Flera gånger under nattens gång vaknar jag av hällregnet utanför mitt fönster.
Fönstret på glänt.
Alldeles tydligt hör jag plasket mot trottoaren.
Jag tänker på cykelturen till affären.
Och på paraplyet och att jag, efter snart sjutton år i Skåne, borde ha skaffat mig rejäla regnkläder.
När klockan är sex och sängen lämnad åt sitt öde, tittar jag ut.
Inte en regndroppe!
Men på trottoaren virvlar en liten hög med prassliga löv omkring - runt-runt-runt !
Det är lövprasslet som har lurat mig så totalt!
Så där står jag och ler för mig själv.
Och paraplyet, ja, det får vila här hemma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar