Ett söndagskvällsfönster från ...

"Hej Elisabet!

Ett par dagar ute i Luleå skärgård resulterar i massor av bilder.

Efter grovrensning återstår 91 stycken. Du får en. Varsågod.

Bilden är tagen i Småskärs kapell byggt 1727, det äldsta i denna skärgård.

Det är litet och enkelt och fungerar ännu idag vid kyrkhelger.

En kuriositet är att detta är det enda kapell i skärgården som har en så kallad
herrskapsbänk längst fram vid koret.

Där fick de "fina" borgarna sitta, med ryggstöd och avskilt från den övriga populasen som hade sina smala plankor att sitta på.

Altartavlan är målad på indiskt råsiden.

Hela ön skänktes till Luleås borgare av drottning Kristina år 1652.

Småskär är nu en av de mest populära öarna i vår arkipelag. Väl värt ett besök.

Hej från Bert.

Under den långa seglatsen ...

... passade herr kaptenen på att skaffa sig en gps-mojäng.

Det är den ni ser på bilden, ja, fast där ligger den vid bilens framruta.

Gps-grejen är en stor källa till lycka för kaptenen.

"Du anar inte hur bra det är med en sån .., jag ser precis hur många knop båten gör och får exakt position och sen kan jag lätt stämma av med sjökortet ...", säger han lyriskt.

Själv tänker jag mera så här .., ja, men så himla praktiskt det skulle vara om man hade en slags Livets GPS .., en som med gröna displaybokstäver visade när man har målet inom räckhåll ("bra, fortsätt i samma riktning!") eller pipvarnar när man är på väg att irra bort sig så där alldeles fullständigt.

Så där så man visste.

Så mycket tid man skulle spara.

Och energi.

Det är vad jag tänker på när jag ser gps-mojängen.

Lördagkväll ...

... spelar vi Plump, ute på den inglasade altanen.

Pv vinner.

Gunvor kommer tvåa.

Sen är det väl inte så noga med resten.

Tycker jag.

På tåget hem ...

Två unga flickor snett till höger bakom mig.

Den ena berättar om sitt kvällsjobb, ja, hon arbetar på Filmstaden.

"Men det är ett helvete att få popcornen precis lagom .., så där så man inte bränner dem ...", säger hon.

I säkert tio minuter berättar den unga kvinnan om krånglet med poppandet.

Utanför kupéfönstret susar världen förbi.

Kävlinge, till exempel.

Födelsedag ....

Självaste doktorn, det är väl före ronden, antar jag.

Idag, för 37 år sedan, blev jag mamma för första gången.

Då föddes nämligen en liten mörkhårig madame på Skellefteå BB och den lilla tösen kom att få namnet Maria, ja, sedemera även Dr Böhlander (det var när bloggmadamen i fjol ramlade och bröt höger handled som dottern helt sonika gick in och tog över bloggen .., och under pseudonymen Dr Böhlander meddelade hon då läsekretsen det mesta om patientens tillstånd och det var ideliga ordinationer om rehab av högerhanden .., där på pensionatet ...).

Födelsedagsbarnet har efter hand begåvats med såväl make som två barn, Emma och Emil.

Här kommer ett stort, stort grattis!

Och som om inte det räcker .., så har rara vännen Eva på Frösön också haft födelsedag, men igår.

Hur kunde jag missa detta ..?

Eva: här kommer grattis-i-efterskott även till dig!

Idag har Anders namnsdag.

Det är nämligen Per-dagen.

Alltså har även pElle namnsdag.

Och Cecilia Nehlins man, han heter också Per.

Dessutom fyller han 50 år i morgon.

Grattis till alla tre.

Ledig dag ..

Vad gör man på en sån?

Jo, man gör ingenting.

Man bara finns till.

Man pratar i telefon med yngsta dottern och lyssnar till Ring-så-spelar-vi och sedan Melodikrysset och man äter frukost på inbyggda altanen och gosar med pElle.

