Ännu flera kvällsfönster ...

Kiev by night ..., eller i alla fall by kväll.

Mellanbarnet, AP, har å jobbets vägnar besökt Ukrainas huvudstad Kiev.

Vi skojar lite innan hon åker; allra mest skojar han som är lillebror och sms:ar bilder på fabriksskorstenar och annat, ja, nog kanske man kan drömma om en resa till något annat land än just Ukraina.

Ikväll har jag pratat med den nyss hemkomna AP och ååå, hon bubblar över av glädje över besöket och berättar om ett otroligt vänligt bemötande - på hotell och restauranger - och jag sitter i loppisfåtöljen och frågar och får svar och hon gäspar, men berättar så glatt.

Jag undrar om jag någonsin har hört henne så ..., pratglad när det gällt någon resa!

"Jag fotograferade postlådor till dig mamma...!" säger hon.

Och inget är som hon förväntar sig.
Det polska flygbolaget till exempel, visar sig vara kanonbra ..., fin service också!

"Fina kiosker i Kiev, inte som Pressbyrån direkt ...".

Och hon berättar om taxichauffören som undrar vad sällskapet tycker .., ska Ukraina tillhöra EU eller .., ja, det är ju vad han själv önskar!

Och här på restaurang ...

När inget är som man tror att det ska vara - det är kanske då man blir så överraskad -.
Själv minns jag resan till Argentina 1980 ..., min första riktigt långa resa .., och från USA skulle vi åka med flygbolaget Aero Peru och det lät väl si-så-där .. men ack, vad vi bedrog oss!

Aldrig hade vi fått sån service på ett plan och aldrig hade vi skådat vackrare flygvärdinnor - eller rarare! -

Själv har jag aldrig besökt Ukraina .., nu undrar jag, har någon av bloggvännerna/ni som läser här, varit där och hur upplevde ni det i så fall?

Och tack AP för bilderna och för allt pratet! 

Och så ett kvällsfönster ...

... från Frankrike.

Så här skriver fönsterfångerskan:

"Här får du en av mina bilder på två oerhört vackra och stämningsfulla fönster i ett hus från 1792 som numera bebos av ett svenskt konstnärspar.

 

De bor i ett sk. "maison de village", ett typiskt fransk byhus på en mycket smal gata. Ungefär som i Gamla Stan i Stockholm. 

 

Husen är nästan alltid i flera våningar med sovrum, kök och badrum på olika etage. Det vill till att man har starka knän för att bo i ett sådant för att kunna springa i alla trapporna.

 

De här fönstren silade in det dova ljuset från gatan men reflekterade grannhusets färg in i rummet. Det blev en mycket påtaglig känsla av 1700-tal i rummet, trots pågående renoveringar till modern standard.

 

På min egen blogg ska jag lägga ut lite fler bilder på fönstren men en av dem var reserverad för dig!!

 

Kram från en busförkyld Monet."

Innan jobbet ...

Ja, jag inser att man kan bli spyless på naturbilder, men det hjälps inte .., man översköljs ju av hur vackert det är såna här dagar!

Gott om snö är det, men vit och fin snö .., och kylan har förstås givit med sig när solen kommit fram.

I nästan en och en halv timmes tid sitter jag ute vid söderväggen och bara njuter.
Jag försiktigt-tittar på småfåglarna som om och om och om igen kommer till fröautomaten och så hörs plötsligt panik-skräck-fladdret när alla försvinner och så börjar allt om igen och aldrig att jag begriper vad som utlöser flykten!

Tur att man inte är en småfågel .., då hade nog blodtrycket legat på maxnivå.

Innan det är dags att ge sig av till jobbet, får harry springa lite som han vill där nere vid havet.

Nu ligger isen säkert femtio meter ut från land ..., och det knappt att man ser en enda sjöfågel.

På livbojen har någon fäst en kvarglömd liten bikiniöverdel.
Ja, tänk .., om kanske åtta, tio veckor kan man ta sig ett dopp i havet!
K a n s k e.

Och nu tackar jag för mig och susar iväg ....!
En trevlig fredagkväll önskar jag er alla!

"You are not alone ...."

Studier av händer. Vincent van Gogh. Tack Eva i Tyresö.

