Grekland, dag 3 ...

Mycket handlar om stranden och bad och ännu mer bad!

På kvällen middag och igår blev det en restaurang som inte ligger direkt längs "Storgatan", utan mera uppöver. 

Det var som en liten park - en oas - med olivträd .., en lekhörna och grekisk musik som spelas lagom högt och långbord för tio personer. Intill oss ett holländskt par som tycktes följa med i vårt surr och skratt. 

Vi gick hem vid tiosnåret och då hade Viggo somnat i vagnen sedan ett bra tag tillbaka. 

Elliot övernattade hos Anna och Micke och sov länge. 

Idag onsdag .., lika hett som igår, men oj, vad det har blåst! Simmade ut till gula bojen, men hade det närapå svårt att ta mig hem igen. Inte för att det var strömt, men för att vågorna blev höga. Därefter blev det till att hålla sig på grundare vatten. 

En stor glädjekälla under dagarna är alla småkatter som finns här i närheten. Högbenta och magra. Den här har nog ungar, eller har nyss haft och hon kommer alltid jamande så snart någon närmar sig. Viggo har lärt sig att vara försiktig med djur och klappade så försiktigt. Så här såg det ut i morse när vi var på väg till frukostserveringen. Såväl Viggo som Anders hälsade på den fina kissen. Älskar att ens barn och barnbarn är djurvänner!

Senare idag. Anna, Micke, Anders, Maja och pojkarna tar taxi in till Chania. Vi blir kvar här på stranden. Då upptäcker vi hur de tryker lite från Platanias - det är dit som delar av familjen ägnar sig åt powerwalks - och efter en stund blir det allt mera rök och så kommer en helikopter och vattenbombar och vi hör siréner från brandbilar .., det börjar kännas olustigt. Många ligger och halvsover .., andra bryr sig inte alls .., men exet säger. "Hör ni, har vi någon strategi ...?" Jag tar i alla fall mina saker och går upp till lägenheten .., då har det börjat lukta rök och man vet ju hur snabbt en skogs/gräsbrand kan sprida sig, allra helst som det blåser förfärligt mycket. 

Efter ett tag plingade det till i allas mobiltelefoner och det visade sig vara ett typ grekiskt VMA - viktigt meddelande till allmänheten - där de som befann sig  närhetena av branden, ombads åka västerut - mot Gerani - (där jag och emil bodde på hotell för tolv år sedan ...). 

Kanske tog det två timmar innan elden tycktes ha släckts ordentligt?  

Stannar till och pratar lite med en finsk familj från Ekenäs utanför Helsingfors .., det känns skönt .., tänkte att så kanske det blir, att om det blir oroligt, så håller man sig till de man kan prata med?

Nu är det kväll. Vi fyra över femtio har ätit gott - återigen - på restaurang Petra och när vi kom hem och satt alla fyra på vår balkong en stund, ser vi hur någon tanklös människa skjuter upp ett fyrverkeri mitt emot hotellet. Å, så smart .., när det är kruttorrt ute!!

I morgon tar jag sikte på kyrkogården här i Aghia Marina. Det besöket ställde jag in, då, när brandbilarna kom med siréner. 

För övrigt kan jag meddela att danska turister på stranden, de som hyr solsängar och beställer snacks och annat från den lilla baren här intill, är urdåliga  på att ta med sig skräpet. Lämnar bara allt rakt av och tackar för sig och detta när det blåser så mycket. Önskar att jag hade tagit med mig plasthandskar, så skulle jag ha plockat upp även annat, papper och sånt som ligger i sanden. 

Så har det varit. Nu lugnt och fridfullt. Ajöken, sa fröken. 

Ps. Mitt emot vår lägenhet huserar en familj från Själland. Deras två pojkar vill alltid hälsa på Viggo som ju är betydligt yngre, men är en gosse med god självkänsla.

"Haj Viggo! Haj Viggo!" ropar pojkarna så fort de ser honom och idag vid frukosten hörde vi Viggo svara dem på samma vis. "Haj!" Vi loooog så här mycket. Ds.

Onsdagsfönstret ...

Och även detta - precis som i måndags - från Dragör på Själland. 

Hedgrenskan höll i håven. 

Det tackar jag för!

Grekland, dag 1 ....

