torsdag 31 augusti 2023

Dagens fönster ...


Ett fönster från det fagra Skåne och det var annannan som höll i håven. 

Tack du flitiga fönsterfångerska! säger jag. 

Torsdagmorgon i landet Halland ...

Bilden: Stranden i Haverdal. Bilden togs alldeles nyss av Evas man - den halvlånge - 

Eva och maken går varje morgon - nästan oavsett väderlek - en lång promenad längs stranden i Haverdal. Det har blivit en slags ritual och det är ofta samma människor som möts ., somliga med hundar .., någon annan gymnastiserar .., en man gör solhälsning .., det hejas och hälsas och jag förstår hur mycket det här betyder. Det märks också tydligt hur mycket bättre Eva - med sin reumatism och lungsjukdom - mår här nere. 

Innan dom vänder och går tillbaka till stugan, blir det paus på en "bänk" - jag tror att det är en nedfallen stock helt enkelt (rätta mig om jag har fel, Eva). Det var då bilden togs och sms-texten lyder: "Utsikt från vår sittplats på stranden. Toppen av Kullaberg skymtar vid horisonten." 

Tack för bilden, Ulf! (Jag bad dem fånga ögonblicket).

Vid  7-tiden i morse ringde telefonen. Det var friherinnan som berättade att Tiger varit sjuk i tre dagar och nu var han ännu sämre och hon undrade om vi kunde skjutsa A-M och Tiger till veterinären. 

Det blev pv som fick agera chaufför, ty ingen av damerna kan ju, som det är nu, vare sig bära katten eller kattburen och nu blir det färd till djursjukhuset i Slöinge.

Vi håller tummarna att det går bra och att den fine Tiger kryar på sig. 

Sist av allt ett instagramtips: lubnaelshanti_sr.

Lubna El -Shanti är SR:s korrespondent i Ukraina och lyckas med såväl ord som bilder - och på ett såå fint och ömsint sätt - fånga vardagen i krigets Ukraina.

För övrigt planerar vi att segla till Torekov i helgen. Det tycks ska bli soligt och fint och bra vindar. Om tre veckor är det dags för båtupptagning, så det här blir nog årets sista seglats.

onsdag 30 augusti 2023

Helt fel hade jag ....

Det var det skånska huset som annannan fångat på bild - i alla fall delvis - och jag skrev i inlägget att jag trodde att originalfönstren kanske hade varit "nättare". 



Nej då, dom ser ju nästan likadana ut. 

Men varför tycker jag då att det undre fönstret är vackrare, det förstår jag inte?

Halmstad ....

Trots tretton år i Halland, har jag egentligen ingen särskild relation till Halmstad. Inte som till Ystad, men det kan ju ha med så mycket annat att göra. Vackert är det ändå .., här står jag på Österbro och tittar ut över Nissan och det - i mina ögon - vansinnigt vackra biblioteket.

Dagens fönster ....


"I den irländska staden Galway gick jag förbi ett fönster som jag ryggade till för. Det var lite kusligt."

Så skrev Bert i Luleå och jag säger tack snälla, för fönstret och att du tog dig tid att ta fram håven!

tisdag 29 augusti 2023

En annat tänk ...


Tänk .., att man skulle bli nästan sjuttio år, innan man kom på att allt inte behöver göras på en gång!

Så mycket som hinns med, om man tar små pauser mellan varven. Eller ännu bättre: längre pauser. 

Som idag .., då har jag dammsugit här nere, torkat golven (vilket inte innebär att mattorna tas ut), tagit mig an badrummet .., paketerat och frusit in färs .., tvättat bilen, rastat Harry ., vattnat i växthuset och rensat lite ogräs. 

När tröttheten tagit överhand - och det gjorde den mellan varven - har jag tagit sikte på antingen trädgårdsstolen eller den numera så skruttiga soffan Ektorp. 

