tisdag 11 februari 2014

"Vi ringer upp klockan tio och femton ....".


Och så tar jag tag i eländet och ringer ortopedmottagningen, i akt och mening att få ett hum om när och var ..., och kanske mest för att underlätta för den som ska göra schemat i affären.

Kvinnan som svarar låter bestämd och säger att det är ont om tider .., just nu planeras för vecka 11 och 12, men nu var det ju så att jag gärna hade velat ha en alldeles särskild kirurg till den där knäoperationen och då, säger den bestämda damen, då kan det ta hur lång tid som helst, för han tar sig mest an särskilt knepiga fall, när det blivit infektioner och sånt.

Aj, aj.

En gång hörde jag ett radioinslag där Parnevik låtsades vara Olof Palme och Palme skulle då sitta i en radiostudio och svara på frågor från svenska folket. Det började med att endast dom som bodde i 08-området skulle få ringa, men ingen hörde av sig ..., och då säger programledaren att alla som bor i Stockholm och Göteborg får nu ringa .. ,men samma eländiga resultat och till slut så får hela Sverige ringa!

Ungefär så kände jag det, med det här samtalet med bestämda damen.
För till sist sa jag .., "ja, ja, men ta nån annan kirurg då .., dom må väl ändå vara utbildade och kunna sin sak ...?"

Nu är det bara att vänta och se.
Blir det inte vecka 11 eller 12, så kanske i april?
Från Eva i Tyresö ...


... kommer ett urklipp via rymden.

Och jag ler.
På frukostbrickan ....

Jag läste och loooooog.
Och tänkte att Sven borde bli krönikör i någon stor tidning, så där så fler finge ta del av hans filuriga tankar!

Och i Frankrike berättar Monet ömsint om sin mamma.
En riktig krutgumma!

Vad man än kan säga om Rexxie (t.ex att han är så snäll och inte minst: mästerlig på att snabbt plocka fram information av alla de slag!), så är han i alla fall inte den som ägnar särskilt många av årets timmar på att författa inlägg till sin blogg.
"Jag skriver mest när det har hänt nåt", sa han en gång .., och jag fick lite dåligt samvete, för jag skriver ju jämt och ständigt och här händer ju nästan aldrig nånting.
Nåväl .., nu har Rexxie i alla slagit till!
Nu har det hänt grejer!

Kort och kärnfullt .., en mästarinna i konsten att sammanfatta!

Madamen i Portugal, hon skriver ofta om sitt arbete som forskare och om mycket annat också, förstås. Stortankar och småtankar.
Om katten, om Skåne och om maken som varit ute på galej.
Om Jills veranda och saknaden av Cilla Ingvars sätt att tala, t.ex.
Alltid läsvärt!

Stefan, som kämpar med sin cancer, han tänker på Figge. 

Mitt inne i storskogen i Dalarna, där bor den rara Solveig från Arjeplog.
Vilken kreativ människa hon ändå är!
Titta bara på hennes bildspel! 
Och glöm inte att läsa den här - i mina ögon - ljuvliga dikten som handlar om februari!

I Göteborg har den STORARTADE Ruta Ett upplevt att detta att höja blodtrycket, det kan man minsann göra utan piller, det räcker bara att man inte är på samma våglängd som den man sitter och pratar med. Att man tycker att någon har fel!  Så .., nu jäsiken blir det andra bullar av; dvs, inga bullar alls.
Lycka till, Ann!

Sist av allt - eftersom det känns aningen kyligt ute idag - tar jag ett skutt till madamen som alltid - och då menar jag  a l l t i d  - tar så fina bilder och berättar om sin vardag någon helt annanstans.
Här är hon.




Dagens fönster ...


Här kommer ett fönster som jag tog i somras i solnedgången nära dig. 
Hos min syster i deras nybyggda hus i Förslöv nära Båstad. 
Fin känsla!
 
Kram från Monet

måndag 10 februari 2014

En glädjekälla ....


Alla dessa ljuvliga tulpaner ....!
Det bästa för en mormor i Tyresö ...


Rolig barnvakt!
Vår lilla Karin 2,5 år dansar.
Hon är så intensiv och så oerhört energisk och krävande
men samtidigt ett riktigt underverk.
Ni skulle sett henne röra ihop plättsmet! 
Hon visste vad vi skulle ha i den
och hon krossade ägg och vispade utan spill!
Sedan åt hon mer än tre laggar = 21 plättar!!!
Sånt borde alla få vara med om!

