tisdag 31 mars 2020

Tisdagsfönstret ....


Ja, här kommer ännu ett fönster från Arvidsjaur och från Guy.

Sven Teglund i Luleå, han tycker verkligen om eternithus .., jag kan helt ärligt säga att det gör inte jag. Det  k a n  bero på att jag förknippar just såna hus med bråk och fylla .., att jag någonstans i mitt liv passerat ett sånt hus och då känt en aning rädsla.

Så kan det vara.

Men själva bilden tycker jag om.
Tack Guy!

måndag 30 mars 2020

Och så blev det ny vecka ...


Trivsamt eftermiddags/kvällspass i affären igår.
Tänk, att ha ett yrke där man får vänliga ord av rara kunder ., inga märkvärdigheter, men bara detta "Men hej, jag tänkte på dig när jag handlade senast .., så glad jag blir att du är här!"

Mer behövs inte för att hjärtat ska bli varmt.
Mer behövs inte för att känna att det är meningsfullt att vara kassörska.

Kamperade med Philip och Annika (men hon gick hem klockan fyra).
Mycket att göra!!
Det var i princip kunder nästan hela tiden och att fylla in en kundkorg med cigaretter i kassa 2, det tog längre tid än vanligt.

Flera gånger ringde jag på hjälp till kassan, men upptäckte senare att detta att kön såg så lång ut, berodde såklart på att kunderna höll ett rejält avstånd mellan varandra.


Cyklade  t i l l  affären, men fick skjuts hem av pv.
Och nu .., måndag igen.

Har tagit det så lugnt på morgonen.
Steg upp vid halv sju .., tittade på Morgonstudion .., har gått Johanssonrundan med Harry .., och ska, om en stund, cykla till affären och handla.
Det blir - precis som det hade blivit igår - en isande motvind hem, men det må vara.


Satt på toppen av ..,. ja, det är som "ås" och tittade ut över världen.
Harry intill mig.
Inte en människa såg vi till .., däremot två stora sträck med sjöfåglar.
Pv har berättat att minst två islandshästar har kommit i reservatet, men vi såg dem i alla fall inte.
Och med solen mot vänstra kinden satt jag där och tänkte på hur underligt allt har blivit.
Det är verkligen som om tillvaron har tippat upp och ned!

Donald Trump är inte fullt lika stöddig som vanligt och nej, han önskar inte längre välfyllda kyrkor till påsk. Och jag tänkte på ett inlägg från Gotland (på instagram) där ägaren till en restaurang ber fastlänningar att hålla sig hemma; att inte - om det vill sig illa - belasta den gotländska sjukvården.
Hit till Halland brukar det komma  m ä n g d e r  med sthlm:are vilka antingen har tillbringat somrarna här som små, eller helt enkelt vuxit upp här eller har köpt sig ett sommarhus vid havet och kommer dom att anlända i lika stort antal som tidigare om åren?
Påsk är en stor helg för alla butiker som ligger nära havet.
Då fylls vintertomma skafferier med mat och köerna brukar ringla långa i butiken.


Sista biten hemåt.
Fabrikör Johanssons enorma villa stod länge tomt - i flera år, faktiskt - men nu bor där en av hans söner med sambo. Men tydligen är nån slags ..."renovering" eller ombyggnad på gång?

Tänk, att jag vande mig vid det här huset, särskilt som tomten tillåts vara vildvuxen och med mest örtväxter i slänten och där tusentals fjärilar brukar flyga omkring! Vid muren växer havtorn och på det hela taget är det riktigt fint.

Sen hemma.
Och för att peppa mig ytterligare, tittar jag på sista biten av 5-milen i Holmenkollen 2008, när underbare Anders Södergren fick åka i mål viftandes med den blågula flaggan! Någon slags mental glädjeterapi.
Dagens fönster ....


Ett såååå typiskt Guy-fönster .., vill jag påstå.

Krusidullfritt.

Rakt av bara.

S t r a m t.

Jag älskar era olika fönster .., ni snällingar som har håven redo!

Tack!

söndag 29 mars 2020

Söndagmorgon ....

Klockan är snart nio, men egentligen bara åtta.
Precis så tänker jag fram tills dess att det är dags att byta tillbaka till vintertid.
"Ja, men klockan är ju bara tio egentligen!" när det är frågan om att vi ska se en sen film.

Har lyssnat till "Söndagsintervjun" i P1, idag med filosofen Torbjörn Tännsjö och det ska jag säga, att det var en annorlunda människa som fick berätta om sitt liv och sina tankar.
Så här lyder programförklaringen:

Han har i decennier provocerat med tillspetsade slutsatser om liv och död. Men i och med Coronapandemin är nu de svåraste frågorna verklighet. Vad svarar Sveriges meste filosof Torbjörn Tännsjö?

