Och så ett eftermiddagsfönster ...

...."eller rättare sagt en balkongdörr hos mamma.

Pelargonerna blommar på för fullt så fina. Ute är det en regnig oktoberdag.

Här ska det röjas i källarförrådet. Det är såååå mycket där säger hon....

Då har hon inte sett mitt och tur är nog det ;-)

Turtlan."

Och så här går det till ....

Inte en kinesisk expedit, utan rara Johanna på Hemköp i Haverdal.

I inlägget med den kinesiska inköpslistan berättar Helena/Cruella lite om hur det är att handla i ett snabbköp i en helt annan kultur än vår.
Så jag ställde ett antal frågor och undrade om hon inte kunde berätta lite om hur det går till?
Ååå, så intressant jag tycker att sånt är!!

Ostdisk i Ystad, i lilla Fridhems Livs. Långt ifrån Kina!

Och snäll som hon är, så berättade hon.
Så här:

"Jag sa att snabbköp är sig ganska lika världen över, men när jag tänker efter är det förstås en hel del som skiljer. För det första är det väldigt mycket personal här. Kina är ju ett låglöneland, så det är inget konstigt med det. "Huanying, huanying" gastas det till höger och vänster var man går i affären - "välkommen, välkommen". Jag ler lite vagt och obestämt för det mesta. Vill jag ha hjälp är det oftast ganska svårt med språket. Jag kan ingen kinesiska än, och kunskaperna i engelska här är ganska obefintliga som helhet. Men någon brukar det vara som kan komma och ryta "DON'T HAVE" när jag frågar efter maskindiskmedel. Det är inte så vanligt med diskmaskin här. De flesta har tydligen värmeskåp hemma där man hettar upp porslinet efter handdiskningen för att döda bakterier.

Kinesiska snabbköp av större slag har ofta en blandning av det vi är vana vid, det vill säga förpackade varor i rätlinjiga diskar och rader, och olika sorters färskvaror, alltifrån grillade kycklingar och ankor och vaktlar till levande fiskar och räkor i akvarier. Tillredd fågel hackas noggrant i småbitar så att varje tugga säkert ska innehålla ett gott och knaprigt litet ben eller en broskbit. Sådant är ingen problem för en kines utan bara gott och intressant i munnen. För den som ska peta kycklingköttet av benen för att göra exempelvis en sallad är det lite knepigare... 
Är jag snabb hinner jag hejda dem. Man kan också köpa ångade dumplings och diverse ångkokta bullar med olika sorters fyllning och så förstås nudlar och grönsaker med olika tillbehör att ta med.

När man väl kommer till kassan ställer man upp sin korg eller kör fram vagnen så att kassörskan kan lyfta upp varorna och skanna dem en och en. Oftast inget band. Varorna åker så ned i en annan korg som jag sedan får kånka med till en packstation. Påse har jag köpt av kassörskan eller har med mig. När de sagt "Nihao" (hej) säger de något annat som jag antar betyder antingen "Vill du ha en påse" eller "Har du medlemskort" och jag brukar svara nej, det blir rätt hur som helst:-)

Jag måste säga att jag uppfattar alla jag möter i serviceyrken som mycket vänliga och serviceinriktade - men det blir svårt ibland när man inte förstår varandra. Då är å andra sidan den glada vänligheten ett stort plus, ingen part behöver känna sig förlägen. Det har hänt att vi som västerlänningar har fått gå förbi i kön, vilket ju känns helfånigt, men på det stora hela tycker jag att det känns rätt avslappnat och fungerar bra. Jag har slutat lägga märke till att folk tittar på mig, men de gör de nog. Jag åker ofta tunnelbana och är då den enda västerlänningen så långt jag kan se -och det är MYCKET folk överallt."

/Helena

Ögonblicksbild från ett väntrum i Kina ...

Det är Helena/Cruella som skriver:

"Följde med en av ungdomarna till vårdcentralen härom dagen.
På kliniken finns även barnläkare (därav möblemanget;) och tandläkare.
Tandläkaren är Hongkongkines och uppvuxen i Sverige. I Varberg:)

Bredvid hans foto i broschyren finns en liten svensk flagga bland alla kinesiska och amerikanska.
Det känns väldigt tryggt, även om vi bara har goda erfarenheter av övriga vi mött.

