onsdag 18 juni 2014

Gröna Rum ....


Ja, jag har ju sagt det förut .., detta är glädjekällan nummer 1!
Detta att öppna dörren till ett växthus och gå in och känna dofterna och .., ja, vilken lycka!


Kerstin i Limhamn hade tidigt i vår med sig små, små rangliga aubergineplantor.
Nu minsann ....


Och precis som i fjol, växer gurkorna så det knakar!
Här vankas tzatziki!


Just när växthuset var invigt i fjol ., tyckte jag att det såg så tomt och öde ut.
"Ja, men här i hörnan kan jag plantera lite krasse ...", tänkte jag.
Om man säger som så .., så drar jag på munnen var gång jag ser hur små olydiga krasseplantor dyker upp överallt och ingenstans.


Tomater blir det också.
I år testar vi att ha dem dels i hink, dels i jorden.


Titta! Krasse, krasse, krasse! Så länge låter jag dem hållas här i det vänstra hörnet.
Lite som ett dagis.
Lite som civil olydnad.
Lite som att inte vilja gå i Samlad Tropp.
Dagens fönster ...


Från Vallby i Västerås kommer det här fönstret.
Nej, det är inte Rexxie som har varit framme med håven .., det är .., Ulrika!
Flitigaste fönsterfångerskan ever, ever!

Tack snälla! säger jag.

tisdag 17 juni 2014

Nittio minuter ....


... mer behövs inte för att själen ska må som allra, allra bäst.

Vi möts på parkeringen i Steninge, friherrinnan och jag själv .., och sen slår vi oss ner på stranden som är mycket vitare än på bilden .., den är nästan alldeles vit.

Vi pratar länge .., om resor där det mesta gått på tok .., om en bussresa till Luxenburg, t.ex .., och en krånglande flygplansfåtölj med bolaget Jugoslavenski Aerotransporti ..., allt medan slöjmoln seglar förbi .., tjockare moln visar sig .., människor kommer och går .., och himlen blir klarblå och vi går i och tar oss ett låååångt dopp!


Inte långt ifrån oss springer en liten kille fram och tillbaka och plockar upp maneter från vattnet .., maneter som läggs i en hink en bit därifrån.


Så här ser dom ut - helt ofarliga - och numera törs till och med hon som är uppvuxen i norra norrlands inland och fjälltrakter hålla i såna här maneter.

"Hur många år ..? Ja, jag är sex år ..", säger lillkillen.


Fram och tillbaka springer han med maneterna, allt medan farfar eller morfar sitter på en filt och pratar i sin mobiltelefon.

Sen säger vi hej och tack och friherrinnan åker hem till sig och till Disa, den nya katten som fått lämna katthemmet och nu ska acklimatisera sig bland ännu en katt och en lite ettrig hund, men det blir säkert bra. 

Själv tänker jag hänga tvätt.

 


Bättre än väntat ...

Nästan hemma vänder jag mig om och tar en bild.


I tolv veckor har jag varit sjuskriven och jag tror att det har varit alldeles underbart väder i elva av dessa tolv veckor!

Enligt SMHI skulle den här dagen bli måttligt fin .., lite slöjmoln, kanske ännu flera moln .., men av detta har jag inte sett skymten!

Så jag tog harry på prommis - lillrundan -, den på 1.2 kilometer som jag numera inte går i racerfart.
Det är omåttligt varmt .., rent av tryckande och det dammar från grusvägen!

Halvvägs hemma möter jag en man och en kvinna på promenad, jaha, det är dom .., trevliga kunder från affären! Kvinnan har gips på sin högra underarm och det visar sig att hon har ramlat och brutit handleden .., mannen ser pigg och kry ut, men för åtta dagar sedan drabbades han av en hjärtinfarkt och han som alltid levt så hälsosamt - inte har han rökt heller  .., och motionerat dagligen -.
Allt började med att han, under några veckors tid, hade så ont i ryggen, så blev det ett besök och hjälp av en kiropraktor, men bättre blev det inte .., och så visade det sig vara hjärtat.