Inte den inställsamma typen, kan man säga.
Programmet tog upp frågor som .. hur prioriterar man inom sjukvården?
Bör en 25-åring ha förtur till respirator, om det står mellan denne eller en 75-åring?
Om den äldre är läkare, bör hen då ha förtur om det står mellan denne eller en kassörska?
Svar: ja, menade filosofen, utan att få just den frågan, men det var själva grundtanken.
Vem behövs mest?

Och vi fick veta att en italiensk äldre patient avstått sin respirator eller syrgas eller ventilator - jag minns inte det exakta ordet - till en yngre patient. Den äldre mannen dog, men hyste väl, innan dess, hopp om att den yngre .- med hela livet framför sig - skulle få leva vidare.

Här en länk till programmet. 



Idag fyller världens bästa Emma 23 år.
Tänk, vad tiden går!
Här sitter hon på balkongen i Chania - på Kreta - och skriver vykort.
Nu är det andra tider.
Grattis fina, goa, rara Emma!!

Och själv ska jag hoppa in extra i affären.
Två till åtta .., tillsammans med antingen Emma F eller Philip, vi får se vem det blir, båda är så duktiga!

Fick igår information från jobbet att på onsdag i nästa vecka blir det ändrade öppettider, från 7-21. Den första och den sista timmen är avsedd för våra äldre kunder, sjuttiplussarna.
Och så har vi börjat med ihopplockning av varor som kunderna får hämta; hemkörning endast i yttersta nödfall och om någon ur personalen kan svänga förbi på hemvägen.Ungefär så.

Ja, ja.
Måtte man klara sig undan smittan.

Ljust blå himmel ute .., pv som tänder i kaminen och nu dags för frukost.

Söndagsfönstret ....



"Hej.

Här får du ett balkongfönster från ett soligt Norrtälje där vi idag ätit lunch ute. Med vårt fina berg i bakgrunden. Strax innan kom leverans med våra vinboxar (jodå, vi dricker vin på ett annat sätt än i Sverige efter våra tio år i Frankrike), levererade direkt från Systembolaget och ställda utanför lägenhetsdörren av en rar ung man som förstod att det inte var någon bra idé att vi skulle öppna, dela penna och skriva på mottagningsbevis.

Vi skötte det hela per telefon och nu står paketet här i solen för att lite lätt avdöda det medförda eventuella viruset under några timmar.  Vi bor i Region Stockholm och redan är våra egna mycket nödvändiga sjukhusbesök och olika uppföljningar avbokade pga virustrycket.

Vi lever nära detta och hoppas att det inte är alltför illa hos er i Halland heller!

Hälsningar från
Monica."


// Så skriver Monet/Monica! Tack! säger jag.

lördag 28 mars 2020

Det tar tid ....

Precis som när vi hyrde moppe på Kreta och jag var livrädd för att ge mig ut i den något hetsiga grekiska trafiken och hur jag inte ville .. inte just då .., har det känts med nya elcykeln.

Jag har väntat in den.
Eller väntat in mig själv kanske.

Men nu är det gjort .., nu har jag gjort allt som ska göras och lärt mig hur den fungerar och så har jag cyklat lite hit och dit. Jo, den var jättebra. Den är lite annorlunda (eller mycket, rent exteriört) än den gamla och det känns ovant att bara ha en handbroms (men fotbromsen gäller ju som nummer 1) och i morgon ska jag ta mig en lång runda så tidigt som möjligt, så vi blir riktiga kompisar.

Sååå roligt!

Nu har jag aldrig ont i mina knän, men jag minns hur jättebra jag var i dem, då, när jag cyklade ofta.
Och jag minns också glädjen.

Jo, det blir säkert bra.
Helg i ett gult hus på en kulle ...


Plötsligt sover jag hela nätterna rakt av.
Ja, allt började sedan sovrummet målades om .., när tre bokhyllor tackade för sig och hundratals böcker susade iväg .., nu är där inte en enda pryl på någon vägg och så får det vara tills jag hittar nånting som jag verkligen vill ha.
Kanske är det därför jag sover så gott?

Medan pv tar harry på promenad, gör jag det vanliga.
På grannens taknock och på altantaket här hos oss, där sitter duvor på rad och väntar på nedfallna solrosfrön. En stund senare kommer ekorren, den med så vit undersida. Allt mindre rädd för var gång.


Vittjar postlådan och tar in morgontidningen.
Löser korsordet som var ovanligt enkelt den här lördagen .., läser alla delar från första till sista sidan och faller pladask för Mia Nilssons härliga illustration till detta med att bli en framgångsrik författare. Är en olycklig barndom genvägen till ett lyckats författarskap, alternativt möjligheten att bli Sommarpratare i P1?
Här kan man se mera av hennes alster. Jag tycker att hon är såååå bra!


