torsdag 24 maj 2012
Dagens fönster ....
onsdag 23 maj 2012
Sista akten ...
I maj månad är det inte bara jag som är trött efter arbetsdagens slut, även pv tappar fart.
"Ja, det är mycket nu .., rättning av nationella prov och utvecklingssamtal inte minst ..", säger han.
Han är mentalt trött, jag har ont i mina knän.
Från tv:n har vi lyssnat till mindre trevliga vittnesmål från Lundsbergs internatskola (det är alltså där framtidens ledare ska fostras ., bäva månde vi!) och senare: om den italienska maffian.
Cosa Nostra.
Död och Förintelse.
Sorg och Förtvivlan.
Tur att man inte bor på Sicilien, tänker jag.
Det är onsdagkväll i maj år 2012.
Genom söderfönstret som står helt öppet, hörs fågelkvitter.
"Ja, det är mycket nu .., rättning av nationella prov och utvecklingssamtal inte minst ..", säger han.
Han är mentalt trött, jag har ont i mina knän.
Från tv:n har vi lyssnat till mindre trevliga vittnesmål från Lundsbergs internatskola (det är alltså där framtidens ledare ska fostras ., bäva månde vi!) och senare: om den italienska maffian.
Cosa Nostra.
Död och Förintelse.
Sorg och Förtvivlan.
Tur att man inte bor på Sicilien, tänker jag.
Det är onsdagkväll i maj år 2012.
Genom söderfönstret som står helt öppet, hörs fågelkvitter.
en timme innan jobb ...
går jag ner till havet med harry
upptäcker en död plattfisk på stranden
och långt där borta - vita segel mot horisonten -
vattnet är iskallt
och det är förfärligt långgrunt
ett elände är det
i alla fall
för den som vill doppa sig snabbt!
efter femton meter vänder jag
ingen kommer ändå att säga "men å, vad du är modig!"
och harry bryr sig inte
han är mest intresserad av den döda fisken
hemma igen
går jag iklädd en blåturkos sarong från Thailand
insvept till midjehöjd är jag
- ja, om det nu hade funnits nån midja -
vill säga
brösten hänger fritt
det är så där som på bilder från Afrika
och starens ungar skriker högt, högt
när mamman kommer med mat
Dagens fönster ...
... kommer från Portugal och då förstår ni ju att det är annannan som varit framme med håven.
Och inte hade jag en aning om att "klädstrecken" liksom är fastmurade i hållare i själva väggen!
På söndag är det Mors Dag och vi är många, vi som inte längre har någon mamma kvar i livet.
Ingen att skicka Mors-Dagskort till .., ingen som får en bukett vitsippor eller blommande syréner .., ingen tårta, inget kaffe, ingen flagga som smatter-fladdrar i vinden.
Ingen mamma som svarar när man ringer.
När man då läser sista raderna i fönsterfångerskans rader, får man nästan ont i hjärtat.
Och inte hade jag en aning om att "klädstrecken" liksom är fastmurade i hållare i själva väggen!
På söndag är det Mors Dag och vi är många, vi som inte längre har någon mamma kvar i livet.
Ingen att skicka Mors-Dagskort till .., ingen som får en bukett vitsippor eller blommande syréner .., ingen tårta, inget kaffe, ingen flagga som smatter-fladdrar i vinden.
Ingen mamma som svarar när man ringer.
När man då läser sista raderna i fönsterfångerskans rader, får man nästan ont i hjärtat.
tisdag 22 maj 2012
Kväller - vilken häftig rubrik -!
Helvetiskt varmt hela dagen och hemskt att jobba .., trots att fläkten gick för fulla segel mest hela tiden!
Kunderna var rödflammiga och tjugoåtta grader varmt orsakade närapå kö till solskyddsmedelhyllan.
Men roligt mellan varven!
En äldre dam frågade om jag arbetat hela dagen och jag sa att näää, jag har ju varit på dop och då - det var helt underbart - hakade hon på direkt.
"Ja, just det, jag såg dig ju, sån fin klänning du hade!" sa damen och smajlade filurigt.