En inköpslista från Kina ...

En rationell madame som inte bryr sig så mycket om utanpåverk, skulle jag säga.

"Hej, bifogar min egen inköpslista som just rönte stor nyfikenhet hos en butiksanställd. Den låg överst i korgen och medan jag var vid en annan hylla passade hon på att titta lääänge och med rynkade ögonbryn. Rena stenografin för en kines:

Här är också en bild tagen utanför kassorna. Snabbköp är sig lika världen över - även om varor och kunderna växlar!


Stor kram,
Helena."

// Jag har sagt det förut och säger det igen: ni är bara totalt UNDERBARA, ni bloggvänner som fångar fönster, vänsterhänder eller inköpslistor och pytsar iväg dem till landet Halland!
TACK! säger Elisabet.

Ja, vad är oddsen ....?

Dinna från Bolivia.

Igårkväll när jag kom hem, plingade det till i facebook-chatten.

Så här skrev då vännen Leina, en gång hemifrångranne i Malå.

Mamma i Bolivia

Leina Sandström

• Jag satt i lärarrummet och vi pratade om olika saker...

  så kom vi in på Alzheimers... jag berättade om din mamma och hur hon valt att leva sitt liv i Sydamerika, hur hon blev sjuk och att hon levde länge med sjukdomen.

  Sen sa jag något om Bolivia och nämnde hennes namn...
  Då tittar en kollega upp på mig och säger... Ann-Gerd...? Henne har jag träffat... I Bolivia... Hon var en underbar människa... 
  Sen berättade hon om hur hon sett henne stanna och fråga en indian vad denne hade för problem... Men det ska vi lösa hade Ann-Gerd sagt...
  Dinna var helt uppslukad av A-G och fortsatte berätta.

  Vad är oddsen ....?

  
  Ja, jag säger samma sak som Leina .., vad är oddsen för att något sådant ska hända?
  
  I sanning är världen mindre än man tror, men ändå ...

Dagens fönster ...

..... fanns på ett grått stenhus på Ringvägen 29 i Malå.

Eller i Malåträsk, som det hette då.

Det var mitt barndomhem.

Bilden togs 1955 då vi nyss hade flyttat in.

Dom två fönstren på nedre botten tillhörde vardagsrummet som var stooort och till skillnad från många av mina kamraters vardagsrum - vilka var "fin-rum" som bara användes när det kom gäster -, så tillbringades i stort sett all vår tid i vardagsrummet.

I vardagsrummet, på väggen mot Ringvägen, fanns ett stort skåp där pappas alla idrottspriser stod på parad .., å, så stolt han var över dem!

Från 1955 till 1969 bodde jag i huset .., därefter från 1978 - 1993.

När huset skulle säljas, skrev jag i annonsen nånting i stil med att ..."vill du sitta i soffan och se solen gå ned på andra sidan sjön ...?"

Och det ..., var precis vad en f.d. blöjfabrikant som heter Kurt drömde om.

Det trodde jag inte ...
 .... men intressant var det.
 

Här och nu .... 

Ljumma, ljumma vindar.
Comfortmjuka.
Fingervantar som får ligga kvar i anoraksfickan.
Fågelkvitter.

Murgröna mot en mur.
Mur-gröna.
Vilket passande namn!

Nedfallna eklöv.
En ekorre högst uppe i trädet.
Och två timmar kvar innan det är dags att arbeta.

Det bästa för Ulrika i Västmanland ...

Det bästa bästa just nu är mitt nya jobb!

Där finns ljuuuuvlig garnbutik, gårdsmejeri med världens godaste ostar, fjällkor & kalvar, Jerseykalvar, angoragetter, Gotlandsfår m.m. Och helt underbara människor att jobba för & med. :-)

Ulrika.

Tisdagsfönstret ...

... ja, det känner  ni igen förstås?

Men det kan inte hjälpas .., jag tycker så oerhört mycket om det här rummet, det som finns hos grannen Ecke.

Surprise, surprise ...

Min mammas lillasyster, moster Lisbeth, i unga år.

Vid fyratiden på jobbet: "vet du Bettan, jag är så lycklig, så lycklig .., jag har en baby i magen!!" säger hon och ansiktet strålar av glädje.

Så jag kramar om och pussar på kinden och upptäcker att det lilla hår har jag på armarna, står rakt upp.

