Actionfilm nr 3 ...

Hos Eva och Mats på Rödön pratas det actionfilm.

"Men jag kan minsann också ...!" säger Eva.

Och fram åker kameran ...

Tisdagkväll i Jämtland ..

Att sitta tillsammans och äta god mat och dricka ett gott vin .., att småprata och ha solen mot kinden ..., att ha goda vänner omkring sig .., att slänga brödbitar till husets skata som skuttar omkring på gräsmattan .., finns det egentligen nånting i livet som betyder mera?

Det här med vänskap, det är som en enda stor present.

Och det är sommarkväll i juni och vi är i Jämtland där jag lätt som en plätt skulle kunna bo .., och Gunnar och pensionatsvärden sitter intill varandra och tar upp var sitt munspel.

Ja, ja ..., det är väl inte som den eminente Sven Zetterberg, men ... ja, glad blir man då!

(Obs. lägg märke till Gunnars allt mer illröda kinder ...,-)

Anna spelar munspelspolska ...

Gunnars mamma är 94 år ung och visserligen har hon problem med minnet, men för övrigt är hon pigg och alert.

En gång i världen var Anna kulturnämndens ordförande i Krokom .., hon har suttit som nämndeman ..., och när hon var ung kompade hon sin pappa .., ja, hon spelade orgel och han, "Ol-Larsa", spelade fiol, ja, hon är musikalisk och kan traktera såväl munspel, fiol och orgel.

Så här berättar hon i bladet med titeln "Låtar och visor":

"Min far, min farbror Gustaf i Hag och deras goda vän Ol-Jonsa träffas för några timmars fiolspelande. Det blev många låtar och många kommentarer kring dessa. Jag som liten flicka fick detta i blodet och ganska snart kunde jag kompa dessa låtar på orgeln, det var kanske inte så roligt alla gånger, vädret var vackert och andra lekar hägrade, men jag satt troget kvar och trampade på den gamla orgeln."

Och vig är hon också.

När hon går uppför backen till sig, råkar Anna snava och faller handlöst till marken och jag tänker att hjälp, nu dör människan .., men efter några sekunder tittar hon upp och sedan är allt bra igen.

Vid middagen sitter pv och Gunnar och spelar munspel, så där som en liten duo.

"Det kan ju jag också .., jag har upptecknat en polska .. så här låter den ...!" säger Anna och sträcker sig fram och tar tag i munspelet.

Det blir nästan lite magiskt.

Och väldigt, väldigt mycket glädje.

När paradisen står som spön i backen ...

Och så är vi framme hos vännen Gunnar i Vaplan, bara några mil väster om Östersund.

Det blir grillkväll nästan nere vid sjön och hans mamma Anna som är nittofyra år, gör oss sällskap.

"Ååå, är du från Västerbotten .., min mamma kom från Norrfors, också i Västerbotten, hon hette Alma Bergwall!", säger Anna.


Sommaren kommer senare till Jämtland, men är lika vacker.


Definitivt en klicka-på-bild.

Rakt över vägen ligger Alsensjön.

Pensionatsvärden får testa Gunnars kajak.

Det är lugnt och stilla ute och detta är en drömsemester.

Så är det.

Tisdag

Åååå, detta underbart vackra Jämtland!

Idag tar Eva oss på tur runt Frösön .., det blir lunch på Stocke Titt som är som ett slags hembygdsområde och med utsikt mot snöklädda fjälltoppar där på andra sidan Storsjön!

Det är soligt och varmt .., busslaster med turister stannar till .., och vi sitter mot timrade väggen och bara gottar oss.



Men först svänger vi förbi hemma hos Eva och Mats på själva Frösön.

Vi tittar in på Svenssons Café med 50-talsstuk och vi beundrar Evas akvareller hemma i deras lägenhet.

På köksbordet ligger madamens kom-ihåg-lista.



Stocke Titt igen.

Vänlig personal .., unga flickor som bakar allt som serveras.

Morotskakan var något av det bästa i den vägen som jag smakat.