Åååå, jag älskar när det klickar bums mellan människor!
Kom hem vid halv nio kanske och hade så ont i knäna att jag knappt tog mig från garaget till huset och pv var minst lika trött ..., "vilken överjävlig dag!" sa han och suckade och berättade om klassrum med stora fönster och en byggnad i tegel som konserverar värmen och sen var det prov hit och dit och annat strul, men nu hade han kokat rabarberkräm i alla fall och vi satte oss ute på altanen och bara n j ö t av svalkan!
Ja, ja .., jag vet att man inte ska klaga över värme, men nu är det helt enkelt så att jag tycker helt enkelt inte om när det är så här kvavt och hett.
På radion hörde jag idag att det vimlar av till-salu-hus i Grekland.
"Jo, men dom husen får dom gärna behålla själva ...!" sa jag till pv och tänkte på när Emma och jag senast var där och det var fyrtio grader mest hela tiden.
Och barndopet var bara ljuvligt och aldrig mera ska jag klaga på kungahuset eller monarkin, nej.
Mer konsekvent än så är jag inte.
Finurlig och vettig present från regering och riksdag till den lilla prinsessan: tvåhundra barnböcker av svenska författare (som jag förstod det) och alla var, enligt talmannen, "politiskt korrekta" - ja - han sa det leende.
Och nu ska jag ta en match mot doktor Groda .., ni vet, Lyckliga Grodan.
Vi ska Rumbla.
(Från början slog hon mig hela tiden och jag blev så stressad .., så snart hon utmanade mig blev jag lite nervös. Sen ändrade jag taktik och låtsades att det var någon annan .., då gick det bättre- om hon nu inte fuskar och låter mig vinna - ,-)
Kunderna var rödflammiga och tjugoåtta grader varmt orsakade närapå kö till solskyddsmedelhyllan.
Men roligt mellan varven!
En äldre dam frågade om jag arbetat hela dagen och jag sa att näää, jag har ju varit på dop och då - det var helt underbart - hakade hon på direkt.
"Ja, just det, jag såg dig ju, sån fin klänning du hade!" sa damen och smajlade filurigt.
Åååå, jag älskar när det klickar bums mellan människor!
Kom hem vid halv nio kanske och hade så ont i knäna att jag knappt tog mig från garaget till huset och pv var minst lika trött ..., "vilken överjävlig dag!" sa han och suckade och berättade om klassrum med stora fönster och en byggnad i tegel som konserverar värmen och sen var det prov hit och dit och annat strul, men nu hade han kokat rabarberkräm i alla fall och vi satte oss ute på altanen och bara n j ö t av svalkan!
Ja, ja .., jag vet att man inte ska klaga över värme, men nu är det helt enkelt så att jag tycker helt enkelt inte om när det är så här kvavt och hett.
På radion hörde jag idag att det vimlar av till-salu-hus i Grekland.
"Jo, men dom husen får dom gärna behålla själva ...!" sa jag till pv och tänkte på när Emma och jag senast var där och det var fyrtio grader mest hela tiden.
Och barndopet var bara ljuvligt och aldrig mera ska jag klaga på kungahuset eller monarkin, nej.
Mer konsekvent än så är jag inte.
Finurlig och vettig present från regering och riksdag till den lilla prinsessan: tvåhundra barnböcker av svenska författare (som jag förstod det) och alla var, enligt talmannen, "politiskt korrekta" - ja - han sa det leende.
Och nu ska jag ta en match mot doktor Groda .., ni vet, Lyckliga Grodan.
Vi ska Rumbla.
(Från början slog hon mig hela tiden och jag blev så stressad .., så snart hon utmanade mig blev jag lite nervös. Sen ändrade jag taktik och låtsades att det var någon annan .., då gick det bättre- om hon nu inte fuskar och låter mig vinna - ,-)
Så snopet .., eller nån slags påfyllning ...
Eftersom ledigheten nu är över (söndag och måndag, som har känts som en lång semester!) bestämmer jag mig för att förgylla den här dagen med ett besök på Solhaga Bageri i Slöinge. Jag tänker köpa några nybakade levain-brödbullar, så där till frukosten .., och så kan jag vid halv tre köra till jobbet och ha den där glädjen kvar inombords.
Men bensintanken måste fyllas på och alltså tar jag sikte på Getinge.
Jag kör söderut mot Steninge (där vi hade bloggträff) .., ser människor promenera nere på stranden .., svänger vänster och kör längs smala vägen förbi huset där Sven-Åke och Elvy bor (Sven-Åke = hjälper till i affären och är bara helt underbar!) ..., passerar tunneln av bokskog (bilden) .., ser skolbarnen i Steninge kyrkby gunga och spela fotboll på skolgården .., ser den vita kyrkan och tänker att där, ja, kanske att jag en gång kommer att ligga begravd just där - men så kommer jag ju ihåg att min aska ska strös ut i havet - jaha, då behöver jag inte bekymra mig om den saken och jag skulle nog inte känna mig hemma i kyrkbyn heller; jag har liksom ingen anknytning dit.
Getinge är ett större samhälle än man tror och jag fyller tanken på bensinstationen och kör sedan mot Slöinge. Det visar sig att motorvägen från Heberg och söderut är avstängd och jag möter en evig ström av bilar och tar mig knappt över vägen, då, när jag ska svänga vänster och in i Slöinges lilla centrum.
Men åååå, bageriet är STÄNGT.
Öppnar onsdagar.
Jaha, ja.
Nå, bra kvinna reder sig själv .., eller i alla fall reder Matöppet tillvaron till mig, så jag köper en färsk limpa, några gula tennisbollar till harry, post-it-lappar och sen kör jag lilla vägen hemåt igen.
Vid en bro står en raggarbil, modell cabriolet .., och i bilen sitter en man i min ålder och spanar ner mot en äng. Jag vänder mig om för att försöka komma på vad han tittar på .., jaha, där nere står tv tranor!
Vid skylten där det står Skällentorp, stannar jag till och beundrar hästarna.
Vilken underbar tillvaro att vara häst i!
Vilka omgivningar!
(Och eftersom jag läser AP:s blogg, så vet jag hur krångligt det kan vara det här med rangordning mellan hästar och då tänker jag på det också.)
Och sen är jag nästan hemma ..,. passerar bara Ugglarp och så sista raksträckan innan jag svänger höger in på vår lilla väg.
Bilderna togs med min I-phone och jag använde appen Hipstamatic.
Och nej, den speglar inte verkligheten, men ändå så är det precis vad den gör .., den speglar m i n
verklighet och jag tycker om allt det gröna och jag tycker om det fyrkantiga formatet.
Nu ska jag njuta av sista timmarna här hemma och sen blir det prinsessdop.
Men bensintanken måste fyllas på och alltså tar jag sikte på Getinge.
Jag kör söderut mot Steninge (där vi hade bloggträff) .., ser människor promenera nere på stranden .., svänger vänster och kör längs smala vägen förbi huset där Sven-Åke och Elvy bor (Sven-Åke = hjälper till i affären och är bara helt underbar!) ..., passerar tunneln av bokskog (bilden) .., ser skolbarnen i Steninge kyrkby gunga och spela fotboll på skolgården .., ser den vita kyrkan och tänker att där, ja, kanske att jag en gång kommer att ligga begravd just där - men så kommer jag ju ihåg att min aska ska strös ut i havet - jaha, då behöver jag inte bekymra mig om den saken och jag skulle nog inte känna mig hemma i kyrkbyn heller; jag har liksom ingen anknytning dit.
Getinge är ett större samhälle än man tror och jag fyller tanken på bensinstationen och kör sedan mot Slöinge. Det visar sig att motorvägen från Heberg och söderut är avstängd och jag möter en evig ström av bilar och tar mig knappt över vägen, då, när jag ska svänga vänster och in i Slöinges lilla centrum.
Men åååå, bageriet är STÄNGT.
Öppnar onsdagar.
Jaha, ja.
Nå, bra kvinna reder sig själv .., eller i alla fall reder Matöppet tillvaron till mig, så jag köper en färsk limpa, några gula tennisbollar till harry, post-it-lappar och sen kör jag lilla vägen hemåt igen.
Vid en bro står en raggarbil, modell cabriolet .., och i bilen sitter en man i min ålder och spanar ner mot en äng. Jag vänder mig om för att försöka komma på vad han tittar på .., jaha, där nere står tv tranor!
Vid skylten där det står Skällentorp, stannar jag till och beundrar hästarna.
Vilken underbar tillvaro att vara häst i!
Vilka omgivningar!
(Och eftersom jag läser AP:s blogg, så vet jag hur krångligt det kan vara det här med rangordning mellan hästar och då tänker jag på det också.)
Och sen är jag nästan hemma ..,. passerar bara Ugglarp och så sista raksträckan innan jag svänger höger in på vår lilla väg.
Bilderna togs med min I-phone och jag använde appen Hipstamatic.
Och nej, den speglar inte verkligheten, men ändå så är det precis vad den gör .., den speglar m i n
verklighet och jag tycker om allt det gröna och jag tycker om det fyrkantiga formatet.
Nu ska jag njuta av sista timmarna här hemma och sen blir det prinsessdop.
måndag 21 maj 2012
I landet Halland ...
Vid sextiden går vi ner till stranden och låter harry springa fram och tillbaka och hämta pinnar i havet.
Plask - plask!
Glädjen är total!
Långt ifrån vattenbrynet sitter barnfamiljer och grillar korv.
Prat och skratt.
Hemöver tar vi vägen genom hästhagen, där det numera inte är några hästar.
Marken är rosaprickig av underbar trift.
Det porlar från bäcken.
Jag hör näktergalen och tänker att det låter som vore jag i zoologisk affär med mängder av kvittrande burfåglar.
Och nu kväll.
Och sen jobb .., ett par veckor med mer timmar än vanligt och postinformation och röntgenbesök och hoppa-in-för-någon-som-vill-vara-ledig-nästa-söndag.
Så länge får man fylla på, allt man bara kan.
(Bilden togs med min I-phone. Så här som bara ta-upp-och-ta-bilder är den jättebra!)
Plask - plask!
Glädjen är total!
Långt ifrån vattenbrynet sitter barnfamiljer och grillar korv.
Prat och skratt.
Hemöver tar vi vägen genom hästhagen, där det numera inte är några hästar.
Marken är rosaprickig av underbar trift.
Det porlar från bäcken.
Jag hör näktergalen och tänker att det låter som vore jag i zoologisk affär med mängder av kvittrande burfåglar.
Och nu kväll.
Och sen jobb .., ett par veckor med mer timmar än vanligt och postinformation och röntgenbesök och hoppa-in-för-någon-som-vill-vara-ledig-nästa-söndag.
Så länge får man fylla på, allt man bara kan.
(Bilden togs med min I-phone. Så här som bara ta-upp-och-ta-bilder är den jättebra!)
Idag ...
... blev det högsommar.
Svetten lackade (man är nog i undergångsåldern ...) och med ojämna mellanrum gick jag in och duschade i svalt - för att inte säga kallt - vatten.
Flädersaft och kaffe på bordet.
Ägnade någon timme åt DN, allt medan harry låg och flämtade i skuggan.
Svetten lackade (man är nog i undergångsåldern ...) och med ojämna mellanrum gick jag in och duschade i svalt - för att inte säga kallt - vatten.
Flädersaft och kaffe på bordet.
Ägnade någon timme åt DN, allt medan harry låg och flämtade i skuggan.
Litet möte på stranden ..
Och bara för att man tittar in hos den makalösa fotografen Västergötland, så kan man kanske inbilla sig att detta är en Chrysomela populi, dvs, en aspglansbagge.
Det var knappt att jag hann slänga upp i-phonen och någon större skärpa blev det inte.
Och hela stranden var fylld av hälsningar ...
I en timmes tid eller kanske lite längre, blev jag kvar nere på stranden.
Gick ut i det iskalla vattnet, men doppade mig inte.
På väg hem var lilla stigen kantad av trift.
Nästan hemma växer såna här små skönheter bland allt det gröna.
Min kamera, min Canon, håller på att tacka för sig (den har verkligen varit en trotjänarinna under flera år!, hängt med i ur och skur och bott i min anoraksficka nästan för jämnan .., redo att träda i tjänst .., men nu är det hopplöst att få skärpa på bilderna, så jag får ta hjälp av redigeringsprogrammet och då blir det som det blir ...), men nog ser man väl ändå hur oändligt vackra dom är, dom små blommorna!
Det var knappt att jag hann slänga upp i-phonen och någon större skärpa blev det inte.
Och hela stranden var fylld av hälsningar ...
I en timmes tid eller kanske lite längre, blev jag kvar nere på stranden.
Gick ut i det iskalla vattnet, men doppade mig inte.
På väg hem var lilla stigen kantad av trift.
Nästan hemma växer såna här små skönheter bland allt det gröna.
Min kamera, min Canon, håller på att tacka för sig (den har verkligen varit en trotjänarinna under flera år!, hängt med i ur och skur och bott i min anoraksficka nästan för jämnan .., redo att träda i tjänst .., men nu är det hopplöst att få skärpa på bilderna, så jag får ta hjälp av redigeringsprogrammet och då blir det som det blir ...), men nog ser man väl ändå hur oändligt vackra dom är, dom små blommorna!
Det bästa den här morgonen ....eller Barbro med stridsvana.
Ååå, vad jag älskar SVT!
Först ett inslag om en ung man som under lång tid fått sms och mobilsamtal från socialdemokratiska höjdare, vilka trott att dom hamnat hos Carin Jämtin (s). Det kom sms och vanliga samtal från Håkan Juholt och andra och den förvånade mobilägaren hade t.om. ringt socialdemokratiska kansliet och berättat om detta, ja, för att få ett slut på det hela, men samtalen fortsatte att komma.
Till slut spelade han med lite, utan att ljuga om sin identitet, ja, önskade Juholt God Jul och så.
Om detta satt den mycket sympaatiske killen och berättade i Gomorron-tv alldeles nyss och jag loooooog mest hela tiden!
Och medan jag fixade kaffet och hörde bryggaren sörrrpppla och doften singla sig in i vardagsrummet, såg och hörde jag fru Barbro Boström i Umeå, 101 år, berätta om när en inbrottstjuv trängde sig in hos henne och hur hon hytte med käppen och sa att han skulle pallra sig iväg, annars skulle han få pisk.
Ni är säkerligen många som redan har sett det här klippet, men om inte - ta er en titt -!!
Blir man inte glad av detta, då är det illa.
Och medan jag hänger tvätt ...
... tänker jag på hur många kvinnor runt hela vår värld som gör just detta, just idag.
Kvinnor
i Brasilien och Argentina, i Kina och Indien, i Sydafrika och i
Australien ..,.ja, kvinnor över hela världen och i alla åldrar .., ja, oändligt många är vi, vi som
just den här måndagen i maj bär tvätten med oss ut i det fria och
hänger upp på linor och allas våra liv är unika; somliga lever ensamma,
andra är änkor, somliga är gifta och måhända olyckliga och funderar på hur livet
ska bli och andra är nygifta (eller har varit gifta i en evighet) och livet är en dröm!
Somliga
har mycket pengar på sina bankkonton och sover gott om nätterna; andra
ligger vakna och funderar över hur man ska få tillvaron att gå ihop och
kanske finns det knappt pengar till tvättmedel?
Allt det tänkte jag på medan jag hängde upp överkasten på spända linor mellan två plommonträd.
Och småfåglarna kvittrade och solen flödade.
Dagens fönster ...
... kommer från rallymadamen Ulrika som lever ett helt annat liv nu, än när jag träffade henne för första gången och det är många år sedan nu .., sex år sedan, kanske?
"Också ett slags fönster ...", har hon skrivit till bilden.