Pv har städat bilen invärtes .., lagat till en långpanna med het lasagne (underbart god!), rastat Harry i omgångar, dragit upp soptunnan och spolat ur den och nu är han på körövning. (Jo, han har suttit vid pianot och övat också). Han vilar  i n t e  mellan allt detta, men så brukar han gå i säng före mig också. 

 Jag glömde säga att han i morse var med när Vivab-bilen kom för att hämta soptunnor, ja, det gällde områden där chauffören kräver större svängrum för att vända sopbilen; det tog tid.  Det här med Vägföreningen och att vara ordförande; det är långt mer jobb än man tror.

 När pv åkt in till stan, tog jag cykeln till stranden. Kvällsdopp på gång. 

Frånsett ett gäng kanadagäss vilka simmade så prydligt på rad, var jag ensam i vattnet. 

Längre ut såg jag två motorbåtar ge sig av och jag såg fiskespön och att det var två män i varje båt. Vita små fjädrar guppade i vattnet - som var grumligt efter allt regnande -  men det blev ett skönt dopp. På stranden en död säl och en trut som väntade på ett skrovmål, bar jag nu gav mig av. 

Nu sitter jag här i soffan med Harry intill mig. Han har gått Kvarntorpsrundan tillsammans med husse idag och den är lång och oj, vad han (Harry) har sovit efteråt!

 

Ja, så mycket på rad var det inte på bilden här ovanför. 

Men här .... 

I morgon ska jag skjutsa friherrinnan till vårdcentralen i Gullbrandstorp för borttagning av agrafferna och senare på eftermiddagen blir det middag tillsammans med Eva och den halvlånge. Ungefär så. 

Och i Ukraina krigas det och ännu inte utslagen Renfana finns i en vas här på rumsbordet och i Gokväll sitter underbare Martin Rörby och berättar om FN-skrapan i NY.

Dagens fönster ...

Måhända är madame annannan på besök i Skåne, ty idag kom ett fång fönster just därifrån. 

Här ser man hur fönstren i det säkerligen gamla huset är utbytta. Dessa ser nästan ut som våra, nja, inte riktigt och oj, vilken skillnad mot originalfönstren, tänker jag (som inte ens har sett dem!). Jag menar, originialen har nog varit aningen nättare. Eller finare, enligt mitt sätt att se det.

Tack snälla annannan! säger jag.

måndag 28 augusti 2023

Måndag i landet Halland ...

Vaknar än en gång "oriven" och förstår inte vad som händer i ens kropp och själ. Piggnar till allt eftersom. Ringer till friherrinnan och frågar om hon är sugen på halv-tolvkaffe med våfflor? 

Tänka sig, det är hon!  

Svänger förbi Hemköp och handlar grädde och lite annat som är på extrapris (och som vi ändå ska ha) och hämtar så upp madame Wattsgård, som försiktigt, försiktigt sätter sig på passagerarplatsen. 

Om jag säger att jag är livrädd att hon ska ramla, är det en underdrift.

Allt går bra. Vi sitter ute i solskenet (under den gröna parasollen) och det känns väldigt välbekant och detta är första gången sedan det ödesdigra fallet för tre veckor sedan, ja, som Lena lämnar hemmet, frånsett sjukhusvistelsen.

Några timmar senare blir det en sväng in till Halmstad. Pv har tid hos tandhygienisten (skräckens skräck) och jag tittar in hos 3 (mobiloperatören) med vanvettigt serviceminded ung man som tar emot och försöker hjälpa mig efter bästa förmåga och därefter upptäckter jag en drop-in-frisering i ett källarplan nära Nissan. Tittar in, får omedelbart klipptid och en kvinnlig frisörskeelev tar hand om min kalufs och fixar till det med den äran. Åh, hon är så rar. Mjuk på handen när hon masserar hårbotten (håret (tvättas) och är så lyhörd. Blundar jag är hon tyst .., tittar jag upp .., ja, då inleds ett samtal. Såna frisörskor tycker jag om! Billigt är det också: 300:-! 

