Bäst av allt ...

... är tisdageftermiddag när man vet att hela morgondagen ligger där som en pralin och bara väntar på att ätas upp.

En helt ledig dag!

Alldeles nyss pratade jag länge-länge med underbara bettankax.

Hon avslutade samtalet med dom insiktsfulla orden ..."alla dagar ovan jord är bra dagar".

Precis så är det.

Och just därför ska jag om någon minut fira den här dagen ovan jord med en kopp Zoegas kaffe, lite mjuk pepparkaka och två ännu inte lästa Dagens Nyheter.

Ååå, sicken källa till glädje!

Om promenader och utflykter ...


Och ett alldeles ljuvligt inlägg är detta.

Bara så ni vet.

And the Pusspokal goes to ...

Hos den skrivglada madamen i Sydfrankrike står att läsa om en vandringspokal som ska gå vidare och vidare och där sitter jag och läser och faller nästan av stolen när jag ser vad madamen har skrivit och nu ska jag alltså skicka den vidare, är det tänkt.

Den som läser här lite mer än en gång i månaden, vet att jag inte tycker om att peka på någon särskild bloggare och säga "ååå, den här!", för jag tycker verkligen om alla som finns i min länklista och säkert lika många till.

En pusspokal ?

En slängpuss-pokal .., så där som uppmuntran?

Jo, det får det bli.

Och den skickar jag till den för mig helt okända unga kvinnan som skriver så där så orden promenerar rakt in i hjärtats innersta finrum och sedan sitter där och vippar på tårna så hemtamt.

Flera gånger har jag sagt att ..."men ååå, skriv en liten bok med bild och text samlat, jag skulle köpa den bums!"

Varför tycker jag så mycket om hennes sätt att uttrycka sig?

Jo, det är precis tvärtemot mitt eget .., det är korthugget och inte ett ord i onödan och det säger ändå allt.

Klicka här .., visst är det bara så underbart?

Ungefär så.

Så ..., slängpuss på dig, walking-the-camera!

Sen finns det andra som kanske skulle behöva några slängpussar .., den alltid så rara Turtlan (Turtlegirl, finns i min länklista ...) i Värmland, t.ex. vars liv ibland löper nästan jämsides med mitt eget och hon skriver om sin oro och om sin glädje och hon analyserar och har sig .., eller vännen Hedgren (Hedgrens hörna) en bit härifrån, vars liv är rätt så turbulent just nu .., hon skulle nog också behöva en slängpusspokal .., och ellis (Allt under himlen) som har bytt liv helt och hållet .., slängpusspokal på dig med ., och pv:s brorson Hannes (Livet är en fisk) som skriver utan stora bokstaver vilket gör magister pv förtvivlad, men jag vet ju ingen som skriver så utan skyddsnät som Hannes och han får minsann en slängpusspokal han också.
Och madamen i Frankrike, inte minst, som låter oss ta del av fransk lektyr och är så omtänksam och översätter åt oss obildade som inte kan franska och det får mitt hjärta att bli alldeles varmt var gång! Det vittnar om ett gott hjärta.
Och så förstås, alla ni som kommenterar! ellem, bente, bettankax, darling rexxie (Rexxie), motalamadamen, småländskan .., allesammans!
I love You!

Se där .., det blev ju som ett Oscars-tal det ,-)

Tisdagsfönstret ...

.... finns i Steninge i Halland.

Och på bilden spelar pv schack med sin .., lillebror Ulf, tror jag?

Och faktiskt tror jag att Ulf fyller år idag!

Stort grattis till denne så sympatiska, trevliga och roliga man!

Och nu ...

... blir det sängen Sultan för min del!

Jobb i morgon .., fri onsdag .. jobb torsdag och fri fredag och så hela helgen.

På freag ska jag rotrensa min tand.

Ja, tänk er själva.

Och jag tvivlar på att det blir särskilt trevligt.

Lite annorlunda .., om man säger så.

Igår råkade jag lyssna till en intervju med en ung kvinna från nordvästra Skåne.

Jag nästan dånade och säger bara en sak: v i l k e n dialekt!

"Ja, det är helt sjuuukt."

(Klicka på Caroline S*ger ..,. under rubriken Jublet.)

På min gata i stan ...

... pågår ikväll filminspelning i kvarteret femtio meter bort.

Hela fasaden är upplyst.

Och Karina hade den här mannen i kassan idag.

Och hans hustru.

Och häromdagen hade Emelie den här madamen framför sig i kassan.

Lilla Ystad börjar snart likna Hollywood.


(Och nej, jag vet inte varför jag har ritat dit pilen på bilden? Kanske var det fönstret jag ville peka på ...?)

På jobbet ..., men inte mitt.

Det nästan allra bästa med bloggvärlden .., det är att man får veta så mycket om sånt som man inte hade en susning om!

Sånt här, till exempel.

Jag tycker att det är hur intressant som helst!

Lurad ...

Flera gånger under nattens gång vaknar jag av hällregnet utanför mitt fönster.