Och vi säger unisont att allt visade sig vara bättre än förväntat! 

Kanske för att beställningen av boendet och själva resan gick så snabbt och bilderna hos Tui var inte särskilt lockande, tyckte i alla fall jag. 

Hotellet - Chrispy Beach Resort - är jättefint. Stort rum, med tillgång till kokplatta, kylskåp, vattenkokare och ja, ni förstår. AC också och balkong med två stolar. l

Badrummet jättefint!  

Vi bor längst upp, vilket bara betyder andra våningen. Sol hela dagen mot rummet, så det är tur att det går att få det svalare. 

Anders, Maja och småttingarna fick en härlig lägenhet med två rum - betydligt svalare än vårt - ja, alla var nöjda! Frukosten visade sig vara buffé som var lika fin som den i Gdansk och gjord med omsorg - vackert upplagda grönsaker och annat - en underbar äggröra med små örtkryddade tomater till, ja, jag ska ta bild i morgon! 

Vi har halvpension och valde att ta lunch i stället för middag här på hotellet. Det går att ändra, om så önskas. Lunchen bestod verkligen av medelhavskost i ordets rätta bemärkelse. Massor med grönt .., rödbetor, små vinbladsdolmar, pastarätter, kyckling, kokt fisk .., grekisk sallad, tzatziki, ljuvliga oliver, melonskivor/bitar, gurka, tomater och några små sötsaker till dessert, för den som så önskade. 

Helnöjda, var vi. 

En stor del av dagen har tillbringats på stranden. Här finns en härlig pool i anslutning till hotellet och femtio meter från poolen, väntar sandstranden. 

Att hyra ett parasoll och två solsängar kostar 5 euro per dag. 

Havet håller säkert 25 grader och är klart och fint. 

Igårkväll när vi kommit hit, blev det gemensam middag på en restaurang inte långt härifrån. Vilken tur att där fanns ett långbord för tio personer .., bara att slå sig ner!

Då var klockan säkert tio och pojkarna hade hållit sig vakna från tidigt på morgonen. 

God mat blev det .., lite blandad kompott .., friterade bläckfiskar bland annat .., pasta för någon och ja, det var bra. 

Idag träffade Elliot och jag själv på en slank liten kisse som fick lite kel av femåringen och för en stund sedan gick samme gosse och pv och köpte sig en glass, typ Magnum. Vad den kostade? Ungefär 40 svenska kronor!!

När hände detta senast, att hela familjen var samlad på en strand i Grekland? Förmodligen 1992 när Anna tappade sin första tand - det var på Rhodos -. Underbart!

Pv och Tommy hade solstolarna intill varandra .., några löptränade, jag simmade på försök ut till dom gula bojarna, men det blåste rätt friskt .., i morgon ska det blev hela vägen, om vädret står sig. Alla h ar badat i omgångar .., här är tämligen hög medelålder på gästerna (skolorna har ju börjat hemma) .., det är skandinaver (hör en hel del danska), några britter och även greker. 

Nu vet ni det mesta.

Dagens fönster ....

... fångades av hedgrenskan, som då var på vift i Dragör, på Själland. Tittar man riktigt noga, kan man faktiskt skymta tre fönster!

//Tack Kerstin! säger jag. 

Och här under, en liten film om Dragör. Men spänn fast er, det går undan i den filmen!

Dagens fönster ...

Så här skriver avsändaren, som är ellem i Skellefteå. 

"Munsala kyrka, där ligger mina släktingar på mammas sida, lika så många av grannarna i hembyn. Tyvärr är alltför många hus tomma. 

Fönstret är från mammas hemgård och skulle behöva skrapas och målas. Huset har stått tomt sen 1958 när mormor dog. Vår familj och två av mammas systrar var där i  kortare och längre perioder på somrarna. 

Nu är det jag och en kusin, som också bor i Sverige,  som åker hit. Jag älskar stället men tyvärr är det ju ju inte så tillgängligt, så vi får väl se hur länge det funkar med tilltagande krämpor för oss båda. I fjol kunde vi inte vara där och det sörjde jag verkligen. 

ellem."

// Tack ellem! Så många fina fönsterbidrag har kommit via bloggvännerna i sommar och det här var inget undantag. Och vilken vacker kyrka!

Lördagkväll i soffan Ektorp ...

