En annan sorts dag ...

Igår var det så här för kunderna. Inte idag.

Inte alls så många kunder som igår - vilket säkerligen beror på vädret -, idag har det regnat mest hela eftermiddagen och då blir allt helt annorlunda!

Det visar sig att jag ska arbeta tillsammans med Josefine.
Vi kamperar ofta ihop och det fungerar jättebra, trots en åldersskillnad på kanske fyrtio år.
Nog inser jag att hon känner skillnaden, men själv tänker jag sällan - eller aldrig -på den.
Det betyder inte att jag tror mig vara ung eller yngre, men det är just det där att jag inte tänker på det.

Josefine började i fjolsomras och nu gör hon allt det jag själv gör, förutom beställningar.
Så underbart det är att se dom här unga töserna växa inombords!
Ibland förhör jag om och om och om igen på sånt som är viktigt.

"Hur var det nu .., hur mycket får ett brev väga ..?"
"Om man skickar ett rekommenderat brev, vad innebär det ..?"
"Avtalsrek ....?"
"Paket som ska utomlands, vad ska man tänka på då ...? Behövs tullhandlingar?"

Till sist sitter allt som ett smäck och jag blir så glad för deras skull!
Det här att inte känna sig trygg i sina arbetsuppgifter, det hade jag kunnat doktorera i .., men jag vet också hur det känns när det vänder!

Och kunderna tar det piano.
Där är en man som är född i Kalix och där är en annan man som berättar att han är så lättad över att den där tryckande värmen gav med sig.
 "Jag flyttade till Florida för tio år sedan, men du vet, jag fixade inte värmen ....", säger han leende.

Och lilla Isabelle har ritat en teckning som får följa med hem.
Den ska nog ramas in.

Och nu är det kväller och det regnar rejält, säger pv som just har varit ute med harry.
Hockey på tv och vi har sett det mesta av Mästarnas Mästare, men får se det slutgiltiga resultatet efteråt.  Jag hoppas på Magdalena Forsberg, men såväl hon som Anna Lindberg är värdiga vinnare.

Over and out.

Det bästa för Kattis ...

Jag är något så vanvettigt glad över att mitt persikoträd blommar! (Barnsligt förtjust och lycklig.)
Det som jag fick, och planterade, så sent som i fjol.

För övrigt tänker min Gustav nu, absolut och utan tvekan, införskaffa sig röda chinos till skolavslutningen... Veckans värsta? ;)

Kramar från Kattis

Först ut i byttan är Kattis! Liite ensamt är det.

// Lotteriföreståndarinnar säger så här: det är så här Kattis, att Gustav, han får ha på sig vilka färger som helst på sina byxor, oavsett vad. Han kommer att bli sååå fin och snygg i dem!

Och så ett kvällsfönster ....

"För en dryg vecka sen tog jag den här bilden.
Tänk att det kan vara så vackert i verkligheten och sånt pekoral om man försöker avbilda det själv ..."

Så skriver Cecilia N i Härnösand..

Glädjen i att vara husse ...

Det kan vara detta att alltid ha sin hund i närheten.
Vad man än gör.
Alltid är han nära husse.
Här vissar pv att det är glasväggar.
"Du måste förstå harry att det är livsfarligt om du springer genom här .., det får du INTE göra!"

Liiiite svårt är det att förstå.

Glas ...?

Här har jag ju sprungit ut och in i flera dagar!

Nu är det den hitre gavelns tur .., och harry, han funderar över vad husse pysslar med.

Tar det aldrig slut det här ...?

På altangolvet ligger monteringsanvisningen på bästa Ikeamanér.

Och mellan varven kan den där hunden komma nära-nära och bli lite omfamnad av den så älskade hussen.

"Såååja, såååja, du är en fin hund du harry ...", säger monteringsmannen.

Det bästa igen ....

