Helgen och lite annat ... 

Efter ett dygn i Skåne .. med fotbollsfest nära havet och en massa småttingar och lite större barn och mammor och pappor och mor, - och farföräldrar ..., åkte vi hemåt på lördagförmiddag.

Kammarkören hade konsert i Halmstad (den sista konserten för säsongen), pv hade ont i sitt finger (men har fått en rejäl kur med antibiotika) och mitt hjärta hackar och har sig och min fina kalender, den är mest fylld med datum för återbesök. Det är som ett nytt liv. Ett annorlunda liv. 

Det känns .., ofattbart; detta att man närapå ofrivilligt hamnar på akuten för att man har flimmer, tillbringar dagen där, får nya mediciner och sen blir man så dålig så det är inte sant. Totalt orkeslös. Nu återstår en dryg vecka, sen väntar ultraljud av hjärtat och  därefter står elkonvertering på agendan. Ja, ja, bara att vänta och se vad som händer. 

Bilden längst uppe togs utanför korvkiosken inte långt från Ängelholm. Blev så glad av skylten och vägbeskrivningen, men också av den unge mannen som fixade min varma korv med bröd .., han som var uppvuxen i Gävle, men med ursprung från Kurdistan. Det var han som gärna hade velat ägna sig åt att sälja bilar, i stället för korv, bensin och lite godis.

Den här bilden togs inne i korvkiosken.

Ser fram emot fotbolls-VM ..., har inga större förhoppningar om avancemang, men roligt ändå att vi är med. "Vi" ..,-).

Ben ...., en annorlunda man.

Söndagkväll. 

Inget särskilt i tv-tablån och jag tog ett skutt till svt.play och valde ett program i den digra högen av dokumentärer från Norge .., ni vet, där människor bosatt sig nästan vid världens ände, eller i alla fall så otillgängligt att det knappt är möjligt. 

Och efter en stunds tittade satt vi som fågelungar med gapande näbbar och bara häpnade över vilken tåga somliga människor tydligen är födda med. Som hos denne Ben Ward; britten som valde ett annat sorts liv. 

Två avsnitt blev det om denne man. Så naket .., bara sååå intressant! 

Här är det första avsnittet.

Dagens fönster ...

Igårkväll när det var sängdags, ställde jag upp fönstret helt och hållet och oj, oj, oj vilken symfoni som som uppenbarades! 

Stod en bra stund och lyssnade ..., hörde göken (ovanligt ihärdig i vår, tycker jag) och såklart herr Koltrast och så sjöfåglarna nerifrån havet.

Sen kom ett störtregn.

Fredagkväll i landet Halland ...

Och vi ser LUPINER  nästan överallt! De flesta är blålila med lite ljusare topp, som de här på bilden. 

Och har vi någonsin hört fåglarna kvittra som de gör just nu? 

Nej, det tror jag inte. 

Imorgon blir det resa till Bunkeflo, övernattning och hem igen på söndag, då Kammarkören har konsert i Olaus Petrikyrkan, samma kyrka som där Gösta jordfästes. 

Bäst idag? 

Jo, men solklart den nittiosjuårige mannen på Sonjas korttidsboende .., han som iklädd snygga jeans och blå t-shirt satt i dagrummet och vittnade om att han hade krångel med att komma ut på nätet med sin mobiltelefon. 

Näst bäst? 

Fastighetsskötaren i 45-årsåldern kanske som, när vi åt lunch på boendets restaurang, kom fram till oss och sa att "ni vet väl om att dessert ingår ..?"

Nej, det visste vi  i n t e. 

Då kom han bärandes på var sin dessertskål med innehåll och hämtade även skedar till oss. Bara så där!

Och inte att förglömma mötet med f.d. malåborna Egon och Eva-Britt Ebbestål. Vi möttes av en händelse utanför sjukhuset här i Halmstad och oj, så roligt det var! En länk till något som har varit. En slags trygghet. Så mycket Malå. 

Bilden: 97-åringen.

Onsdagkväll ....

Igår tio timmar på akutmottagningen och ny medicin fick jag mot det ännu ihållande flimret och jag tror att det är det nytillkomna lilla pillret som heter Bisoprolol som gjorde mig hysteriskt trött så snart jag rörde mig .., ja, jag orkade gå 20 meter, sedan fick jag pausa. Tänkte att det ju vore ju smart att i stället ta pillret på kvällen, men det är klart .., det är väl på dagen det är mest som man behöver den (att man rör sig).

Nåväl. Kan säga att det var såå vänlig personal (alla kvinnor) på akuten (som hade hand om mig) ; inte minst läkaren, en 26-årig kvinna med ett estniskt förnamn. När har jag någonsin varit med om att en manlig läkare kommit in med en halv kopp kaffe, nyponsoppa och en polarkakemacka? Aldrig!