 

Annat ..?

När jag för någon tid sedan fick vackra fönster från Tallin, fångade av  annannan, blev jag så peppad på just Tallin. 

Sedan, när jag tittat mig omkring ännu mera, föll jag pladask för något helt annat; nämligen Riga i Lettland! 

I våras Gdansk, nu Riga i slutet av september. Förra våren Berlin. 

Det här är hotellet vi ska bo på, "Monika Centrum Hotel" heter det. Först hade jag bokat ett annat hotell, beläget i Gamla Stan, men så läste jag recensionerna där många klagade på högljutt skrål från närliggande krogar och då erinrade jag mig skräcknätterna i Torekov i somras, då jag omöjligen kunde sova JUST på grund av högljudd musik och alla dessa berusade män vilka har en benägenhet att bli skräniga och kaxiga, då, när spriten intagits i alltför rikliga mängder. 

Det här hotellet ligger i diplomatkvarteren och är dyrare än det jag först bokade (men det må vara ... 3900 sv.kr för tre nätter, inklusive frukost), alltså 1300:- per natt, ungefär som Stationen i Ystad. Kanske mindre gemytligt område, men det må vara hänt. 

"Och tänk, vi har balkong, där kan vi sitta - eller stå - (ute i hällregnet, lika så gott att vara beredd ...) och blicka ut över världen!" säger jag till pv.

Och tack annannan för inspirationen .., det blev i alla fall ett baltiskt land!

Måndagsfönstret ...


"Ett litet fönster i Bunratty, där jag för en stund sedan stoppade för ett mellanmål."

/Kort och koncist skriver han, herr Bodin, just nu på holiday på Irland. 

Ett slott finns minsann i Bunratty - som för övrigt ligger i  nordvästra delen av landet - och det ser ut så här.  

Tack Bert! Omtänksamt av dig.

söndag 27 augusti 2023

Spridda skurar en morgon i slutet av augusti ....

* Älskar hårschamporeklamen med Henrik Lundqvist och den hunsade mannen (suveränt spelad av VEM ...?) som tvingas lyda herr Lundqvists order om att ta bort ordet "mjäll".  Så bra agerat av dem båda! 

(Glömmer för övrigt aldrig min tågresa från Halmstad till Ystad, då det i Ängelholm klev på några flickor vilka utbildade sig till frisörer. Efter en stunds resande skrattade flickorna och sa att det var ju rent otroligt att folk ännu använde sig av just det hårschampot (H&S) .., "det är ju f*n rena cykeloljan!" sa dom.)

* Beundrar storligen A Lennart Julin, expertkommentator nu under friidrotts-VM. Den mannen tycks vara ett levande orakel och under morgonens sändning av maratonloppet i Budapest, hann denne Julin - så där i förbifarten bara - berätta om landet Djiboutis historia.

* Lyssnade nu på morgonen till Vetenskapspodden. Programrubriken var "Flykten från nyheterna när kriser dominerar". Såå hörvärt!

 * Brukar nästan alltid lyssna till P1:s Naturmorgon. Igår sändes det från Bornholm .., och jag minns med glädje dagarna där i augusti 2015. Morgonen i Svaneke när jag öppnade altandörren och detta var vad jag såg .., svalor på rad och "småtjattret" och glädjen .., och jag slog mig ner på en stol av plast och bara tog in allt detta. Dagen därpå var dom borta.

 

* Minns också kyrkogården i Nexö - där den för mig okända Matilde  - gjort en så fin teckning till sin mormor som inte längre var i livet. 

* Idag är det verkligen söndag ("dagvill" är ett bra uttryck och stämmer ofta på mig) och pv gav sig vid åttatiden iväg på cykel till Harplinge och huset som fräschas upp utvändigt. Skönt för dem med solsken i stället för skyfall och åska.