Fyra timmar i Skallkroken, tillsammans med Hilda, Edvin och Hildas Martin. (Om man nu kan kalla någon för "någons man"). 

Här ligger den sistnämnde och tar igen sig efter lunch och lite kex och jordgubbar. 

Edvin träffade på sin förskolekompis och blev överlycklig; ja, det blev dom båda två och sprang mest omkring och sköt på varandra med var sin vattenpistol.

Själv drabbades jag förstås av övermod igår och simmade alldeles för långt. Lägg därtill nästan 2 mil på cykel och världens uppförsbacke, en som inte ens extrakraften rådde på. 

Idag var det bedrövligt. Jag  o r k a d e  helt enkelt inte alls som tidigare. 

Ja, ja, så går det när man tappar omdömet om sin egen förmåga. Simmade ut till stenen, men det var  t u n g t och jag drogs hela tiden ut från land (frånlandsvind) och inte en enda ejder hade jag som sällskap. 

Allt eftersom timmarna gick, fylldes det på med fler och fler badsugna människor! 

Där var äldre-äldre med rullatorer och någon som höll dem i handen ut i havet ..,där var småttingar som fångade krabbor, avslutade med krabbrace och 1 minut senare kom nya barn och krabborna åkte upp och ner ur vattnet mest hela tiden. 

I ett av vindskydden satt en familj och där gräddades det våfflor. 

Edvins kompis från förskolan, hans lillebror visade sig heta Bernard. Minns jag rätt hette mammas blinde bror Ivan Bernhard. Jo, det var så. 

Jag cyklade hem vid halv fyra, upptäckte en överkörd mink (tidigare idag en överkörd ekorre) .., och jag tänkte att det är så kruttorrt ute att man får innerligt hoppas att det inte blir skogsbrand här i närheten. 

Såg små, små almöke, ännu flera rosa malvor, rönnbär i mängder och några gula små skönheter vars namn jag ännu inte kommit på. Åkrarna stubbade och DAMMTORRA.

Pv och de övriga avslutade hamnbesöket med ett parti UNO i båten och därefter skjutsade han dem till busshållsplatsen, fvb till Halmstad. 

Själv tog jag hand om tvätten, diskade undan och vattnade i såväl växthuset som i blomlådorna och rabatten. Det borde förstås ha gjorts ikväll i stället, när den värsta värmen tackat för sig, men så blev det inte. 

Nåja. 

Träffade grannen Annelie som på torsdag ska serva Sigge, då friherrinnan är upptagen. Hon undrade hur många gånger per dag Sigge ska utfodras? Jag sa att enligt Sigge själv, så kanske tio gånger .., men det räcker med en och vill hon gå hit även på aftonen, så är hon förstås välkommen.

I morgon är det alltså dags. Få se om det blir något bloggande, jo, det brukar det bli. Ha det!

Dagens fönster ...

"Fönster från pilgrimshärberget. Vi bor nära den portugisiska leden till Santiago de Compostela."

Så skriver avsändaren som är annannan.

Tack! säger jag.

Österut ...

 

Hur många gånger som helst har jag här på sidan skrivit om hur mycket jag avskyr president Putin och hans gelikar. Det gör jag verkligen. 

Men det finns ju vanliga människor också. 

Så här kan det alltså se ut hos en familj i norra Ryssland.

Tomt ....

Vi befann oss i Skallkroken när Laholms vatten knackade på hos grannarna här omkring och meddelade att ett rör sprungit läck och nu gällde det att fylla på med vatten hemmavid. 

Om detta visste vi intet och förvåningen blev därför stor när jag tänkt mig att vaska golven och där var ebb i kranen.

Nu vet vi. 

Pv stod och tittade på detta elände ett bra tag. 

"Ska vi sova i båten i natt .., där har vi ju tillgång till dusch och toalett?" undrade pv.

Vi har inte bestämt oss ännu. 

Detta hade varit något för småkillar att titta på! Liksom för storpojkar ..

Förhoppningsvis får vi i alla fall vatten i morgon. Då är det tänkt att det sista inför avresan ska vara tvättat och struket.

Tidig morgon ...

Vaknar vid 4-tiden. Ingen katt intill mig, inte ens i korgstolen. 