När det var dags att lämna akuten, upptäckte jag två män vilka satt i väntrummet när vi kom på förmiddagen. Den ene (som hade så snyggt bälte som passade till hans skor) var nog i 75-årsåldern och satt nu och väntade på Resam. Han tycktes ledsen. Innan vi blev inropade hörde jag hans fru säga att "vi får väl ställa in ..." och mannen torkade ideligen sig om pannan, kanske hade han feber. 

Nu satt han ensam i foajén, så jag pratade lite med honom och han berättade att han väntade på transport till Varberg. Vi önskade varandra lycka till. 

Nära utgången satt en annan man; säkert mer än åttio år och storvuxen. Den mannen hade varit så trött och slut på och i väntrummet lade han sig ihopkrupen på en dubbelstol och försökte sova, då tidigare på dagen. Det gick väl så där.

"Jag frågade om det inte fanns en säng att få ligga på, men det fanns inte..?" sa mannen och var så ledsen. 

Nu var även han på väg hem. Eller hem? Till Varbergs sjukhus. Klappade om honom och önskade lycka till. 

"Ja, det är magen ...", sa han med bedrövad stämma.

Det är förunderligt hur lätt det är att skippa allt alldagligt prat när man är är sjuk .., allt det oväsentliga liksom försvinner när man möter människor som är i samma sits. Upplevde precis detta vid infarkten 2021.

Inväntade pv (konsert i Ränneslöv kyrka) hos Eva och Ulf som så vänligt hämtade mig vid sjukhusets huvudentré och dessutom skjutsade mig till apoteket i Söndrum. 

Låg sedan på deras trädgårdssoffa .., och fick ljuvliga rester från dagen innan då de haft besök av Ulfs bror med fru. 

Och idag. Ja, då åkte pv iväg tidigt till hamnen .., förberedde för mastning av båten och en timme senare anslöt hans bror, plus två treviga typer - Mats och Göran - med typiska 50-talsnamn. 

Nu är allt på plats. Masten, bommen, seglen (ihopvirade) och i morgon ska pv röja nere i båten och har vi tur, kan vi kanske övernatta där i helgen. Härligt! 

I eftermiddag har det VRÄKT ner regn, vilket sannerligen  var behövligt. Det regnar ännu. Fönstret till uterummet är öppet och regnet smattrar mot plasttaket .., känns skönt. Det behövdes. 

Tog ett dopp i havet tidigare idag .Det var inte långt ifrån att tårarna började rinna ..., den där känslan av att inte orka, den försvann HELT i vattnet! Låg i längre än tidigare .., bara  l å g  där och tog in allt. 

Kände mig så lycklig. 

På väg hem konstaterade vi att måhända har kommunen givit upp kampen mot de så hatade lupinerna. Sååå vackert det var!

 Dagens fönster ...

... fångades av Anna och visar innergården där hon nu bor i Stockholm. Jättehärligt, tycker jag. Och vackra fönster och titta, viken jättelång stupränna, som dessutom blir en perfekt avslutare till lägenheterna intill! 

Tack Anna!

 Tre bilder från den 3:e juni 2015

Lilla underbara Nelly, vad jag kan sakna dig, precis som jag saknar Harry, pElle och Sigge!

Och så någon som letar något ätbart i rhododendronblomman.

Tisdag i början av juni. 

Igår bad i havet - eller ett hastigt dopp -. Varmt i luften. Kallt i havet. Pv som fixat stagen till masten, den som - hopefully - ska komma på plats i morgon eller senare i veckan. Besökte biblioteket i Harplinge och återlämnade en bok och lånade en annan. På väg hem kryssade jag mellan kaj, - och kråkbarn vilka trippade lite hit och dit på vägbanan och hundkäxen är på gång, men ack, så spröda, inget att plocka stora sjok av ställa på altanen. 

Några timmar senare var det dags för fotboll mellan Norge och Sverige och efter den matchen, senare på natten, drabbades jag av hjärtflimmer som av och till varar ännu .., ja, jag skyller på de norska spelarna som var så himla bra. Vilken utskåpning. Tack Alexander Isak som ändå ordnade ett mål. 

Låg nu på morgonen och lyssnade - återigen - på Naturmorgon i P1 som sändes från Missenträsk hemma i Västerbotten. Det handlade bland annat om dikning av myrar .., om storlom och smålom och Nornan, den fina orkidéen, ja, så här är det .., att Naturmorgon är min ständigare räddare under tidiga morgnar när jag vaknat, känner mig pigg, men ändå somnar om efter tio minuter. Och så börjar allt om igen. Under programmets gång hörde jag ordet respondera. Tänkte .., att det ordet använder jag aldrig, även om jag vet vad det betyder.