Kunden som väntar på sin tur, ler stort.

"Var du i Norrköping i helgen ...?" 

... frågar hon den filuriga i Jämtland.

Nej.

Men femhundra 300 andra var tydligen där.

Dom behöver nog ingen upphottande chili.

Mitt eget bästa ...

Häromdagen. Allt förändras så fort!

Det tog kanske tio sekunder att gå från mitt barndomshem ner till sjön.
Särskilt om höstarna brukade jag sitta på sommarstugeräcket och låtsas att jag red över prärien och då var sjön på min högra sida och det doftade sälg och och fuktiga löv.
Inne bland sälgbuskarna växte Kung Karls Spira, som är Västerbottens landskapsblomma.

När höststormarna rasade som värst, var det som allra bäst att sitta där nere.
Å, vad jag kände mig fri!

Och idag.

Som vuxen tillbringade jag mängder med varma sommardagar i Lillsjön i Kungsängen.
Och senare .., i havet vid Mossbystrand, Svarte eller Ystad.
Kvällsdopp nedanför Saltsjöbadens Hotell eller hopp-i-från-bryggan-i-Svarte.

Och tänk .., alla baden i havet utanför Helsingborg och på Råå!
Ett bad när Ulrika satt på stranden på en bänk och väntade, medan jag vadade ut i nattlinnet, det som liknade en skjorta ..., och en man från ett annat land kom förbi och sa "å, vad du ser lycklig ut!", ja, det var efteråt.

Aldrig har jag haft havet så nära som nu.
Ibland hörs bruset från vågorna ända upp till sängkammaren!

Så här såg det ut idag - som på den nedre bilden -.

Och det blir mitt bästa: att havet är så nära.
Den där oändliga glädjen!

Det bästa för Kerstin Hedgren ...

Glädjen i veckan som gick var att vi äntligen fick vår kalender "För varenda man" från tryckeriet, kalenderflickornas releaseparty på fredagen då vi skålade i bubbel och lördagens 25-årskalas hos minstingen där vi träffades allihop som den familj vi var och är. 

 

Kan inte riktigt välja, men det sistnämnda var nog höjdpunkten.

 

Sen avslutades helgen och veckan med en härlig pysseleftermiddag tillsammans med goda vänner. Inte dumt det heller!

 

Hedgren

Hur var det nu med glädjen ...?

Så är det dags för en sväng med hjärtevärmarbidrag! 

Eva i Tyresö skriver i en kommentar att hon har vunnit så ofta att det börjar kännas pinsamt att vara med. Om man känner så, så kan man vara med, men säga ifrån sig vinsten.

Det viktigaste är ju den där glädjen som gör andra glada, för om någon nu har glömt det, så smittar glädje, jo, så är det!

Veckans vinster är två dvd-filmer skänkta av Babsan i Uppsala. Tack till dig, Barbro!
Jag kan på en gång säga att den högra filmen tänker jag smygtitta på innan den går iväg. Sedan jag läste underbara Joyce Carol Oates roman "Blonde" fascineras jag av Marilyn Monroe och hennes livsöde.

Vinnaren får alltså välja mellan de två filmerna.
Tvåan får den film som blir kvar och som tröst-tröstpris blir det en påse chili - en av de tre som är kvar -.  Tack Birgitta Palm - Andersson i Västmanland, tänk, vad dina små påsar räcker till många vinster!

Nu är det bara att sätta fart!

Varmt välkomna med era bidrag!

Måndagsfönstret ...

Ja, vi kör ett till från Ulrika i Västmanland.

Det här är från Sjöändan .., där det då hölls ett stickläger.

Och nu har vi haft dragning ...!



Stooort grattis till er tre som vann!

Förstapriset - ficklampan skänkt av Turtlan - går till Jämtland, till Gunnar.

Dom fina armbanden - från Eva på Frösön - ska susa iväg till Portugal, till annannan.

Och en påse chili  - skänkt av Lilla B i Västmanland - hamnar i någon gryta hos Eva i Tyresö.

T a c k  till Turtlan, Eva och Birgitta/Lilla B!

Och tack till er som delade med er av glädjen!

Upphittat ....

Här avlivas myter ...

Ja, här, alltså.

