Foto: ja, inte mamman i alla fall .. kanske pappan eller Karin. |
Det är inte ofta man är bjuden på sjuttioårskalas, men så var det i helgen!
AP fyllde fyrtio i maj och Anders trettio i början av juli och nu slog dom ihop det hela och så blev det gemensamt firande ute på Ekerö eller Färingsö, jag vet aldrig riktigt säkert.
Efter att först ha hämtat upp barnens faster Eleonor i Alingsås, åkte vi så upp på lördagmorgonen.
Vid sex-sjutiden på kvällen började kalaset och oj, så trevligt det blev!
Det blev tipspromenad med frågor om respektive jubilar .., vinprovning (två olika sorter, ett dubbelt så dyrt som det andra, nu skulle man gissa vilken som var vilken), där var två glas med vatten - ett kranvatten, ett stilla vatten på flaska - vilken var vilken ..., ja, såna grejer och himla roligt var det.
Vi var uppdelade i två lag, så det gällde att kämpa väl!
När klockan var kring två på natten, då gick somliga i säng - i varje fall vi som varit uppe sen halv sex på morgonen - andra kämpade ett bra tag till .., och dagen därpå var det inte enbart Nelly som var trött och utslagen.
Tidigt söndagmorgon tog pv, min f.d. svägerska Eleonor och jag själv buss, tåg och tunnelbana in till stan och så köptes det biljett till båten Storskär, med vilken vi skulle ta oss till Finnhamn, långt ut i skärgården.
Att i någon timmes tid stå vid kajen och köa i nästan trettio graders värme - i väntan på att få gå ombord - oj, så svettigt det var! Men sen, väl ombord .., hjälp, så ljuvligt!
Och vi satt där i solskenet och njöt av vinden ..., såg sommarstugor ligga nära vattnet ., stora och små människor som badade eller hoppade i från klippor .., andra som vinkade .., där var segelbåtar och motorbåtar och här och där nån jetski och där var blå himmel och solsken ..., helt fantastiskt!
Här sitter vi, svägerskan och jag själv.
Vi hade kaffe i termos och torra kanelbullar, men på hemvägen åt vi middag i lilla salongen, ja, på båten.
I en och en halv timme hade vi paus från båtlivet.
Vad gör man då?
Tja, man simmar omkring lite och dyker och har sig, medan svägerskan säger att "nä, jag har ingen lust att bada, jag sitter här och tittar på!"
Och pv, som dagen till ära badade, sträckte ut på klipphällen och sa ..."ja, sämre kan man ju faktiskt ha det, men inte så mycket sämre ...", och så loooog han.
Så lycklig han var över att ha kommit ut på sjön.
"Titta, där är en Shipman!"
"Titta, där är en .....!" sa han och pekade på olika båttyper som vi passerade.
"Jaha ja ...", sa svägerskan och jag själv.
Hör ni fiskmåsarna?
Och så hem igen.
Vi klev ombord halv tolv på söndagen och kom åter till Stockholm vid sjutiden på kvällen.
Då såg det ut så här.
Och vi såg slänggungorna på Gröna Lund där själva gungorna nästan nådde till himlen och vi sa - unisont - att aldrig i livet!
Egentligen hade jag jobbardag igår måndag, men eftersom jag tog Elins torsdagspass, så tog hon min gårdag och det blev ju som bäst bara! Först frukost tillsammans med Anders och Maja som stannat kvar nån dag extra, sen ett dopp i Mälaren (hundarna också, som fick hoppa in i bilen våta som dom var, för att hålla sig svala ...) och så tog pv sikte på Hajstorp och slussen där, så dit åkte vi.
Då blev det kaffe och fika igen (ett fasligt fikande) och solen flödade och intill oss låg en segelbåt med tysk flagga och en liten pincher skällde ut Nelly som inte brydde sig det minsta.
Och plötsligt, medan vi stod där och tittade på hur kanalen fylldes med vatten, kom en kvinna fram och undrade om jag möjligen hade arbetat som kassörska i nån affär i fjällvärlden?
Nej, det har jag ju inte gjort, om man nu inte räknar Malå till fjällvärlden och det gör vi inte.
"Jag arbetar i en butik i Haverdal, i Halland ...", sa jag och då föll poletten på plats.
"Jaa! Ja, men så är det ju, vi har handlat i den affären för några år sedan och då pratade du med min man som är från Åsele, det var han som kände igen dig när ni nu gick förbi, ni hade pratat om var han kom ifrån ...", sa kvinnan och log och så pekade hon på maken och han smajlade han med och det var ju bara så otroligt alltsammans.
Alldeles intill kanalen finns - förutom två pluttiga vandrarhem - en hantverksbod, mer som en gammal lada fylld med just hantverk.
Sååå fint där var!
Jag må vara landets sämsta shoppare, men se när det kommer till keramik och just skålar - som inte är översållade av dekor - då faller jag pladask!
Det gjorde jag också i Hantverksboden i Hajstorp!
En liten, liten skål, perfekt till morgonyoghurten!
Kanske är det just Marianne som gjort den fina skålen; hon syns på bilden om man klickar på länken här ovanför.
Ja, sen gav vi oss av hemåt.
Ösregn, för att inte tala om skyfall innan vi kom till Alingsås .., så blev vi bjudna på middag hos svägerskans goda vänner (som bodde här tillsammans med henne när vi var i England/Skottland) och hundarna skuttade omkring på gräsmattan (t.om Nelly!) och jag slängde tvätt i maskinen .., och så stööööp vi mer eller mindre i säng.
En på alla sätt och vis underbar helg är tillända.
Tack! vill man säga.