Veckans vinnare i Uppmuntringslotteriet blev min före detta Regementsgate-granne Ingela i Ystad (hon hade haft en "helvetesvecka" som slutade bra .., tack vare blommande jordgubbsplantor ...), och hon får nu med posten talboken "Kriget är slut" med och av Morgan Alling. 

Tröstpriset - somriga servetter -, går till madamen som har vildsvin i trädgård och sannerligen behöver tröstas; till Monet.

Grattis till er båda två - Ingela och Monet - och vinsterna läggs på posten idag eller i morgon.

Stort tack också till Eva i Tyresö för ljudboken och till pv:s moster Sonja för servetterna!

Men nu, kära vänner,  är det ny omgång! 

Ett av priserna, i den här omgången, är en kokbok - "Sveriges nya landskapsrätter" - en idé från Icaförlaget och riktigt fin är den, boken!

På sidan 58 finns receptet här ovanför och då anar ni kanske vem som har sponsrat vinsten ...?
Jodå, just det.

Och vill man inte tillaga vildsvin, kan man fixa till en salmbärssorbet i dinkelkorg!
Detta är tydligt gotländskt.

Varmt välkomna nu med det som värmde era hjärtan lite extra! 

Ni bara mejlar glädjen till bisse151@gmail.com, ja, ni kan ju det hela vid det här laget.

Differenser ....

Igår trettio grader varmt i landet Halland.

Idag tolv grader svalare.

Halleluja!

Vi funderar på att elda i kaminen.

Gårdagen ...

Målning av Eva på Frösön som visar en cyklande bloggmadame utanför lägenheten i Ystad. pElle syns också.

... blev en vanvettigt hektisk dag på jobbet!

Låååånga köer, spel och dobbel och suckande arbetskamrater och skriv-i-blocket att det hade varit önskvärt med mer personal en sån där subtropisk värmedag när alla människor vallfärdar till sina sommarhus och sedan kommer in och handlar lunch eller middag.

Och så den där känslan av att vara otillräcklig.
Känslan - eller vetskapen - att nu rasar fruktdisken och mejerikylen och vi hinner inte fylla på och inte hinner vi grädda bröd som man önskar heller!
Det är hemskt.
F r u s t r e r a n d e, helt enkelt.
Å andra sidan är väl dom här känslorna lätt igenkännbara för snart sagt alla yrkesgrupper.
Färre personal .., mer att göra.
Men var tar själva arbetsglädjen vägen ...?
Känslan av att göra ett Bra Jobb.

Man får trösta sig med annat.

Rara människor till exempel ..., på väg till dansfest i Västerhagen (typ Folkets Park bara några hundra meter från affären .., rakt in i bokskogen!) .., glada, uppspelta och finklädda .., andra som hämtar bufféer, räkbomber eller underbara smörgåstårtor .., allt förfärdigat av A-M i charken!
A-M, vars kinder blir allt mer rödblommiga under dagens gång.

Själv står jag i kassan.
En ung man säger "men vilken fin dialekt du har!" och jag själv som tänker om en kvinna i 40-årsåldern att ..."å, vilken härlig skånska hon pratar!" och när kvinnan har packat i sina varor säger hon ..."vet du, jag känner igen dig från Fridhems Livs i Ystad och från Supermarket ....." och så blir det prat om Ystad förstås och flytten hit och jag blir så innerligt glad av att träffa en före detta kund därifrån, ja, så där så hjärtat tar extraskutt! 

Och så moppeturen hem och värmen som ännu är kvar .., pv som kommer hem från Göteborg och är glad och lycklig och säger att det har gått över förväntan .., Eurovisionsfinalen med suveräna Petra Mede som är så vacker i sin rosa klänning ...., Islands bidrag som inte vinner och Robin som ser ut som en liten pojke och hamnar i mitten.

På familjechatten sms:as det friskt!
Jag är den ende som håller på islänningen och Äldsta Dottern tror att Robin ska vinna och hon som trivs i Kiev tycker att Ukrainas bidrag är ganska bra ...., och från sonen kommer ett meddelande att han arbetar och har klappat två fina hundar tillhörande en mindre-lyckligt-lottad-medmänniska och då skickar vi hjärtan till honom och en av systrarna skriver att "näst efter pappa är du nog världens snällaste polis" och då förstår ni ju hur det känns i mammahjärtat.

