söndag 17 april 2011

Smått och gott ...



Äldre dam kommer och hämtar ut beställd smörgåstårta på jobbet.

"Har du nåt emot om jag tvärspringer och hämtar kameran ....?" frågar jag.

Nej, det har hon inte.

Å, vad jag är imponerad av hur charkpersonalen fixar och donar med såna här beställningar.

Det kan vara allt från vanliga landgångar, till smörgåstårtor och stora festfat och det görs potatisgratänger och gräddas baguetter!

På charkdisken har Gunilla pyntat och gjort fint.
Där står nu en bytta med ägg .., där är små kycklingar och vikta servetter.

Och just innan stängning hade jag den här stilige mannen i kassan.

Nästan lika många kunder idag som igår och massor med släpvagnsuthyrningar.

För 300 kronor hyr du en släpvagn med galler under ett helt dygn och det är ju hur billigt som helst!

Och en sak är säker - men det har inte med släpvagnar att göra - att mer värme från kunder än vad jag har fått här, i Halland, har jag a l d r i g någonsin varit med om! Det är som att simma omkring i ett hav av vänlighet.



Gunilla pyntar i charken, själv har jag pyntat och gjort fint i slänten, den ner mot vägen.

En Mårbackapelargonia, murgröna, påskliljor, violer och timjan, samsas i tunnan.

Så småningom får somligt bytas ut .., där ska bli så prunkande och fint.



Och pv, som är en sån djurvän, har nu fått nog av rådjuren som totalt struntar i höbalen, men gärna frossar i tulpanlökarna som äntligen kommit upp!

Somliga placerar nät över blomstren .., andra ställer helt sonika dit trädgårdsstolarna!

Ja, ja .., dom ska jag nog ta bort i morgon.

Och snart är det Mästarnas Mästare!

Arbetsdag igen ...


Schemat i Ystad.

Rent hopplöst är det ju, att fast man inte behöver stiga upp förrän vid åtta, så vaknar jag fem.

Det är då pv stiger upp, i vanliga fall.

Sen ligger man där under täcket och snurrar av och an och sneglar på klockradions röda digitalsiffror och man gos-pratar lite med pElle (som alltid ligger mellan oss, uppe vid huvudkudden) och jag öppnar fönstret för att få lyssna till fågelkvitter .., lyssnar till reprisen av "Språket" i P1 (där det pratas om ordet rolig, respektive orolig ..., och jag kommer ihåg att min pappa sa "ligg rolig!" till stövaren när den härjade som värst) och det är nyheter med rapport om massmord i Mexico .., och såklart väderleksrapport och jag tänker att kvinnan som läser upp alla vindhastigheter och temperaturer och namnen på fyrarna, (Harstena, Holmögadd ., Ölands norra udde .., Vinga .., Nidingen .., Hallands Väderö, Drogden, Örskär .., Bjuröklubb ...) påminner i rösten om Elsa Eriksson (allmänt känd som "syster Elsa") hemma i Malå.

Och så blir det frukost med äggröra och bacon och jag hänger tvätt på torkvindan och tittar på klockan.

En timme kvar.

Sen stundar arbete från kvart i tio till kvart över fem.

Ledig i morgon och börjar klockan tre på tisdag.

Ingen sol i sikte.

En hel drös med söndagsfönster ...



Och alla är dom från Trondheim i Norge.

Cecilia N tog bilden och titta, så glad man blir av den leende tösen till höger i bildens kant.

lördag 16 april 2011

Resumé ....



Det är väl nu det börjar, förstås.

Det är nu alla sommarhusgästerna kommer och där var massor med kunder med stockholmsdialekt och där var många familjer från Norge (dom flesta från Oslo) och någon dansk familj och alla har dom sommarhus här i närheten och alla handlade dom som om jordens undergång vore nära och jag sprang mellan mejerikylen och andrakassan och tog mig kaffe vid femtiden och så nytt rally!

