torsdag 1 september 2011

Dagens fönster ...


... finns i det lilla gula huset nere vid vägen.

Jo, ni har sett det förut, men omgivningen förändras allt eftersom månaderna kommer och går och jag tycker så alldeles oerhört mycket om det här lilla huset.

Och idag må ni tro att det är högtidsdag här på kullen.

En seglingsglad pensionatsvärd - tillika Jungfru - fyller 56 år.

Och en rödvitrandig storasyster blir - just idag - 70!!

Grattis pv och grattis Rigmor!

(Ja, Rigmor läser aldrig någon blogg och lär inte se detta, men jag skriver ändå hennes namn här ,-)





onsdag 31 augusti 2011

Skvalmusikens högborg ...



I nästan alla brittiska tv-program översköljs man som tittare av kletig bakgrundsmusik!

Nu tittar jag på ett himla intressant program som visar hur tandpetare tillverkas (ja, sånt tycker jag är hur kul som helst!), men så är det där eländiga skvalet i bakgrunden!

Hör bara ..., det låter som musik till ett dataspel!

Tror verkligen producenten att vi tittare inte klarar av att se programmet som det är?

Det är precis som alla tidningar för barn och ungdomar; där finns numera alltid någon inplastad leksak .., eller mascara, ögonskugga eller en t-shirt!

Varan i sig själv tycks inte vara tillräcklig?

Här och Nu .., avsnitt 952.


Några timmar i frihet innan det är dags att åka till affären.

Det blir som vanligt lång promenad med harry.

("Hundägare håller sig friskare!" läste jag på någon löpsedel igår. Jag håller det inte helt otroligt, för oj, så mycket mera utomhusliv det blir och oj, så mycket mera motion!)


Det är som den allra bästa av höstdagar när vi ger oss av.

Knallblå himmel.

Ulliga moln.

Molntussar.

Inte en endaste svala eller tornseglare hör jag .., ingen lärka.


De senaste dagarnas ihärdiga regnande har gjort marken vattensank!

Så här ser det ut på en av åkrarna.


I drygt sex veckor har harry varit hos oss .., nu vet han precis vägen!

Och ännu .., har han inte givit upp hoppet om att kunna fånga en liten fjäril.


"Det kommer att bli svårt att få till bra skidspår här i vinter, halmstubben är så pass hög ...", konstaterade pv för en tid sedan.

För det är här, ute på stora åkern, som han har sitt inför-vasaloppet-träningsspår.


På väg ner till inhägnade området (som är jättelikt) träffar vi ett äldre par som är ute och rastar sin boarder-terrier.

Det visar sig att mannen har arbetat som jurist åt ett skogsbolag i Sundsvall ("jo, vi trivdes jättebra, men jag är ju från Göteborg och min fru från Falkenberg, så det kändes bra att flytta hit, till Halland, vi bor nere i det röda huset nära havet", säger han) och kvinnan har varit allt från sekreterare till hushållslärare.

Aldrig har jag pratat sååå mycket med grannar och sommarboende som sedan harry kom i huset!


Och nästan hemma möter jag ännu ett par och mannen böjer sig ner och klappar den ivrigt svansviftande valpen och säger ..., "men så fin han är, vad är det för ras ..? å, vet du inte riktigt .., haha .., men han kommer att bli så vacker!" och då blir jag förstås alldeles till mig av nån slags stolthet som inte är det minsta befogad.

Men säg ..., glädje då?

Och överallt syns ljung och här och var hittar jag några kvarglömda björnbär som är syrliga och ljuvligt goda och nu är himlen gråmulen och vänta bara .., det ska nog hinna regna rejält innan jag ger mig av på min Hooper!

Onsdagsfönstret ...


... kommer från Skåne, från ett litet vitt hus ute på landet.

Där ska, inom en inte alltför avlägsen framtid, Kerstin bosätta sig.

Hedgrenskan, ni vet.

Det kommer att bli jättebra.

Kerstin tog bilden.

I postlådan ...


Men en sak förstår jag inte .., varför låter man inte en vitklädd bagare hålla i brödet?
Då skulle kontrasten kläderna/det vackra brödet ha blivit så mycket sinnligare!