Och nu är det är morgon.
Göteborgsvarvetmannen sover ännu .., det gör även harry.
Ett fönster står på glänt.

Jag hör näktergalen.

Dagens fönster ....

"Jag är hos min syster och fönstret är fullt av leksaker och  utanför syns Vasaparken i Norrköping."


Så skriver Eva från Tyresö.


Tack snälla! säger jag.

Efteråt .....



Hjälten hela kvällen är han.

Jo, minsann.

Här berättar han om Loppet.

Och så ett eftermiddagsfönster ....

Ett fönster i den lilla byn Les Baux de Provence, ännu en av dessa vackra byar uppe på ett högt berg. Här finns också en gammal borg med befästningar och hela trakten är historisk. 

 

I närliggande kalkstensgrottor kan man uppleva den mest fantastiska "konstutställning" - här projiceras just nu verk av alla impressionisterna på de höga vita väggarna - Carrières de Lumières heter detta.

 

Kram från Monet

Och här är vinnarna ...



Stort grattis till er båda!

Och  t a c k   som ville dela med er av det där som gjorde hjärtat lite extraglatt!

// Till vinnaren: förstapriset finns även i pocketform - en tidigare gåva av mossfolk -, det är bara att välja! (Ja, jag tror att boken var från henne .., men kan ha fel.)

Fredagsglädje ...

... kan vara att få ett vanligt, handskrivet vykort med posten.

Och vilken bild, sen!
Ja, Skottland hamnar definitivt på "dit-ska-vi-resa-någon-gång-listan"!

T a c k  Eva!

Idag är det dragning i lotteriet ...

Och i tillbringaren finns bland annat Cecilia N som - återigen - ska bli matte om några veckor.
Vilken glädje!
Tio kullsyskon finns på bilden!

Och där finns Monet som haft bästa-vän-besök nere i Frankrike.
Här äts det minsann smarrig glace-au-four!

Eva på Frösön har tillsammans med maken bilat i dom skotska högländerna.

Stor glädje, även om det mellan varven regnade och var kallt.

Särskilt på hotellrummet.

Här sitter hon och mumsar på något gott och tittar ut över världen.

Ingela i Ystad hade haft en helvetesvecka, ja, den förra alltså, men nu, när hon upptäckte att jordgubbsplantorna på balkongen tycks ska ge skörd, då kändes det genast bättre.

Helena/Cruella har tillbringat några dagar i sommarhuset på Österlen. 

Så här skriver hon: 

Veckoslutsbesöket i Skånehuset var det allra bästa på mycket länge.
Tre hela dagar av sol, umgänge, praktiskt arbete, frukost, lunch och middag ute...
Lammen skuttar på Haväng, fruktträden blommar.
Och jag sprang en runda och såg en sandödla:)

Putsa fönster hann hon med också - Helena - och så blev det ett fönsterbidrag, så där i all hast!

 

Eva på Frösön hade fler bilder .., körsbärsträden som blommade så vackert i Kungsträdgården i Stockholm ..., "tänk, om där inte hade varit såna massor med människor bara!" skrev hon.
Och så blev hon så glad över att Ann i Göteborg blev glad över olivtvålen (vinst i lotteriet), som Eva inhandlat under ett besök på Rhodos i Grekland.
Tänk, så är det verkligen .., att glädje sprider glädje!

Turtlan i Värmland hade - precis som Eva på Frösön -, varit på Bruce-Springsteen-konsert och var lyrisk! 