Innan det är dags att ta långrundan med harry och med Michael Jackson som sjunger detta för mig ..., tittar jag in på hemtidningens webbsida.
En gång i världen var det bröllopsbilder och nyfödda barn som var det intressanta, numera - det är förstås ett ålderstecken -, går jag direkt till avdelningen avlidna.

Där möter mig fotografier av leende människor och jag läser och blir varm i hjärtat.

Där är Greta, som "äntligen har fått flytta till sitt himmelska hem ...", och där är Marianne som en gång mötte Oscar Petterson som blev hennes make och 1959 flyttade paret till Helsingborg där Marianne - som ser så glad och sprallig ut på bilden - kom att arbeta inom glas, - och porslinsbranschen.

Och där är Ingemar som växte upp i Mjödvattnet, yngst av sju syskon .., och som i sextiofyra år var gift med Maj-Britt ..., och där är Tora som blev änka vid fyrtiosju års ålder och själv fortsatte att driva jordbruket i Gunsmark och som även var politiskt aktiv och satt i socialnämnden och jagade och fiskade gjorde hon också, Tora.

Fjäder på stranden utanför Helsingborg.

Sist av allt läser jag om Henry Stenmark som har avlidit i en ålder av 91 år.
Bilden av Henry visar en vithårig man som ler rakt in i kameran och så här står det bland annat i texten:

"På Henrys 14-årsdag, julafton 1935 avled hans far och tre månader därefter dog tvillingbrodern. Som faderlös fick han tidigt börja arbeta och hjälpa till med familjens försörjning.
Första jobbet var inom timmerhantering i Skellefteälven i Lundqvistarnas regi.
Han jobbade också som maskinist på bogserbåt som fraktade timmer efter Norrlandskusten.
Henry har arbetat på Ursvikens mekaniska och en period på Sundgrundsfärjan tillsammans med sin bror Tore.
1959 blev han kommunanställd med arbete vid renings- och vattenverken i Klemensnäs, Tuvan och Abborren där han avslutade sin karriär 1986 utan att ha haft en enda sjukdag.
Under beredskapsåren var Henry inkallad i tre år och fick bland annat hjälpa finska flyktingar, människor och boskap med båt över Torneälven. Han tjänstgjorde också i Föllinge, Jämtland.
Det var en spännande period med många dramatiska händelser som satte djupa spår hos Henry vilket han gärna återkom till när han berättade om sitt liv."

Och jag tänker ..,vilka helt fantastiska levnadsöden som vimlar där på webbsidan! 
Tack Norran!

Fredag - städdag -.

En sak som jag verkligen tycker om, det är att städa badrummet.

Ååå, jag tycker om att svepa med scrubbin över kakel och handfat och helst skulle jag önska att det vore lag på att ha en separat liten dusch i anslutning till alla toalettstolar; en liten en bara, men tänk, så praktiskt det skulle vara .., allra helst på offentliga toaletter!

Nu har jag i alla fall tagit mig an vårt badrum.
Vårvinterljuset är skarpt och flööööödar in genom fönstret och mot duschväggen av glas!

Vid sidan om hänger en blå frottéhandduk.

En fisk av trä har fallit ihop i tvättfatet. Den ska strax hängas upp.

Någon gång läste jag om Lill-Babs som - när hon anser att det behövs -, brukar städa offentliga toaletter, ja, om dom inte är riktigt fräscha ..., ja, hon skurar och har sig med vad som finns till hands och ser det som den naturligaste sak i världen!

Sånt tycker jag om.

Själv nöjer jag mig med att försöka få rent i handfaten och tar upp papper från golvet.

Idag blir det nog ...

... full fart på solfångarna!

Kort kväll i landet Halland ...

Somnar till Antikrundan ..., sover hela natten rakt av .., vaknar vid fyratiden och känner mig pigg.
Sover vidare.
Drömmer - som alltid - att jag är hemma i Malå.

Nog är det underligt .., jag längtar aldrig hem på det viset, men drömmer alltid om Malå.
Hemköp flyttas till Malå .., det gula huset susar iväg norröver och hamnar också i Malå!
Det är samma sak med äldsta dottern, hon som var sex år när vi flyttade från Kungsängen och arton när hon återvände till Stockholm.
Hon förflyttar också sina drömmars tillvaro till just Malå!

