Och stort tack ....

Ni är bara för underbara!
Tänk, så mycket glädje vi delade den här veckan - men på olika sätt -!

Någon - Anne i Mantorp  - har sett en film som ska diskuteras .., Ulrika har fått en namnskylt som betyder mycket .., Ann i Göteborg har suttit hos tandläkaren och lyssnat till ACDC i hörlurarna, allt medan hon bett tandläkaren koncentrera sig på jobbet, nej, hon behöver inte berätta precis allting om vad som ska ske.

Eva på Frösön har varit på utflykt med anledning av den dagbok hon läst, den som Evas svärmors mamma skrivit, hon, som var lärarinna i Jämtland.
I Dalarna har Kerstin haft stor glädje av barnbarnet som har på sig tröjan som Kerstin sytt - den med alla sorters fordon på tyget -! Och friherrinnan, hon har badat i havet och glatt sig åt före detta kunder som talat om hur mycket dom saknar henne.

I Borås, där har Barbro Danninger njutit av stick-konst! Ja, hon njuter av all möjlig konst, den kvinnan!
Och själv kände jag hjärtevärme när jag såg grannens pytterabatt och Babsan i Uppsala har, efter en trist sommar, givit sig av till varmare breddgrader! Stor lycka!

Tack snälla som hakade på! Ja, det var ju egentligen ni själva som kom med förslaget och jag tänkte att vi blir väl bara två, tre stycken! Det blev vi inte.

Kram härifrån!

Det allra, allra bästa för mig själv ...

.... det var lillflickan som kom till kassan i eftermiddag och var så innerligt pratglad.

Hon berättade att om två veckor skulle hon minsann fylla fyra år, hon skulle ha kalas och få många presenter och hon berättade allt möjligt och dom som stod i kön bakom log allesammans.

Den lilla fröken, hon gjorde mitt hjärta så varmt, så varmt!

// Det bästa för Kerstin i Dalarna ...

Det bästa i veckan var att träffa barnbarnet J igår ♡

Tiden går så fort och fast jag träffar honom ofta och pratar i telefon eller via Messenger med video så har han lärt sig mycket nytt när vi ses "på riktigt ".

Pratar, pratar och river fram massor av grejer i köket och sin del av vardagsrummet. 

Igår bakade vi sockerkaka i en av formarna

Idag däremot blir det lugnt - reserv-reserv-orken tog slut igår så nu samlar jag ny till nästa barnbarnsträff ♡

Kram Kerstin i Dalarna

// Det bästa för Ulrika i Närke ...

Veckans allra bästa, det var att vi fick ha lille Alfred hos oss över helgen. :-)

Alfred är Andreas (min äldste son) och Nathalies hund, han är ljuuuuvlig!

Annat som varit riktigt bra den här veckan:
Min namnskylt som kom i måndags. Det är för mig långt mer än "bara" en skylt.
Jag är så glad för mitt jobb. Fantastiska arbetskamrater och arbetsuppgifter som verkligen gör gott. Dessutom tacksamheten för att jag än så länge kan arbeta.

// Det bästa för Barbro i Uppsala ...

Det bästa denna vecka var att få gå morgonpromenad i ett härligt Port de Pollenca.
Som jag längtat efter denna resa
Efter en trist och allmänt kass sommar.

Kram Babsan😘

// Mitt eget bästa ....

Det var nog utan tvekan att kapten Lintott - Emil - blivit piggare och t.om umgåtts med sina kompisar. Så mycket oro som vi har känt över hans proppar!

Besöket på Lilla Napoli i Falkenberg var också så himla trevligt!
Tillsammansglädje .., å, det betyder mycket!

USA-podden .., skänker mig alltid glädje!

Och den lilla rabatten hos grannarna.
Igår på jobbet kom mannen i huset och handlade och jag berättade om all glädje som dom här lite gladlynta blommorna skänker!

"Det är helt och hållet min fru som sköter om det där!" sa han leende.

// Och det bästa för friherrinnan ...

Det bästa denna veckan var när jag var på Hemköp och handlade.
Jag träffade många gamla kunder som kom fram och kramade om mig och berättade hur mycket dom saknar mig där.
Det kändes så härligt!