Nej, han ligger på soffan Ektorp och tittar bara upp lite nyfiket när jag två timmar senare kommer nerför trappan. Ligger här ännu, när klockan snart är sju. 

Den senaste tiden sover pv längre än undertecknad och går ofta i säng tidigare också. Och högre blodtryck har han fått. 

Han säger att när vi återkommit från Grekland, ska han kontakta vårdcentralen.

Fredagsfönstret ...

Så här skriver avsändaren, som är ellem i Skellefteå: (Och nu plötsligt har herr/fru Kolon vaknat till liv igen .., helt obegripligt är det!) 

"Sommarstugefönster, taget från ryggläge i solstolen. 

Här har vi också haft varmt idag, fast inte lika varmt som i Götaland. 

Mera lagom 22-23 grader. ellem."

// Tack ellem! säger jag.

Dagens fönster och lite till ...

.... finns  på andra sidan bäcken, inte långt från Ecke och Britts sommarhus, det som numera är en av deras söners. 

Har nu läst ut Ulf Lundells "Vardagar 8" författad mellan 30/9 2021 och fram till slutet av maj 2022. Sjuhundratrettiofem luftiga sidor. Mycket handlar om kriget mellan Ryssland och Ukraina (eller Rysslands angrepp på Ukraina, rättare sagt), men också ideliga besök i galleriet där hans målningar säljs .., det är restaurangbesök på Österlen, Burehs fisk i Kivik ..., glädjen över att finna rimmad lax på en meny .., det handlar om fåglar och kaniner vilka dyker upp på gården, men också avsaknaden  av starar och andra småfåglar. Där är han bäst, tycker jag, det här med naturen och vad som händer. 

Så här skrev Aftonbladets recensent om boken som jag nyss läst. 

Själv har jag aldrig varit någon fantast av hans musik, men jag minns helsingborgaren .., Lundell var nog hans husgud.

Hos pv var - eller kanske ännu är - Bob Dylan den främste. 

Själv ..? Hade jag någon? Nej, det tror jag inte.

Bilden här intill är ifrån igår när vi återigen tillbringade ett par timmar i Skallkroken. Simmade allt jag mäktade med, blev i alla fall 500 meter. 

Några ejdrar, kanske fem stycken, gjorde mig sällskap, men nu på längre avstånd. Ute på en av stenarna som sticker upp ur havet, sitter alltid några skarvar.  Måtte dessa inte ta piren i hamnen i besittning. 

Och på stranden, alldeles vid vattenbrynet, mängder med ständigt skränande fiskmåsar. 

Senare på eftermiddagen tog jag flera dopp här nere hos oss. Här är vattnet klarare och har den där härliga grön-turkosaktiga färgen. 

Om två veckor stundar båtupptagning och innan dess ska masterna ha tagits ned. På bilden försöker pv reparera skadan som blev på relingen när det stormade som värst i hamnen i Höganäs. Trälim och tre skruvtvingar kom nu till användning. Få se hur det håller. 

Och här .., strålande sol och ska bli upp mot trettio grader idag. I alla fall tjugoåtta.

Vad som fastnade .... 

Solsken, regn, åskmoln, mera sol. Och varmt.

Det blir några timmar i Skallkroken. Idag 500 meter. Känner mig stark.

Eller kanske .., starkare. (Herr eller fru kolon har återigen avlidit, efter att ha piggnat till under gårdagen.)

Passerar en traktor som kör omkring i dammet på en åker .., och där är rapsfält där rapsen är mager och eländig,  ynkliga som dillkvistar. 

Men längs vägen - rönnbär i mängder! Och röda bär hos oxeln ..., påminner lite om rönnbär.

Där är enstaka kungsljus och baldersbrå, uttorkad skräppa och harklöver. Här och där någon rosafärgad malva.

Känner doften av tuja och barrträd ., minns en moppetur högt uppe i bergen, någonstans i Grekland, då, i ett annat liv. Minns värmen, men mest doften.

Och här .., stubbade åkrar. Andra översållade av rödklöver. 

Får i en klunga. En platt och överkörd skata. Möter åtta cyklister, alla kvinnor hälsar. Inte männen. Det är fullt på parkeringen vid Göstas Café i Steninge och ny asfalt på Vitabergsvägen. Svänger vänster på kustvägen. Kilimanjarobacken är lätt som plätt med elcykeln. Hemma. Upptäcker Sigge som ligger på lur i nyponroshäcken hos grannen. Spanar kanske på små kaniner. 