Kram från Eva i Tyresö
Dagens fönster ...


fågelkvitter
en porlande bäck
vattensank mark
plask!
doft av jord
och mylla
havet
skum
svanar
sand
fotspår
ännu mera fågelkvitter
morgontidning
tacksamhet


Det bästa för Lena i Gävle ...



Hej, nu är jag nog sent ute (elisabet säger: ja, Lenas bidrag kom när vi precis var klara med dragningen och hade skickat iväg filmen till Youtube, nu får hon vara först ute i den här vevan ..), men jag chansar, har varit på en 3-dagars tur till Tallin med goda vänner.


Vi har bussar här i Gävle som kör oss till Stockholm och Värtahamnen, så det är bara att följa med, bor på båten och äter god mat. 

Rundtur i  Tallin, alltid trevligt, har varit där några gånger förut, sen lite shopping och restaurangbesök. Kul med lite småutflykter ibland, vi har regnväder här i Gävle och snön har försvunnit, så nu kan jag cykla igen och det gillar jag.

Kram från Lena i Gävle

// Tänker ni besöka Tallin, så finns här tips på caféer. 

"Tallin på måndagar" .... här finns förslag på vad man kan göra!

söndag 9 februari 2014

Grattis till vinnarna! 



Det är mycket hundar i filmen, men det får ni ta ,-)
Snart vankas dragning ...


Och tänk, att det som fyller oss med värme och glädje, det kan vara sååå många olika saker!

Eva på Frösön hade köpt ny vinterkappa och träffat goda vänner som hon inte sett på länge.

Monet i Frankrike gladdes åt att påskiljorna nu tittat upp i rabatten!

I Mantorp var Anne på gränsen till lycklig över två små påsar med chili!

Eva i Tyresö hade varit på loppmarknad och köpt en häst och en dator, allt i det mindre formatet.

I Göteborg hade Ann nu äntligen hittat tillbaka till nattsömnen och tala om  l y c k a!

Gunnar i Jämtland, han som så ihärdigt knorrat över vinter och kyla, fick äntligen sitt lystmäte när solen tittade fram .., ja, då kokade han choklad och bredde mackor och så gick han ner på isen och satte sig och bara  n j ö t.

Turtlan i Karlstad, hennes glädje handlade om att pojkvännen M - egen företagare med osäkra inkomster -, nu fått fast anställning, månadslön och hela rubbet! Plötsligt ser allt ljust ut!

Och så här berättar ellem om sin glädje:
 
"Det som gladde mig mycket denna vecka var ett besök hos en gammal kvinna som nyss flyttat in på ett äldreboende. Hon var tidigare undernärd och uttorkad och fick då hemtjänst. Detta fungerade inte så bra av olika skäl. Sista gången jag hälsade på i hennes hem, orkade hon nästan inte gå och ville inte prata. Förmodligen trodde hon det var mitt i natten för hon var inte klädd. 
 
Nu, knappt tre veckor senare, var hon som den person jag känt i många år. Minst 5 år yngre! Pigg och intresserad.  Så gick vi den runda i korridorerna som hon nu går varje dag. Med ganska raska steg och med stöd av rollatorn. 
 
När jag gick därifrån gick hon inte och la sig som hon brukat utan fortsatte ut i dagrummet. 
Åh, så glad och lättade jag kände mig!"
 
Min egen glädje ..., det var snödropparna som tittat fram i rabatten!
Dagens fönster ...


... finns i ett gult hus på en kulle, allt uti det fagra landet Halland.

(Och som synes har Meja anpasat mig alldeles förträffligt ..., helst vill hon ligga nära-nära pv, men det går väl an med harry också).

lördag 8 februari 2014

Det bästa för ellem från Skellefteå ...

Hej!
 
Det som gladde mig mycket denna vecka var ett besök hos en gammal kvinna som nyss flyttat in på ett äldreboende. Hon  var undernärd och uttorkad och fick då hemtjänst. Detta fungerade inte så bra av olika skäl. Sista gången jag hälsade på i hennes hem orkade hon nästan inte gå och ville inte prata. Förmodligen trodde hon det var mitt i natten för hon var inte klädd. 
 
Nu, knappt tre veckor senare var hon som den person jag känt i många år. Minst 5 år yngre! Pigg och intresserad.  Så gick vi den runda i korridorerna som hon nu går varje dag. Med ganska raska steg och stöd av rollatorn. 
 
När jag gick därifrån gick hon inte och la sig som hon brukat utan fortsatte ut i dagrummet. 
Åh, så glad och lättade jag kände mig! ellem
Vågar man inte titta ...

Tack du rara Eva i Tyresö!

... på skiathlon där Charlotte Kalla är i ledningen just nu, så kan ju alltid visa vad som kom med posten och som ska planteras till veckan.