Man åker till Haverdal och handlar mat .., promenerar sedan i fästingrikt gräs ner till stranden och havet och ligger där och tittar mot himlen och pratar med en pensionatsvärd och frågar om han också ser molekylfigurer när han blundar och det gör han.

Man plaskar ut i decimetertjockt lager av tång och maneter och tar sig ett dopp och när man kommer hem igen, blir det middag och sedan Plump, tillsammans med pv och hans mamma.

Pv vinner.
Bloggmadamen slår sin svärmor med tre poäng och tur är det.

Och man tänker att det är underligt att alla fåglar har tystnat, utom skatorna förstås och skatungarna har kortare stjärtfjädrar än sina föräldrar och skuttar lite på gräsmattan och pElle, han ligger mest under plommonträdet och ibland i en fåtölj.

När klockan är tio över åtta och kortspelandet är tillända, bestämmer man sig för att ta ett kvällsdopp.

Då är det alldeles totalt vindstilla ute.

Efteråt ska det bli ost och vin.

Och min lilla mobil har insomnat, så att ta emot sms eller samtal är hopplöst.

Bara så ni vet.

Olga

Efter en kvarts väntan och ett telefonsamtal och mycket prat om dragspelandet och att vara gatumusikant och prat som inte följer den vanliga mallen ...("och vad tycker du är viktigt här i livet ..., vad ger dig glädje Elisabet ..?" frågar Gabriel, dragspelsmannen som sitter på en svart stol utanför väntsalen i Båstad), kommer äntligen Olga.

Olga är god vän till Gabriel.

Hon har en röd och väldigt åtsittande klänning och figur som en Barbiedocka (aldrig minns jag att unga tonårsflickor var så vansinnigt smala, då, när jag själv var ung .. och inte var vi sååå välsvarvade, å andra sidan gick ingen på gym och bröstförstoring var ett begrepp man inte ens hade hört talas om ...) och med sig har hon en kundvagn där dragspelet och resväskan ska få plats.

Gabriels väska och dragspel.

Olga är lillasyster, men "mentalt storasyster" åt en storebror, säger hon.

Och så är hon Skytt och går på en konstlinje i Visby, om jag minns rätt.

Tio minuters möte med Gabriel.

Det här är Gabriel, inte ärkeängeln, men väl gatumusikanten.

Vit hatt.
Välputsade skor.
Tjugotvå år.
Lillebror.
Vattuman.

Vi åker med samma tåg och kliver av i Båstad, där det blir en stunds väntan.



Och han berättar att han åker runt nu i sommar och spelar dragspel lite här och där.
Och på en del pubar.

"Det är så mycket hat i samhället .., kan du förstå det ...?"säger han och berättar om den unge mannen som gav honom en dansk skalle utanför Pepes bodega i Båstad.

Här sitter han och väntar på Olga.

Om en stund ska denna skönhet uppenbara sig, men det vet jag inte just då.

Sveriges äckligaste toalett ...

... den, mina vänner, finns i Båstad, vid järnvägsstationen.

Att en stad som anses vara på gränsen till fashionabel, åtminstone sommartid, inte skäms ögonen ur sig att visa upp en sådan toalett, det är för mig en gåta.

Snuskig, är bara förnamnet.

Där finns en rostfri toalettstol som är genomlortig och där är en unken doft av urin och man tror sig ha stigit in i ett utedass från 30-talet.

Å andra sidan kostar det ingenting att uppsöka tronen.

Å ännu mera andra sidan, borde man få betalt för att man alls tittar in.

Dagens fönster ...

... finns i Steninge hos pv:s mamma.

Ser ni det?

Inte?

Jodå.

Tänk er en inglasad altan, nästan helt målad i vitt och där på altanen finns en soffa, ett bord och några stolar och en öppen spis och massor med tidningar .., på bordet ligger nästan-helt-lösta-korsord från Aftonbladet och tidningen Smålänningen och från transistorradion hörs Melodikrysset.