Igår blev nästan alla fönster putsade - framför allt utsidan där jag inte når -.
Uterummets fönster också.
Så ljuvligt.
Passade på att dammtorka lite (dammtorkning är inte min bästa gren) och då snuddade jag förbi herr och fru Undulat vilka jag upptäckte på en marknad i Edinburgh och dom fick bums göra oss sällskap hem till landet Sverige. Hade dom öht varit utanför Skottlands gränser tidigare? Och åka tåg fick dom också göra .., dom fick till och med lämna sin pappkartong och sitta på det lilla, lilla bordet mellan våra säten .., där satt dom och tittade ut, allt medan tåget susade förbi små och större städer.


Nu ska jag ringa Sonja och höra hur det är med henne.
Har hon mat hemma?
Hur mår hon?

Pv - som har tillbringat förmiddagen i Skallkrokens hamn där bommarna kommit på plats - tänker nu ägna resten av dagen åt att bygga ett altanräcke. I höstas klipptes dom långt mer än meterhöga brudspireorna ner till marknvivå och nu är risken uppenbar att man kan glömma bort sig och dråsa rakt baklänges ner i rabatten, ja, om vi inte har ett räcke.

Mycket har blivit gjort den här veckan.
Kanske är det ljuset som gör det?
Och glöm inte att ställa fram klockan 1 timme i natt, eller när ni går i säng.

Och apropå ingenting, är detta vad jag lyssnar till just nu.

Dagens fönster ....


Från stickmadamen i ..., Närke väl .., kommer ett öppet vårligt fönster.

Finns det nånting ljuvligare än fönster som står öppna eller bara på glänt?

Jag undrar det, jag.

fredag 27 mars 2020

Mejl från Australien ....


Bilden visar min syster på den tiden när allt var som vanligt, då man fick röra sig fritt.

"Godmorgon! Fint väder även här - 28C och soligt och nästan ingen vind och det är tur att jag inte bor i lägenhet med hiss, då vore man ju helt totalisolerad. Nu kan jag ju vara ute i trädgården och då känns det ju inte så hemskt. Men det är tråkigt att man inte kan gå ut och äta lunch med vänner. Inte ens biblioteket får vara öppet. Jag hatar detta bloody virus.

Så jag har inga planer för helgen, men ju längre detta håller på ju renare kommer mitt hus att bli. I går städade jag i skåpet under handfatet i badrummet och det vet jag inte när jag gjorde sist. Väldigt välbehövligt och så mycket utrymme jag fick nu när allt onödigt skräp är slängt. 

I dag har jag gjort vanlig fredagsstädning och rensat i lådan där jag slänger betalda räkningar etc. I går kom min gräsklippare Rob hit och gjorde fint utomhus och vi stod och pratade ganska länge med minst 2 meter mellan oss. Nu får man ju ta alla tillfällen till att prata, annars rostar man väl ihop.
Nu skall jag gå ut och njuta av det fina vädret.

Kramar
Birgitta."
En annorlunda morgon ....


Nej, inte så att nånting dramatiskt har hänt (ja, hela tillvaron är ju fylld av dramatik, det räcker med att titta på nyheterna), men fredagar innebär att pv är fri och då blir det lite annorlunda. Andra rutiner. I vanliga fall är ju han uppe redan vid femtiden på morgnarna, nu var jag som tuppen - först ur sängen -! Och när jag kommer ner från övervåningen .., är detta vad jag ser: en massa solljus som flödar in i vardagsrummet!

Om ni undrar varför man har"tallrikar på väggarna", så kan jag säga att det undrar jag också, men pv tycker att det är fint.


Det bästa med morgnarna, det är ändå när det eldas i kaminen och det gör det i princip varje
morgon. Ljuvligt, ljuvligt!


Och medan pv tar harry på johansson-rundan, fyller jag på med frön till alla småfåglarna.
Ekorren är på plats. Nu väntar tydligen ännu en solig dag! Kanske hakar pv på och tar ett dopp?
Måtte det inte bli som metorologen i tv sa .., att nästa vecka kan det bli snökaos i södra Sverige!
Dagens fönster ...


Så här skriver Guy i Arvidsjaur:

Här kommer några fönster från norr.
Jag skulle egentligen befinna mig i Thailand nu, men ovissheten om Coronavirusets konsekvenser gjorde att jag i sista stund stannade hemma.

Valet verkar helt glasklart nu, men för några veckor sedan var det annorlunda. 
Det betyder i alla fall att fönsterbilderna kommer från Arvidsjaurs samhälle.

Jag mår annars bra i i isoleringen. Hoppas att det gäller er också." 

//Ja, det är bra här också Guy .., och tack som tog dig tid att ta fram håven!


torsdag 26 mars 2020

Torsdagkväll blir som en fredag ...


Återigen den bästa av dagar!
Många telefonsamtal.
Sonja .., pv .., friherrinnan .., sonen .., korta och långa samtal.
Och Sigge som sitter i slänten nere mot vägen till och spanar på nån mus.