Tänk, så glad man blir över Vanlig Post.

Och igår var det nästan bingo när jag öppnade locket till postlådan!

Där fanns ett vykort från min hufvudstadssemestrande storasyster och med hennes omisskännliga handstil som berättar om en båttur runt Brunnsviken och "fantastiskt väder och trevligt sällskap" och promenader i Humlegården.

Och där är ett litet, litet kort som får mig att smajla.

Ååå, från Ystad och fru Grå och med bild från bageriet Söderberg & Sara!



Och där är ännu en hälsning från Ystad, nu förpackat i ett litet större kuvert och med uppmaning att jag ska öppna brevet försiktigt.



Ahaaaa ..., en bild på naturens finurlighet! tänker jag smajlande.

Och jag tänker att Vanlig Post = glädje!








tisdag 30 augusti 2011

Och så ett kvällsfönster ...



... från vännen Eva på Frösön.

Så här skriver hon:

"Hej på dig!

Sover i stan ikväll och då är det lättare att skicka bilder.

Skickar dig ett fönster från vår stuga.

Taget en dag för några veckor sedan, just när luktärtorna slagit ut.

Jag plockade några av dem och satte på köksbordet, i det ögonblicket letade sig kvällssolen in genom fönstret.

Kan du känna doften?

Värmen från solen?

Det var en vacker sommarkväll.

Denna bild kommer jag att ta fram i vinter.

Drömma mig bort till en stuga vid skogsbrynet, en augustikväll när livet var enkelt och gott att leva.


Kram Eva"


Ps. Kvällen är just nu mörk.
Jag sover i stan i natt men bor fortfarande kvar i skogsbrynet. Får se för hur länge.
Det börjar bli kallt och väldigt mörkt där nu, men så skönt att vakna till tystnaden och bara kunna gå ut i nattlinnet.
Det saknar jag i stan. Ds.


Mellan skurarna ...


... skyndar jag mig ut med harry.

Hela morgonen har regnet piskat mot fönsterrutorna och det blåser nåt hemskt!

Men så ..., plötsligt .., kommer solen fram!

Fort ut och ner mot havet och stranden och nu är det nästan som ebb och flod, ja, fast det senare förstås .., och sträckan från stranden till lilla "ön" där vi kliver i och badar, är helt översvämmad, ja, finns inte just idag!



Och så här låter det ....


Harry springer som galen runt på ängen .., noooosar efter kaniner och hämtar pinnar!

På ett ställe finns en rund fläck i gräset .., med annorlunda färg och titta, hur stråna ligger!

Så underligt!


Och ännu finns små sällskap av blåklockor, trift, gula små blommor och så mängder med såna här bestånd.



Och harry, han leker i sanden ...

Dagens fönster ...

Länk
Hej!

Här kommer två fönster från Halmens Hus i Bengtsfors.

Förr-förra helgen när vi hade släktträff i landskapet Dalsland så hälsade vi på där.

Verkligen värt ett besök!



Vacker utsikt, en härlig butik där man får svårt att motstå att köpa både det ena och andra.

En fin utställning om halm och dess historia.

Ett fint café och vackra Gammelgården några trappsteg högre upp på Majberget.

Ett utflyktsmål om något och värt många omvägar om jag får föreslå.

Där fångade jag de här fönsterbilderna.

Här kommer de!

Från mig :-))

måndag 29 augusti 2011

Och så några kvällsfönster ...



... från Västmanland.

Vilka vackra färger tillsammans!

Det är verkligen något jag beundrar hos människor, detta att kunna få ihop det färg, - och formmässigt, ja, särskilt när det gäller utsidan av hus.

Om något eller några år borde huset på kullen målas om och då funderar man ibland på vilken färg man ska välja?

Gult, igen?

Jag är ingen större fantast av gula hus, allra helst som jag tycker om rosafärgade pelargonior .., ja, ni kan ju tänka er själva.

Nåväl.

Det var Ulrika som agerade fönsterfångerska i alla fall.


Vilket himla trevligt program!!!

Ja, jag menar Maestro.

En film till Mian ...



En actionfilm som handlar om den lille bärfisen som spatserade på min mage.