Idag besök hos Sonja .., pv ska titta in till de elever han haft i Gullbrandstorp vilka nu går ut nian, ja, för att önska dem lycka till med vidare studier och ett besök hos arbetsterapeuten blir det också. Sist av allt, klockan 18.00 ikväll, blir det konsert i Ränneslöv, ja, för Kammarkören. Till Ränneslöv, som ligger öster om Båstad, är det ungefär fem mil enkel väg.

Dagens tyska fönster ...

Och vacker vy mot det som liknar en kyrka, tycker jag mig ana. 

Tack Tommy! Snällt av dig!

Ett tips från juni år 2016 .... 

Och den som berättade om ett "så underbart program", det var annannan i Porto. 

Det visade sig vara en dokumentär av Sveriges Radios Anton Karis och handlar om pianisten Jan Johansson och hans skiva "Jazz på svenska". Denne A.K. gick för övrigt i pension 2019.

Här en länk till programmet som uppenbarligen gjorde sånt intryck på mig.

Och här en sida med idel länkar till några av denne Anton Karis reportage.

Ett kvällsfönster från Halland ...

Ännu en rhododendronbild från Lena i Falkenberg, men detta "träd" finns på baksidan av huset. 

Så otroligt fint! Fönsterfångerskan skriver att när huset köptes för tjugofem år sedan, då fanns det sex såna här "buskar" och alla var tydligen sprungna från en och samma planta. Fyra är kvar. Måste ni klippa och forma det, eller sköter dom sig själva,? Det undrar jag. 

Tack Lena! säger jag.

I sjunde himlen ....

Så har vi varit på sånggudstjänst i lilla fina Steninge kyrka och med oss i bilen hade vi Eva från Tyresö. Den halvlånge fann dock för gott att bli hemma. Fullsatt i kyrkan och framför oss farmor eller mormor med en 6-årig liten lintott till kille som hade ungefär hundratusen myror i benen! När en enda sång återstod, hörde jag honom sucka och så sa han ..."Nej! Inte en till!"  Den minste besökaren i kyrkan var en liten baby som var invirad i sin mors sjal och hon - mamman - sjöng i kören och den minste sov precis hela tiden!

Bakom oss satt en äldre dam, en liten flicka och hennes pappa. 

Flickan hade med sig leksaker i plast; det var afrikanska djur och dessa stod i grupp på det här "stället" där man kan ha sin psalmbok och på bänkdynan just bakom mig, där låg minsann en noshörning!

Helt underbart! 

Härlig musik bjöds vi på och bäst var som alltid gospeldelen där vi alla fick sjunga med och det var nästan så att jag började gråta, så roligt var det!

Skjutsade hem Eva och på hemvägen lyssnade vi till Sportradion och Elitloppet på Solvalla. Så spännande det var!

Nu middag (ugnstekt lax) med härlig sallad, romsås och kokt potatis/broccoli.

Man kan ju undra ...

Längs hela gärdsgården, den som går mellan grannens tomt och vår, växer höga och frodiga syréner! 

Själva gärdsgården (som jag älskar) är inget som pv har åstadkommit och den sista lilla biten ner mot Ejdervägen, där är det en stenmur.

Nåväl, nu på morgonen när jag satt ute på stentrappan och funderade över livet och försommaren, tänkte jag att .., dessa grannar vars tidigare ägare till huset planterade syrénerna, får dom alls någon glädje av all syrénblomning? 

Eller, är det bara en grön vägg av blad sett från deras sida? 

Under alla mina år här i Stensjö, har jag i alla fall aldrig sett sån frodig blomning som i år!

Dagens fönster ...

... fångades av Lena Stensson i Falkenberg, bara två mil härifrån. 

Så här skriver hon: 

"Hej, fångade köksfönstret i morse. Nu är de som vackrast, synd att de så snabbt blommar över. 

Med vänliga hälsningar Lena."

//E: Rhododendron var ju inget som fanns hemmavid i Malå, men här vimlar det av dem! 

Nästan alla grannar har flera stycken av dem, men inte en enda en har sett ut så här - mer som ett träd -! 

Så fint! Och tack Lena! Så vänligt av dig.

Minns ni inköpslistorna ...?

Den här listan kom från Eva i Värmland, det var i början av juni 2012 och så här började hennes rader: 

"Hej Elisabeth!

Skickar ner en inköpslista som jag hittade i dag på Coop i Karlskoga.
Man kan undra om den som har handlat äter ute varje dag.
Lagar inte folk mat?"

En alldeles underbar kommentar kom då från mossfolk. 

Den löd så här: 

"En kontorsnisse, det tror jag.
Säkert jobbar han på det som en gång var Bofors.
Fil till frukost, sju dagar i veckan. Och frukt är bra att ha. Luncherna äts ute. Alltid.
På det som hette mässen eller på golfrestaurangen. Sena arbetsdagar.
Bara kvällsmacka när han kommer hem. Med mjölk.
Eller eventuellt te med mjölk i. Bor ensam. Runt 50 år. Minst.
Och det är en "han", det syns väl. ;)"

Lördag ...