Altanens södervägg består till största delen av skjutbara fönster.

Därifrån ser man ut över gräsmattan och där är trädgårdsmöbler (bloggmadamen sitter just nu vid ett av möblemangen ..), man ser också en vitmålad Friggebod där svenska flaggan hänger ovanför dörren (som för övrigt står öppen .., där låg pv och bloggmadamen i natt ..) .., intill friggeboden finns en jättelik Rhododendron som förstås är helt överblommad och här är ekar och jättelika körsbärsträd .., här finns ett trädgårdsland med vinbärsbuskar dignande av röda bär .., där finns en buske med amerikanska blåbär (fick vi till efterrätt igårkväll, inte busken, men blåbären ...) och alldeles här intill mig, står en röd cykel av märket Peugot.

Inte en endaste fågel hörs kvittra.

Jag ser en liten, liten, liten insekt som kryper på bordet .., och pElle bryr sig inte det minsta att hans matte och husse har kommit tillbaka .., han är ju Kung här på landet och har egen fåtölj och nästan egen altan också, i alla fall så tror han att det är hans.

Himlen är blå.

Luften ljummen.

Hos grannen hänger tvätt på tork i vinden.

Det är vad man ser när man tittar ut genom fönstret.

Här, ute vid havet, finns ingen täckning till mobilen och att ladda upp bilder går inte alls .., så ni får använda er fantasi.


Och efteråt testar jag igen att lägga in en bild .., och ser man på .., då fungerar det!

Så här ser det alltså ut.

Fredagsfönstret ...

... hittar man i idylliska Båstad.

Och idag blir det arbete till klockan fyra (snälle, rare Olof tar min sista-timma ..) och sedan bär det iväg till landet Halland och till pElle och pv och pv:s mamma Gunvor.

Trevlig helg till er alla!

Papas ...

Några fönster en tisdagkväll .., härifrån.

Kväller ...

Gissa, hur ljufvligt det doftar när man passerar en sån här rabatt!
Det var i Båstad.

.... och jag ligger raklång på soffan Ektorp och telefonsurrar med pensionatsvärden.

Om det mesta pratar vi, men väldigt mycket om den framtid som man inte vet ett dugg om.

Men pratplanerar gör man.

När vi har vridit och vänt på orden, frågar pv vad jag önskar mig till middag imorgonkväll .., ja, det är jag som tar tåget upp (hem igen på söndag .., då blir det liten bloggträff) och jag svarar ..."åååå, gärna stekt torsk!"

Inga problem, säger pv.

Och tänk .., i morgon ska jag få träffa pElle igen och hans sommarmatte Gunvor och det känns så bra, så bra.

Det har inte med ålder att göra ...

... madame Cecaria Evora är lika underbar hon som vilken Britney Spears som helst.

Tycker jag.

När livet känns som bäst ..

Eva Cassidy & Katie Melua.

Fler snabbfotade damer ...

Nog minns jag rasterna i småskolan hemma i Malå.

Hur vi bollade mot tegelväggen.

Och Bro-bro-Breja .. hästen heter Freja.

Och den där bron i London som "is falling down".

Och så hoppade vi hopprep.

Fast inte så här, förstås.

Dagens fönster ...

Båstad är pyttigt och charmigt, ja, nästan overkligt idylliskt.

Egentligen känner jag mig nog mera hemma på platser där det är ..., nja ..., lite mer hipp-som-happ .., men att en tidig morgon spankulera till bageriet och köpa färskt bröd till båtfrukosten .., och på tillbakavägen upptäcka det ena fönstret vackrare än det femte .., ja, det är ändå inte så pjåkigt.

Överallt syns stockrosor och stora sjooook av lavendel!

Där är humlesurr och fjärilar!

Och välskötta gräsmattor.

Båstad, onsdagmorgon ...

Dags för morgondopp.

Klicka gärna på bilden.

Emma lånar mormors kamera ..

... och ger sig av mot ängen till.

Det här blev resultatet.