Så här skrev hon:

Hur gör han för att få med sig alla 55 000 st människor som var där?
De framme på scenen var som små myror från där vi satt och vi alla i publiken måste ha varit som ett helt jättehav av människor från scenen. Men trots det så var det en otrolig stämning i över tre timmar. Hur orkar han? Ingen paus utan fullt ös hela tiden.
Sen lämmeltåget därifrån bort mot Solna station. Ett helt hav med människor som skulle med pendeltåget. Hela havet kom med utan problem allt eftersom.
Det liksom flöt på.

Ulrika i Västmanland skriver så här: 

Max oerhörda glädje när rottweilern Roy kom och på besök. Åh som dom lekte!!

Och så idag, söndag. Min födelsedag.

Utflyktsdag i mina nya hemtrakter. Underbart!!

Anna-Lena i Tumba, som just nu befinner sig i ett halvregnigt Paris där hennes make firar sin födelsedag, hon vittnade om sin glädje: 

Här i Tumba har det varit det bästa i flera dagar med härlig försommarsol och grönska. 

Jag har varit ledig i fyra dagar vilket i sig har varit härligt, men allra bäst har det varit att kunna vara ute nästan precis hela dagarna. Lite trädgårdsfix och omplantering, men mest bara njutning. Detta får illustreras av första tulpanen som slog ut i förra veckan och som fortfarande faktiskt inte ätits upp av rådjuren som gästar vår trädgård dagligen. En annan trevlighet är ett för oss nytt fågelpar som tydligen häckar i närheten - svarthätta - och som trivs i vårt äppelträd. 

 

 

Nu är det den storartade Ann i Göteborgs tur: 

 

Förra veckan var inte så rolig, men det roligaste som hände var när vinsten i uppmuntringslotteriet kom.

Paketet var skickat till ateljén och brevbäraren hade uppenbara svårigheter att få det genom brevinkastet. Till slut gav han upp och ringde på.

Tvålen är underbar och har använts sedan den kom. Huden blir underbart mjuk och jag är så glad för den.

Kram till alla i skålen!

 

 

annannan i Portugal skriver så här:

Det var ett mejl från min bästa kompis under många år (nu mera sporadisk kontakt), som tackade mig för att jag visat henne Bruce Springsteens musik, då en gång för 25 år sedan. Som det ofta är när vi minns varsin del av det som skett, hade jag inte något minne av att det var så det gått till, men när jag tänker tillbaka vet jag att jag var närmast besatt av Springsteen under några år på 1980-talet. Nu hade hon varit på konserten i Stockholm. "Du skulle ha varit med" skrev hon, och det håller jag med om.
"My hometown" var det som jag föreslog att hon skulle börja lyssna på. Ibland kan man inte alls förstå varandras musiksmak, ibland träffar man verkligen rätt.

 

Tack alla ni rara som delat med er av er glädje! 

 Snart är mobilen fulladdad, då blir det dragning!

 

 

 

Dagens fönster ...

Klockan 7.00 i landet Halland.

Ring-så-spelar-vi från P4 som idag är på besök i Malmö .., och där är nattradioprataren Rickard Herrey som hjälpt mig genom många sömnlösa timmar .., jag tycker verkligen om hans röst.

Morgonkaffet är avklarat .., jag har suttit ute på stentrappan och spanat mot slänten ..., på maskrosor och styvmorsvioler, på blommande körsbärsträd och ljuvligt doftande spirea .., och på harry som viftar så glatt på svansen när husse är hemma.

Och jag tänkte på Facebookpratet igår, på det här med dialektala uttryck.
Hemma kan man säga att "gå på bron och ta av dig skorna!" och då menar man att någon ska gå ut på farstutrappan och "sko av sig".

Nu slog det mig .., att just det uttrycket "bron", för mig, innebär det att det måste vara ett räcke till.
Vi har ju bara avlånga stenar i gnejs eller granit som vi sitter på och då blir det mer som en trappa.

Om någon hemifrån läser här ..., vad säger ni?

Och så är det Göteborgsvarvet idag.
Om tre timmar ger sig startande nr 76 683  av norröver .., och själv ska jag arbeta från klockan tolv och vid halv nio ikväll moppa hem i väldigt fart, då det är både hockey och Eurovisionsfinal på tv.