Vid sextiden kommer pv upp i sängkammaren och säger hejdå.

"Det har varit femton minusgrader i natt .., kallaste natten hittills i vinter ...!" säger han som några minuter senare cyklar iväg dom tjugotvå kilometerna till jobbet.

Och idag ska Sonja (Göstas fru) opereras.
Nu ska här hållas tummar!

Det dåliga samvetet ...

... ramlade över mig igårkväll.

Jag fick nämligen den här bilden av annannan i Portugal, men beskar den rätt rejält, mest för att få bort dom där stolparna till vänster i bilden.

Sen undrade jag vilka ljud som fotografen hade hört och då skriver fotografen att jo, det var ljudet av kvinnans steg .., hon som fanns på bilden, men som jag tagit bort. (Egentligen var det alla stolpar jag ville få bort).

Ååå, så jag skämdes! Fy på mig! 

Här kommer bilden i sin helhet och nu kan ni alla  lyssna till stegen som försvinner där borta i bildens vänstra kant! 

Och nej, jag lovar inte att aldrig mera redigera en bild som kommer susande genom rymden, men jag ska tänka efter en gång till innan saxen kommer fram. (Och jodå Guy, jag kommer ihåg det där motorvärmaruttaget som jag helt sonika kapade, för att i stället framhäva den lilla tösen ..., då blev det bannor minsann ,-).

Dagens fönster ...

"Hej!

Skickar dig ett fönster, en bild som jag målade förra våren. Det föreställer ett gammalt stenhus på Rödön (samma som jag tog ett foto på och skickade dig).

Jag skrev en Haiku till bilden. En känsla som jag fick när jag såg den färdiga bilden.

Kram Eva."

En ny sorts fågel ...

.... vid fröautomaten.

Och harry är upprörd.

"Här!! På vår gård! Min tomt! Mitt kungadöme!"

Den där listan ...

På jobbet ...

Hur har din dag varit?
Väldigt bra.
Förmiddagsjobb, från 8.45 - 13.00 och för ovanlighetens skull arbetade jag med Lena som är i min egen ålder.

Vilket är ditt största beroende?
Frånsett ost i alla former, så torde det väl vara att få bokstäver på pränt.

Vad gör du när ingen annan ser?
Går omkring i den Bardotrutiga pyjamasjackan, den som är så himla skön.
Fast pv brukar se mig då.

Finns det något helt vanligt göromål som du tycker är ovanligt roligt?
Jag tycker om att göra rent i handfatet i badrummet .., och det där med att hänga tvätt, det är nästan det bästa som finns. Och räfsa löv. Och kolla i rabatten. Dra med fingrarna genom pepparmyntan.

Om du skulle bli psykiskt sjuk, vilken sorts sjukdom skulle du drabbas av?
Ingen aning!
Min enjängdhet och det ihärdiga bloggandet torde väl vara på gränsen till psykisk sjukdom.

Vad beställer du på krogen?
Där är jag nästan aldrig, men en Gin & Tonic sitter nog bra.
Och salta nötter.

Vilken är din största skräck?
Förutom det här med att förlora familjemedlemmar - men det säger sig ju själv - så är nog min allra största skräck att bli instängd i ett trångt utrymme, typ om det skulle bli jordbävning och huset rasar över mig.

Och så tycker han om mina barn, det betyder mycket.

Hur gör man för att ragga på dig?
Om jag föll för nånting hos nån, så var det nog det där med glimten i ögat.
Humor och en stor portion självdistans stod även det högt i kurs.

Vad har du funderat över på sistone?
Vad vi ska odla i växthuset!

Vad var det konstigaste som hände i helgen?
Det hände faktiskt inget konstigt alls.

När skäms du?
När jag avbryter människor som pratar, då skäms jag och tänker att jag måste bättra mig.

Vem är den mest kända människa du talat med?
Jessica Gedin kanske ..., (såg ni hennes intervju med Elizabeth George i programmet Babel .., å, så bra den var!!)  som handlar i affären på sommaren .., eller Anders Kraft från tv4, han handlar också i affären (alltid så sympatisk!) och även Anders Linder (verkar totalförvirrad men är vänlig).