Senare: bad i havet.
Vi stämmer träff halv ett i Skallkroken och friherrinnan är där innan jag kommer.
Hon är omklädd och står där i baddräkten och Bessie - daghunden - är med.
Friherrinnan är redo.
Och vi har kaffe och mackor med oss, det vill säga, jag har kaffe, friherrinnan tjusiga mackor.
Dessert har hon också.


Det är iskallt i vattnet .,. så där så det känns som nån pickar på huden .., på vader, lår och rumpa!
Men efteråt är det som alltid sååå skönt.

Och vi dricker kaffe och pratar om allt och inget och efter någon timme tar jag på mig en ännu våt baddräkt och tar ett andra dopp. Nu kan jag simma lite ..,  fem, sex simtag!
Termometern visar på plus fyra grader.
Det mest förunderliga är att man inte fryser efteråt.
Allt som händer är att man blir lycklig.


Senare på dagen: handlar hem havskräftor i bytta för 79:-.
Och pv kommer hem med en ny elcykel.
En present till hans sambo!!
Å, så roligt!

Jag gör vitlöksbröd i ugnen, pv har köpt hem vitt vin (heter Gustaf) och medan vi tittar på Antikrundan, kalasar vi på detta goda.

Pv ringer till sin lillebror Ulf i Skåne.
I vad som tycks som  e v i g h e t e r   talar dom; faktiskt tror jag aldrig i hela mitt att jag har pratat så länge med någon av mina systrar! Ulfs fru är diagnostiserad med nån slags lymfatisk leukemi och är förstås extra känslig i såna här coronatider.

Och Antikrundan tackar för sig för den här säsongen .., pv tar harry på promenad .., vi säger att det är ju ofattbart hur mycket man kan älska en hund (han har blivit alldeles grå under nosen!).
Nio år är han nu.


På söndag fyller Emma tjuogtre år.
Inte var det var väl så länge sedan vi semestrade tillsammans på den grekiska ön Kefalonia?
Här sitter vi på balkongen och spelar Plump.
Rumsgrannarna var från Finland men talade svenska och jag gav dem telefonnumret till Emmas föräldrar, utifall att nånting skulle drabba mig.
Jodå.
Dom lovade att hjälpa till.
Mina ätteläggar brukar säga att jag är expert på katastroftänk.
Ja, så är det.
Men tänk ., bara  t ä n k ..., om jag hade blivit påkörd eller blivit akut väldigt sjuk .., vad skulle hon ha tagit sig till? På Emmas arm hade jag skrivt in mobilnumet hem.

Nu är det kväller.
Det vita vinflaskan är tömd - det var ett gott vin - men det visste vi innan.
Sonen, på väg till Karlsborg, har hört av sig.
För första gången har han lyssnat till USA-podden - och tyckte att det var intressant -.
Hur glad blev jag inte!!

Och nu tänker jag säga ajöken och förbereda för ett lördagsfönster.
På agendan ....

Ska ringa till Sonja och höra så att allt är bra.
Mat fick hon igår så det räcker till två middagar..
Och pv svänger idag förbi sin dotters mamma och lämnar ratatouille till henne; hon var varit knalldålig med lunginflammation och enorm trötthet.
Och nej, han går inte in.

Inget extrapass för min del idag.
Jag tänker ofta på hur utsatta vi kassörskor är.
Visst, vi kan stanna inne dygnet runt, men så är det kris i affären och då står man där och har hundratals människor framför sig.
"Säga nej?"när man är frisk, eller upplever sig vara frisk.
Ganska osolidariskt, tycker jag.

Vilka ska arbeta?
Och affären måste vara öppen, människor ska ha mat.
Alla kan inte ha hemkörning.

Det är tur att man är fatalist.

Lite senare: får jag detta av Jocke på jobbet.

https://vi.se/artikel/sN1g3MeL-aN9QmX3W-eea9f
Dagens fönster ...


.... fångades igårkväll när solen var på väg ner i havet och dom sista strålarna nådde in i uterummet.

onsdag 25 mars 2020

Kväller ....


Hela dagen har varit ett enda stort solsken!
Med ljuset kommer energin.
Städar och sorterar i en av garderoberna. Räknar till tio fleeceplädar, en grön gammal Viola-Gråsten-filt .., och allt möjligt annat.

Och jag åker till affären och handlar - även av fiskhandlaren Andreas - som var onsdag står med sin stora bil utanför butiken. Jag frågar om han har märkt av någon minskning i försäljningen? Nej, tvärtom! En rejäl ökning!