Nästa var nog det härliga kvällsbadet i veckan.

// Det bästa för Ann i Göteborg ....

Hej söta du!

Det låter kanske konstigt, men det bästa den här veckan hittills var tandläkarbesöket i onsdags.

Jag har en tandläkare, som är så lätt på handen och som har en ny tandsköterska, som är såååå duktig på att lägga bedövning.

Dagens besök gällde en förberedelse till en krona och det är sannerligen ingen kul behandling, MEN vi har en överenskommelse Elisabeth (ja, din namne) och jag;

Jag säger till henne att hon inte behöver berätta allt hon gör, (vilket hon annars gör väldigt pedagogiskt) utan jag proppar in mina hörlurar och lyssnar på musik och hon jobbar på.



Så där ligger jag i tandläkarstolen, men kraftig bedövning, som sköterskan lagt med silkestass, men AC/DC i öronen och hon borrar och petar och står i. Hon tecknar till mig när hon behöver fråga mig nåt eller säga till att jag ska bita ihop  och till slut är det klart.

Ingen direkt njutning, men närapå....

Ett STORARTAT besök!

Det bästa för Barbro D .....

Hej!

Idag så stod jag en stund och tittade på alla textila bidrag som kom in till Borås gatukonstfestival No Limit, som avslutades för drygt en vecka sedan.

Jag tror temat var "Flower Power" och deltagarna skulle tillverka rutor (i valfri handarbetsteknik) i storlek 12x12 cm eller 24x24 cm.

När rutorna anlände till de ansvariga, så satte de igång med att sy samman dem till mycket större rutor. Sedan under pågående festival så kläddes en av broarna över Viskan in, så att båda sidornas räcken/galler täcktes av textilkonst.

Som boråsare är jag så tacksam för allt jobb som så många har lagt ner på detta. ♥

Det som är extra kul (som idag) är att konstverken skapar små fina möten - människor emellan.

När man står och tittar och kanske även fotograferar, så får man ett gemensamt samtalsämne och det blir lätt att växla några ord med de andra som också stannar upp.

Här en utav alla hundratals bidrag, och jag tycker det passar bra in på din tanke om det där som gör hjärtat varmt och/eller gör en glad. 

Get Happy - Speak Your Yarn!

Varma hälsningar/Barbro D

Det bästa för Eva på Frösön ....

Vad roligt att få skicka veckans bästa till dig igen.


Det bästa för mig var söndagens utflykt till Offerdalsbygden. Jag har läst delar av min svärmors mammas dagbok, med början 1912 när hon började lärarinneseminariet i Östersund. Så poetiskt skrivet med många tunga tankar och ensamhet. Hon beskriver sin tid som ung, färdig lärarinna i en liten by som heter Enarsvedjan. Så mycket ensamhet.

Jag blev nyfiken och åkte dit tillsammans med ena dottern och sonen. Vi fick en fin dag med besök
på fler ställen än denna by. Jag träffade på en man i Enarsvedjan (jag såg honom ute på sin gård och stannade bilen för att prata med honom), han och någon fler höll just på att forska lite kring byn och han hade nyss läst om Ingeborg, kvinnan vars dagbok jag hade läst. Han hade läst att hon varit lärarinna i byns skola, som nu var riven. Tänk vilket sammanträffande!
Här följer några bilder från dagen.

1. Landösjön (bilden här ovanför) den fick man åka över med någon slags färja eller gå över isen under vintern ända fram till 1923 då väg byggdes till byn.

2. Ett gammalt hus bredvid där skolan en gång stod. Kanhända detta fanns där 1914.

3. Vi åkte vidare till Rönnöfors, en liten by där det en gång i tiden utvanns malm.
 Bild från ruinen av smedjan.

4. Sista bilden från Gärdesån, en liten oas mitt i skogen. Och naturen glödde av alla höstfärger.


Kram Eva

// Det bästa för Anne i Mantorp .... 

Hej!
Så roligt det ska bli att få läsa om allas "bästa".
Här kommer mitt bidrag som är att filmklubben på biblioteket har dragit igång igen. Igår var det premiär med filmen Stekta gröna tomater ..... som är en av mina favoritfilmer.




