måndag 17 mars 2025

Husdrömmar ...

Tittar på kvällens program som har texten "Livsprojekt i Lye" under huvudrubriken. Ja, gode tid. Jag satt mest hela tiden med något som påminde om ångest - från början till slut - och säger bara att måtte dessa ungdomar orka hela vägen!

"Ja, men du får tänka på att vi är sjuttio år och dom är unga och fyllda med energi!" säger pv. 

Själv tänker jag på pv:s gamla utrerum som efter hur många år som helst, ännu inte är klart.

Veckans första dag ...

Bilden: Det var då det. Minns jag rätt togs bilden 2001 och att det var i Bjäresjö och två år innan jag blev ensamseglare, jo, så var det nog. Nästan varje dag den sommaren körde jag till havet och lyssnade då i bilen till Uno Svenningsson som sjöng den här sången. 

Längst till vänster i övre raden står min syster Birgitta som kommit på besök från Australien, så är det AP, Peter och så min äldsta syster Rigmor (som bor i Hörby). På undre raden är det Anders, min systerdotterdotter Natahlie (längst av alla, tror jag), jag själv med lilla Emma, Maria med Emil och min systerdotter Rita.

Igår, när vi hade lämnat av Viggo i Bunkeflo, tog vi sikte på Västerstad. Vi körde förbi Lund, därefter mot Hurva, Löberöd, Västerstad (såg kyrkogården och sa till pv att .., tänk, där ska väl troligen R begravas den dagen hon inte längre är i livet), sen vänster ut på vägen som kommer från Sjöbo och så är det bara någon kilometer innan vi ska svänga vänster mot ridskolan och då är man framme. 

Det var skidskytte på tv eller kanske längdskidåkning och min syster satt på sin vanliga plats i soffan och med dalmatinern på golvet intill. Vi pratade om hur det gick med minstingen att övernatta på hotellet .., men också om eventuella resor till sommaren ("kanske Egypten, kanske att glida fram på Nilen ...?" sa min systerdotter som i fjol besökte Uzbekistan av alla jordens ställen!) .

Jag berättade att Kammarkören ska ha några konserter på Åland i slutet av augusti, kanske kommer Emil med kompisar hit precis som två tidigare somrar .., Maria planerar att ta hundarna och hälsa på och hoppas då på besök från Skåne och så är det ju seglingen förstås. Kanske att segla omkring runt Danmark, alltså inte Jylland, men Själland osv. Ja, ja, inget vet man om framtiden.

För övrigt idag?  Jo, jag har känt mig som en God Husmor och köpte en stor färsk kyckling, klöv den i två delar och har snart kokat båda halvorna. Perfekt med ris och stark currysås; det blir minst två middagar! Bregott på extrapris (45:-) fick följa med hem, liksom en påse mandelpotatis, en falukorv (ska bli stroganoff)  och lite annat. 

Postade även det långa brevet till Eva i Tyresö. Vi pratade länge i morse om den förfärliga mardröm hon hade haft natten mot idag och som gjorde hennes alldeles "oriven" inombords. Fy, så hemskt. Och pv har varit bosatt nere i slänten (eldar det sista), men har även sågat ner diverse fläder, ekplantor modell tonåringar, några aspar och vänt potatislandet och jag tog mig an mitt sovrum. Med andra ord har det varit fullt upp. 

När jag svängde förbi friherrinnan tidigare idag, hade hon inte ord nog att berömma hur fint det blivit där nere vid vägen, särskilt nu när själva berggrunden kom i dagen! Så glada vi blev!

Efteråt ...

Det var i fredags som jag pratade lite med Per-Ola, min bästa kompis från ungdomstiden, han som i flera år kämpat mot cancer, men som nu inte hade mer att sätta emot. 

Det blev ett kort samtal - hans son som då var där, satte sin mobil på högtalarfunktion och höll i den, så där så att P-O kunde lyssna - men det kändes knepigt tyckte jag och föreslog i stället att jag skulle skicka filmen till sonen, som då kunde visa den för P-O. Ja, det var inga problem, han skulle få se den på en gång, sa den vänlige sonen. 

Så det gjorde jag, pytsade iväg filmen, den som avslutades med "Puss och kram från Potentilla Fruticosa!"

Senare på dagen upptäckte jag en en sms-hälsning från hans son. "Pappa blev jätteglad när han såg din film. Han ville se den igen efter en stund", stod det och jag blev så varm inombords.

Igår, just när vi nästan var hemkomna från Skåne, fick jag ett meddelande på mobilen. 

"Pappa har gått bort idag på morgonen. Ville bara meddela dig om det. Mvh M."

Så gick det alltså. Fyrtiofem sekunders prat till en ungdomsvän, blev till en allra sista hälsning.

Måndagfönstret ...


... fångades på biblioteket i Harplinge i fredags. 

Det sitter någon slags plast på fönstrets utsida, kanske håller det värmen ute?

 Nåja, så värst mycket till värme har det inte varit hittills, men det kan ju bli.