Alldeles underbart var det att få återse boken "Barnen i Vernette". Tack Eva!

Vilket uttryck använder du lite för ofta?
Lätt som plätt: underbart! 

Har du någon gång fått en konstig komplimang som varit bra ändå?
¨" .... du är som eljest ...", sa norrbottningen då för många, många år sedan.
Det var min första sommar som ensamseglare.
Det var fint.
Han menade det snällt.

Vilket är ditt vanligaste vardagsproblem?
Att garaget aldrig blir riktigt, riktigt välordnat, men det är inget stort problem.

Sista stunden med lilla pElle.

Vad gör du när du är ledsen?
Jag är nästan aldrig ledsen.
Barnen är vuxna och har fått vara friska, jag mår bra, pv är snäll och rar.
Om jag verkligen är ledsen, tar jag mig förmodligen en macka.
Nästan aldrig gråter jag.
Jo, jag grät hejdlöst när pElle somnade in i min famn.
Och när mamma dog.
Och första sommaren i affären när en ystadkund oförhappandes dök upp i kassan och sa snälla saker - det var då när jag kände mig så totalt värdelös i jobbet -.
Då .., gick jag ut på lagret och torkade tårarna.
Men det var ju av glädje.

Om du bara fick ha på dig en sak för resten av ditt liv, vad skulle det då vara?
Pv skulle säga "hon skulle ha anoraken!" och så är det kanske.
Jag har fem stycken och jag har meddelat pv att jag vill begravas i den.
På riktigt, alltså.
(Ja, det kanske också går under nån slags psykisk sjukdom ,-)

Hon som fick smaka hårborsten ...., ajabaja.

Har du någon gång slagit någon?
Jodå. Jag har daskat till äldsta dottern med en hårborste i rumpan.
Men det var många, många år sedan och hon förtjänade det nog ,-)

Vad ser du fram emot just nu?
En kopp kaffe med en skiva frukostgrova från Östras och så den där Grevéosten till.
Men jag är inte ledsen.

Andra listomaner hittar ni här.
Och här ..!

Morgonstund ..

Det är så vackert ute .., så där så man nästan får ont i magen.

Och hela tiden medan jag går där med harry, hör jag pjuutet från talgoxarna.

I charkrummet ...

... kämpar Peter och Mattias (bästa kompisar i det privata också och båda har haft pv som mattelärare) med att göra i ordning trettio räkmackor - modell större -.

Snälla arbetskamrater är det .., aldrig har jag hört dem säga ett enda ont ord.

Så här blev dom ...

M mmmm, det ser himla gott ut, tycker jag!

Själv kämpar jag med mejeribeställningen och frågar mig själv om det ska vara nödvändigt att ha hur många olika gräddsorter som helst?

Ja, ett veritabelt elände är det att hitta rätt i beställningsboken!

Där är Arla, Wapnö (bara nån mil härifrån), Skånemejerier och Hemköps eget märke Garant och så finns ju förstås alla olika storlekar, 3 dl, 2.5 dl och 5 dl .., och inte att förglömma det laktosfria sortimentet!

"Tänk, så bra och så enkelt om det fanns små illustrativa bilder till dom olika sorterna!" säger jag till chefen när vi sitter och fikarummet och dricker kaffe.

Och jag gräddar bröd, ordnar med beställningar (någon ska ha 45 källarfranska från Östras bageri och klockan 13.00 kommer en dam för att hämta två nygräddade grekiska lantbröd) och datum i ost, juice och youghurt kollas och jag fyller på sill av olika sorter och sen är klockan ett och då tackar jag för mig och åker hemåt.

Nu ska jag bara  n j u t a.

Frånsett fyra-och-en-halv-timmes arbete i morgon, stundar  l e d i g  helg!

Det bästa för en pensionatsvärd ...

Medaljerna gäller stafettvasan, men det får duga.

"Jag vill också vara med och skvalpa omkring med alla damerna i burken.

Mitt bästa var så klart vasaloppet, att det blev en tid under 8 timmar och att jag slog de flesta av dem som jag tävlade mot.
Anders, när kommer du....?"

