Hela dagen har varit ett enda stort solsken!
Med ljuset kommer energin.
Städar och sorterar i en av garderoberna. Räknar till tio fleeceplädar, en grön gammal Viola-Gråsten-filt .., och allt möjligt annat.
Och jag åker till affären och handlar - även av fiskhandlaren Andreas - som var onsdag står med sin stora bil utanför butiken. Jag frågar om han har märkt av någon minskning i försäljningen? Nej, tvärtom! En rejäl ökning!
Köper två byttor med fisksoppa och lite räkor och så kör jag till Harplinge, där Sonja ska få lunch.
Hon är bättre nu, men långt ifrån bra.
Vi sitter utomhus, på hennes altan, med säkert tre meter mellan oss och det blir ingen kram och ingenting, men mycket prat.
Handsprit på bordet.
I rabatten ser jag gullvivor på väg upp .., och forsythian står i blom
Allt möjligt pratar vi om.
Sonja frågar om min mamma och hennes arbete i Bolivia och Argentina.
Jag berättar och berättar ., såväl mamma som Sonja har ju arbetat som sjuksköterskor och vi pratar om nattarbete inom vården och Sonja menar att detta att arbeta natt, det var den bästa tiden.
"Du förstår vilken sammanhållning det är bland nattpersonal!" säger hon.
Det är ungefär vad äldsta dottern också säger.
Åker hem och putsar fönster ..., dammsuger ., sitter sedan ute i solen som är på väg ned i väster och det är inte långt ifrån att jag somnar .., och det gör Harry också. Så skönt med en vuxen hund som inte smiter ., utan blir kvar hemma, även om kopplet hänger på en krok inomhus.
Pv kommer hem vid halv sex. Han har kört hårt på cykel och säger lyckligt "57:32" och i flera års tid har han noterat tiden till och från jobbet. I tio, femton år har han fört den dagboken, säger han när jag frågar. Ja, det är klart .., det är kanske intressant att följa hastigheten och antal mil år efter år.
Missade ni Rapport ikväll - vid 19:30 - då missade ni också ett fantastiskt reportage från sjukhuset i Cremona i Italien. Det var utrikeskorrespondenten Christoffer Wendick (superb enligt mitt sätt att se det!) som guidas runt bland rad efter rad med döende människor - mest män - vilka drabbats av Coronaviruset.
Jag vet ju hur dottern på KS är skyddad när hon arbetar bland såna patienter, här var det mest munskydd som gällde. Arma läkare och övrig personal så dom får arbeta!
Här är en länk till programmet.
Pv tittar på Uppdrag Granskning .., jag lyssnar lite förstrött och känner ..., en slags hopplöshet.
6 kommentarer:
Jag såg inslaget i Rapport. Hemskt.
Tröstade mig sedan med Kunskapskanalen hela kvällen. Så mycket bra.
"Livet utefter 15 breddgraden" berättade idag om människor från Svalbard till Tchad och deras liv med betoning på mat. Eller livsmedel. En kvinna i Tärnaby, en ölbryggare i Longyearbyen, en biodlare i Polen, getfarmare i Österrike och en kvinna i Tchad, som organiserar en fiskmarknad helt på egen hand med sina kolleger. Fritt från män, vilket är ovanligt.
Har du sett "Gubbar bakom flötet"? Man blir ett enda stort leende.
Bert Bodin: tack för tipset! Låter som nåt för mig!
åh tänk jag tyckte det reportaget var skrämmande borde varnats mycket innan det sändes .Tror många blev livrädda. Jag som jobbat i vården upplevde det oerhört oetiskt på nåt sätt. Situationen är gräslig i Italien men det behöver inte visas på detta sätt.Gör man såna program för att skrämma folk eller ? Barbro oinloggad på jobbet
Jag tycker inte det är nå vidare etiskt att filma svårt sjuka och döende människor. Har de gett sitt medgivande? Kan dom ens det?
Nej, det där gillade jag inte.
/Ulrika
Barbro och Ulrika: det visades bara en gång, nästa inslag blev det annorlunda. Om jag själv låg för döden fick dom gärna visa mig så där i förbifarten, om det möjligen kan hjälpa andra att förstå hur allvarligt det är. Men det är jag det.
Ps. Från krigets Syrien har vi ju sett långt värre bilder. Nej, jag känner inte att det är fel. Jag tycker att det är viktigt att visa verkligheten.DS.
Skicka en kommentar