Köper två byttor med fisksoppa och lite räkor och så kör jag till Harplinge, där Sonja ska få lunch.
Hon är bättre nu, men långt ifrån bra.
Vi sitter utomhus, på hennes altan, med säkert tre meter mellan oss och det blir ingen kram och ingenting, men mycket prat.
Handsprit på bordet.
I rabatten ser jag gullvivor på väg upp .., och forsythian står i blom


Allt möjligt pratar vi om.
Sonja frågar om min mamma och hennes arbete i Bolivia och Argentina.
Jag berättar och berättar ., såväl mamma som Sonja har ju arbetat som sjuksköterskor och vi pratar om nattarbete inom vården och Sonja menar att detta att arbeta natt, det var den bästa tiden.
"Du förstår vilken sammanhållning det är bland nattpersonal!" säger hon.
Det är ungefär vad äldsta dottern också säger.


Åker hem och putsar fönster ..., dammsuger ., sitter sedan ute i solen som är på väg ned i väster och det är inte långt ifrån att jag somnar .., och det gör Harry också. Så skönt med en vuxen hund som inte smiter ., utan blir kvar hemma, även om kopplet hänger på en krok inomhus.

Pv kommer hem vid halv sex. Han har kört hårt på cykel och säger lyckligt "57:32" och i flera års tid har han noterat tiden till och från jobbet. I tio, femton år har han fört den dagboken, säger han när jag frågar. Ja, det är klart .., det är kanske intressant att följa hastigheten och antal mil år efter år.

Missade ni Rapport ikväll - vid 19:30 - då missade ni också ett fantastiskt reportage från sjukhuset i Cremona i Italien. Det var utrikeskorrespondenten Christoffer Wendick (superb enligt mitt sätt att se det!) som guidas runt bland rad efter rad med döende människor - mest män - vilka drabbats av Coronaviruset.
Jag vet ju hur dottern på KS är skyddad när hon arbetar bland såna patienter, här var det mest munskydd som gällde. Arma läkare och övrig personal så dom får arbeta!
Här är en länk till programmet.

Pv tittar på Uppdrag Granskning .., jag lyssnar lite förstrött och känner ..., en slags hopplöshet.
Dagens fönster ....


Ett reprisfönster .., bara för att jag tycker så mycket om det, i all sin stramhet.

Om jag minns rätt var det Barbro/walkaboutsweden som tog bilden, men det hade nästan kunnat vara Bert i Luleå också. Nej, jag tror bestämt att det var Barbros.

Och här strålar solen från klarblå himmel, allt medan Bo Kaspers Orkester spelar och sjunger så fint för mig .., just nu "Ett fullständigt kaos", ja, det är väl det minsta man kan säga.

Men .., man är i livet och det är ju inte illa!

tisdag 24 mars 2020

Dagarna går ....
(K a n   man tänka sig!)


Fint väder även idag, men kyligt i vinden.
Städar tvättstugan och känner mig så nöjd efteråt. I det här huset kan man hitta ungefär femhundra batterier och man vet aldrig om dom är uttjänta eller nya.

I pv:s byxfickor .., i hans jacka ., på hans skrivbord .., på pianot .., ja, man skulle kunna tro att här finns en outsinlig källa av just batterier.
Alltså ska jag skaffa en liten box med lock och tydligt skriva utanpå: "Begagnade batterier".
Enkelt att åtgärda. Ska göra det i morgon.


Och vid elvasnåret kom friherrinnan på besök.
Kaffe ute i solskenet.
Efteråt skulle hon till Getinge (1 mil kanske härifrån) och undrade om jag ville göra henne sällskap.
Det ville jag.
Hade mattinköp hos Getinge Mattcenter i åtanke .., vi svängde förbi där och jag köpte två mindre mattor till sängkammaren, men får återlämna dem i morgon .., nej, det blev inte bra.
Och vi tittade in på Coop; den enda livsmedelsbutiken i Getinge.
Billig blandfärs, sa friherrinnan, men se .., den var slut.


Kom hem till ännu mera sol.
Dammsög .., ordnade med pelargoniorna .., gick på promenad med Harry och slog mig sist av allt ned mot västersidan, tillsammans med hund och katt och en drös småfåglar vilka flög av och an och förmodligen hoppades att jag skulle fylla på med mera frön (jag fyller på var morgon), men någon måtta får det vara. En säck på tjugo kilo skulle kunna gå åt på nolltid, men nu får dom allt börja hälsa på hos andra med frön .., jag blir ju ruinerad!

Pilfinkarna är mest aggresiva och puttar bort blåmesar och talgoxar, men sitter jag i närheten, då vågar sig pilfinkarna inte fram.
Friherrinnan berättade att hon igår eller idag upptäckt tofsvipan!
Själv läste jag på Timehop (instagram) att i fjol den här dagen såg jag sädesärlan för första gången den våren.


Och häromdagen såg jag strandskator .., denna härliga fågel!
Underbart!
Foto: Andreas Trepte och bilden från Wikipedia.