* Och tänk, så glad man får vara för alla minnen, tänk, så trist när allt sådant faller ifrån (om det nu gör det). Alla möten med människor vilka satt avtryck i ens hjärta. All glädje man fått vara med om.

Söndagsfönstret ....fångat på en lördag.


Så här skriver avsändaren som är Maja i Tyresö. 

"Ett fönster idag, fabriksförsäljningen vid Gustavsbergs porslinsmuseum. 

Blå Blom och likadana, men utan blommor. 

Mycket folk, vi tittade på badrumsutställningen Ted och jag. " 

// Tack Maja! Så vänligt av dig att ta med håven.

lördag 26 augusti 2023

Lördag ...

Glädjen över att gräsmattan klipptes i förrgår! Nu ska det nämligen regna friskt under dagen. 


Vi lämnade en tredjedel av gräsmattan - den mot slänten - att få växa vilt och den här sommaren blev det mest styvmorsvioler och som på bilden - mängder med röllekor - som växer där. 

S o m  jag ler om morgnarna - då, när jag står vid köksfönstret och ordnar med frukosten - och ser herr eller fru Skata spatsera omkring bland allt det vita som når dem över huvudet!

Aldrig har jag väl tyckt så mycket om vanliga röllekor!


Det är inte mycket som blommar nu, så här i  slutet av augusti. 

Några solhattar .., en mörkt rosa höstanemon (hade hoppats på ljust rosa ...) och så ganska stora fång av blodormrot. 

Det är dessa som syns på bilden. Å, så kommer bra överens och å, så glad jag är att dom sprider sig! 

Här kan man få veta mer om dem. 

Det var den här rabatten (som vetter mot havet till) som jag tänkte skulle få sköta sig själv, ja, i mesta möjliga mån. 

Riktigt så kanske det inte blev, men nästan. Ormbunkarna sprider sig med vansinnig hastighet och har rötter som är hart när omöjliga att dra upp!

Att plantera dem, nej, det var en miss. Eller: jag borde ha hållit efter dem mera.

Lördagsfönstret … 


"Här kommer ett fönster från Järvsö och hotell Järvsöbaden. En pärla till ställe! Fem av fem stjärnor. 

Här var det så fint och pyntat. Innan vi packade ihop och åkte, så gick vi runt en liten tur bland salonger och små korridorer. 

Förresten, fönsterhåven har fångat ett gäng fönster till dig! Fler kommer, men nu ska vi åka vidare.

Turtlan."

//Tack! Ser fram emot nya leveranser. Hyllorna på lagret är nästan tomt, så det blir perfekt.

fredag 25 augusti 2023

Denna dagen ett liv ... 

 

Eller hur var det nu ...?

Det är en fredag i slutet av augusti och det känns som om sommaren har lagt in en spurt så här på slutet, nästan så man inte hinner med. 

Det blev en annorlunda sommar.

Inte på många år har segelbåten fått vila så ofta som den här sommaren, men å andra sidan har vi haft massor med besök och det har regnat och varit oväder, ja, allt går inte som man har tänkt sig. 

Hopefully kommer det en ny sommar. Nya planer. Nya sjökort.

Och idag ..? Pv agerar byggmästare i Harplinge, tillsammans med sin kusin Mats (hjälper Mats lillasyster Maria med huset) och jag tar Harry på lillrundan. Tar mig knappt hem. Vilar ut i trädgårdsstolen. 

Cyklar sedan ner till stranden och havet. Längtar efter ett bad.

Halvvägs framme möter jag Ecke, Britt och Britts rara systerdotter Marie. Hon är på sedvanligt sommarbesök och jag vet att det betyder så mycket för Britt som är moster.  Ecke tycks glad och uppåt, omgiven av dessa kvinnor som han tycker så mycket om och har känt så länge.

 Och så stranden. Räknar till 60-talet kanadagäss vilka simmar på såväl norra som södra sidan om skäret. 

Från lilla ön längre ut, hörs fiskmåsarnas skrik. Fortfarande syns en och annan sädesärla. Igår såg jag svalorna.