Ett roligt inlägg om bärfisen, det hittade jag här.

(Nu har jag klickat så det kom fram en annan film, en pojke som spelar gitarr och det är minsann ingen bärfis det. Om det blir likadant för er, så klicka här - ja - om ni är insektsintresserade, vill säga ...).



Så här såg den ut när den spankulerade omkring.

Min lilla kamera får duga så länge.

Samma lista, men skickad som "bild" ...


Jo, men titta, så mycket mera "känsla"!

Eva, som hade scannat in den här inköpslistan tidigare (se bilden under), tyckte att hon inte fick skärpa när hon fotograferade (listan, alltså), men jag tycker att det är precis tvärtom.

Kanon!

Tack snälla!

En inköpslista från Värmland ...



Om ni klickar på bilderna, blir det tydligare.



Visserligen kapad på mitten (av mig), men det är samma lista.

Så här skriver avsändaren:

"Hej Elisabeth!

En inköpslista. från Ica maxi Karlskoga Verkligen gedigen.

Ordning och reda.

Skriven i ordning för hur affären är organiserad.
Hälsningar Eva i Värmland."


// Att lägga in listor som kommit inscannade och få bra skärpa på dem, är jättesvårt!

Nu försökte jag att fixa till det i redigeringsprogrammet, men det allra enklaste är att ta en bild med kameran - helst utan blixt - och så kan jag kapa bilden om den blir alldeles för stor, det är inga problem.

Nåväl, tack ändå Eva för o m t a n k e n!

Fler som vill bidra?

Maila då listan till bisse151@gmail.com

Detsamma gäller förstås fönster.




Som medicin ...


Och så tar jag harry med mig och går ner till havet.

Just då - i den stunden - strålar solen, men det blåser friskt och havet är vresigt, ja, liksom frustande!


Aldrig är harry så glad och sprallig, som när han får springa fritt nere på ljungheden, eller på stranden .., eller i skogen!

Åååå, så han springer och skuttar och han ramlar och slår kullerbyttor och upp igen och han strääääcker ut som en vinthund ..., och så ny runda, runt-runt-runt ..., och jag ler för mig själv åt hans så uppenbara livsglädje.


Det tar inte många minuter, förrän himlen mörknar.

Och det mullrar dovt från horisonten.

På stranden sitter ett stort sällskap med måsar ..,. harry har hittat en träpinne.


Just innan regnet kommer skuttar han glatt i det höga gräset .., lägger sig ner .., borrar ner nosen i marken. Kanske anar han doften av den kanin som nyss schwischade förbi?

Och så hemåt .., då har regnet återvänt.

Den alltid så glatt svansviftande krabaten har bråttom .., åååå, han har svansen mellan benen och tittar mot himlen när åskan mullrar, ja, svansen är nu nästan framme vid hakan .., och regnet slår mot honom och jag gömmer kameran i jackfickan och skyndar hemåt.

Hela tiden springer harry femtio meter före .., ja, han vet precis vägen och han vet också att han absolut inte får gena över grannarnas tomt.



Han är hemma någon halvminut före matte.

Och där sitter han på bron och väntar och viftar så glatt på svansen.

Ååå, nu vill han in!

Denne underbare lille krabat som gör mig så lycklig!!!

Mot deppighet ...



.... anbefalles i varje fall inte reprisläsning av Karl-Ove Knausgårds "Min kamp".

Skulle jag vilja påstå ,-)

Höstdepression ...


Ja, har man inte haft det tidigare, så har man det nog nu.

Tre dagars ledighet och lika många dagars ihållande hällregn (läs: skyfall) och blåst!

Och när jag ska trösta mig med tv-tittande, fungerar inte tv:n.

I stället tar jag fram ljusslingan som nu har hamnat i rumsfönstret .., längs fönsterbrädan (den som egentligen är en hylla).

Det är ändå snart advent.



Dagens fönster ...


... kommer från Öland och avsändare är Micke från Ångermanland och den mannen fick stor

fångst i fönsterhåven, kan jag lova er!



söndag 28 augusti 2011

Kolsvart ute.

Och pv - som inte är ledig i morgon -, hostar och har sig ..., och har redan gjort kväll.