"Hjärtat! Vem hade kunnat tro det? Nåja, vi är båda sjuttiosju år .., vi har ju klarat oss bra hittills ...", säger mannen leende.

Kvinnan pratar lite med harry .., hon frågar hur det är med mitt knä .., "visst skulle du få ny led .., jaha, det är därför du har kryckan, ja, det borde jag ha förstått ..." och sen skiljs vi åt.
Jag frågar om dom vet var vi bor, jodå, det vet dom.

"Ja, men då kan ni ju titta in och dricka kaffe nån gång när ni har vägarna förbi!" säger jag och det lovar dom att göra.

Småmöten .., å, dessa ljuvliga småmöte!

Sen kommer jag ut på kustvägen (och då pratar jag med Eva på Frösön) och bilarna kör alldeles intill vägkanten och där finns ingen vägren och när två bilar möts, då blir det trångt och jag håller in harry allt jag kan och vink-tackar såna som håller ut på mitten av vägen.

Nästan hemma hör jag Ingegerd ropa.
Hon är en av grannarna här på Ejdervägen och nu lämnar hon trädgårdsstolen och släcker cigaretten och så kommer hon upp där jag står på vägen och vi pratar en stund, mest om väder och vind, men även om knäet och hon undrar hur det är och lite sånt.

Nu ska jag åka till Steninge och sitta på stranden en stund tillsammans med friherrinnan och några dopp lär det bli och kaffe också. Och säkert nånting till kaffet.

Ajöken, sa fröken.


Dagens fönster ...


Hej!

Nästan det sista jag gjorde innan jag åkte ifrån sommarstugan i söndags, var att fånga ett fönster till dig.

Där vid fönstret ser man fint ut över sjön.
Bryggan skymtar i kanten så det är nära till ett dopp.
Några få steg så är man framme för skutta i.
Minimal transporttid.
Knappt mätbar.

Gokväller!

Turtlan

// Tack snälla omtänksamma Turtlan!

måndag 16 juni 2014

Ska nog ta och skriva en lista ....


Det börjar kännas lite i magen nu .., allt det som väntar.

Fester och besök och mera besök och stort bröllop där jag tror att alla känner alla - utom jag själv, som bara känner några stycken - och planering inför resan norröver till fine Gunnar och alla andra och sen vankas det jobb och någon har plötsligt sagt upp sig, ja, då måste det helst bli bra det här med mitt knä, för hur ska någon annars få ihop schemat och ja, jag vet .., men så tänker man förstås ändå.

En dag ringer jag till ortopedmottagningen och får prata med syster Mona.
Jag frågar när det är dags för återbesök, nån slags kontroll av det opererade knäet?

Nej, nåt sånt finns inte inplanerat.., återbesök, varför ska man ha ett sådant? säger syster Mona.

Ja, det kan man ju fråga sig.
Själv tänker jag väl mest att det vore bra att få veta vad man kan vänta sig och hur mycket knäet tål och ja, lite sånt.

"Vill du nödvändigtvis prata med en läkare, så får du återkomma efter sommaren .., eller kontakta vårdcentralen ...", säger syster Mona.

Ibland känns det som om man går till en snickare som spikar ihop nåt som är trasigt och sen, tack och hej, skynda dig hem så fort du bara kan, tack och adjö. 

Nåja, det ordnar sig nog.

Disa, som kommer från katthemmet Kattfoten.

Jag undrar hur det går för friherrinnans nya katt, hon som heter Disa och kommer från ett katthem.
Friherrinnans hund är van vid Ozzy, den gamla katten - han som mest ligger i en korg på golvet och har en fleecefilt över huvudet -, men den här nya katten ..., ja, den tycks Shejken gärna vilja ha till middag.

Man får hålla tummarna.

Det bästa för Kattis .....



Det bästa i veckan, det är utan tvekan den finaste studenten!
Så mycket glädje, sååå mycket kärlek, och en liten gnutta oro för det som komma skall.