Tack och lov för snälla grannar som tar hand om Harry när såväl husse som matte är på bortaplan.

Lycka till nu herr pensionatsvärd!
Att springa i den här värmen .., ojojoj .., det kan inte vara lätt.

I tropikerna ...

Guy skriver på Instagram att å, han skulle gärna ha det lite svalare, ja, så där kring tjugosju, vilket väl är vad vi har haft här i landet Halland idag.

Ja, en sak är säker .., till Thailand flyttar jag inte.

För mig är arton, nitton grader helt perfekt och inte bara jag själv har flämtat idag .., harry har hela tiden letat skugga.

Till vänster om husvagnen är en bra plats, i alla fall efter klockan tolv .., och där har han legat, lillgubben våran, han som är så rädd för allt som fladdrar och har sig.., och gissa, hur svårt det då blir när matte har korsdrag och gardiner flaxar omkring och dörrar råka smälla igen av misstag.

Och det är som en explosion i naturen!
Vips, så har spireorna börjat blomma .., och körsbärsträden ., och slånbärsbuskarna nere i backen!

Och ja, vissa människor tycker att fönster i olika höjd är jättebra.

Jag tror kanske att pv tillhör den sorten.

Minns ni jordgubbspyramiden .., den som byggdes med hjälp av Pythagoras sats?

Nu har jag fyllt på lite jord och det tar sig bra med plantorna och samma sak är det med romansallaten .., ååå, vad vi ska få äta sallad i sommar!

Och så ett eftermiddagsfönster från Skottland ...

Och här får du ett fönster av mig.

Vi hade precis kommit till Inn at Ardgour i Högländerna.
Ute vräkte regnet ner. Jag värmde vatten i vattenkokaren och blandade till lite kaffe.

Satte mig vid fönstret, åt en krämbulle och blickade ut över det regniga landskapet.

Kram Eva

// Och tack till dig också, du rara Eva, som hade fönsterhåven nedpackad!

Det bästa för Monet i Frankrike ...

Det bästa för mig har varit att min bästis med man har varit och hälsat på några dagar.
Vi har gjort utflykter, pratat, solat och ätit goda middagar både hemma och på trevliga restauranger.

Här är en av efterrätterna, makalöst stora bitar av det som här kallas Omelette Norvegienne, norsk omelett. Men som i själva verket heter det vi på "svenska" kallar Glace au Four!

Den passar väl också bra idag på den Syttende Mai!

Nu håller ni på att vara ett litet sällskap där i tillbringaren. 
Jag hoppas att ni har trevligt.

Det bästa för mig ...

Tre lediga dagar och underbart väder mest hela tiden.

Svalor som flyger likt stridspiloter mot himlen ..., humlesurr .., och maskrosor vid vägrenen.

Mer behövs inte.

Det bästa för Ingela i Ystad ...

Hej Bettan, jag har inget speciellt som kan passa i DBIV-dragningen,  för förra veckan var en helvetesvecka .., men i morse när jag kom upp såg jag att mina jordgubbsplantor har satts i blom!

.Jag som trodde att de strukit med under vintern, när de fått stå kvar i blomlådorna...och vi hade ju en sträng och lång vinter.

Så mitt bästa i veckan måste bli jordgubbsplantorna.

Tusen kramar

Ingela

Så där ja, även Ingela på plats!

Resumé ...

Vilken kväll!

I soffan sitter pv och tittar på hockeyn och själv har jag parkerat mig i loppisfåtöljen .., hörlurar i öronen (hög volym och upppenbar risk för tinitus!) och blicken som vandrar mellan mobildisplayen och tv:n en bit därifrån.

När det blir straffläggning i hockeyn får jag ont i vänster bröst och tänker att sånt här är inte hälsosamt, men Sverige vinner och kanonskottet som räddade vinsten gav oss stooora leenden!

Helt underbart är det!