Och lycklig och harmonisk tycks hon vara, tillsammans med herr Rutgersson.
Pilarna visar dagens fönster.
"Också ett slags fönster ...", har hon skrivit till bilden.
Och lycklig och harmonisk tycks hon vara, tillsammans med herr Rutgersson.
Pilarna visar dagens fönster.
söndag 20 maj 2012
Malmö - Ystad längs väg 101 ...
Igårkväll hämtade ju Anders pv:s gamla cykel, ja, nu ska det tränas inför Vätternrundan om exakt en månad.
Anders har väl knappt cyklat på flera år .., inte några längre sträckor i alla fall, men nu inleddes alltså träningen med sikte på att ta sig dom där trettio milen runt Vättern.
Tidigare ikväll ringde telefonen.
Det var sonen som då hade lämnat Malmö och nu hade cirka femton kilometer kvar till målet i Ystad (till pappan och hans fru Karin) och sen blir det tåg hem igen.
Om jag säger som så .., så lät han väl inte så där alldeles överlycklig.
"Fy ..,(fult ord), motvind precis hela vägen!" sa han och lät lätt deprimerad.
Nu är han framme i Ystad, eller sitter på tåget tillbaka till Malmö och då kom följande sms:
"Ja, jag vill vakna i sängen hemma. Men jisses, 24 mil till ...."
Jo. jo.
På bilden ser han ju i alla fall glad ut, men det kanske är för att han får träffa labradoren Meja.
Anders har väl knappt cyklat på flera år .., inte några längre sträckor i alla fall, men nu inleddes alltså träningen med sikte på att ta sig dom där trettio milen runt Vättern.
Tidigare ikväll ringde telefonen.
Det var sonen som då hade lämnat Malmö och nu hade cirka femton kilometer kvar till målet i Ystad (till pappan och hans fru Karin) och sen blir det tåg hem igen.
Om jag säger som så .., så lät han väl inte så där alldeles överlycklig.
"Fy ..,(fult ord), motvind precis hela vägen!" sa han och lät lätt deprimerad.
Nu är han framme i Ystad, eller sitter på tåget tillbaka till Malmö och då kom följande sms:
"Ja, jag vill vakna i sängen hemma. Men jisses, 24 mil till ...."
Jo. jo.
På bilden ser han ju i alla fall glad ut, men det kanske är för att han får träffa labradoren Meja.
Fru Mossfolks glädje ....
Hej Elisabet!
Äsch då, nu missade jag ju lotteriet.
Mest glad i veckan var jag i alla fall igår när prästen förklarade oss man och hustru.
En
helt underbar dag blev det och jag får nästan ont i magen när jag
tänker på hur familj och vänner ställt upp och hjälpt till att på alla
sätt göra vår dag så fantastisk.
Och gudbarnet och hennes storebror var
sååå duktiga i kyrkan.
De vågade till och med gå framför oss fram till
altaret!
Alldeles lagom stort var det och efteråt blev det
fika med en massa trevligt prat och några fina tal.
Och alldeles intill
fanns ett lekrum där barnen befann sig stora delar av tiden.
Utanför sken solen så att vattnet glittrade.
Whii jag blir alldeles lycklig bara jag tänker på det!
Hälsar FRU Mossfolk
Ps. Tack så mycket för kortet! Jag kände igen stilen direkt på kuvertet :) Ds.
Elisabet säger: men nu är det så, kära fru Mossfolk, att det fanns ett till lotteri ämnat bara för nyblivna brudar och den vinsten kommer med posten ,-)
Det som gjorde Barbro mest glad ...
"Vi har gjort vår årliga roliga resa till södeurt, där vi umgåtts med
goda vänner, ätit gott och blivit guidade i det vackra platta
landskapet.
Jag fick Ampeltomater och Surfinier med mig hem som jag ska vårda ömt och strax plantera i större krukor.
Hälsningar Barbro."
Jag fick Ampeltomater och Surfinier med mig hem som jag ska vårda ömt och strax plantera i större krukor.
Hälsningar Barbro."
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)