Återigen tack, för din fina hälsning! Vi har tittat på din blogg, och han gillade Harry allra bäst.

Stor varm kram!
//Kattis

// Elisabet säger: ja, vi är många bloggvänner som håller tummarna för Gustav och för hela familjen, så där så att det ska bli så bra, så bra. Många, många varma tankar som singlar iväg från norr och söder, öster och väster .., till familjen i Asklunda.
Dagens bästa ....





Hälsning från Frankrike ....


Hej Elisabet och Turtlan som jag ju bara känner via Elisabets blogg. Och STORT tack för den väldigt fina UNICEF-presenten med blyertspennor till barnen som jag vann i lotteriet igår.
 
Vilken underbar vinst och så roligt för mig att det just blev blyertspennor.
 
Jag skickar med några bilder jag gjort för länge sen - just i blyerts. Såna pennor är underbara att rita med men också förstås att lära sig skriva med!!
 
Tack igen säger Monet från Provence
Det bästa för Ulrika i Närke ...
 


- att jag fattat ett beslut (som jag inte kan berätta vad det är, än) som känns Bra.

- att det är SOMMAR! 

- att jag verkligen tycker om och trivs tillsammans med Jockes barn, och att de trivs med mig.

- att jag fått flera nya vänner här (Ramnäs/Surahammar).

- att jag fått underbara nyheter från en av mina närmaste vänner.

 
Det bästa för Ann i Göteborg ...


Inte vill jag missa dragningen med så fint hönsfoto. Jag älskar höns!!!
Det bästa som hände förra veckan var nog att fotbolls-VM startade.
Inte bara för att jag gillar att se på fotboll, utan också för att jag kommer att få stickar så mycket under tiden jag ser på Ronaldo, Drogba, Rooney och Naymar och deras kamrater.
 
Jag är med i VM-fotbollsstickning 2014 på Facebook och där snackar vi fotboll och stickning och lägger ut bilder på vad vi stickar under tiden.
Himla kul!
Hittills har jag hunnit så här långt och det är många matcher kvar.
 
Jo, vi firade Johans 26-årsdag också – det var också kul!
Det är roligt att ha alla barnen här och ha alla skorna i tamburen, precis som förr!
 
Och jag är så glad att de är så goda vänner och har så roligt tillsammans.
Det var det bästa för den här gången!
 
Hälsningar Ann.
Och nån hade gift sig ...


Tänk, att enbart den här sidan gör mig så lycklig över vår prenumereration på Göteborgs-Posten!

Så här berättar t.ex Vanessa, 37 år:
"I lördags gifte jag mig med min man i smyg. Vi har våra släkter utomlands, så det är helt omöjligt att få ihop alla. Men när jag kom tillbaka till jobbet här på Saluhallen, så hade några andra handlare satt upp skyltar på mig och min man över hela Saluhallen. Det var helt galet, jag bara grät."

Eller Johan Aspeqvist, 32 år.
"Naturligtvis är fotbolls-VM viktigast. Och att jag under veckan friskförklarats från en allvarlig sjukdom, det tillsammans är absolut mest betydelsefullt för mig."

Grattis Vanessa och Johan!
Nu får jag snart ha framme pappersnäsdukar var gång jag läser den här sidan.
DBIV .....

Jahapp,  så var det dags igen för en ny runda i glädjelotteriet.


Förstapriset är en disktrasa (ja, det är minsann viktigt med disktrasor ,-) i form av en norrlandsparlör!
En sådan har redan susat iväg till Frankrike, men hamnat på avvägar .., nu har ännu en hamnat i ett kuvert och är på väg till Monet .., och här en tredje som ska lottas ut.


Matöppet i Slöinge och en disktrasa på väg till Frankrike. Nu ska bara portot på.
 



Det är sigge som sponsrar den här gången, men ellem i Skellefteå ska ha stort tack för hjälpen att få disktrasan till Halland.
Tack snälla, rara!