Den allra ljuvligaste musik så här på söndagmorgonen!
Jodå. Den hittar man här.
(Jag lyssnar just nu på den tredje videon uppifrån. Trettiofem minuter av såna toner, kan man må bättre innan det är dags att åka till jobbet om några timmar ...?)

Och här får man nästan ont i magen.
Ja, jag hade svimmat.
Rakt av.

Dagens fönster ...

Från Nora kommer dagens fönster och det var Ulrika - som igår började provjobba i en underbar miljö - som agerat fönsterfångerska.

Om varm korv och Mandrake ...

Mandrake fanns som serie i hemtidningen. Min pappa gillade honom skarpt.

Igårkväll berättade jag om den där stilige mannen som handlade i affären; en stamkund som oftast kommer in som en helt vanlig människa, men som igår slog stilighetsrekord.

Tidigt i morse - det var när jag låg i sängen och för en gångs skull hade lyckats pricka in Andliga Sånger i P1 - kollade jag samtidigt min mail.

Oj, där var ett brev från en god vän från ungdomsåren; en som har varit stamanställd på I 20 i Umeå och som, så att säga, har koll. 

Igårkväll: så här såg han ut.

Så här skrev han och jag log mest hela tiden när jag läste hans rader.

"Hej!

Jag har kikat in hos dig idag, vilket jag gör fler dagar än inte.
Kul att se en bild  på en okänd kollega på Halmstads regemente.

Den "stass" han bär kallas "Mässdräkt" och det är en "uniform" som man på min tid fick bekosta själv om man kände något behov av att bära en sådan utstyrsel.
Klädseln jämställs med frack och funkar även i civila högtidliga sammanhang, om man av någon anledning rör sig i sådana kretsar.

Priset var då 4000:- vilket jag ansåg var alldeles för dyrt för en som hellre grillade korv vid Vindelälven på lördagkvällarna, än att gå på högtidsmiddag ett fåtal gånger per år.

Men den är urtjusig och som tillbehör finns även en cape, och bär man den, ja dååå ser man ut som "Mandrake", om du vet vem det är."

// Elisabet säger: klart jag vet vem Mandrake är! Under sextiotalet fanns han som serie i hemtidningen Norra Västerbotten och jag minns att pappa - som aldrig förlorade barnasinnet -, tyckte att det var en himla spännande serie ,-)  Och tack som berättade, Sven-Eric!

Stiligast idag ...

... var utan tvekan den här sympatiske kunden.

Plutonchef i Halmstad på regementet och nu skulle han och hustrun på nån slags tillställning.

Tala om att uniform är stiligt!

"Får jag ta en bild av dig?!" frågade jag och han looog filurigt.

Ingen skärpa blev det, men ni förstår väl ändå.

Idag .....

Guy med liten thailändsk baby i famnen. Nej, det är inte hans.

... susar vännen Guy iväg till Thailand - efter några månaders konvalescens hemma i Norrbotten -.

Äntligen! tänker han säkert.

Lycka till nu herr Jonsson!

En inköpslista från Marseille ...

 

Nog är väl livet ändå härligt!?

Eva i Tyresö är på kortsemester i Marseille och hittar en inköpslista och så hamnar den här på sidan! 

Ni är bara  u n d e r b a r a!

Man kanske skulle ....

... ägna sig åt lite Feng Shui.

(På bilden syns en av mina favoritfilmer, japanska "Avsked" .. - om någon vill låna filmen, så hojta!  -, där är DN:s Namn och Nytt-sida och jag hade ju kunnat vända på tidningen, då hade ni sett Kulturrubriken, men det vore att luras .., det är baksidan jag tycker mest om .., och så skymtar det där underbara vykortet jag köpte på Fotografiska med färger som gör mitt hjärta glatt .., där är ficklampan från Turtlan - vinst i lotteriet -, armbanden från Eva på Frösön - som inte fått sova som hon skulle, på grund av rökande/pratande ungdomar -, där är en chilipåsarna från Birgitta i Västmanland .., en inköpslista från Marseille .., snäckor från stranden i Ugglarp .., några små stenar från Bente i Norge - dom ligger bland snäckorna -, en present i form av en kylskåpsmagnet - inslagen i grönt papper - , ja, det är väl det mesta. I hörnet uppe till höger skymtar resten av vykortsinköpen från Fotografiska)

I väntan på Feng Shuiandet lyssnar jag till underbara Carin Götblad som idag är gästprogramledare i Ring-så-spelar-vi.