Så här såg det ut när jag satt ute.
Harry väntade på husse .., Sigge spanade på småfåglar.Senare anslöt han och försökte - i brist på fåglar - fånga flugor.
Och Harry har nu lärt sig att sitta på den lilla svansstump som finns kvar.
Kroppspråket är annorlunda ., han är mycket försiktigare, men viftar i alla fall på stumpen.

På familjechatten berättar äldsta dottern att hon ikväll/i natt gör sitt första nattpass med coronapatienter .., iförd full skyddsutrustning. Sonja känner sig aningen bättre, men någon annan har drabbats av lunginflammation. Vi beslutar att inte åka upp till dotter, måg och barnbarn till påsk. ¨

Och min syster i Australien vittnar om att allt nu är nedstängt och ålderstigna goda vänner har isolerat sig "uppe i bergen, i en stuga". Själv roar hon sig med att ordna i trädgården och på biblioteket har hon lånat mängder med böcker. Hon har en enda släkting i Australien och det är den nygifte sonen. Nu blir det inget besök av honom och hans Shae i påsk, det är samma sak där som här.


Och jag tittar på nyhetsprogram och tycker att Christoffer Wendicks är så suveränt bra i sin rapportering från Italien. Tack! vill jag säga.
(Jag tycker för övrigt att han rapporterar bra var han än är).

måndag 23 mars 2020

En bra dag ....


Ibland tänker jag att "nej, nu är det färdigt-hoppat-in-i-affären-jag-har-ändå-varit-pensionär-i-snart-två-år!", men så blir det ett extrapass och när jag - efter arbetspasset - sätter mig i bilen och kör hemåt, då tänker jag helt annorlunda. Då inser jag hur mycket jag verkligen  ä l s k a r  det här jobbet och då är jag bara evigt tacksam att någon ställer frågan om det är möjligt att ...?

Så blev det idag.

Började sju och det blev det vanliga - i kassan - och sååå många rara människor och inte långt från kassan stod en pall med varor som skulle ut; jag hann fylla in EN ENDA kartong och det var Dajmgodis i påse, det var allt!

Sen var det kunder mest hela tiden och många som handlade rejält.
Kamperade med Hanna F (elitspelare i handboll), Philip (som nu vikarierar som lärare ibland och berättade hur roligt det är när dom yngsta kommer springande emot honom och är så glada!), Jocke förstås - butikschefen som arbetar hårt - , Cornelia H och Carolina i charken/delikatessen och sista timmen kom Hanna nr två som mest arbetar eftermiddag/kvällspass. Mange var sjuk, men Bodil var på plats. Ett bra gäng!

Mellan varven - som blev långa - torkade jag av ytor där händer rör sig .., fyllde på tobak, tog emot en rejäl tobaksleverans .., (flera som köpte hela limpor med cigaretter!) .., Philip tog sig an Schenker och DHL och Carolina hjälpte en äldre kvinna att bära ut 20 kg solrosfrö till kundens bil.
Toalettpapper kom i mängder, men inget hushållspapper.
Slut på handsprit från leverantören.
Upptäckte att till och med såna här våtservetter som man tar bort mascara med, ja, där var det tomt på hyllan.


Kom hem till en överlycklig Harry och vi var nog ute i ett par timmars tid .., och det var isvindar men varmt i solen. Och senare blev det fejstajm med minstingen i Malmö och han fick titta på såväl Harry (som bara sov) och Sigge Nilsson  som på katters vis kom smyyygande och kråmade sig mot mobildisplayen och det var ju lite mer spännande för den där krabaten som snart fyller 1 år.

Och pv kom hem tidigare än vanligt och jag somnade på soffan (hade vaknat kring fyra, sen fem .., steg upp kvart i sex) och vaknade av ännu fler samtal, bland annat med sonens underbart rara svärmor som ju - tillsammans med sin man - har lämnat Småland och flyttat till Malmö; det var väl i höstas?
Å, så rar och fin hon är!

Sonja hörde av sig.
Hon har satt sig själv i karantän sedan någon vecka tillbaka, kände sig långt ifrån frisk och hade ringt 1177 men fått rådet att bli kvar hemma, ja, hon lät verkligen inte bra. I morgonbitti, på väg till jobbet, ska pv cykla förbi Harplinge och lämna Alvedon till henne.


Så har jag tittat på SVT-programmet "Dejta" som jag tycker om .., ja, jag tycker inte att det är världens bästa, men ler åt den tonåriga dottern som spelas så suveränt bra av .. ja, av vem?
Jo, av den här tösen .., Nova Waldfogel.

Jag kan nästan koka inombords över hennes arrogans, men det tyder ju på att hon verkligen kan agera framför kameran! Egentligen tycker jag att alla spelar bra .., inte minst Klara Zimmergren som lätt alkholiserad kvinna i klimakterieåldern.