PV

(Så här var det: mågen Micke och min Anders hetsade pv mest hela veckan  och eftersom dom startade i två led bakom pv, så skulle dom minsann ge järnet och komma ifatt honom och ropa .... "nu tar vi dig Thomas!"

I trakten av Evertsberg hörde pv verkligen någon som sa just dom orden - det var Micke -, men Anders, han fick kämpa i mål utan att se röken av sin mammas sambo! Det är därför pv har med dom där  kursiverade raderna under bilden ....).

Vid åttatiden ...

Ja, man måste ju ändå tillstå, att vackert är det.
Och det där blå ljuset .., det påminner om min barndom.

En gång varannan vecka ...

... börjar jag arbeta på förmiddagen.

En enda gång och då är starttiden 8.45, i stället för 14 eller 15.

Av någon för mig outgrundlig anledning innebär det - alltid - att jag inte kan somna kvällen innan.
Helt omöjligt är det!

Då ligger jag under täcket och lyssnar irriterat till pv som somnar inom loppet av tio sekunder och han sover så gott, så gott ..., och harry också .., snark-snark .., och jag vrider och vänder mig och lyssnar till P1-repriser och bestämmer mig för att inte missa pratet om vad man ångrar här i livet, men det gör jag förstås .., dåååå har jag somnat!

Sen drömmer jag konstiga saker mest hela natten.

Vi har hyrt en stuga i Sälen tillsammans med några engelsmän och mina barn har blivit tonåringar och hittar inte sina skidkläder och så vaknar jag och allt det där vridandet börjar om igen.

Och pv sover.
Och sover.
Åååå, vilken underbar sömn han har!

När klockan är fem stiger mannen med den goda sömnen upp och en timme senare ger han sig iväg .., jag ligger tills klockan är halv sju - lyssnar till pratet om den nye påven som ser så snäll ut - och när jag väl är uppstigen blir det hetsig debatt i gomorronsoffan och gärna debatt, men inte så tidigt, så jag gör mig en macka med resterna av lammsteken som pålägg och jag tänker på dottern som är i Kiev och på andra dottern som har skickat en mms-bild på sitt lockiga hår och nu är det dags att gå ut med harry och när jag vid halvtvåtiden kommer hem igen .., då ska jag göra som på bilden.

Precis så! 

Det Bästa ...

Otis underbara glädjeskutt gjorde Eva glad, ja, förra omgången.

Någon fler som vill vara med i uppmuntringslotteriet ...?

Dragning blir det på lördag, då med "gammel-notarius", herr pv, då sjukläger råder hos Pehrsons inne i Halmstad. Krya på dig, kära Sonja!

Peter i charken gör mig glad. Särskilt idag, när han sa att jag börjar 8.45.

Och om någon vill bidra med nånting som gjorde hjärtat glatt, så mejla bara till bisse151@gmail.com,  så blir det ännu en lott i träskålen och trevliga kamrater får ni!

Här är dom:

Eva på Frösön

annannan i Portugal

Monet i Frankrike

Anne i Mantorp

Turtlan i Karlstad

Agnetha i Skellefteå

samt

Eva i Tyresö

Dagens fönster ...

.... speglar sig i gatstenarna i Porto, i Portugal.

Jag önskar att man hade kunnat höra  l j u d e n.

Om där var några.

annannan tog bilden, som jag beskurit en aning.

Några eftermiddagsfönster från Bohuslän ...

"Hej Elisabet! 

 

Nu är det väl "på tiden" att jag bidrar med lite fönster igen.

Denna gången blir det grannens fönster genom fallande snö.

Snö-vädret har som du ser även hunnit upp till Lysekil, dock i mindre skala.

Det mesta har väl redan "ramlat ner" över kontinenten och södra Sverige!?

Enligt prognosen hos "YR", så skall det bli sol i morgon - hurra!

 

Hälsningar från Monica i Lysekil."

Det bästa för Eva på Frösön ...

"DBIV för mig:

Korvgrillning vid stugan (igen).

Att vår "svärdotter" Mirna fick jobb på samma socialkontor som vår son Erik.
Jättekul att de bägge har jobb så snabbt efter sin examen.

 Kram Eva."

Kagsa and Emim ...