Och så Eurovision och Malmö.

Finska Nöjesbladet hade klagat på att Petra Mede under repetitionerna uppträder osminkad .., (bilden här under) .., själv tycker jag att det vittnar om ett prestigelöst förhållande till sitt utseende och jag säger bara "heja Petra!"

Ååå, vad SVT är suveräna producenter av såna här spektakel .., och Petra Mede (som jag var aningen tveksam till ..), ja, hon fixar det hela galant, men bäst av allt var ändå artisten som kom in 39.27 i programmet och sjöng så att jag fick gåshud!

Den .., ska jag rösta på, när jag i morgonkväll kommer hem från jobbet.

/Bilden har jag norpat rakt av från Aftonbladet.

Dagens fönster ...

I den medicinska fakulteten i ett av Europas äldsta universitet - i Coimbra i Portugal -, där, i en korridor, upptäckte annannan ett fönster som speglade sig i korridorens bokhylleglas.

Hon var där och föreläste.
(Ja, förmodligen inte i korridoren  ...).

Och nog är det väl ändå förunderligt - och för mig så alldeles oerhört glädjande! - att den där skånska madamen ..., ja, när hon passerar korridorens bokhylla och skymtar fönstret .., tar fram fönsterhåven!

Alla ni fönsterfångare .., ni är inget annat än totalt  u n d e r b a r a!

Och i landet Halland ...

... har Eva från Tyresös man - här kallad Långe Maken - tagit årets första dopp.

Fjorton grader i havet.

Arton på land.

Njaaaa, jag väntar nog ett tag.

Det är mycket man inte vet här i världen ...

Det var väl inte så här jag tänkte mig Kiev.

När ena dottern för en tid sedan - å jobbets vägnar -, skulle åka till Ukraina, till Kiev, raljerade den övriga familjen och önskade henne en trevlig resa, ja, men åååå, så underbart att få åka till Ukraina!

Om man säger som så ..., så var det många smileys efter våra lyckönskningar.

Men tänk .., hon kom att tycka om Kiev! 

Och vi, åtminstone mamman, bara  h ä p n a d e!

Nu är dottern återigen där och på Instagram kan vi läsa om underbart god mat och vänliga människor .., och en morgon står att läsa att hon är på väg till kontoret och att det är ruffigt och mycket avgaser, men jo, hon gillar verkligen Kiev och i nästa meddelande pratas det om Odessa vid Svarta Havet.

Tänk, så lite man vet om sina barn!


// Bilden har jag norpat från en turistsida på nätet.

På eftermiddagsbrickan ...

En frukostbricka från Samos. Nu är det bara 42 dagar kvar.

Från sin thailändska horisont får Guy ta del av en - i många stycken - helt annorlunda kultur.
Detta att ha två fruar, till exempel.

Och ett alldeles fasansfullt (eller happy-end-igt ..., det beror på hur man ser det, eller kanske både-och) inlägg som handlar om hundar, finns också hos honom.

I Portugal skriver annannan så här ...
 "Någon som är mycket liten och har åtta ben hissar sig upp framför mig i en tråd jag inte kan se och ännu mindre föreställa mig var den sitter fast. Det är tre meter i takhöjd i mitt arbetsrum, har hen spunnit hela vägen därifrån till mitt skrivbord?"

Och så fortsätter det.

Det blir som en underbar liten betraktelse över livet - det stora och det lilla -, tycker jag.

Från Porto till Göteborg.
Där bor Ann som har skrivit en lista och berättat om sig själv.

Det har för övrigt hon som är 183 cm lång och talar närkingska också gjort.

Hasse i Ö-vik, han med alla fina bilderna, hans bror skriver en hälsning från vad han kallar för friskfabriken.

Och någon annan har strosat omkring runt ett ödetorp och låtit tankarna gå.

Nästan exakt samma tankar hade Solveig från Arjeplog, numera Dalarna.

