Elisabet

en timme innan jobb ...

går jag ner till havet med harry

upptäcker en död plattfisk på stranden

och långt där borta - vita segel mot horisonten -

vattnet är iskallt

och det är förfärligt långgrunt

ett elände är det

i alla fall

för den som vill doppa sig snabbt!

efter femton meter vänder jag

ingen kommer ändå att säga "men å, vad du är modig!"

och harry bryr sig inte

han är mest intresserad av den döda fisken

hemma igen

går jag iklädd en blåturkos sarong från Thailand

insvept till midjehöjd är jag

- ja, om det nu hade funnits nån midja -

vill säga

brösten hänger fritt

det är så där som på bilder från Afrika

och starens ungar skriker högt, högt

när mamman kommer med mat