I morgon ska pv ha bilen och då blir det inget inhopp i affären. Vi måste ha ett träräcke på altanen så vi inte dråsar baklänges och slår oss fördärvade ..., särskilt nu när spireorna klippts ner till närapå marknivå. Pv anser att jag inom loppet av fem minuter - helst tre - ska veta precis hur räcket ska vara utformat.
Det tycker inte jag.

Nåväl.
Hoppas att ni har haft en riktigt fin måndag.
(Irriterar mig ofta på människor - ofta radiopratare - som säger "ha en fortsatt bra dag!"
Fortsatt?
Kanske har man just fått en cancerdiagnos eller varit på sin pappas/mammas begravning?)

Ajöken, sa fröken.

söndag 22 mars 2020

Söndag hela dagen ....


Det här har sannerligen varit en helg när såå mycket hunnits med!
Målning och listning av sängkammaren (helt och hållet pv:s förtjänst) är nu färdigt och det blev sååå ljust och härligt! Funderar på att - åtminstone sommartid - helt avstå från gardiner. Dessutom står en ek utanför och skymmer och när bladverket kommer, då störs jag inte av solen och förresten är jag ju i rummet enbart nattetid.

Under flera veckor har jag dragit ris till backen och sista tiden har jag klippt ner mängder med buskar och rotskott och mitt på dagen satte pv fyr på det hela.
U n d e r b a r t!
Nu har vi räfsat slänten och röjt undan, allt medan harry låg och sov på gräsmattan.
Och jag ringde friherrinnan och erbjöd halvtolvkaffe, vilket intogs ute i det fria.


Vid femtiden såg det ut så här i vardagsrummet.
Själv ägnade jag mig åt DN:s söndagskryss som alltid är knepigt - i alla fall för mig -.
(Såklart inte för dig Bert i Luleå och absolut inte för Evas långe make i Tyresö!).

Ett bad var inplanerat, men av detta blev intet.
Det var mycket annat som kom i vägen.


Bland annat läste jag den intressanta DN-artikeln om John Seward Johnson II och ska läsa ännu mera om honom. Han gjorde bronsskulpturer.


Se här ..så läckert!

Och vi lyssnade till Lördagsintervjun i P1 som handlade om i stort sett allt som har med coronasmittan att göra.

Senare idag fick jag ett vänligt mejl där avsändaren hade noterat att jag inte berörde det här som nu händer i världen. I alla fall har jag inte gjort det ofta.
Gick tillbaka och kollade ...., kunde det verkligen vara så?
Jo, så är det nog.

Det kändes underligt, för jag tycker att jag diskuterar det här hur mycket som helst, men kanske inte på just bloggen. Har jag gjort det på instagram? Jag vet inte .,. jag får kolla. I familjechatten satt vi hur länge som helst igårkväll och olika teorier lades fram; vi tyckte inte alltid lika.

Varken pv eller jag själv tillhör en uttalad riskgrupp - han är sextiofyra och jag två är äldre -, vi har inga underliggande sjukdomar som vi i alla fall är medvetna om och vi är på det stora hela pigga och krya.

Han arbetar numera med distansundervisning för sina gymnasieelever (och noterade högre närvaro än tidigare!!!) och jag har arbetat totalt tre gånger under mars månad. Fick ett sms vid femtiden idag .., kunde jag möjligen ta kassan förmiddag i morgon?
Med viss tvekan sa jag ja.
Att vara kassörska är att vara rejält utsatt känns det som, men orolig är jag inte.
Det hjälper ju ändå inte.


Vi går på hundpromenader precis som vanligt .., det är sällsynt att man möter någon människa, men vad spelar det för roll, när jag möter hur många som helst i affären?

Filmstudion har tackat för sig .., och mina våldsamt efterlängtade evenemang blev inställda (med rätta) och två av tre betalar tillbaka avgifterna. Dåligt tycker jag, av föreläsaren T.Gunnarsson som inte återbetalar, utan hänvisar till en ny föreställning den artonde november! Åtta månader framåt!

En sak till: har jag tilltro till våra svenska smittskyddsexperter, typ Anders Tegnell?
Ja. Det har jag.
Jag litar på att dom gör så gott dom kan och tycker att det är bedrövligt med den hetsjakt som pågår runt om på sociala medier, särskilt mot den mannen! Att han inte däckar totalt, det fattar jag inte.
Tulpanbilden är till honom och alla andra som kämpar på! Äldsta dottern är också en som kämpar på. Extrapass på Iva ikväll .., dom har ju för övrigt nästan enbart respiratorpatienter som det är.

Såja.
En fin söndagkväll önskar jag den som eventuellt tittar in här!
Dagens fönster ....


Ett fönster från Regementsgatan 19 A i Ystad.

Ett annat slags liv.
pElle på det rangliga bordet .., en avocadoplanta som tycks behöva omvårdnad - i alla fall vatten - , pv på bildskärmen på min dator (bilden numera ersatt av snäckor på en strand) och hissgardinen från Ikea.

