Här räfsade jag idag.
... å, det är annorlunda!
Ingen trafik här utanför .., inga bilar som tutar och inget fotstegsklapper mot trottoaren.
Och jag känner mig så ofattbart pigg och kry och mitt på dagen tar jag sekatören och går ut och gör lite nytta.
Jag beskär och har mig .., klipper ner spretiga kvistar som slår mot kinden när man hämtar ved .., och jag rensar i rabatten .., klipper ner vallmostänglar som ser bedrövliga ut .., jag krattar bort en halv decimeter fröskal under fågelbordet, bär bort virke som ligger lite här och där och kånkar bort tre lastpallar och ställer dem mot husväggen.
Sen tar allt slut.
Då är det finito.
Och jag ska filma sigge nilsson, men handen skakar som ett asplöv och jag ger upp .., och går i stället in och lägger mig raklång på sängen och ropar på pElle som kommer dompande uppför trappan och gör mig sällskap och det är helt obegripligt hur trött jag är.
pElle spinner och spinner och med den darriga handen stryker jag honom över huvudet.
Intill mig ligger helgens tidningar, som är olästa.
När kraften återvänder bläddrar jag lite förstrött .., fastnar för en nekrolog skriven av Christina Doctare och jag läser och blir så innerligt rörd och efteråt letar jag upp hennes mailadress och skriver några rader till henne.
Det hon har skrivit om, det handlar om Anna Linds make Bo Holmberg och om honom har enbart hörts som ett dån av tystnad, eller så har jag missat allt, men Christina Doctare skriver med sådan värme och hon beskriver en godhjärtad och omtänksam människa och åå, vad hennes rader ska betyda mycket för hans barn, det är vad jag tänker.
Sen kommer pensionatsvärden hem och jag berättar om dagen som har varit och sigge tnilsson kommer insladdande och från cd-spelaren hörs härlig bluesjazz .., det är Ljungby jazz uti Baljan Boys som spelar.
Taco till middag och livsandarna återvänder.
Livet känns bra.
8 kommentarer:
Så försökte jag ringa igen..... Det går fram en signal sen trycks samtalet bort och det blir upptagen ton..... Mitt tredje försök att ringa till Pensionatet... Få se om jag kommer fram någon gång... Provar igen sen... Till hösten kanske....
leina: testa igen .., telefonen fungerar .., thomas sitter och pratar just nu! Före det var det verkligen upptaget .-)
Eller så får jag ditt tel.nummer.
Förstår precis vad du menar med kommentaren hos mig. Du gjorde tvärtemot alltså. ;)
Varma hälsningar och tack för titt-in!
Jag har träffat Bo Holmberg och det är ett mycket positivt minne!
Det var 1996 tror jag.
Jag läste en kurs på Högskolan och då ingick ett studiebesök i Riksdagen. Förutom rundturen så fick vi sitta ned med Bo H som då var ordförande i Socialutskottet. Vi satt runt deras sammanträdesbord med vacker utsikt mot slottet och Norrbro.
Vi fick berätta om vår kurs men framförallt om vår vardag i vården och jag upplevde att han verkligen lyssnade och var intresserad! Ställde många frågor.
En mycket behaglig man och han ändrade verkligen min syn på en proffspolitiker.
Ett fint minne och när Anna L blev mördad så berörde det mig mycket.
Jag har också läst Christina D´s rader och de var intressanta och berörande!
KvällsHej!
S o F: just det .-)
Turtlegirl: ja, jag tyckte sååå mycket om att läsa hennes rader.
Christina Doctares, menar jag.
Läste också hennes rader, känns bra att du skrev till henne.
Du beskriver precis det jag känner om mitt liv här på landet. Har aldrig ångrat en sekund att vi lämnade storstan.
Kram
Dubbelörn: ja, det blir ett lugn i själen som är obetalbart.
En slags r o.
Skicka en kommentar