Ute till havs kör en liten motorbåt. 

Alldeles ensam är jag och jag ligger på rygg i vattnet och flyter .., och det är som om kraften återvänder och allt lägger sig till ro. 

Vattnet är ljummet. Mjukt och lent. Tala om att man är OMSLUTEN. Inga maneter.

Sol i väster, men mörka moln i öster. 

Cyklar hemåt. Duschar. Ger Harry mat. Fortsätter läsandet av P-O Enquists bok "Ett annat liv". Harry ligger intill mig. Gör middag till mig själv, men det blir inte gott - nåja - jag blir mätt. 

Får sms från min systerdotter i Skåne. Deras hund Samba är sjuk och har fått dropp. Det är deras fjärde dalmantiner och jag vågar knappt tänka tanken om hon är inne på sluttampen, ty Samba är som ett andra barn för min äldsta syster, hon som om en vecka fyller 82 år.

Dagens fönster ...


.. fångades i flykten under båtturen på Göta Kanal. 

Om jag minns rätt gick färden från Sjötorp till Töreboda och så skulle det bli buss till utgångspunkten, ja, från slutmålet. 

Härligt! en sådan tripp hade jag gärna varit med på!

Återigen TACK Bodil!

torsdag 24 augusti 2023

Lättnad .... 

Börjar med detta, som verkligen gjorde mig så omåttligt glad! Det är nu nästan 2 1/2 år sedan jag drabbades av covid och var så sjuk. 

Jag kan helt ärligt säga att sedan dess fungerar inte alls min kropp som tidigare. Blir fortfarande kopiöst andfådd vid minsta uppförsbacke, ibland behövs inte ens en sådan. 

 Somliga dagar kan jag gå ner till havet och till hamnen utan bekymmer .., nästa dag - noll ork -. Nåväl, detta har jag väl lärt mig att leva med och det går bra ändå. 

Men .., det som verkligen har varit svårt, är mitt förändrade luktsinne. Nej, jag har inte förlorat luktsinnet, det har förändrats helt. Helt plötsligt kan jag känna de mest underliga dofter .., från stickande typ-aceton .., till att jag tycker att pv luktar illa. Det är ju hemskt. 

Och jag har sagt till honom att "men du kan ju inte åka till skolan och lukta så här .., tänk, om någon elev klagar eller någon arbetskamrat!" 

Ni kan ju tänka er hur roligt det har varit för honom. För mig är det helt verkligt. Det händer att jag liksom nosar på honom .., och tänker att han kanske inte har duschat, men vet ju att ingen människa som jag känner är mer renlig, än just den mannen. 

Igår - av en händelse - letade jag på nätet efter detta med förändrat luktsinne. Höll på att ramla baklänges när jag läste det inringade! Nu kan jag kanske släppa det hela .., jag inser ju att det är i min hjärna det har blivit något vajsing. 



Dahlior har aldrig funnits i våra (eller mina) rabatter, aldrig någonsin, men nog är dessa blommor helt underbart vackra!

Vilket naturens underverk!

Den här madamen växte i pv:s kusin Marias rabatt, tillsammans med stora sjok av höstanemoner! 

Rensade i vår rabatt närmast ytterdörren, fyllde på med jord och rafsade bort humle som tar sig in överallt och snurrar in andra växter. 

Ormbunkarna som är så fina på våren, börjar nu tappa styrfarten, precis som daggkåpan. Men pv:s Ingrid Bergman-ros har nya knoppar och kanske kan han få njuta av utslagna rosor till sin födelsedag den 1:a september. 

Sist av allt idag blev det ett besök i Skallkroken. Pv hade glömt sin dosett i båten och jag var sugen på ett bad. Det blev ett bad - för oss båda - men vattnet var grumligt och var inte alls lika fint som igår. Duschade med hjälp av den vattenslang som finns på bryggan - iskallt vatten - men det gick bra.