Andrapriset är en bild som visar ystra hönor på vift .., ja, gladare hönor har jag sällan skådat!
Vi träffade dem hemma hos pv:s lillebror Ulf, han som om knappt två veckor ska träda in i det äkta ståndet och bli make till fina Ines.
Fotografiet är inte lika stort som ett A4, men inte så värst långt ifrån, och ramen .., den är sigges och får nog hänga kvar på väggen.
Texten ..., ja, jag tror att det var nån av av bloggvännerna som skrev något liknande i en kommentar till hönsbilden och det kan ju passa bra.


Tycker man att det där med hönsen är ju fånigt värre, så kan man välja en bild med en ros.
Nånting för den mer romantiska typen, kanske?

Man kan även få hönsen i mindre storlek, 17 x 13 cm, lite mera lätthanterligt blir det då.

Och om det blir tio deltagare eller flera, så blir det ett alldeles underbart extrapris, det som räddar liv.

Nu så .., nu är ni varmt välkomna med er glädje!

Mejla bara till bisse151@gmail.com ..., och även om man har vunnit flera gånger, så kan man vara med.

Hej svejs!

(Dragning på söndag ....).

Och så här blev det ...



Förstapriset gick till Barbro i Uppsala, hon som är så glad i att vara ute på Raggarön och där hade hon upptäckt att digitalisen blommade som bäst .., stora sjok av den .., och det var det som värmde hennes hjärta den här gången.

Till Barbro går alltså boken "Kitschiga vykort", sponsrad av .., ja, harry eller sigge, jag kommer inte ihåg vem av dem det var.

Grattis Barbro och tack som delade med dig!


Andrapriset - skänkt av påhittga Turtlan - det hamnar i Frankrike, hos Monet
Själva tanken med det här hittepålotteriet, det är ju det här med att delad glädje är dubbel glädje, ja, jag skulle vilja säga femdubbel glädje!


Så .., tack vare att ni delar med er av glädje, så delar Turtlan med sig till Unicef ..., och på så vis delas det ut 250 blyertspennor till barn som verkligen behöver dem.
Grattis Monet .., tack för att du delade med dig och på så sätt bidrog till detta underbara!


 
Så här står det på insidan av kortet, som idag ska skickas till Frankrike!
(Disktrasan gick iväg i lördags, Monet .., tack ellem som hjälpte till med en ny!)
 
Stort tack nu till er alla som var med och öppnade hjärtedörren och berättade.
Nu ska jag göra ett nytt inlägg och tala om vad som blir veckans vinster.
Dagens fönster ...


Monet har varit på besök i Italien och där åkte håven fram .., här är en del av fångsten!

Tack snälla! säger jag.

söndag 15 juni 2014

Och här är vinnarna ....



Stort grattis till de två madamerna!

Och tack Turtlan .., ikväll gick din första finurliga och sååå kloka vinst!

Snart är det dags ...


Ja, för veckans dragning.

Här är ni som har delat med er av glädjen .., två nya har vi (en halv-ny ...), nämligen ....

Bente i Norge

och

Friherrinnan Lena i Steninge

Sen är det ...

Monet i Frankrike

Babsan i Uppsala

Anne i Mantorp

Eva i Tyresö

Anna-Lena i Tumba

Eva på Frösön

Ann i Göteborg

Det bästa för Bente i Norge ...

På favorittstedet finnes det store hjerter på himmelen ...

Tror jeg kvalifiserer til å være med i oppmuntringslotteriet denne uken .
Var i går på innvigningen av  Nya Finnkulturcentrumet i Lekvattent .
Lycka !!

I dag ligger jeg på lading med ett stoooooooooort smil om munnen.
Kram Bente.


Lenke til Värmlands museum :http://www.varmlandsmuseum.se/1/1.0.1.0/87/1/
Det bästa för Lena i Steninge ...

Frukostbrickan dukad ute i trädgården
havet blått blått
måsarna skriker
skatungarna leker på gräset
fölungarna jagar varandra nere på kohallarna

det är livet för en pensionär
hälsar friherrinnan


Ny dag, ny giv ....