Orkar inte med herr Lundell idag och inte heller alla förfärliga nyheter.

Dagens fönster ...

Här kommer ännu några skånska fönster, fångade av annannan! 

Och som jag tycker om stensättningen nertill!  Vilket tungt arbete att få allt på plats!

Tack! säger jag.

Glädjepost ... 

Trots att boken är lika enjängd som jag själv (eller kanske just därför?) fortsätter jag läsandet av herr Lundells mastodontalster, nr 8. Nu har Ryssland angripit Ukraina och allt känns igen. Den där känslan som vi själva hade .., det oresenonliga hatet mot Putin och hans anhang .., känslan av maktlöshet och inte minst ovisshet. Det är som att läsa baklänges. 

Som bokmärke har jag ett vykort som en gång kom med en födelsedagspresent - boken "Färskt vatten till blommorna" av Valérie Perrin -. Avsändare var Inger i Skellefteå; en gång kulturredaktör på Norra Västerbotten, numera pensionär. Inger är riktigt lång, gift med Olle som är ännu längre och med Inger är det så att närhelst vi hörs av - ett par gånger om år kanske - flyter allt på. Ler åt Ingers sista rader på vykortet ..., tala om att känna sina får på gången. 

Under hennes tid på Norran fick jag varje födelsedag ett  rejält stort  paket med böcker som hon läst och trodde att jag skulle tycka om. Oftast recensionsexemplar som hon tagit del av. 

Och nu, när jag läser sida ut och sida in av Lundells alster, tänker jag på Inger , ja, precis var gång jag öppnar eller lägger ifrån mig boken. 

Idag ska jag posta "Tranorna flyger söderut" till henne; den hade hon inte läst ännu.

För övrigt? Pv har körövning ikväll .., jag tänker försöka simma mina 400 meter medan havet håller en behaglig temperatur .., och ska anmäla mig till Filmstudion, samt lägga upp en klänning.

(Här en länk till Filmstudions höstprogram. Vad tror ni om filmerna? Den första filmen och den femte - den japanska - har jag sett och båda var helt klart sevärda!)

Dagens fönster ...

Så här skriver avsändaren, som är Turtlan. 

"Hej!

Kanske inte klassar in bland de vackraste fönstren du fått, men här kommer det.

Stannade och tankade på väg till stugan och där fanns det. En numera nedlagd bensinmack men det går fortfarande att tanka. Har sett det fönstret förut. Sett ut så där länge. Undrar när någon drog upp den persiennen senast?

Hälsningar Annica på tur."

//Tack, tack! säger jag.

Vecka 36 ...

Och pv som anmält sig hos Heroma för att ställa upp som vikarie, fick napp direkt! 

Natten mot idag hade han drömt att han dragit över en lektion med mer än fyrtio minuter och en ilsken slöjdlärare hade kommit inrusande i klassrummet och talat om vad han tyckte om detta ..!" 

Nå, han cyklade iväg vid åttatiden och skulle sluta halv två, så det blir en lagom kort eller lång dag. Allt på mellanstadiet i Getinge.

Svalare ute idag. Efter sexton år med pv är SMHI en frekvent använd app på min telefon. Det  utlovade sensommar-högtrycket över Halland, tycktes i morse ha mattats av rejält och vi skulle få 25 mm regn på onsdag eller torsdag! Nu, några timmar senare, är det enbart solsken som gäller. Däremot väntar oss "kraftigt regn" på Kreta. Ja, ja. Jag packar väl ned regnrocken. 

Fortsätter läsandet av Ulf Lundells dagboksskrivande. Läser också SvD på nätet (tog billig prenumeration under 3 månader) och studsar till när jag läser om en 71-årig man i franska Avignon som anklagas för att ha låtit fler än 70 okända män våldta hans fru! Totalt rör det sig om 92 våldtäkter utförda av 72 olika förövare, varav 51 av dem har identifierats och nu står inför rätta. Kvinnan som är 72 år, tros ha varit tungt drogad under gärningarna. 

