Söndag, nej, lördag .., dag 11. 

Dis och dimma på morgonen. Tjamstaberget insvept i grådis, men nu, när klockan snart är halv elva, har solen brutit fram och det kan bli en fin dag, det här. 

Börjar så smått att ha hemlängtan, men bara så smått. 

I morgon blir det Skellefteå och dopp i havet (om det nu inte vankas snöstorm och hagel ,-) tillsammans med ellem. Vi har aldrig träffats, inte så där på riktigt, men med människor man haft kontakt med via bloggen, blir det alltid så enkelt. Inte en enda gång har det känts stelt eller underligt, nej, det är mer som att bara fortsätta ett slags pågende bokstavssamtal.

På tisdag börjar vi hemresan, via inlandet. Vi har inte planerat så våldsamt noga, eller kanske inte alls. Det blir att ta det som det kommer.

I Måviken växte mängder med uttorkade/vissnade lupiner och längs vägarna såg vi hela ..., ja, nästan fält i alla fall, med just lupiner. 

Det måste ha varit omåttligt vackert under blomningen och ja, jag vet att lupiner är invasiva och ställer till det, men man kan ju likväl tycka att det är fint. 

Intill bryggan där jag tog ett dopp, där växte även ett litet bestånd av smällglim. 

S o m  jag tyckte om just smällglim när jag var yngre!

Dagens fönster ...

... fångades hos Emma och Fabian någon av dagarna när jag var där. Så trivsamt det var! Många av lägenhetens fönster hade handblåst glas och vilket ljus det blev!

Fredag förmiddag och spridda skurar från Ångermanland.

Lämnade Ångermanland för nästan högsommarvärme och varmt var det även i Malå, men idag ligger molnen och lurar och termometern (som först visade Fahrenheit-grader) har nu kommit upp i nästan 11 plusgrader. 

Vi äter frukost tillsammans med Maria .., gott kaffe och tunnbröd med Vindelrökt skinka och två hundar som gärna vill smaka.

Inga större planer än så länge. Ska ringa min före detta svåger och höra när det passar med besök i Arvidsjaur och på söndag blir det litet "i-förväg-kalas" för den ärade pensionatsvärden som fyller sjuttio dagen därpå. Han köpte sig en keps på Åland och jag tycker att han är så fin i den, ska ta en bild så ni får se.

Nu har han åkt för att ladda bilen. Hemmavid laddar vi den alltid över natten och så behöver man inte tänka mer på det, men här, med avstånd mellan laddstolparna, gäller det att vara steget före. Någon timmes laddning (om den är halvladdad) så är den uppe i 43 körklara mil.

Bilden här intill togs vid den lilla, lilla kyrkan i Galtström. Inte förrän jag förstorade bilden upptäckte jag MYRORNA! Undrar just var dom var på väg?

I Mjällomslandet - i ett båthus av det slag som man ser i t.ex Bohuslän, ja, ett sådant fanns i Malå också en gång i världen - alltså det är öppet och man bara kör in båten, där fanns en loppis vid sidan om båten. Längst nere till vänster på bilden ser ni campingstolar från 60-talet kanske?

Här kan man läsa mera om Mjällomslandet.

Femton figurer till en julkrubba fanns att köpa, till ett pris av 150:- 

Och ytterligare en liten loppisbod fanns intill båthuset. 

Härifrån åkte vi till Ulvön när vi var på besök för många år sedan och jag minns att han som tog emot oss på båten, var så lik Anders.

Det var verkligen inget stort utrymme, men där fanns gott om porslin. 

Egentligen har jag inte ord för att beskriva Mjällomslandet; det är så fridfullt .., och så storslaget, och ändå så ..., enkelt. Inget krusidullande. På båda loppisarna fanns ingen som tog betalt, nej, betala fick man göra själv via swish.