Och sedan .., Wilhelm Peterson Bergers hem ..., och "Intåg i sommarhagen" .., och kan man tänka sig, sommarhagen ligger verkligen där nedanför huset som är annorlunda och påminner liiite om Zorngården.


Sist av allt Frösö kyrka, som är Evas "hemkyrka".

Vi går omkring och tittar på gravstenar .., titta där .., där ligger rader med män som alla varit piloter .., dom flesta har slutat sina liv i 30-årsåldern .., kanske störtade dom till marken?

Och själva kyrkan .., med gästboken och bönboken .., där småbarn skriver till Gud .., och äldre också.

Snart ska vi tacka för all den här gästfriheten och köra vidare till Gunnar i Vaplan.

Dit är det inte långt, bara några mil.

Pensionatsvärden påstår att han ska testa att paddla kajak hos Gunnar.

Det ska inte jag.

Ajöken, sa fröken.

Till Emil!

Födelsedagsbarnet längst nere till höger.
Hans storasyster förfärdigade hela familjen.

Idag fyller Emil 10 år, tänka sig .., vad tiden går!

Om man är mormor, så tycker man förstås att där inte på hela jorden eller ens i hela universum finns en så fin och go och rar Emil som just han som är Kapten Lintott och det är precis sånt släktingar får tycka.

Och nu, i gröngräset här på Rödön, bland tre hästar i en hage .., familjen Blåmes i sin lilla, lilla holk, har vi sjungit och gratulerat och pv har spelat "ja, må han leva!" på sitt nyinköpta munspel, allt medan Eva stampade takten med sandalklädda foten.

Grattis igen Emil!

Morgon hos Eva och Mats ....

Tisdagsfönstret ...

... visar utsikten från Eva och Mats utedass.

Igårkväll inkluderade den här vyn även tre hästar i hagen.


Egentligen är utedass inte min melodi, men det här var lika fint som Dr Böhlanders svärmorsdass och det går minsann inte av för hackor.

Här bodde vi ...

... i lilla, röda stugan på Kvarnsjö Camping.

Är någon intresserad, så kan vi varmt rekommendera platsen!

Tfn. 0682 - 220 16

Eller info@kvarnsjocamp.com

Eller http://www.kvarnsjocamp.com/

Klockan 22.30 ...

.... och vi har ikväll bjudits på underbart god middag (fiskgryta med bulgur och sallad ...!) och har nu gjort kväll eller natt i lilla gäststugan alldeles intill häbret.

Att Sköna Hem kan göra ett reportage om Eva och hennes mans boende här ute på landet .,. därom råder inga tvivel .., åååå, så ombonat och vackert och e n k e l t här är!

Alldeles nyss när jag ställde mig på bron för att ta en bild av ljuset ., här är ljust som på dagen ., kom husets herre promenerande på väg till utedasset.

Utsikten därifrån är obetalbar; tre hästar i en hage och en äng fylld med sommarblommor!

Nu ska jag lägga mig och reprisläsa en av mina favoritböcker .., nämligen "En bön för Owen Meany" av John Irwing.

Pensionatsvärden sover redan, tror jag.

Och så voro vi komna till Östersund!

Titta, en bloggerska har butik i Östersund .., eller!

Och vi parkerar inte långt ifrån gågatan och så spankulerar vi iväg.

Det är tur att man inte ofta befinner sig så nära många butiker, för här susar pengarna iväg!

Pensionatsvärden köper ett sprillans nytt munspel för dryga trehundra kronor och nya gitarrsträngar .., och själv fyndar jag ett stooort grattiskort till Kapten Lintott som i morgon fyller tio år .., ett vykort till pv:s mamma och till Pelle (som tydligen trivs som fisken i vattnet hos sin nya matte .., han ligger och sover hos henne om nätterna och på dagarna, när hon tar siesta på soffan, då hoppar han upp på hennes mage och ligger där och spinner ...) och ett usb-minne till datorn .., liten present till Eva på Frösön och så blir det lunch på Kebab City.