Ja, det är inte klokt. Ibland tänker jag världen är komplett galen, men låter man tanken gå vidare, inser man ju att de allra flesta människor som man har träffat, är vänliga och till synes vettiga. Men detta med mannen i Avignon .., det är ju så förfärligt så man tror knappt att det är möjligt! Livstids fängelse vore väl ett lämpligt straff.

Livstids fängelse tycker jag även vore lämpligt för den/de som fälls för dumpningen av dessa enorma mängder avfall - somligt giftigt - som spridits runt om i vårt land! Så  s k a m l i g t! 

Nåväl. Här strålar solen och snart har pv bara fyrtiofem kvar att arbeta. Kanske ska vi mötas i Skallkroken och ta en simtur/ett dopp?

Dagens fönster ...

"Skånska fönster!" skriver avsändaren som visade sig vara annannan. 

Tack! säger jag.

Födelsedag ...

Skippar att göra egen sockerkaksbotten, köper två paket sockerkaksmix, tillsätter lite mer smör än vad som står på paketet .., lägger till 2 dl hackade hasselnötter och så in i ugnen. Det blev bra. Garnerade med hallon, jordgubbar, blåbär och fyllde med mosade persikor/bananer/ananas och hallonsylt. Klockan 15.00 kommer gästerna, dvs, grannarna. 

Innan det sista med tårtan gjordes, kom pling på familjechatten - jaha, nu hade såväl den äldsta, den yngsta och deras pappa checkat in online -. Då gör jag väl jag det också, tänkte jag. Det bara strulade och strulade ännu mera och jag ville gråta och tänkte att varför ska det alltid krångla när jag gör nåt sånt här? Och ja, jag inser ju att det är undertecknad det beror på, men vid den insikten vill man gråta ännu mera. 

Lyckas till slut. Upptäcker då att vi sitter på samma rad som småttingarna från Bunkeflo, ja, med deras mor och far förstås. Jag har tilldelats fönsterplats, men den förlorar jag bums. Från sonen kommer följande: "Elliot har redan planerat byte av plats". Jo, jo. Ja, han får mer än gärna sitta vid fönstret. 

Och vi kör till Skallkroken. 

Jag simmar halva sträckan av den planerade (tar resten ikväll) och det blir lite prat med en av kvinnorna från Ljungby. Idag är hon ensam på piren och säger så vänliga saker, så där så jag blir alldeles varm inombords. Pv bjuder på kaffe. Jag upptäcker att jag tagit på mig baddräkten ut-och-in. Eller in och ut, välj själva.

Många äldre-äldre kommer förbi och tar sig ett dopp eller en simtur, någon har rullator och det är såväl män som kvinnor! Äldre människor här omkring är oerhört duktiga på att röra sig och badar långt in på hösten. Googlar på nätet för att kolla hur det är med den genomsnittliga levnadsåldern per landskap i Sverige. Lägst ligger Västernorrland och Norrbotten .., längst Kronoberg, Halland och nu även Stockholm. Det är länen som redovisas, ser jag. Ja, mitt liv blir nog inte långt - dessutom har jag ju haft endometrios - hamnade tidigt i klimakteriet och så allt det andra, enbart detta lär påverka hjärt, - och kärlhälsan. Nåja, jag är tacksam för varje dag. 

En kvart kvar tills gästerna kommer. 

Senare ikväll ska vi cykla till hamnen för ett kvällsdopp/en simtur. Friherrinnan kände sig inte kry idag och tackade nej till att göra oss sällskap i förmiddags. Och tänka sig, endast +9 utomhus när vi åt frukost vid åttatiden! Helt ofattbart! Nu är det betydligt varmare.

Bilden visar småttingarnas kräftfångst. Jag gissade rätt ålder på fyra av barnen! Stor lycka! 

Sen var det min tur att visa. Det var många gånger jag fick hålla upp alla mina fingrar. En tös räknade samtidigt högt: "Tio, tjugi, tretti, förti, femti, sexti  ..., och SJUTTI!"

Tänka sig!

Dagens fönster ...

.... fanns en gång hos Ecke och Britt i sommarhuset här intill, men fönstret har bytts ut till ett nytt och fräscht, men egentligen tycker jag att det här var minst lika fint. 

På bilden funderar pv om inte Harry kanske har en fästing i pälsen. Nej, det hade han inte. 

Pv, som idag - precis som min syster - har födelsedag. Sextionio år. Stort grattis! säger jag och Sigge.