Tio år sedan kanske.
Eller elva.

lördag 21 mars 2020

Noterat ....

Har idag sett strandskator (pv har sett dem tidigare i veckan, men det  har inte jag ..., vilka underbara fåglar!!) och på bordet här inne står tussilago i ett snapsglas och lite scilla.

Fortfarande inga tofsvipor.
Alltså inga som jag har sett.

Syrénknopparna sväller.
Brudspiréorna skirar i grönt.

Och robotgräsklipparen har varit igång under dagen.
Nu blir det fint ute på gräsmattan.
Lördag ....


Vaknar som alltid alldeles för tidigt (det finns ju egentligen ingen anledning att vakna eller stiga upp så tidigt, ja, om man nu inte vill ta tillvara på livet på det sättet) och eftersom ljuset flödar in i sängkammaren (använder aldrig rullgardiner eller drar för gardinerna, älskar att följa med dagsljuset!) så tar jag harry och går på morgonpromenad.

Genar över Ecke och Britts tomt (ja, jag får) och går in via grinden där Nelly en gång fastnade mellan spjälorna, vilket får mig att smajla bara vid tanken på hur hon stod där och tycktes så förvånad över sin belägenhet.

Om ni bara kunde ana vilken fågelserenad det var här vid bäcken!
Och längst uppe i en björk, nere vid vår infart/uppfart, där satt en köttbullelik liten pippi och sjöng för glatta livet. Å, du lilla älskade Gärdsmyg .., så jag tycker om dig!


Muren mellan Eckes tomt och ja .., är det reservatet, tro?


Gammalt tegel ligger tämligen prydligt uppsamlat av byggjobbarna.


Mot husväggen .., en av cyklarna med reparationslåda vid pakethållaren.


Sist av allt sonens bidrag till temat "Huvudlös".
En mormor med ett älskat litet barnbarn som spretar med stortån.

"Men det var det värsta vilket krokigt pekfinger jag har!" utbrast hon som är mormor farmor.

Nej, vackra händer har jag sannerligen inte begåvats med, men det får man leva med.
Det kanske inte är underligt att jag är så fascinerad av andra människors händer? 

Så kan det vara.

fredag 20 mars 2020

Utmaning gånger två ...


Sonen har utmanat sin pappa, sin mamma och sig själv på en fotoutmaning.
Den här första gången var temat "huvudlöst".

Jag gullbad pv att ställa upp.
Jodå.
På ett villkor: bara ett endaste försök och därmed basta.

Det var ovanligt långgrunt idag och isvindar i Skallkroken, men det lyckades någorlunda.
Tur för honom - pv - att han är inte är 2,01 lång en sån här gång.

Själv bangade jag.
Gick ut till grenhöjd, men vände om.
Pv sa att det var första gången någonsin han sett detta.
Ja, nån gång ska vara den första.

Snart till affären för fyra timmars jobb.
Det är tydligen lite kaos där borta.
Ögonblicksbilder från Australien ....
Min syster skriver sitt dagliga mejl .., det kommer ofta på morgonen, då har hon suttit på sin eftermiddag och skrivit.

"I dag fick jag mitt nya pass, men nu kan jag inte åka någonstans.  Australien har stängt gränserna och inga ICKE-medborgare får komma in och de aussies som f.n. befinner sig utomlands har ombetts att skyndsamt återvända till Australien om de skall ha en chans att få något flyg.

På radio och tv pratas det ideligen om detta Corona-elände och om hur vansinnigt många av som som kommer att dö av detta - ren skrämselpropaganda från media enligt mig.  Folk hamstrar som galningar och i affärerna har slagsmål uppstått över några rullar toapapper.

I går, när det var soligt och fint och 30-gradigt, åkte Susanne och jag först till IKEA och handlade litet i matväg. Enbart Leksandsbröd och Ahlgrens bildar för mig, medan Susanne köpte en hel del, då IKEA för en gångs skull var välsorterat.  


Sedan åkte vi vidare efter kusten till Henley Beach där vi åt lunch på ett av Louise och Bosses ställen - urgod pasta för mig.  Vi var de enda matgästerna och vi satt ute på balkongen och tittade på folk som höll till nere på plazan. 

Det var mest småbarnsmammor som satt och pratade med väninnor medan barnen fick leka med deras mobiltelefoner.  Efter maten gick vi över till ett annat ställe - Swedish Tarts och drack kaffe med en god kaka till.  Det gäller att passa på innan man blir helt isolerad.

I dag har jag varit till biblan och bunkrat upp av samma anledning.
Sämre väder i dag, bara ca 23C och regnet hänger i luften."

(Bilden visar Henley Beach).

torsdag 19 mars 2020

Torsdagsfönstret ...


När man går Johansson-rundan (förbi fabrikörens jättehus), då skymtar den här lekstugan inte långt därifrån.