Elisabet

Den allvarsamma ....

Skolan i Kittelfjäll, 1932.
"Titta rakt in i kameran och inget trams!"
Fast fröken får le lite. 

Ungdomar i Dikanäs år 1928.
Tämligen allvarsamt här också.
Eller mycket.
Här vimlar det av släktingar .., bland annat mammas fastrar och farbröder. Vesterlundarna (min morfars sida) var ofta mörka .., titta på tösen som står som nummer tre från höger i den mittersta raden
Jämför henne med mamma på bilden här under.
Kan det vara mammas faster, kanske?
Precis samma kroppshållning, käklinje och sätt att titta åt sidan.

Konfirmation i Dikanäs 1935. Min mamma står som nummer fyra från vänster i mittersta raden.
Några små leenden skymtar.

Vägen Dikanäs - Umnäs är på väg att brytas och arbetarna tar rast.

Okänd fotograf och årtal.

Några tittar rakt fram, andra åt ett helt annat håll. 

Kanske är det kafferast .., ingen bryr sig om att smajla mot fotografen. 

Man anar doften av svett.

Fem unga män mot en vägg i Kittelfjäll ...

Man kan undra om fotografen sagt till dem att stå på ett visst sätt .., med händerna bakom ryggen?

"Och försök nu att titta rakt fram!" 

Nummer två från vänster ser ut som om han väntar på att bli arkebuserad.

Familjen Anna och Hans Hansson, Kittelfjäll. 

Jag räknar till elva barn .., eller är kanske den solbrände unge mannen längst till höger en svärson?

Med den tidens möjligheter .., hur klarade sig familjerna!

Okänd fotograf.

Ingen enda ler.  

Och den skäggige pappans händer är grova och solbrända.

Arbetarhänder.

Bilden visar Kristina Emelinda f. Eliasdotter, äldsta dotter till björnjägaren Elias Olov Hansson från Marsliden. Emelinda - "Linda" - blev nästan 100 år gammal.

Fotograf var Kristina Eliasson, gift med Emelindas bror Hildebrand.

På Emelindas vänstra hand blänker en ring.

Ett stiligt par, tycker jag.

Och här står min mormors far, P-O Hansson, längst uppe till höger.
Folkskollärare i Dikanäs.
Några leenden ...?
Och alltid dessa husväggar att använda som bakgrund.
Grova, timrade husväggar.

Min mammas farfars far, klockaren Per-Erik Vesterlund (f.1845 - död 1926, kallades klockar-far ...) med sin hustru i andra giftet, Anna Erika, f. Ericsson. Tolv barn blev han far till.
Bilden togs 1920 och fotografen tros vara Johan Valfrid Edman från Dikanäs.
Stillsamt fotografi det också.
Det slår mig att jag tycker om den här sortens bilder.
Så otroligt inte-tillgjorda.
Ett slags stillsamt allvar vilar över dessa människor.

Kittelfjäll igen .., men längre fram i tiden.
Fågeljakt tydligen och viktigt att visa gevären.
Kvinnan var säkert "kocka" åt männen.
En av männen ser lite filurig ut ., på gränsen till att smajla.

Bröllopsfoto av Johan och Anna Fredrika Lundgren.
Idel samer, tycks det.

Bildtext: "Lapptillsyningsmannen K J Nylander på besök."
Notera lillpojken med renskinnet (renskinn, är det verkligen ett sånt?) som sitter intill .., ja, kanske sin mormor eller farmor, eller sin mamma?
Så trygg hon ser ut, kvinnan näst längst till höger!
Ser inte kvinnorna mer avslappnade ut ...?
Jo, det tycker jag.
S t a r k a.

Familjen P-O Jonsson med flera i Kittelfjäll.
Okänd fotograf och okänt årtal.
Inte ett leende så långt ögat når!
Å andra sidan .., det kan ju ha varit begravning?
Nej, knappast.
Och småpojkarna i främsta ledet vill nog bara gå därifrån, särskilt han längst till höger.
Kanske fryser han ..., och vem vet hur lång tid det tog att ordna porträttet, så där så att fotografen blir nöjd?
"Stå du där .., alldeles stilla ..ja, det är snart klart!"
På marken är snön nedtrampad .., måhända har dom fått gruppera om sig flera gånger och är nu frusna och vill in i någorlunda värme.
Och den lilla krabaten i sin mammas (?) famn, vad tittar han eller hon på?
Kanske på samma sak som kvinnan längst till vänster i vit blus?

Alla dessa bilder har jag lånat från underbara Vilhelmina kommuns fotoarkiv, vilken är en formidabel guldgruva .,. ja, för mig är det som att vara på släktträff när jag skuttar runt bland bilderna.

Och leenden tycks det vara ont om när bilderna tas .., det är leenden jag har letat efter.

Tjugo, trettio år senare är det nånting helt annat .., då smajlas det friskt på var, - och varannan bild.
Som här .., med min morbror Olaf, tvåa från vänster, som gör honnör.
När kan bilden vara tagen?
Olaf var född 1937 .., då kanske han är nio år på bilden .., i mitten av 40-talet, alltså.
Nog måste det vara vårvinter, med tanke på barnens klädsel?
Inga tjocka jackor. Några har tagit av sig mössan.
Här är morbror Olaf glad och sprallig, såsom jag minns honom.
Han dog på min födelsedag den 15:e januari 2010.

Och man undrar vad det blev av alla de övriga barnen ..., dom som så glatt visade upp sig från ett flak, en vinterdag någon gång för bra länge sedan ...?