Ja, ja. Nu ska jag ge mig. Om några timmar ska vi köra till Arvidsjaur (7 mil bort, säger Maria) för att hälsa på min före detta svåger Robert. Han är så härlig! Ska höra med Guy om han är hemmavid, så kanske vi kan träffa honom också. Tur att man är sambo med en man som inte är besvärsrädd.

Och så kan jag berätta att friherrinnan nu är på bättringsvägen, men fortfarande på sjukhuset. Fem kilo lättare efter att vätskedrivande satts in och låter piggare, om än inte helt hundra. Kanske, kanske får hon åka hem i eftermiddag. 

Veckans DN-quiz, ja, där fick jag pisk av pv, till hans stora glädje! Det blev precis omvänt resultat i jämförelse med förra veckan. Han hade 9 rätt och jag 7. Till min förskräckelse vann han över mig i orddelen också, men där kommer jag inte ihåg siffrorna. Han hade i alla fall 2 fler rätt.

 Dagens fönster ... 

... fångades nere vid stranden i Måviken och det här var lilla bastun som man kunde hyra eller låna, jag vet inte vilket.

Dag 9 .... 

Sov gott i den lilla och väldigt spartanska stugan i Måviken vid Höga Kusten.

Vid 7-tiden på morgonen hämtade pv bilen 3 km bort (uppför mest helat tiden), ja, den hade varit på laddning. 

Själv dukade jag upp frukosten på den lilla altanen och bar ut det som skulle till bilen. 

Det slog mig att det blir nästan samma ritualer som när vi seglar och ska ge oss av. 

Man vet precis vad man ska göra och fort går det! 

Ett dopp i havet hann jag också med.

Åt frukost, tömde stugan helt och idag var det pv:s tur att städa ur den. Ingen dammsugare fanns, så det blev till att använda sopborste och skura med käpp och trasa. 

Därefter tackade vi för oss och gav oss av. Handlade gott bröd i Nordmaling, solen flödade! 

I Lycksele stannade vi för att ladda bilen. Pv hade redan kollat var i stan laddstolparna fanns, så det var hur enkelt som helst. 

Själva gick vi över bron, den som går över Umeälven och så strosade vi längs älven, på en slags gång/cykelbana modell bredare än vanligt och där fanns även sittplatser och en stege ner till vattnet. En skylt varnade för att det kunde vara strömt när kraftverket släppte på vatten, så någon simtur blev det inte för herr Göransson, men däremot ett dopp.  Badbyxorna låg kvar i bilen och bedagade kalsonger fick duga. 

På tillbakavägen såg vi en ambulanshelikopter landa på lasarettets tak.

Lämnade sedan Lycksele där jag tillbringat några år av mitt liv. Passerade små byar som jag passerat hur många gånger som helst, men allt såg annorlunda ut. Och träden hade blivit så stora. 

Kom till Malå vid halvfyra. Pv tog hundarna på promenad .., därefter blev det bad i Solviken några kilometer utanför samhället. Träbryggorna från förr var borta, nu fick man vingla på några slags pontoner i plast och ingen stege fanns heller. 

I min barndom fanns där en glasskiosk och några omklädningshytter. Och gräsmattan där vi låg på filtar och drack medhavd saft, den hade också krympt. Eller minns man alldeles galet?

En i samhället vikarierande präst (uppvuxen i Kansas, USA) badade också. Termometern visade på femton plusgrader .., , men han var en friskus och simmade långt efter att vi tackat för oss och gått till bilen. Imponerande!

Nu är det kväller. Maria och Pv har tackat för sig .., en läser, den andra tittar på tv. Själv ska jag skriva brev till min syster i Australien. 

Bäst idag? Besöket hos Lotta - ungdomskompis till Maria - som nu har fått hem en gatuhund från Serbien. Vilken underbar liten historia detta var! Så söt och fin och med mjuk, lite lurvig päls. Bara några dagar har hon varit hos dem, men tycktes totalt hemtam. I huset finns även en nioårig goldentik som heter Doris. Ja, kära Doris, så kan livet vara ibland. Plötsligt dyker någon ny upp i familjen.