Efter filmen bjuder biblioteket på fika som alltid består av kaffe/te och härliga ostmackor.
Och till det så snackar vi om filmen.

Jag älskar dom här kvällarna med mysiga bekanta på bibblan.

Kram/Anne i Mantorp

Dagens fönster ....

"Varit hemma hos en granne ikväll och då fastnade detta i fönsterhåven. :-)"

Så skriver Ulrika och jag säger tack snälla!

Idag ....

Lillrundan med harry (nelly låg och sov) och vid Lilla Stensjö ser det ut så här.
Det är där flera, flera tusen höns går fritt och så ett antal ivrigt galande tuppar som håller låda mest hela dagarna.
Jag tycker om hönskackel och tupparnas galande; det är ju naturliga ljud .., man blir nästan jordad mentalt.

Upptäckte två hönor som sluppit ut och gick lite för sig själv, utanför el-stängslet (längst på stängslet finns eltråd). Undrar om dom känner sig fria eller om dom också skulle vilja komma in i det enorma hönshuset när det blir mörkt och kväll?

Alldeles i början av Ejdervägen, i det vita huset som en gång var blått, bor ett medelålders par.
Mannen i huset är egentligen från Grekland.
Ååå, så fint dom börjar ha på sin tomt!

Där är stora krukor med blommor .., där är en spaljé som nog inspirerat fler än en granne och vid gärsgården finns den här lilla vildvuxna rabatten som jag visat förut och som jag tycker så mycket om.

Alltid är det så, tycker jag, att det enkla är det allra bästa.

Så lite jag visste ....

Lyssnade igårkväll till USA-podden som ju är något av det bästa jag vet.

Där förklarades på ett bra sätt (tycker jag) hur Obamacare fungerar, eller rättare sagt, inte fungerar.

Om detta hade jag noll koll på och det var så otroligt intressant.

Här en länk till programmet, om någon känner för att lyssna.

// Ps. Och tänk, om det kunde dyka upp sånt som Kinapodden, Rysslandspodden etc, hur underbart skulle inte det vara! Det här att få ta del av andra människors tankar och åsikter, det är så vanvettigt intressant! Ds.

Det bästa nu på söndag ....

Då, när det begav sig, avsnitt 2. Tejpen kom från Portugal och annannan.

Och det allra första bidraget anlände igår!
Tack för det!
Nu ligger det och väntar på andra glädjekamrater.

Tänk på att det behöver inte vara bara en enda sak som gjorde hjärtat varmt, det kan vara flera.
Bara så ni vet.

Dagens fönster och fyra pizzor ...

... finns på Halmstadvägen i Falkenberg och tillhör pizzerian Lilla Napoli.
Där var vi igårkväll, tillsammans med Eva från Tyresö och hennes Långe Man.

Jo, dom hade - liksom vi själva - sett SVT-programmet "Landgång" - där kocken Paul Svensson ska lära sig att baka napoletanska pizzor och det allra första försöket, ja, det var just hos pizzabagaren i Falkenberg. Här är länken till just det programmet, som tar sin början på Lilla Napoli!

Om man skulle definiera ordet spartanskt, då kunde man visa bilder på Lilla Napoli. 
Närmsta granne är Mekonomen och själva entrén liknar mest en grillbar/korvkiosk och så finns där ett "partytält" med långbord och några vanliga bord och allt är väldigt enkelt och golvet lutade, men där var en sååå varm stämning och hela tiden fullt med gäster!

Där fanns inte tjugosju sorters pizzor, däremot åtta varianter.
Själv valde jag nummer 6.
Pv tog nummer 2, Eva nr 3 och Ulf nr 4.

Vi var alla fyra helt överens om att det var helt suveräna pizzor med en helt annorlunda botten än vad vi varit vana vid. Luftig .., ja, den var underbar!

Vi hade bokat bord minst en vecka i förväg - eller bokat bord - man bokar deg och så måste man vara på plats en viss tid och pizzorna (Eva stod och tittade på, det tog 1 minut att grädda varje pizza) kom tämligen raskt till oss alla.