Jominsann.
Här gäller det att hålla koll på saldot!



Och Gunnar från Vaplan .., han dyker upp från sin låssmedsaffär.

I morgonkväll ska vi hälsa på hos honom och sova över!



I musikaffären där pv köper gitarrsträngar, hittar jag en sektion med jämtländsk musik.

Där finns t.om. cd-skivor med dragspelslåtar!



När Evas man kommer hem från jobbet, blir det guidad tur till en skog inte så långt därifrån.

Där växer stora sjok med Guckusko!

Och aldrig i mitt liv har jag sett något sådant, inte en endaste gång!

Och överallt ...

... växer ängsblommor!

När såg jag till exempel fröken Rödblära senast ..?

Det måste vara evigheter sedan!

(Nä, hon är inte med på bilden .., men man ser henne överallt!)

Överraskning ...

I loppishuset någonstans kring Orsa ., jag står ute på gården och pratar med självaste loppiskvinnan och pensionatsvärden är kvar inne i huset .., han går där och tittar lite bland allt som är till salu.

Plötsligt hör vi musik!

PV har hittat ett gammalt munspel

Och jag vet precis varför jag tycker så mycket om den mannen.

Receptionen på Kvarnsjö Camping.

Längst uppe i backen finns receptionen där den vänliga jämtländskan Anna huserar.

Åååå, där är mängder med blommor och hur mysigt som helst!

På väg dit för att hämta frukostbrödet, upptäcker jag två små tält .., det är en tysk familj som just har vaknat till .. jag hör småbarnen ropa på "Mammi! Mammi!"

Titta så vacker humlen är!

När jag föreslog pv att vi skulle plantera humle mot hans gula husvägg, tittade han lite klentroget på mig.

Humlen kom dit .., och nu tycker han att det är jättefint!

På begäran ...

Ellis gullber att jag ska visa utsikten från lilla stugan.

Jodå, genast!

Vad som inte syns är att lägdan är översållad av smörblommor och maskrosor!

Längst till höger i bild skymtar en lada .., där bakom går svartvita kossor och betar.

Till vänster i bilden, det som inte heller syns, där ser man Kvarnsjön .. och bondens röda hus .., en traktor .., en husvagn .., tio kor kanske som ligger i gröngräset och gottar sig .., man anar en hundgård med en jämthund och en finsk spets (fågel,- och älghundar ..) och man ser också en liten lintott i 3-4-årsåldern som står intill traktorn.

Svalor flyger av och an!

Nu ska jag gå och hämta det nybakade frukostbrödet.

Livet är härligt!

Hos Ingrid och Hans i Falun ...

Ingrid.
Flitig brevskriverska till min mamma under många, många år.
Älskad lärarinna på högstadiet i Malå.

Guldstjärnestund kring köksbordet.

Prat om allt och inget.

Om Parkinsons och Alzheimers .., minneslund eller vanlig begravning .., om sommarblommor och blå himmel .., om semesterplaner och om vänskap.

Och om brevväxling.


Hans. Min pappas chef under ett par år i Malå.

Den förste vuxne mannen som visade en tonårig Elisabet verklig r e s p e k t.

Sånt sitter i.

Måndagsfönstret ...

Loppisfönster i Jämtland.

Det är måndagmorgon.
Klockan är snart halv åtta.

På affären hemma i Ystad är det nu full rulle .., fruktdisken ska rensas och fyllas på .., och samma sak med mejeriavdelningen .., Emelie har sitt och det är ganska mycket det .., nån ska fixa skyltar för veckans annonsvaror om det inte gjordes igår .., och så är det frukosten som nu bloggmadamen inte alls ansvarar för och vid halv nio är det möte i personalrummet då veckans annonsblad gås igenom.

Klockan nio öppnar butiken.

Och här, i Semesterlivet, vad händer här?