Och eftersom jag har sovit längre än pv som kämpade med matchen England - Italien mitt i natten, så tog jag första rundan med harry.

Nu är det slut med den övermåttan ljufvliga fågelsången om morgnarna, nej, nu är det skatorna och kajorna som håller låda, särskilt dom sist nämnda vars ungar är ute på vift och oj, vad det tjattras och varnas när vi kommer promenerande.

Inte en enda snigel upptäckte jag ...., däremot grannfrun på väg till motionsrunda och nere på vägen mötte vi en kvinna med stavar och hörsnäckor .., harry tittade häpet på henne när hon mimade "hej du" och sen gick vi hem igen och nu ligger den fyrbente uppe hos sin husse, medan matte är pigg och ska ägna sig åt tidningsläsande.

Ikväll är det dragning i lotteriet .., någon fler som vill vara med ..?
Dagens fönster ....


Någon semestrar i Frankrike och tar fram fönsterhåven .., en annan - till exempel en Lycklig Groda - tillika journalantecknare/skidåkare/kortfattatskrivare ..., hon har också semester, sitter på ett tåg och tro det eller ej .., även den madamen kommer ihåg att ta fram håven och vips, kommer två fönster seglande genom rymden!

Det är dom ni ser här.

Jag säger bara en sak: I love You!
(gäller alla fönsterfångare, hemma i Sverige eller annorstädes!)


lördag 14 juni 2014

Exakt en månad kvar ...


Den fjortonde juli är det dags.

Lika så gott att börja öva.
Det bästa för Monet i Frankrike ...

Fullkomligt underbar bild, Monica!

Mitt bästa i veckan har varit de härliga möten vi haft med både fransmän och svenskar. Nu och under senare tid. I veckan hade vi vårt avslutande bokcirkelmöte hos en av vännerna som bor gudomligt vackert precis intill strandkanten i en liten fiskeby. 

Här satt vi på hennes altan och pratade Frankrike, valet, livet och böckerna vi läst. Och bjöds på gudomlig lunch som avslutades med färska aprikoser, mandlar ( i sina gröna luddiga skal) och stora söta körsbär. Livet på en pinne!!

Hälsningar Monet.
Idag ...






Anna-Lena, Barbro, Ann, Eva på Rödön .., och hon i Tyresö ..


... och inte minst Anne i Mantorp och jag själv ... ligger nu och skramlar i glasbyttan, ni vet, den med lotterna.

Fler får mer än gärna vara med!

Öppna nu hjärtedörren, den där du har gömt det där som värmde lite extra .., få se .., vad var det nu för nånting ...?

Och så, om du vill och känner för det, kan du väl mejla den där glädjen (för så är det verkligen, att delad glädje blir till tredubbel glädje!)  till bisse151@gmail.com, så är du med i Glädjelotteriet/Evighetslotteriet/Uppmuntringslotteriet och kan vinna boken med kitschiga vykort och så dom där fullkomligt underbart påhittiga rädda-livet-vinsterna från Turtlan i Karlstad.

I morgon blir det dragning!

Det bästa för Barbro i Uppsala ...


"Nu blommar digitalisen! Alldeles underbart är det!" skriver Barbro.


Det var det som värmde hennes hjärta ....

Tack snälla! säger jag.
Dagens fönster ...


Vet ni hur glatt hjärtat blir när människor som man aldrig har träffat i verkliga livet .. när dom åker på semester och där - plötsligt -, kommer på att ta fram fönsterhåven och sedan skickar bilden via rymden till ett gult hus i landet Halland?

Anar ni glädjen?

Ja, men ååå, så glad man blir!

Fönsterfångerska den här gången var min namne, hon som heter Elisabeth men kallar sig för Dubbelörnen och som är på semester i Frankrike.

Så här skriver hon:

"Hälsningar fr underbara vackra Languedoc.
Kram Örnen :)"

fredag 13 juni 2014

Idag ...