Och snart bär det iväg till affären.
Nu stundar fyra dagars arbete, en ledig och så två arbetsdagar och därefter ledig helg.
Ja, ja .., jag vet, man ska leva i nuet ,-)

Två veckor kvar bara tills det bär iväg till Sälen!
Och i morgon middag på Fridolfs i stan, tillsammans med arbetskamraterna och självaste hedersgästen - hon som numera kan titulera sig friherinna -.
Mitt eget bästa ...


Det var för tjugo minuter sedan kanske .. jag hade just fyllt på frön till småfåglarna och skulle gå in, när jag - till min glädje och förvåning - upptäckte små, små klungor av snödroppar mot söderväggen!

Vilken glädje!

Det bästa för Monet i Frankrike ...


Veckans bästa är att de första påsklijorna dyker upp bland lavendeln!
Det är vår i Provenceluften.

Monet.
Lördagsfönstret ...


... finns i Ystad och jag såg det genom mitt fönster.

Det var i samma hus som Möllers bageri fanns.

Och finns.
Någon fler som vill vara med ...?

Imorgon är det nämligen dragning i evighetslotteriet.

Mejla glädjen till bisse151@gmail.com, så är du med i byttan.

Välkommen!

fredag 7 februari 2014

Det bästa för Eva i Tyresö ...


En härlig förmiddag med dottern.
Vi var på loppis och vi pratade och här är två av mina fynd! En häst till Linnea som älskar hästar och en dator till min systers dockskåp! Ett par kronor för fynden!  

Kramar!
Nu till träningen!!!

Eva
Vid Solhaga bageri ...


Eller utanför.
På bordet.
Dagens fönster ...


Utsikt genom bilrutan ..., jag har parkerat utanför Coop i Getinge .., har just handlat klart för frukostfikat tillsammans med den nyblivna pensionären (tillika f.d. arbetskamraten) och ska ge mig av, då det visar sig att bilen har avlidit.

Stendöd är den.

I ett par veckors tid har jag tyckt mig ana att bilen låter annorlunda vid start, men pv har sagt att näää, inte är det nåt sånt inte.
Nu finns det i alla fall inte minsta lilla ström kvar till att starta bilen.

Det är såna gånger man önskar att man hade bott kvar i Malå, så där så man bara hade kunnat lämna bilen och gå hem till sig, men nu är det inte så, nu är jag en mil hemifrån och jag sitter med min Iphone i handen och fingrar förstrött .., funderar vem jag ska ringa till?
Vem ska kunna hjälpa mig?

Så slår jag en signal till A-M (ännu en arbetskamrat) som bor några kilometer därifrån och hennes man säger att "gå ner till Statoil, dom är bra och hjälper dig säkert".

Så det gör jag.


Där inne i verkstaden står fyra bilar som ska repareras och i ett pyttelitet kontor sitter en kvinna bakom disken och jag berättar vad som har hänt och hon säger att just nu är det fikapaus, men hon ska fråga om någon av karlarna kan tänka sig att bistå en bedrövad västerbottensmadame i nöd?

Och efter en kvart så dyker en man i 40-årsåldern upp.

"Jadå, visst ska vi hjälpa dig!" säger han och så åker vi till parkeringen där den stendöda bilen står (harry sitter i baksätet och tycks förvånad ...) och med hjälp av nånting som liknar en hjärtstartare, en defibrillator, får han igång bilen.

"Om du vill kan vi kolla hur det är ställt med batteriet ..?" säger mannen och så blir det nytt besök i verkstaden och det visar sig att batteriet behöver bytas ut ..., det är ett originalbatteri från 2007 och inte mycket till kräm i det inte, så någon åker och hämtar ett nytt batteri som sedan sätts på plats och harry blir glad av att se nån som kanske är en ny husse som sitter i framsätet och testar bilen .., och han nosar verkstadskillen i nacken och viftar så glatt på svansen!


I själva verkstaden råder mer ordning och reda än i mitt eget hem och jag säger till en av bilmekanikerna att jag tror att nog pv skulle behöva gå en kurs i hur man förvarar sina verktyg .., och då ler mannen och säger att så säger nästan alla kunderna, ja, men här i verkstaden måste verkligen  allt vara på rätt plats.

Jag tänker att det liknar en akutmottagning eller en operationssal.

Efter en stund är bilen fixad, jag har betalat 1200 kronor för alltsammans och är överlycklig ..., svänger återigen förbi Coop och köper en gräddtårta till den otroligt serviceinrikade personalen som var så hjälpsam och sen åker jag hemåt och bilen går som ett spjut.

Just så var det.