Hotellrummet. Ja, en av dem är ju småländska.

Kajsa (brorsdotter till pv och duktig skidåkerska ...) och hennes Emil är på rymmen.

Ja, eller på lång-holiday i USA.

Tre månader, rakt av.

Hur roligt som helst ska det bli att följa dem längs resan.

// Bilden norpade jag från deras hemsida.

Tips emottages gärna ...

Bilden från Vi i Villa.

Vi planerar lite löst (eller hårt) för att i sommar sätta upp ett växthus här på gården.

Ni som har ett sånt - eller har haft ett -, kom gärna med kreativa förslag på hur man bäst inreder det och vad man bör tänka på!

Jodå, det finns såna på nätet också (tips), men det vore ändå intressant att höra era åsikter.

Det bästa för annannan i Portugal ...

Det var i måndags när jag skulle gå ut efter att ha suttit hemma och jobbat hela förmiddagen.
På golvet nedanför brevinkastet låg ett kuvert till mig, handskriven adress med en stil jag inte kände igen.

Det visade sig vara från min kusin S, som jag inte pratar ofta med men som är lite speciell för mig bland mina kusiner på pappas sida. Ett kort som berättar att nu är hon färdig med den långa behandlingen för den svåra sjukdom som konstaterades för tio månader sedan, och att hon nu ser fram emot att gå på årliga kontroller och förhoppningsvis fortsätta må bra.

Jag lade kortet ifrån mig och medan jag låste dörren utifrån tänkte jag "Det bästa i den här veckan har precis hänt!".

annannan

Kanske kan ni förstå ...

... att blodtrycket går ner när man bor så här i avskildhet ute på landet?

Och alldeles lugnt och stilla var det ute.

Murgrönan kämpar på ...

Harry är överlycklig över snön .., men står där och spanar efter kompisarna Alice & Elsa.

En dalmatiner och en rundmagad labrador.

Bästa kamrater är dom!

Igår åt vi lunch ute på altanen.
Idag plumsar man i djupsnö.
Bofinken kvittrar .. jag slänger ut brödbitar då allt frö är slut (men pv ska handla idag) och nog undrar jag vad herr och fru Tofsvipa ska tänka .., dom som igår gick och sprätte bland frusen tång nere vid havet.

"Den lever visst ...!"

Igår hyste jag vissa tvivel när det gällde gåsfotsblomman, ja, den som den nyblivne 50-åringen Rexxie fick i form av små, rangliga skott (i uppmuntringspris), ja, alltså huruvida dom där blomskotten alls levde.

Men se idag, då hade jag bildbevis i min inkorg!
"Den lever visst!" skriver femtioåringen.
Titta, så fin där är, blomman!

Så  här ser moderplantan ut .., den som finns i det gula huset på kullen.

Ledig dag ...

Igår åt vi lunch ute på altanen.

Idag skottar vi snö.

Minst 2 dm har kommit.

Så var det med det roliga.

Dagens fönster ...

Just det - jag tycker sååå mycket om speglingar -!

Här får du ett fönster med speglingar, du som gillar det. 

Detta är ett skyltfönster för en modebutik i den lilla staden Carcès som vi besökte häromdagen. Det är nakna skyltdockebyster i fönstret och en lapp talar om att ägaren är på sin årliga semester och att affären kommer att öppna igen i april.

Här öppnar man och stänger lite som man vill och känner för. De flesta restauranger och andra etablissemang är nästan alltid stängda på måndagar i de mindre orterna. Undantagen är bagerierna som är öppna nästan jämt!

I Carcès, mitt i centrum, finns en restaurang där ägaren är helt galen i Abba. 

Deras musik spelas ständigt där och han kan allt om gruppen. Jag tror att ryktet förtäljer att Agneta Fältskog varit där och hälsat på!!

Kram från Monet.

Och det bästa för Anne i Mantorp ...

Hej!

I födelsedagspresent fick jag "fiskspa" av sonen och sonhustrun och det har vi varit
på idag, sonhustrun och jag.

Vi började med att sitta med fötterna hos fiskarna som putsade och putsade och jag
som är så vansinnigt kittlig på fötterna var lite orolig innan, men det hade jag inte alls
behövt vara. Kändes som att ha fötterna i sockerdricka.