Fönstret på glänt.

Alldeles tydligt hör jag plasket mot trottoaren.

Jag tänker på cykelturen till affären.

Och på paraplyet och att jag, efter snart sjutton år i Skåne, borde ha skaffat mig rejäla regnkläder.

När klockan är sex och sängen lämnad åt sitt öde, tittar jag ut.

Inte en regndroppe!

Men på trottoaren virvlar en liten hög med prassliga löv omkring - runt-runt-runt !

Det är lövprasslet som har lurat mig så totalt!

Så där står jag och ler för mig själv.

Och paraplyet, ja, det får vila här hemma.

Två måndagsfönster från Gotland.

"Hej Elisabet.

Här kommer två fönster från Visby.

Det ena är från ett litet hus som är inbyggt i ringmuren.

Huset är från medeltiden och fick sitt namn Tjärkoket under 1800-talet då man kokade tjära till tågvirke där.



Det andra fönstret finns på ett hotells baksida.

Turistsäsongen är slut och alla kuddar ska ju förvaras någonstans. =)

Ha det gott! /Susanne."

Fram-och-tillbaka ...

Vännen Gunnar i Jämtland, han tog bilen och åkte utomlands i helgen.

Och underbara bilder har han tagit!

Olika äro våra nöjen ...


Nåt sånt här, alltså.

Och medan jag ligger i soffan Ektorp och tittar på danska 1:an som visar ett svenskt program som handlar om barnmorskornas vardag på Huddinge sjukhus .., ser jag hur mitt-emot-grannen, han som för inte så länge sedan Wee-bowlade i sitt vardagsrum, nu har bytt sport.

Nu spelar han tennis!

Kväller ...

Ja, jag hakar lätt upp mig.
Nu är det Anna Ancher igen.


Ingenting särskilt gör jag.

Äter uppstekt lammkött och en rotfruktsgratäng som är himmelsk och därtill grillad paprika och zucchini.

Jag glömde visst säga gelén?

Det är ju liksom pricken över i.

Från den mig närstående madamen som ska resa österut, kommer ännu ett sms.

Där berättar hon vem som ska ha vad, ja, häst och hund, utifall att.

Precis som jag själv gjorde när pappan till mina barn och jag själv skulle åka mc från Malå till Stockholm .., då ringde jag upp en kvinna på kommunkontoret och sa att "om nu vi skulle köra galorum och omkomma, så får ni kontakta min mamma i Bolivia, så får hon komma hem och ta hand om barnen."

Kommundamen meddelade då att man på intet vis kunde "testamentera bort sina barn", vilket var det dummaste jag hade hört.

Det är väl klart att föräldrarna vet vem som skulle älska barnen mest och det är väl ändå det som till syvende och sist är det enda som räknas.

Tänkte jag.

Och nu är det mörkt ute och sportradioprat och AIK har vunnit Allsvenskan och jag vet en lintott som nog är överlycklig över just den saken.

Så är det.

Denna dagen - ett liv.

Ännu mera Anna Ancher.

Och så är arbetsdagen tillända.

Under loppet av knappa fem timmar i kassan blir det många möten.

Där är grönklädd ambulanspersonal som kommer in och köper frukostbullar .., och där är lille Konrad, 3 år, som är sååå duktig och hjälper sin pappa att lyfta upp mjökförpackningarna från kundvagnen och för varje vara som han tar upp sneglar han på kassörskan som är bloggmadamen ., så där som ..."ser du ..?" och det gör hon verkligen.

Och där är Asta som en gång har arbetat som sömmerska och sytt Spirellakorsetter och hon berättar om sin knäoperation och inte hade man väl anat att man skulle dela erfarenheter med kunder som är en bra bit över åttio, men så är det,
Asta är rar och mjuk och önskar lycka till.

Mellan varven letar jag Lyckliga Par.

Ett av dem är nyss hemkomna från en resa till Afrika .., ja, dom har varit i såväl Kenya (safari ..) och Zanzibar och alldeles brunbrända är dom och tycks så lyckliga ..., och kvinnan berättar om hur hon har omvärderat sin egen tillvaro efter den här resan .., alla fattiga människor som hon har mött och annorlunda sätt att leva; familjer där männen har tre hustrur, bara en sån sak .., och så alla barnen som lekte med dom tomma pet-flaskorna.

Sånt.

I kassan mitt emot mig ser jag ännu ett Lyckligt Par.
Medan kvinnan betalar .., går mannen förbi henne och stryker ömsint över hennes rumpa och hon tittar upp och ler filurigt mot honom.

En alldeles självklar beröring.

Och ett leende som säger mycket.

Och där är mamman som köper två stora chokladkakor som ska läggas i en förfrankerad grön påse och därefter skickas till sonen som är FN-soldat i Afghanistan.

