och systerdotter anslutit - körde vi till Abbekås för födelsedagsmiddag. Där var p a c k a t med matgäster och en ljudnivå vars like jag knappt varit med om tidigare! God mat, mycket mat .., och många "förlåt, vad sa du ..?"
Men såå trivsamt och såväl Tommy som Karin gjorde oss sällskap.
Tidig kväll gjorde den här trion - plus pv -. Vi är verkligen världens sämsta festprissar! (Gäller iaf min syster och jag själv).
För kanske ett halvår sedan var vi tre gäster på Stationen, nu var alla rum uthyrda! Där var ett stort finklätt sällskap och i sällskapsrummet fick vi sällskap av ett gäng män i vår ålder vilka strålat samman i Ystad och kommit på motorcykel. Lugnt och fridfullt hela natten.
Vid tiotiden i morse packade vi ihop våra pinaler och min syster och systerdotter tog sikte på Sjöbo och några butiker där (sen hem till Västerstad) och själva hämtade vi Harry och körde hemåt, via Antikkulan utanför Ängelholm. (215:- mindre på kontot ...).
Nu är pv på körövning .., jag har ätit en färsfylld paprika och ska strax ta harry på promenad. Mobilen är sprängfylld med ystadbilder, men jag ska för en gångs skull försöka att behärska mig.
Så här såg vi i alla fall ut innan vi kramade varandra och sa hejdå!
En underbar födelsedagsfest/träff blev det i alla fall.
Min syster var tretton år när jag föddes och när hennes dotter kom till världen, var jag själv just tretton år. Det var tider det.
(På bouppteckningen efter pappas död, tittade boupptecknaren på mig och sa: "Och vad är du för bortbyting? Du är ju inte lik nån i familjen!" Kanske dags för ett DNA-prov :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)