Ära vare Mattias som tog hand om det mesta av spelet, annars vet jag inte hur det hade gått.

Och underbara Emmeline satt i förstakassan och gjorde det med den äran!

När någon timme återstod av kvällen, fick hon sms av en väninna som berättade om en hästtävling just idag, där hästen som hoppat brutit benet.

"Benet bara hänger och slänger ...", stod det.

Efter ytterligare en stund kom nästa sms; då hade hästen avlivats.

Om det pratade vi en hel del och jag tänkte på hur ledsen någon ska vara ikväll.

Just innan stängning hade jag en man från Canada i kassan.

Han var från Quèbec och berättade att han arbetar här under vår och sommar, sedan drar han vidare när det blir vinter.

Och så fick jag veta att mannen som satt i rullstol och brukade skojblinka till mig när han kom med sina Lottokuponger - han som visste hur orolig jag var i början -, den mannen är nu död.

Tänk .., det kändes rent ledsamt.

Nu ska jag krypa i säng.

En ny arbetsdag stundar i morgon och jag har ont i precis varenda led och pv har masserat med Elmore Oil, en slags liniment som jag fått av min syster i Australien - som också har problem med sina leder -.

Har jag inte sagt det förut, så säger jag det nu: pv är världens snällaste människa!

Godnatt!

Och nu blir det ...


.... nej, inte reklamfilm, men väl jobb.

Halv elva till kvart över sju.

Hemma halv åtta.

Ajöken, sa fröken-
En dialekt av det mer gnälliga slaget ...

... lyssnar jag till just nu, klockan 8:39, i Ring-så-spelar-vi.

Det är en man från södra Dalarna som har ringt till Anne Lundberg och det kan jag säga, den dialekten skulle jag ha svårt att lyssna till när man just har vaknat.

Hurra, hurra, hurra, hurra!



Igår var det Linda, idag är det Leina.

Här fylls det minsann år på löpande band!

Och till före detta malågrannen kommer här en varm födelsedagshälsning!!

Lördagsfönstret ...



Ja, det tar ju emot lite-lite-lite ..., för nu var det ju så att Skellefteå AIK fick pisk av Färjestad och visst, värmlänningarna var verkligen bättre i det mesta och det är väl bara att gratulera.

En som är glad och lycklig åt vinsten, är förstås värmländskan Turtlan.

Jo, jo.

Så här skriver hon:

"Hela Stora Torget fullt av folk för att fira Guldlaget. I fönstren runt om tittade folk ut.
Fångade ett fönster till Dig med två stora yngre fans."

fredag 15 april 2011

Borttappad ....

Såja ....

Årets andra fästing bortplockad från sigge nilsson.

Nu tycks det vara som förut ....



Halleluja!


I förra inlägget halkade det nya redigeringsprogrammet in (jag hade använt det på Mina-Bilder-bloggen) och till min fasa hängde det med hit också .., och inte fick jag till det som jag ville.

Nu verkar det vara okej.

Pust och suck.

Hoppas pv kommer hem snart .., då blir det kaffe och nåt gott för att fira detta!

(Ja, jag kommer inte alls överens med nya varianten av hur man lägger in bilder i inlägget.
Förstora dem kan jag göra ändå. I den nya redigeraren hamnar texten hur tokigt som helst för mig och jag inser att det är mig det är fel på, men jag trivs med den här. Gamla. Enjängd, som man är.)

























På besök i stora blomsterbutiken, drabbas jag av köpdjävulen.

Ja, alldeles som galen blir jag!

Två trätunnor, en korg, plus alldeles för många blommor blir resultatet!

Men oj, så fint det ska bli!

Utanför möter jag en rar kvinna - en kund - från affären, och det blir lite småsurr om hur jag trivs med jobbet och om flytten från Skåne till Halland.


Anna-Lena med sina läckra skor.
Sa jag att hon är Stenbock?

Hemma igen upptäcker jag ett bekant ansikte som kommer promenerande.