Dagens fönster ...

... fångades i Porto och det vet ni ju .., det var annannan som hållit i håven! 

Tack! säger jag.

Dag 8 ...

Så är vi då installerade i den lilla stugan i Måviken i Ångermanland och till er som aldrig kommit längre än till Gävle eller Sälen ...,, glöm inte bort Höga Kusten! 

Här är så vackert så det är nästan svårt att ta in det hela! Grönt som på Irland, renfana och smörblommor på ömse sidor om dikena .., kor och kalvar på jättelika sluttningar .., vackra hus .., brun-ulliga får .., och slingrande vägar! 

Vi valde kustvägen i stället för E4:n .när vi lämnade Strömsbruk (där jag såg en häger lyfta och små sjöfåglar som guppade i forsen ..,),  Thomas badade i havet Sörfjärden och vi passerade Norrfjärden .., besökte kyrkogården i Galtström, den som ligger vid vattnet som är översållad av näckrosor och jag tänkte att hjälp, vilken vacker plats för den sista vilan! 

Bilden från Norrfjärden. Tyckte så mycket om hur det var textat och färgerna! 

Ja, så kom vi hit till Måviken. Vår stuga består av ett sovrum med  våningssäng, samt ett rum med ännu en våningssäng, samt ett matbord, kokplattor och diverse husgeråd. Servicehuset med dusch och tvättmaskiner etc, ligger 10 sekunders promenad härifrån. Vi betalar 650:- /natt. 

Men stackars pv .. laddstolpen och bilen står 3 km härifrån och det är uppförsbacke nästan hela tiden och då menar jag verkligen UPPFÖR! Hem sprang han, men det kan han ju omöjligen göra hela vägen i morgonbitti. 

I Mjällomslandet fanns en loppis belägen inne i ett båthus och båten låg någon meter eller två nedanför själva lokalen och såg man sig inte för, hade man lätt kunna dråsa i! 

Nu ska vi gå på promenad! I morgon den här tiden är vi i Malå, om allt går bra. Och stackars friherrinnan ligger på Halmstad sjukhus med vatten i lungorna och hjärtsvikt! Arma henne! 

Det här skrevs på mobilen - ingen wifi - om det ser konstigt ut! Bäst idag? Allt! 

Dagens fönster och en katt ...

Så här skriver avsändaren, som är Monet: 

"Hej!
Jag kommenterade din resa på din sida eftersom du varit i Vreta Kloster. Och också här i Danderyd nära oss.

Men här får du en  dagsfärsk fönsterbild på vår fina Maine Coonkatt Messi (flicka, trots namnet). Hon är elva kilo tung innekatt som gärna tittar ut genom våra fönster!

Hälsar
Monet."

//Tack Monet! säger jag. Och så fin katten är!

Dag 7 ...

Dagen i korthet. Eller "långhet". 

Lämnade Danderyd just innan klockan nio och vid halv ett mötte vi Tommy och Karin i Söderhamn; dom på väg söderut, vi åt motsatta hållet. 

Vi tog lunch på en slags thairestaurang och jag tog bland annat kokta musslor med lite chili i .., det var så gott så det var inte sant! 

Prat om Lofoten där om varit ett par dagar; nöjda och belåtna med det äventyret

Därefter tack och hej. 

Åkte sedan till vårt boende för natten, i Strömsbruk, lite norr om Hudiksvall. 

Kom fram till det som en gång varit brukskontoret och fick nyckel till vår lilla stuga, den som inte är så liten. 

Kanske har det varit arbetarbostäder, eller kanske är det verkligen semesterboenden att hyra? Slitna på utsidan, 60-tal inuti. Sovrum, vardagsrum, välutrustat kök, kyl, frys förstås, brödrost, vattenkokare, kaffebryggare, tv med några av de vanligaste kanalerna, wi-fi som fungerar perfekt och ett stort och rymligt badrum. Totat åtta sängplatser. Priset: 850:-/natten. 

