Eftersom ledigheten nu är över (söndag och måndag, som har känts som en lång semester!) bestämmer jag mig för att förgylla den här dagen med ett besök på Solhaga Bageri i Slöinge. Jag tänker köpa några nybakade levain-brödbullar, så där till frukosten .., och så kan jag vid halv tre köra till jobbet och ha den där glädjen kvar inombords.
Men bensintanken måste fyllas på och alltså tar jag sikte på Getinge.
Jag kör söderut mot Steninge (där vi hade bloggträff) .., ser människor promenera nere på stranden .., svänger vänster och kör längs smala vägen förbi huset där Sven-Åke och Elvy bor (Sven-Åke = hjälper till i affären och är bara helt underbar!) ..., passerar tunneln av bokskog (bilden) .., ser skolbarnen i Steninge kyrkby gunga och spela fotboll på skolgården .., ser den vita kyrkan och tänker att där, ja, kanske att jag en gång kommer att ligga begravd just där - men så kommer jag ju ihåg att min aska ska strös ut i havet - jaha, då behöver jag inte bekymra mig om den saken och jag skulle nog inte känna mig hemma i kyrkbyn heller; jag har liksom ingen anknytning dit.
Getinge är ett större samhälle än man tror och jag fyller tanken på bensinstationen och kör sedan mot Slöinge. Det visar sig att motorvägen från Heberg och söderut är avstängd och jag möter en evig ström av bilar och tar mig knappt över vägen, då, när jag ska svänga vänster och in i Slöinges lilla centrum.
Men åååå, bageriet är STÄNGT.
Öppnar onsdagar.
Jaha, ja.
Nå, bra kvinna reder sig själv .., eller i alla fall reder Matöppet tillvaron till mig, så jag köper en färsk limpa, några gula tennisbollar till harry, post-it-lappar och sen kör jag lilla vägen hemåt igen.
Vid en bro står en raggarbil, modell cabriolet .., och i bilen sitter en man i min ålder och spanar ner mot en äng. Jag vänder mig om för att försöka komma på vad han tittar på .., jaha, där nere står tv tranor!
Vid skylten där det står Skällentorp, stannar jag till och beundrar hästarna.
Vilken underbar tillvaro att vara häst i!
Vilka omgivningar!
(Och eftersom jag läser AP:s blogg, så vet jag hur krångligt det kan vara det här med rangordning mellan hästar och då tänker jag på det också.)
Och sen är jag nästan hemma ..,. passerar bara Ugglarp och så sista raksträckan innan jag svänger höger in på vår lilla väg.
Bilderna togs med min I-phone och jag använde appen Hipstamatic.
Och nej, den speglar inte verkligheten, men ändå så är det precis vad den gör .., den speglar m i n
verklighet och jag tycker om allt det gröna och jag tycker om det fyrkantiga formatet.
Nu ska jag njuta av sista timmarna här hemma och sen blir det prinsessdop.
6 kommentarer:
Jag älskar Hipstamatic, det är så roligt att kunna variera bilderna så mycket! :-)
Och man kan liksom få fram känslan, hur det var just där och då.
Så bra berättat Elisabet, man vill bara höra mer och mer!
Dina vardagsbetraktelser, om stort och smått, det är som att läsa en bra bok ;)
Ah jag håller verkligen med Jessica! Däremot är jag absolut inte ett dugg förtjust i det där Hipstamatic som används överallt just nu. Jag gillar verkligheten och tycker ofta att naturen/landskapet så underbart precis som det är :)
Vilken härlig bild på hästarna!
mossfolk: nä, det har jag inga som helst bekymmer med .., jag tycker att det är lika verkligt som nånting annat, ibland bara en förstärkt verklighet ,-)
Steel City Anna: ja, dom var sååå fina!
Håller med Mossfolk. Gillar inte den där "Hipstamaticen" som nästan alla använder i tid och otid. Ok att det kanvara häftigt ibland, men nej jag har inte laddat ner den appen och kommer knappast att göra det heller ;-)
Skicka en kommentar