Natten mot idag drömde jag nåt så gräsligt hemskt och ännu, när klockan närmar sig tre på eftermiddagen, har jag inte riktigt kunna ta mig ur den. Drömmen, alltså. 

Mest ingenting har blivit gjort. 
Några telefonsamtal .., småprat om stort och smått ..., disk .., hundpromenad. 
Men för övrigt: intet.

För en stund sedan tänkte jag mig att ta ett dopp i havet här nedanför. 
Egentligen vill jag ha en stege - så länge balansen inte är på topp -, men moppenycklarna hade råkat åka med bilen och jag tänkte att jag går väl då .., det är inte så långt ner till havet och jag får ta små steg.

Då hördes plötsligt ett muller och jag vände mig om.
Detta (bilden) var vad jag såg. 

Något bad blev det inte.
Minns ni Em ...?


Kommer ni ihåg honom .., den unge pojken i Thailand som hjälpte Guy när han var mer eller mindre liggandes efter sin vurpa med motorcykeln?

Och det ena ledde till det andra och det tredje och en våldsamt impulsiv madame föreslog att vi kanske kunde gå samman och hjälpa den här killen till ett bättre liv - förhoppningsvis - ja, hjälpa honom att finansiera studierna.

Det blev ett gäng som hoppade på tåget .., lite darrrrigt blev det när Guy blev sjuk, men tänk, det har fungerat ändå! Och nu idag kom ett mail från Guy med bild på Em och Guy skriver att nu är första läsåret tillända och den unge mannen har fått bra betyg och jag blir så lycklig och så glad, så det är inte sant!

T a c k   snälla, rara, fina, goe Guy som blev den som tog hand om allt detta!
Att komma på en idé är ju inte svårt, men att få den förverkligad .., det är helt och hållet Guys förtjänst.

Och så tänker jag på dikten som mamma så ofta läste upp för mig, nämligen denna av Stig Dagerman.

”Jorden kan du inte göra om.
Stilla din häftiga själ.
Endast en sak kan du göra,
en annan människa väl.
Men detta är redan så mycket,
att själva stjärnorna ler.
En hungrande broder mindre,
betyder en broder mer.”

Nu handlar det ju inte om hunger, men om en möjlighet till ett bättre liv.


Det bästa för Anne i Mantorp ...


Hej!

Nu var det så himla länge sedan jag var med i lotteriet. Tycker jag har vunnit så mycket och så blir
det bästa lite samma hela tiden. Och så tycker jag att det händer bästasaker stup i ett.

Men det som var idag slår dom andra bästa som varit sista tiden. Vet inte riktigt hur jag ska uttrycka
min stolthet och glädje och en del tycker väl inte att det är så märkvärdigt, men jag blev så lycklig att
tårarna trillade.



Glöm inte att titta till slutet! (Detta har jag filmat av från Facebook ..., och det visar en del av solot, hälsar Elisabet).

Det var på skolavslutningen i kyrkan och barnen sjöng så fint och det talades snällt till barnen av rektor och präst och som avslutning står mitt barnbarn där framme och spelar solo på sin trumpet och då brast farmodern ut i tårar.

Han är bara 11 år och spelar så fint och det var inte bara jag som fick tårar i ögonen..
Så är det så härligt att läsa om din rehabilitering. Simma är säkert bra och du är så tuff som kämpar på. Snart så kan du gå omkring som vanligt tror jag.

Kramar till er alla från Anne i Mantorp

// Sååå duktig han var! hälsar bloggmadamen.
Fredagsfönstret ...


 Hej!

Ett bidrag från mitt besök i Örebro i förrgår 11 juni.

Examen var temat för Örebrobesöket men en Turtla hinner alltid med att turista lite på samma gång.

Tack till kära Kattis som tipsade om Naturens Hus.
Där hittade jag det här stora härliga fönstret.
Nu med destination Gula Huset.

Turtlan

// Och tack till såväl madame Turtlan som Kattis! säger madamen i det gula huset.