Sist av allt: världens vackraste resmål ...?
Jodå, det finns - enligt 437 experter - här.
Jag är nästan benägen att hålla med.

Såja.
Nu får ni skölja ner allt detta med en kopp te eller kaffe.

Själv ska jag ta en promenad ner till stranden och havet.

Det bästa för annannan i Portugal ...



Det var ett mejl från min bästa kompis under många år (nu mera sporadisk kontakt), som tackade mig för att jag visat henne Bruce Springsteens musik, då en gång för 25 år sedan.

Som det ofta är när vi minns varsin del av det som skett, hade jag inte något minne av att det var så det gått till, men när jag tänker tillbaka vet jag att jag var närmast besatt av Springsteen under några år på 1980-talet.

Nu hade hon varit på konserten i Stockholm. "Du skulle ha varit med" skrev hon, och det håller jag med om.

 "My hometown" var det som jag föreslog att hon skulle börja lyssna på. Ibland kan man inte alls förstå varandras musiksmak, ibland träffar man verkligen rätt.

annannan 

Och titta, så prydligt ni ligger och skvalpar i tillbringaren! 

Men jag är också skvätträdd ....



På jobbet skrattar arbetskamraterna ofta åt hur oerhört lättskrämd jag är.

Men här har jag nog min överman ,-)



Den som har kattungar i huset, behöver aldrig ha tråkigt, den saken är säker.

Vid åttatiden i landet Halland ...

Det är huset till vänster som målades om ...

Den andra lediga dagen av tre.

Då blir det sedvanlig runda med harry.
Vi går mot kustvägen till och utanför det stora huset i sten, det som tidigare var blått men som för något år sedan - då huset äntligen blev sålt -, målades vitt, står en man och pysslar med sin bil.

Det är första gången jag ser ägaren.

I vanliga fall är alla persienner eller gardiner fördragna och jag brukar undra hur det känns att befinna sig liksom .., så dold för yttervärlden.

Så var det hemma i Malå också.
"Tant Margareta" som bodde två hus bort, hon var den enda som alltid hade ytterdörren låst och aldrig att där stod ett fönster på glänt! 

Men nu är mannen alltså fullt synlig och jag säger "godmorgon,  godmorgon!" och mannen ler vänligt, lämnar bilen och kommer och tar i hand och hälsar .., "jaha, jag förstår att du är bor här året runt ...?" säger han och jag säger att ååå, så mycket vackrare huset blev när det målades om - ja, hela området blev så mycket finare -!

Så här såg det ut tidigare ...

Visst blev det fint!

"Ja, att måla om huset, det var det första jag gjorde!" säger mannen som ser ut att vara i femtioårsåldern kanske.

På nåt sätt påminner han om en lite skrynklig björn.
Och han ser snäll ut.

Sen fortsätter vi, harry och jag själv .., och vi möter bussen från Falkenberg och en och annan morgonbilist och så svänger vi vänster, in på lilla grusvägen .., och jag tänker på hur härligt det är med en alldeles vanlig grusväg och vid vägrenen växer maskrosor och hela tiden - precis hela tiden - hörs lärkorna.

Och så är det, att lärkor alltid  får mig att minnas Kåseberga och utsikten över havet och världen.

Lite längre fram svänger vi vänster igen och passerar "polska ambassaden", ni vet, där gräset alltid är så grönt ..., och sen kommer den jättelika lagården som är tom, men där svalorna flyger ut och in genom ett litet trekantigt hål på ena gaveln .., och sen är det bäcken där vattnet just nu är brunaktigt och som en sörja och så kommer Eckes gula små hus och trädgårdslandet och där är vägen ner mot havet och då svänger vi vänster igen och efter bara några meter återstår bara slänten upp mot det gula huset och så är vi hemma.

Då kommer sigge och möter oss.
Jaaaaam - jaaaaaaam! mjauuuar han och kråmar och har sig under harrys mage.

Och nu blir det frukost.

// Från Hammars Backar är det inte långt till Kåseberga. Titta och njut!