På vardagsrumsbordet fanns en pärm med absolut allt man kunde tänkas fundera på, vad gäller stugan. Aldrig någonsin har jag varit med om sån noggrannhet! Och allt kunde ägarna ordna, om det nu var något som kändes fel. 

Laddstolpar till bilen var inga problem att hitta och och finns bara några minuters promenad från stugan. 

Utanför längan med lägenheter (alla på markplan) finns trädgårdsbord med fyra stolar och med dynor. 

Höööööga björkar överallt! Och mängder med lönn och tall. 

En självbetjäningsbutik finns i  det närliggande samhället Stocka (med småbåtshamn), men jag loggade aldrig in mig och betjänade mig själv .., tänkte dock att systemet är ju perfekt i avfolkningsbygder. 

Så körde vi ner mot havet (Bottenhavet .., känns ovant att säga så) och gick ut på piren och i en bil satt en äldre man som pv pratade en stund med;  född och uppvuxen i Stockholm, men hade bott här i trettio år. Nu satt han där i lugn och ro och njöt av att se solen på väg att tacka för sig. I alla fall för idag.

Nej, vi har inte badat eller ens doppat oss det minsta lilla. Kanske i morgon. När jag tog den här bilden, sa pv att "där utanför kom vi seglande för kanske fyrtiofem år sedan, på väg till Härnösand". 

"Jaha du ..", sa jag och tänkte att det var en lång sträcka att ha seglat.

Bäst idag? (Kan börja med det värsta: älghorn som sitter på stugans gavel. Älghorn målade i knallblått!!) Ja, men det som verkligen gladde .., det var besöket på den jättefina Ica Supermarket-butiken i Tierp ..., (ja, jag är yrkesskadad och tänker att den affären kändes så luftig och inbjudande ...), lunchen med Tommy och Karin i Söderhamn förstås ..., (inte minst musslorna) .., och nu, att befinna sig i ett så vackert landskap som Hälsingland! Och detta att gå i barrskog ..., mmmmm!

Tänkvärt ....

Morgonens "Tankar för dagen" ..., gick rakt in i mitt hjärta. 

Precis så var det. 

Kändes det. 

Tack Malin Nord.

Kväller i landet Uppland ...

Och pv har återvänt från Åland och bjuder schangdobelt på gott rött vin, Sangre de Torro (tjurblod, alltså) - ett vin vi ofta hade till kötträtter hemma i Malå, på den tiden det begav sig. 

När vi övernattade vid Bergs Slussar fanns det ingenstans att placera min laptop, så jag stuvade ihop den längst ner vid mina fötter, i den nedersta slafen. 

Jag ligger ju alltid i fosterställning och tänkte att dit ner når inte mina fötter. Det gjorde dom. Och min lilla dator dråsade i golvet. 

Det visade sig att ytterhöljet hade blivit skevt, med påföljd att laddpinnen, den där lilla, lilla, den tog sig inte in i sidan och alltså gick det inte att ladda datorn. Deppigt. Nå, jag tänkte att det här fixar kanske pv när han kommer och se, det gjorde han också! Tjopp, sa det bara. Att göra inlägg på mobilen är hopplöst, tycker jag. Nu känns det bättre och plötsligt har jag sparat in flera tusen kronor. Hurra!

Det här med manualer ... (bilden från ett meddelande från sonen till mig.)

Här har jag lärt mig hur tv:n fungerar och mikron och även spisen, trodde jag. Nej, så var det inte. Man ska liksom dra i en grej på spisen - upp eller ner för att välja värme på plattan - och det blev inte alls som jag tänkt mig. 

Nå, Emma bistod mig ett par gånger, men det ska jag säga, att om det ännu finns att köpa spisar med vredknappar, så är det en sådan vi ska ha. 