Själv ska jag krypa i säng och reprisläsa norrmannen Knausgårds "Min kamp".

Den första delen.

Varför då?

Varför läsa om den?

Ja, för att jag ofta läser snabbt och glömmer lika snabbt.

Nu ska jag läsa med eftertanke.

Men först ska jag titta in hos hemifrån-ingela och se vad hon valde för hudkräm.

(Nix. Hon håller oss på halster, den rackaren-)

Där och Då ...



Så där som för att ta vara på det sista av sommaren (kanske ett svepskäl ..., men det må vara), åker vi till närbelägna Steninge och äter söndagsmiddag.

Den alltid så generöse pensionatsvärden betalar och min plånbok får ligga orörd.

Min plånbok är för övrigt som en dagbok över viktiga händelser.

Den 19/9 2004 hade jag mer eller mindre tvingat helsingborgaren att för en gångs skull beställa lamm .., ja, vi var i Turkiet och jag berättade lyriskt om hur gott det var med lammkotletter.

Inte den gången.

"Ätit segt lamm men god sallad på liten strand", står det.

Så var det med den matupplevelsen för födelsedagsmannen.


På myntfacket finns mer att läsa.

"Den 26/8 2007.

Kokkari. Katter får fisk. +35 grader,"

Det var Emil och hans mormor som är jag, och så vännen Kent från Småland.

Vi var på Samos och jag minns precis var vi satt när Emil slängde små, små fiskbitar till katterna som sprang runt våra ben och jaaaamade.

Den 16/8- 2008 var Emma och jag i Grekland.

"Kefalonia med mormor. + 35 grader.

JÄTTEVARMT!"

Att mormor har dykt står också.

När Anna 2005 gifte sig finns där en notering om och intill står "30/12 - Thailand, Maria och co. välbehållna".

Det var tsunamin, ja.

Och längst uppe har en tonårig son skrivit att han är den bäste sonen.
Och den ende.



Ikväll i Steninge.

Kunder från affären som är ute och söndagsäter nickar till hälsning.

Vid ett av borden sitter en trubadur.

Och efter en stund kommer regnet farande från havet .., vi ser hur det kommer allt närmare och det haglar och någon säger att "jaha, nu kommer nog orkanen Irene!"


Här och Nu ....


På arbetsbänken i köket: ett gårdsäpple (det är pv som tycker om äpplen ...), en citron (den vackraste frukt jag vet och används alltid till te) och en gul paprika.


I vardagsrummet har en trött hundvalp krupit ihop i soffan Ektorp och i loppisfåtöljen sitter en pensionatsvärd och studerar morgontidningen.

(Jo, jo. Han vill förstås höja sitt resultat i nästa veckas nutidstest ,-)

Friidrotts-VM på tv.


På golvet, en bit ifrån den läsande pv, ligger pElle och sover på en ytterst provisorisk bädd, egentligen ämnad till harry.

"Åååå, men den är ju som gjord för mig!" tycks pElle tänka.

Just så är det.

Ingen mat är sååå god som harrys Royal Canin ..,. tycker pElle.

Och tvärtom.

snart vi lämnar köket, är harry framme och norpar sig lite kattmat.

Vän Av Ordning kommer nu att säga att detta är förfärligt ohälsosamt för såväl katter som hundar, och det är det säkert, men så fungerar det här just nu.

Jag brukar tänka på det allmänna världsläget eller på dom svältande barnen i Somalia .., och då blir det här med vem som äter vad, ja, det blir en bagatell i det stora hela.


I köket.

Avocadoplantan som varit hängig och allmänt risig mest hela sommaren, skjuter nu skott!

Det ser lustigt ut.

Plantan består till största delen av en ranglig stam på minst en halvmeter, ja, om inte mera, och så den lilla kvasten längst uppe.


Och på ett stort matbord ligger GP och väntar.

När jag slår upp sidan 8 och 9 är det inte långt ifrån att jag hajar till.

Den unge mannen på bilden, han som heter Gustav och är 26 år, påminner alldeles omåttligt om Anders, och bara detta att titta på bilden ... fyller mig med inutivärme!

Mammavärme.


Och tänka sig .., regnandet har äntligen tagit paus!