Det är Anna-Lena, distriktssköterskan som tog bort mina agraffer, då, efter knäoperationen.

Länge blir vi stående och pratar om precis allting; men mest om jobb.

Om att man vid femtiosju års ålder faktiskt inte känner sig som en trettioåring .., att alla skulle ha möjlighet att - om man vill - gå ner i tid innan det är dags för pension .., och vi pratar om resor (Vietnam, Kefalonia, Samos ..) och om vårkänslor.

Sånt.

Ett trivsamt litet möte blir det.

Och nu har Blogger fått spatt!

Jag, som mallade mig hos UllaMona och sa att "hos mig fungerar det perfekt!", fick nu den nya redigeraren som jag på inga villkors vis vill ha .., och helt omöjligt är det att bli av med den, trots att jag ändrar och sparar inställningar.
Nån som vet hur man bär sig åt?

Någon som vet ...?



... vad det är för fågel som drillar i början av filmen?

Efter/vid 14 - 15 sekunder hörs det tydligt.

Ett stycke glädje ...


... att få DN i en månad.

Gratis.

Och man har ledig dag och äter frukost i lugn och ro och lyssnar förstrött till gomorron-tv.

Dimman kommer och går.

Allt känns bra.

Påfyllning ...



Klockan är lite över sex när jag slänger på mig kappan och går ner till havet.

Innan jag vänder hemåt, kupar jag händerna och fyller dem med iskallt havsvatten.

Morgontvätt av ansiktet.

Blir man lycklig?

Svar: obetingat ja!

Idag ....



... fyller minsann den långbenta madamen från Skåne år.

Trettiofem.

Hon säger själv att hon ser ut som en nyponros och det tycker jag nog stämmer.

Stort grattis härifrån Linda!

Tidig morgon i april ...



Och ja, bilderna är klickbara.





Fredagsfönstret ...


... sitter i grannfruns fina bil, den med en stjärna i fronten.

Det är den där kvällen när vi eldar upp allt löv, som kvinnan i bilen stannar till och småpratar lite.

Bara några hundra meter bort längs gatan bor hon, men ändå rätt ensligt .., och dom flesta husen tillhör sommarfolket.

"Ja, jag är mörkrädd när jag ligger där ...", erkänner hon.

Jag säger att vi lämnar dörren till pannrummet öppen, så kan hon - om skräcken skulle bli för stor och rentav ohanterlig - sova i gästrummet, ja, det är bara att krypa i säng.

En alldeles underbar kväll är det.


Och pv eldar och eldar.


Och se, där kommer den blivande tvillingmamman promenerande med sina tre hundar.

Hon bor precis rakt över vägen - från det gula huset sett -.

Så blir det en stund småpratande med henne också.

Det är sånt jag tycker om.

Småpratet.

Inte nödvändigtvis kalas och fest och fint dukade bord .., nej, jag föredrar såna här små möten.

torsdag 14 april 2011

Det hade kunnat bli så fint, så fint ...

På väg hem från affären ligger dimman tät över det halländska landskapet.

Havet på vänster sida .., åkrar och trädsilhuetter .., å, så vackert det är!

Så jag stannar till och parkerar vid sidan av vägen .., letar reda på kameran och går ett hundratal meter för att fånga allt detta magiska på bild och få den rätta vinkeln.

Perfekt!

Det är då följande ord visas på displayen: "inget minneskort".

Så var det med den saken.
Återbesök ...

Idag blev jag presenterad för den rara lilla tösen som - igår och för första gången i sitt sexåriga liv - handlade allldeles själv.

En liter mjölk, var det.

Jag fick veta att hon heter Tyra.

Och Tyra hade glad i hågen berättat för sin mamma att tanten i kassan hade blivit stolt att få vara kassörska när hon (Tyra) handlade.

Då tänkte jag på en av cheferna jag hade i Ystad .., han som hutade åt mig och sa att jag skulle sluta prata med kunderna.

Han skulle bara veta.

Han skulle ha fått träffa Tyra.