Pv kom förresten hem med nyinköpt keps på huvudet! Under vår resa i Skottland fick han en sådan av mig, men se, den kom bort på något vis, så döm om vår förvåning när han uppenbarade i sig en ny kepa, men inte riktigt lika tjusig som den förra. 

Bilden där uppe? Såret på kinden ..? Jag tog en engångsrakhyvel och skulle ta bort ett eller flera hårstrån. Blodvite uppstod.

Bäst idag? Att middagen blev godkänd .., att Emil, 26 år, låg med huvudet i mitt knä och bad att få håret borstat (men jag tror nog att AP gjorde det bättre ..) och att jag ändå klarade av dom där evighetslånga backarna.

Dag 6 ... 

Soligt och fint ute idag, men blåsigt. Sitter en stund nere vid Edsviken och tittar på en familj sjöfåglar som som simmar hit och dit ., och det prasslar i vassen. Jag tänker att så skyddade dom måste vara av all vass. 

Fortsätter vidare. Ser - och framför allt hör ...- unga pojkar spela tennis .., två kvinnor stavgår. Buss 601 kör förbi.., och en äldre man lägger stenplattor på sin uppfart.

Här finns mängder med funkishus och stora tomter! Sista backen innan den  planar ut känns oändlig .., men vilken lycka när det händer! 

Kommer hem. Emma sitter vid matbordet i vardagsrummet och arbetar koncentrerat. Den här veckan tre dagar på kontoret, två hemma och nästa vecka tvärtom, ja, om det inte är något särskilt. Fabian har helt andra tider, vilka han till stor del själv styr över. Allt handlar om fotboll för hans del. 

Pratar med Maria som har knäckt eller spräckt ett revben och har våldsamt ont vid vissa rörelser, eller när hon hostar. 

Själv är jag på riktigt lycklig över veckans nutidsquiz i DN. Nio rätt av tio. Pv hade sju. Det borde man ju fira med tårta! (Hade fel på fråga åtta.) 

 Dagens fönster ... 

Så här skriver avsändaren som är den värmländska madamen. 

"Hej!

Här kommer ett fönster från pensionatet vi bor utanför Ljugarn. 

Inte ett gult men väl ett grågrönt. Rummet är det gröna rummet. Ja det valde vi.Alltid trevligt och bra med en vattenkokare!

Annica/Turtlan." 

// Tack Annica! säger jag. 

Dag 5 ..., söndag. 

Då tog jag tunnelbanan från Mörby centrum och klev av vid Östermalmstorg. Strosade mellan rader av butiker och caféer och kom ner till Strandvägen, där jag funderade på vilken skärgårdsbåt jag skulle åka med. 

Det blev Angantyr. Vi var väl ett trettiotal kanske som hade samma tanke, spansktalande, britter, tyskar, samt en ung kvinna iklädd vit kort-kort kjol som mest hela tiden tog selfies på sig själv och prövade olika leenden,  helt obekymrad av övriga passagerare. 

Guiden hette Agneta och oj, vad hon fick med mycket intressant inom loppet av 1,5 timmes båtfärd! 

Här står hon guiden när vi skulle gå i land, ja, hon hjälpte till med landgången.

Tog tunnelbanan hem igen .., och vid 18-tiden fick vi besök av Kerstin, Jennie, Sabina och Nicole som blev här i flera timmar, oj, nu höll jag på glömma hunden Ludde som också var med. Innan dess hann jag med att titta på Finnkampen på tv och hjälp, så spännande det var! 

Bäst idag: Jo, det blir middagen med goda vänner, samt folklivet vid kajen .., och guidningen. Att en i middagsgänget- före detta klasskamrat med Emma - kommit in på Polishögskolan och börjar där om en vecka, gladde också. Lycka till S! Du kommer att vara som klippt och skuren för det yrket!

div