Efter fiskspat fick vi fantastiskt god landgång och efter det blev det bubbelbad och
bastu. Så renare än vad vi är nu kan man knappast bli.

En underbar eftermiddag har jag haft och det får bli mitt veckans bästa.

Hälsar Anne i Mantorp

Det bästa för Monet i Frankrike ...

Det bästa i förra veckan i den sydfranska byn kan sammanfattas av min kloka kylskåpsmagnet. Inte så många stora saker men ändå viktiga.

 

Besöket hos Docteur C, specialisten som inte ger sig när det gäller att få mannen att använda sig av andningsmask för att undvika sina skadliga sömnapnéer. (Gissa hur många människor som utan att veta om det, slutar andas i sömnen och får hjärtrelaterade problem bland annat!!).

 

Boksällskapslunch med som vanligt sååå intressanta och tankeväckande diskussioner om två franska böcker efter god mat. Senare i veckan lunch hemma hos oss med goda vänner och prat långt in på eftermiddagen.

 

Lilla franska barnbarnet i Luxembourg fyllde fyra år och fick en slant av Mårrmårr som han skulle omsätta i närmaste leksaksaffär.

 

Ett opretentiöst vin- och snacks-möte en kväll med nyanlända svenska grannarna. Nu blir det trevligt och livligt eftersom vår lilla svenskkoloni samlas här inför påsk och några veckor framåt.

 

Bra exempel på "The life in your years!

 

Monet i Frankrike.

Just därför ....

Och ja, dom vet om att dom hamnar på min blogg.

Idag hade jag i kassan dessa tre kunder, vilka visade sig (någon frågade ...) komma från Kina.

Jag utgick ifrån att dom inte var här på semester och så var inte heller fallet, nej, dom var här å arbetets vägnar och jag frågade vad det i sin tur innebar och fick till svar nåt som liknade "gating".

"Gating ...?"

Inte ett dugg förstod jag.

Och dom två herrarna och kvinnan slog sig ner ute i stora foajén, vid spelhörnan, och där satt dom och kalasade på det som inhandlats och jag gick dit och frågade om dom hade det bra och om jag möjligen kunde få ta en bild av dem?

Jovisst, det var inga problem!

Och så frågade mannen till höger, som visade sig heta Kevin, om där fanns något café i närheten, ja, så dom kunde få sig lite kaffe?

Jag sa att nej, det finns det inte .., men i fikarummet hade vi varmt kaffe, så jag hämtade tre koppar och ställde fram till dem och så blev det lite mera prat .., jahaaaa .., nu förstod jag .., dom hade varit på Getingeverken och tittat på medicinsk steriliseringsutrustning, så var det .., och dom tackade för kaffet och sa att dom ville betala.

"Nej, jag kanske kommer till Kina och blir bjuden på kaffe .., då jämnar det ut sig ...", sa jag och alla tre sa ..."You´re very welcome to China, very welcome!" och dom tog i hand och var så vänliga.

Så här lät det.
(Glöm min engelska ..!)

Sen, när jag återvände till fikarummet, satt Johanna där tillsammans med en gammal dam som har hjärtproblem och nu hade Johanna ställt fram kaffe och en smörgås, ty damen var alldeles slut på och orkade inte gå hem själv .., och en taxi beställdes och den rara Johanna hjälpte till med varorna och allt det andra.

Det är såna gånger jag vet hur oändligt mycket jag älskar den här butiken!

Till er alla: 

Ja, jag kan meddela att SMHI:s prognos stämmer alldeles omåttligt bra.

Idag satt vi ute och åt lunch och tyckte livet var ljuvligt.

Ikväll vräker snön ner.

Premiär ...

Kokt kyckling, ris och currysås och morötter som fått koka i kycklingbuljongen .., det blir premiärmaten utomhus det här året.

Det är inte klokt så härligt det är ute!

Vi ser småfåglar flyga ut och in ur holken - den som vi fick av Solveig och hennes man i Dalarna - och vi säger att det är ju rent otroligt att det ska komma snö i natt ..., kan det vara möjligt!

Förhoppningsvis har SMHI fel.

Hopefully, alltså.