"Det är vedervärdigt att ha honom där! Han otrivs och vill komma hem .., han är rädd och säger att människor dör dagligen .., aldrig hade han kunnat föreställa sig hur det är så där på riktigt ..., och ännu återstår två hela månader .., ååå, måtte han klara sig!" säger mamman bekymrat.

Och där är Sture och Stina, dessa rara och helt underbara människor som jag tycker så mycket om!


Och den rara Fru Grå som brukar kommentera här, hon, vars dotters gravsten jag en gång fotograferade (den där det stod Sjö Täm ....) tittar också förbi i kassan och vi kommer överens om att hennes, (Fru Grås) vänsterhand nog ska fångas på bild och så ska det bli.

Så .., blir dagen bakom kassan.

Och nu är jag hemma och underbare Björn Eidsvåg sjunger för mig.

Under röj-rycket igår, hittade jag mängder med cd-skivor som jag hade glömt.

När herr Eidsvåg är klar med underhållningen, ska Josh Groban få ta vid.

Söndagsfönstret ...

... finns på den här tavlan, målad av en av mina favoriter, danska Anna Ancher.

Här finns mer att läsa om denna, i mina ögon, så fantastiska kvinna.

Och nu är det morgon och jag ska cykla till arbetet och kampera med den rara cowboy-maria.

Hon, den lugna.

Och i min mobil hittar jag ett meddelande från en mig närstående madame som idag ska resa österut .., långt österut.

Väldigt långt.

Så här har hon skrivit och obsererva tiden.

"Kl. 4.50 3.50

Haha, vi har inte alls resfeber! Nu ska vi steka korv och makaroner! Haha!."

Idag fyller Annika år!

Bilden: upphittad fjäder på stranden i Helsingborg, närmare bestämt på Råå.

Annika i Kävlinge, hon är en sån underbart härlig människa!

Hon är .., impulsiv .., moderlig .., varm .., rolig .. har världens gapskratt .., är intensiv .., duktig på att sy .., tycker om blommor och allt som växer .., äter absolut inte grönsaker .. och hon skriver de allra mest ljufvliga sms-meddelanden som gör att hjärtat blir glatt.

Idag fyller hon år.

Redan igår medan pv var här, ringde vi och sjöng för henne .., men nu säger jag det igen:

G R A T T I S ...., Annika!

Helgdagskväll ...


... i soffan Ektorp ..., blir lammstek i ugnen (igen! men den var billig och det var kort datum ...) .., tända ljus ..., lite rökelse ... och så Elvis Costello med gäster.

Underbar musik!

"Talkshow med Elvis Costello som programledare, där både han och gästerna framför sin musik var för sig och tillsammans med varandra.

Del 11 av 13: Gäster i kväll är Rosanne Cash, Norah Jones, Kris Kristofferson och JohnMellencamp. "

Hoppla!

Och detta roar man sig med i Skåne.

För övrigt är Herr Fotografen själv en ivrig ryttare.

Ingen insikt alls ..., men en åsikt.

Och för övrigt tycker jag att gårdagens Skavlan-program innehöll mest dravel.

Den söta och glada prinsessan Märta-Louise till trots.

(sade hon inte ifrån sig prinsesstiteln, förresten ..., eller var det bara apanaget?)

Och inget vet man ..

Friska vindar i Helsingborg.
Friska vindar i mitt liv.

Alldeles oavsett vad som händer i mitt liv, så har jag nu fyra banankartonger stående vid mittenfönstret.

En är fylld med cd-skivor och när jag lägger dem i små travar, ser jag hur mitt liv har varit de senaste åren.

Å, där är Buddha Bar-skivorna som jag fick av husletarmannen!
Det var den sommaren jag satt på passagerarsätet i hans bil och under en veckas tid följde med på husletaruppexpeditoner och hela tiden denna härliga musik från cd-spelaren.

Och där är Etta-James-låtarna som helsingborgaren spelade in åt mig .., han visste att detta var det bästa jag visste.

Och Joe Cocker finns där några av också.

Och där är Eva Cassidy .., det var första sommaren jag seglade ensam på livets hav och när jag om kvällarna cyklade ner till Marinan och åt världens godaste fisksoppa, då hördes från högtalaren just Eva C.



Och Christina Branco .., det var då jag hade upptäckt fadon!

Fado är lika med en hyrbil ..., och en övermåttan ljuvlig resa till Alingsås, via lunch på en högt belängen balkong i Varberg .. det är illerbett i hälen och sedan eftermiddagstrafikrusning i Göteborg och en bloggmadame som vevar ner sidorutan och vinkar ihärdigt när det är dags att byta fil .., ja, frånsett att hon använder blinkersen.

Och hon k l a r a r det.

En dag som blir oförglömlig.

En dag när inutistyrkan växte.

Och så några cd-skivor med den här mannen .., vars röst jag tycker så mycket om .., även om många tycker att det är smörsångarnas smörsångare.

Det gör mig inget.

Det här är musik att svänga sin nyrakade ben till!

Och nu ska jag packa vidare ..,. två Alvedon tog knäcken på värken i knäeländet.