
"Har du aldrig funderat på att isolera den inglasade altanen, ja, men tänk vilket härligt stort rum det skulle bli med utsikt åt andra hållet och så mycket
större huset skulle upplevas ...?" säger jag till pensionatsvärden.
Det var för ett par månader sedan.
Så där kan jag ofta säga .., ja, man sitter och filurtänker och plötsligt har man en idé och man berättar om den där tanken och sedan kanske man rentav glömmer bort den.
Det finns ju så många idéer.
Men med pv är det lite annorlunda.
Tjopp, sa det, så började han på allvar att planera för det där härliga rummet och nu, innan man ens har hunnit tänka tanken klar, ska själva takplåten upp (ser ut som rött tegel och taket syns inte från vägen, så det är helt okej ..., annars är i alla fall bloggmadamen allergisk mot plåttak .., inget är så vackert som tegelpannor!) och mellan varven står vi och tittar på hur det tar sig ut och pratar om hur mycket jobb det blir.
Isolera väggarna ..,måla dem vita .., byta ut fönstren .., kanske blir det hel vägg in mot vardagsrumme, ja, där det nu finns ett fönster,
(halleluja! jag skymtar därmed en möjlig plats för min bokhylla ...,-) , ja, det tar liksom aldrig slut.
Och jag förundras över hur
praktiskt påhittig han är, pv.
Lösningsinriktad, skulle man också kunna säga.
Och nu blir det kvällskaffe.