Igårkväll när vi satt och tittade på film, hörde jag plötsligt hur det var kattbråk ute på tomten.Att höra katter hota varandra, är vedervärdigt .., det låter som om döden är nära.

Jag sprang ut .., upptäckte den grå grannkatten som förr kom och hälsade på, men nu var det andra tongångar. 

Vickan var livrädd och tittade fram under soffan i uterummet .., medan Paddan var lite kaxigare och den grå hade inga som helst planer på att gå hem till sig. 

Det gjorde den till sist .., jag tog in våra katter och dessa tycktes nöjda att någon räddat dem från mera bråk. 

Tidigare på dagen låg Vickan och kurade under stora rabarberblad. Det tog tid innan jag fann henne.

Lördag ..

För en tid sedan, kanske 2 månader, beställde jag i ett anfall av galenskap, den klänning som syns längst uppe till höger på bilden. 

Det var exakt den som syns på bilden och kostade då ungefär 480 kronor om jag minns rätt. 

Företaget hette något annat, men mejladressen till företaget är samma som till "Norra Göteborg", någonstans i Nederländerna. 

Klänningen var ANSKRÄMLIG. Färgerna stämde inte alls med bilden, tyget var mer som i något slags nylon .., så billigt! 

Retursedel följde inte med och det visade sig vara hopplöst att returnera och mejlen mellan mig och mannen i Nederländerna gick fram och åter, ja, jag erbjöds en mindre summa pengar som ersättning och till slut tröttnade jag, sa att jag struntar i pengarna, det här är det i särklass sämsta företag jag någonsin haft att göra med och att dom borde skämmas ögonen ur sig, etc. Klänningen ska jag skänka till Röda Korset i Falkenberg.

Nu ser jag samma klänning i den här annonsen. Företaget Norra Göteborg har mejladress till Nederländerna. Att den nu ska ha kostat 1500 kronor tror jag inte ett dugg på.

Dagens fönster ...

"Här står fönstren på glänt för dig!"

Ja, så skriver madamen i Porto och jag säger  t a c k, tack och drar upp bilden för att titta lite närmare. 

Och funderar över om det här med det allerstädes närvarande kaklet, fortfarande används flitigt på husen.

Dagens tyska fönster ...

"Ja, du får mer än gärna fånga några fönster när ni kommer till Goslar ...", sa jag till mina barns pappa för några dagar sedan. 

Igår kom den här bilden på familjechatten och jodå, det var helt okej att lägga in den här. 

Om den tyska staden Goslar kan man läsa här. 

Ja, inte läsa, men ta del av,

Hoppas på flera fönster!

Sjutton stycken ...

... krabbor alltså, fångades idag av Edvin och hans morfar, som ju är pv .

Vilket bra sätt att umgås på! Spännande och roligt och på slutet kom Hilda och hämtade Edvin, men lite fika på båtklubbens veranda hann vi också med. 

Edvin som tidigare var en väldigt tystlåten liten herre, är nu en pratglad pojke som i slutet av juli blir 8 år och tänk, snart stundar den allra första skolavslutningen. Spännande.

För övrigt?

Ja, efter att ha sovit urdåligt natten mot idag, har jag ändå varit förvånansvärt pigg. Klippt gräset på östra och norra sidan och oj, så skönt att ha det gjort. 

Ja, lite på södra sidan hanns också med och vid vedboden. Älskar att klippa gräs! Det är som med mejerikylen på jobbet; man ser ett direkt  resultat av ens arbete, även om det inte varar så länge. Ännu blommar styvmorsviolerna i små, små sällskap. Bra så. Rensade ogräs också. Kvickrot i mängder, för att inte tala om ormbunksungdomar på väg upp för att ta över!

Så fick vi spontant besök av grannen Annelie, så vi satt ute under parasollet och pratade om olika SVT-program och om "Tankar för dagen" i Sveriges Radio. Annelie framhöll JesperValdensten (kanske inte just det här avsnittet) och Tomas Sjödin (likadant där; jag bara länkade till ett i högen) och själv har jag missat så många den senaste tiden, så jag måste lyssna ikapp. Ett av alla som jag aldrig glömmer, är i alla fall detta.  Och detta.

Något extravagant fikabröd hade vi inte hemma, men Garants danska rågbröd fanns i alla fall, plus en åldersstigen Kvibille ädelost och röd salladslök, de två sistnämnda i tunna, tunna skivor på en bädd av ruccola och annan sallad. Det tyckte Annelie om och å, jag blev så glad. 

Ett dopp blev det också idag. Nästan ljummet i vattnet .., så där så man inte drog efter andan. Blir nog ett längre bad i morgon. Så var det.