Dagens fönster ...

 

Så här skriver avsändaren: 

"Hej Elisabet! Hoppas du har en fantastik sommar. Jag njuter av min sista semesterdag. Har haft drygt en vecka ledigt och en sagolik tur med vädret!

När jag fotade den häftiga Amaranten här fick jag se att det kom med några fönster i bakgrunden och kom då att tänka på dig. 

Kram//Elisabet."

Och då säger jag .., tack Elisabet! Så omtänksamt av dig!

onsdag 23 augusti 2023

Oväntat - eller inte -.

Så har Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin omkommit i en flygolycka utanför Moskva.

Tänka sig, så lämpligt. 

Förmodar att president Putin nu lutar  sig tillbaka i någon fåtölj och känner sig nöjd.

Överstelöjtnant Johan Huovinen säger så här, enligt vad jag läser i Dagens Nyheter:  

– Det var som jag sa efter Wagnergruppens kupp vid midsommar. Prigozjin kommer inte att leva länge till. De kommer aldrig att glömma det. Då städar man upp, det är så Ryssland fungerar. De som ger sig på makten kommer antingen att förgiftas, som Navalnyj, eller skjutas. Utmana aldrig makten i Ryssland.

Nionde och tolfte september ....


Lördagen den 9:e stundar surströmmingskalas här hos oss och alternativ mat finns till den som inte tycker att fermenterad fisk är något att stå efter. Pv till exempel. 

Kanske kan gravad lax eller någon slags paj duga? 

Som synes tyckte nog Harry - då mycket ung - att det i alla fall doftade gott .., han verkar slicka sig om nosen. 



 

Den 12:e samma månad - en tisdag - då ska jag  besöka Halmstad Teater och lyssna till SR:s korrespondenter Johan Bergendorff (Global hälsa) och Daniela Marquardt (stationerad i Berlin). 

Fattade jag det rätt, kommer Daniela att avlösas av Caroline Salzinger, nuvarande programledaren för Europapodden och en alldeles förträfflig sådan! 

Hon, i sin tur, blir avlöst av Claes Aronsson som varit föräldraledig, tror jag.

Dagens fönster ...


Mest hela tiden från Karlstad satt jag och halvsov i bilen. 

Trött och förkyld. 

Men när vi passerade Överlida råkade jag vara vaken och hoppade nästan till! 

Bad pv att vända om och jag älskar att han gör det utan besvär och så klev jag ur och tog några bilder. 

Bensinstationen heter "Hos Rolf".  










Och så här ser det ut på gården. Är det inte härligt, så säg? Vi hade en Gulfmack hemma i Malå, den stod på gaveln av Brännströms Järn & Sportaffär som låg längs Storgatan. Ägaren till butiken var Mauritz Brännström, en gång Vasaloppsvinnare och pappas bästa vän. Mauritz fru Gunborg arbetade också i butiken och där inne doftade det läder (från alla hundkoppel som hängde på rad) och på väggen satt ett uppstoppat älghuvud; alltså med hår och allt. 

Tre pallar med galonsitsar stod framför disken och där - på eftermiddagarna - satt jaktintresserade män i samhället och pratade om den där stora, granna älgen som kanske gick dem förbi. Det hände mer än en gång att mamma bad mig cykla till affären för att påminna pappa Ivar om att middagen stod och väntade på bordet.

Bilden blev rörig med bänkarna i bakgrunden, men jag tycker ändå om den. 

Och jag tänkte att i alla fall den övre, borde vara nånting för Walkaboutsweden och hennes inte alls vanlige man. I Överlida finns alltså denna mack. Och ellem: visst var det så att vi passerade Kristinehamn (jag satt och googlad på staden när vi fastnade i en evighetslång kö, på grund av en bilolycka), men vi körde aldrig in i själva staden.

Tycker så mycket om skylten, som påminner mig om en annan skylt. 


Den här, fångad av sonen Anders.