Jo, vi vaknar vid femtiden och framför allt pensionatsvärden är jättepigg .., och han kollar aktiesidor på börsen och han tittar ut genom fönstret och säger att "men ååå, det är jättefint idag ..!" och själv går jag till ett litet vitt hus 25 meter bort; där finns tre toaletter och två duschrum och allt är så fräscht och fint .., på skötbordet finns en liten nalle .., och där är blommor i en vas.

När jag går tillbaka till den röda stugan, ser jag kalldimmorna sväva över vattnet där nere i dalgången.

Och jag kryper ner under täcket och kan inte somna om, men vilar.

V i l a r.

Nu sitter jag ute på lilla pytteverandan och ser ut över ängarna och bergen där på andra sidan.

Småfåglar kvittrar.

Bondens jämthund skäller.

Men frånsett detta, är här alldeles, alldeles, alldeles totalt t y s t.

I en smörblommerik hage alldeles här intill, ligger fyra svartvita tjurkalvar och sover.

En bil kör förbi.

Himlen är ljust, ljust, ljust blå.

I gästboken .

I en jämtländsk kyrka, belägen högt, högt, högt .. med milsvid utsikt.

Där skriver vi en hälsning.



Och Joel och hans pappa låste kyrkan den första juni.

Klockan kvart i åtta.

Pip.

Kväller ....

Utsikten från lilla stugans fönster.

Vilken dag!

Tänk er att vi åker från landet Västmanland i strålande solsken och så blir det ömsom ösregn och ömsom sol igen .., vi stannar till i Falun och tvärhälsar på hos Ingrid och Hans; Hans som var min pappas chef på Domänverket hemma i Malå .., och vi dricker kaffe vid deras köksbord och får titta på deras fina trädgård.

Sen vidare.

Sol och regn.

Loppis och mera loppis och jag fyndar och hjärtat blir glatt.
Tio exemplar av tidningen Husmodern från 1935 och en svensk flora ... summa 70:-
(Sjuttio kronor tycks vara min melodi .., det kostade ju tallrikarna och asietterna också)-

Och så Jämtland.

Jag har alltid sagt att Jämtland är ett av vårt lands allra vackraste landskap och jag har gullbett pensionatsvärden att vi ska stanna till i Klövsjö som är som paradiset på jorden.

Det gör vi.

Det är s v i n d e l v a c k e r t.

Vi letar campingplats men hittar ingen .., kör vidare norrut .., ser en skylt .., Kvarnsjö Caming och vägen går genom skogen .., det ser trist ut .., skog på ömse sidor av vägen .., men sen .., sen snirklar sig vägen upp längs sluttningarna och det är Sound-of-music-gröna-ängar och kossor och rödblära och smörblommor och längst uppe på toppen, ligger lilla campingen.

Där finns en liten röd stuga med veranda och den kostar 270:-/natt och den hyr vi.

Utsikten från verandan där jag sitter går inte att beskriva i ord.

Jag ser tre små sjöar eller tjärnar .., svartvita kossor, gärsgårdar .., frodigt, grönt gräs .., maskrosor, rödblära, smörblommor ... midsommarblomster .., och allt som hörs är fågelkvitter.

Sädesärlor.

Rakt framför mig berg och mera berg. Till höger såg vi snöklädda fjälltoppar.

Och jag sitter här i stugan vid ett litet bord och pv ska ut och springa och jag ska gå förbi kohagen och i receptionen huserar värdinnan som heter Anna är så vänlig.

Åååå, sicken lycka detta är!

En egen liten timrad stuga för en natt!

Som ett eget litet "hem"!

Och solen f l ö d a r och det är varmt och jag ska förebereda för kvällsmat.

Vad det blir?

Kycklingklubbor och potatissallad .., bröd och lite rött vin.

I morgon får vi färskt bröd till frukosten för 5:- stycket.

Jag känner mig som den lyckligaste människan i världen.

Eller som Henning Sjöström skrev i sin mammas nekrolog: "kan man begära mera av livet?"

Broöppning i Motala ...

"Äntligen, en film med lite handling i!" tycker pensionatsvärden.