Dagens fönster ...

... finns i ett gult hus på en kulle, allt uti landet Halland.

Katten heter sigge nilsson och är fyra år gammal.

Men det visste ni väl förstås.

Igenkänning .... 

Man kan undra vad det är som gör att man känner igen sig?

När jag - av en händelse - tittar in på en hemsida på Facebook, en där malåbor lägger ut allt möjligt till försäljning, då vet jag precis.

Där finns en slags stillsam humor och självdistans, som går rakt in i mitt hjärta.

Den här annonsen t.ex .., tänk er en bild på skor med hög klack.
Så här lyder texten:

Livsfarliga skor säljes

Storlek 38

I ett stressigt ögonblick i juni inhandlade jag dessa styltor bara för att lyckas ta mej ut ur en skoaffär.
Hade på nåt sätt förträngt att jag skulle klara av att gå i dem.
De är använda några timmar under en kväll...
Jag diggar mera foppa dojja stilen!

Säljes för 500 (nypris 999kr) eller bud till någon som har bättre balans än mig!

Eller han som säljer ett "motionspaket" - skateutrustning - för att "Beach 2013 gick åt helvete".

U n d e r b a r t!

 

 

Det bästa för Monet i Frankrike ...

.... är, som någon annan skrev, att jag hittat tillbaka till skaparlusten.
Desto roligare eftersom jag varit sänkt av elakt, envist franskt virus under två veckor.
Jag målar inför nästa utställning i december och det här den första bilden som manifesterade sig.

Nu har jag vunnit chili som ska bli spännande att prova och önskar mig de vackra armbanden!

Kram från
Monet

Det bästa för Gunnar i Jämtland ...

Foto: Vera Sikmo

Det bästa för mig i veckan som var när min vän Vera bakade en efterlängtad semla och kom och bjöd på...!

Ficklampan eller någon het krydda ser jag fram emot.
Skulle det mot all förmodan bli så att jag vinner Eva på Frösöns superdupervackra armband, så bidrar jag med dom som pris till nästkommande dragning.

Gunnar.

Hej, vad det går undan! 

Åtta stycken ligger redan och skvalpar omkring i glasbringaren!

Här är deras bilder ...
(En åttonde bild kom med, det är min .., lilla Nelly i badkaret).

Fler som vill bidra med glädje?
Mejla då bara till bisse151@gmail.com, så lägger jag in ditt bidrag också.

Veckans vinster är vackra armband från Eva på Frösön, en livräddande liten ficklampa (perfekt att ha i fickan som reserv) från Turtlan, samt hot-hot-chili från Birgitta i Västmanland.

Foto: Ulrika i Västmanland

Foto: Eva på Frösön

Foto: annannan i Portugal

Eva i Tyresö hjälper barnbarnet med matteläxan.

Gunnar i Jämtland har fått en semla av vännen Vera Sikmo.

Foto: Anna-Lena i Tumba på besök i Dalarna.

Foto och konstnär: Monet

Foto: lotteriföreståndarinnan

Foto: Turtlan i Karlstad.

Det bästa för Eva på Frösön ...

God morgon Elisabet!

Det bästa i veckan var egentligen bilden som följde med fönsterbilden igår.

Men jag kör en ny variant nu :)

Det bästa i veckan har, återigen, varit alla fina höstpromenader tillsammans med Otis.
Jag mår så bra av alla färger, den klara luften och mitt trevliga sällskap.

Något annat som känts bra är att jag har fått tillbaka skaparlusten igen, den kommer inte av automatik. Men nu finns den här och nu skapar jag av hjärtats stora lust.

Kram Eva

Det bästa för Anna-Lena i Tumba ...

 

Hej Elisabeth, förra veckans bästa var resan upp till Dalarna för svärdotterns 30-årskalas.

Vi hann med både att sova över i äldsta bonusdotterns splitternya hus i Falun och att fira 30-åringen i Leksand med mexikansk mat. 

 

Några promenader hann vi också med i det vidunderligt vackra höstvädret. 

På bilden är den nyblivna 30-åringen med sin hund Saga.

 

Kram Anna-Lena.