Vill man ha vin eller öl till, så beställs det i "baren", ja, det är mer som en liten disk bara och ingen noterar vad man beställer, nej, när man tackar för sig, då finns en liten dator vid sidan om och där knappar man in hur många pizzor man ska betala, vad man druckit osv och så sätter man in kortet.
Helt sanslöst vilken tillit till kundernas ärlighet!

Allt som allt .., helt fantastiskt goda pizzor!
Ingen pizzasallad serveras, men det saknade vi inte heller.

Om Nils Oscar-ölet kan man läsa här.

I ett vardagsrum i Lissabon ...



Just det jag tycker om.

Idag ....

... strålade solen från en höstigt klarblå himmel och jag tog hundarna på promenad längs lillrundan.
Som vanligt blir nelly skuttig när vi närmar oss kustvägen och strax efter att den här bilden togs, så skulle hon undersöka nånting i gräset vid sidan av vägen och så dråsade hon ner på åkern och det är ganska brant - i alla fall för en liten hund som inte är så spänstig - och där var stenar och massor med brännässlor.
Nej, hon tog sig inte upp, hur hon än försökte.
Och så började hon skrika nåt hemskt - ungefär som när hon blev ormbiten - och jag släppte harry och hasade mig ner bland nässlorna och lyckades fösa upp henne och oj, så förskräckt hon var!

Vi skippade kustvägen och vände om tillbaka, samma väg som vi kom.

Nelly haltade lite och tidvis bar jag henne,  men innan vi svängde vänster var hon som vanligt.

Man skulle lätt som en plätt kunna göra hur många blogginlägg som helst med enbart misslyckade bilder. Innan vi kom in på Ejdervägen, ja, då stannade jag till, lyfte upp Nelly och lät stoet nosa på henne, mest är det tassarna och svansen som är intressant och hon - stoet - är så enormt försiktig och varsam och Nelly sitter blick stilla i min famn.
Det var ju tänkt att bli en fin bild av all denna ömhet, så blev det nu inte.

När vi bara hade sista biten kvar, hördes ett jaaaamande och då kom sigge ut från träddungen intill och han var trött och strääääckte på sig och låg sedan och kråmade sig på asfalten.

Väl hemma igen slog jag mig ner på stentrappan och sigge kom och lät sig omfamnas och i säkert en halvtimmes tid låg han i mitt knä och jag strök honom över huvudet och tänk, han låg kvar alldeles stilla.

Jag tänkte på det här med pensionen nästa sommar och detta att inte behöva titta på microugnsklockan för att se hur länge till jag kan vara hemma .., nej, då kan jag sitta timmavis med en liten gråspräcklig katt i knäet, om det nu vore det som lockade!

Hur ofta är det inte så att det är dom där små tingen/händelserna här i livet som gör hjärtat glatt?
I alla fall för mig.

Nu ska jag ringa friherrinnan och fråga om vi ska ta ett mitt-på-dagen-dopp och kanske en kopp kaffe efteråt?

En skön torsdag önskr jag er alla!

Det bästa ....

Då, när det begav sig ...

Så här tänkte jag.
Jag kör igång med det bästa eller det som gjorde hjärtat lite varmare än vanligt och ni får mejla när ni vill under veckans gång och så sammanställer jag allt på söndagarna.

Ingen film och inga vinster, det är bara detta att dela glädjen med varandra.

Själv är jag så här att jag kan översköljas av nåt slags euforiskt rus och då vill jag inte vänta sex dagar med att berätta det, då sprängs min hjärna ..., så jag kommer att skriva ner mitt när det känns just så och det får ni också göra, om ni vill, men oavsett vad så sätter jag ihop all glädjen just på söndagen.

Bilder till?
Gärna, men inget krav.

Det hela ska vara totalt kravlöst.

Sååå välkomna är ni med era bidrag och till Barbro i Brämhult - som inte var med förut - säger jag ..., varmt välkommen!

Ps. Det kan hända att vi någon gång gör en dragning, men det är inget som kommer att vara regelbundet ,-) Ds.
.

Dagens fönster ...

Ännu ett fönster från Munkviken hemma i Västerbotten, där ellem var på besök.
När andra satt i badtunnan, tog hon ett dopp i viken.

Sen åkte håven fram!

Tack snälla Lis-Marie!