Bloggblad visar på sin sida en bild av en skulptur i en park och hon frågar sig - eller oss - vad vi tycker och hur vi tolkar själva konstverket?
Ja, de var minsann inte det lättaste.
Det här med tycke och smak är ju en sak för sig.
I allt, faktiskt i precis a l l t, tycker jag om det enkla.
Det här är tre skulpturer som går rakt in i mitt hjärta.
Längst uppe Margaretha Krook som står utanför Dramaten.
U n d e r b a r!
Och i Wanås i Skåne .., hittar man den här kissande kvinnan.
Säg den man som som skulle tänka sig att avbildas på det här viset!
Nej, manliga skulpturer är ofta kungar eller krigsherrar som står där och viftar med nån hand.
Och förlåt kära konstnär, men jag vet inte ditt namn!
Men nu - efter att ha kontaktat Wanås slottspark - vet jag!
En vänlig kvinna svarar i telefonen och berättar att konstnären heter Ann-Sofie Sidén.
"Fideicommissum , en bronsavgjutning av konstnären själv kissande i naturlig storlek", står det i en artikel på nätet.
I Växjö passerade jag Marianne Lindberg de Geers två kvinnor - förmodligen visar den hur den anorektiska kvinnan ser på sig själv -.
Länge, länge stod jag där och tittade på dom två kvinnorna.
Och ni andra ...?
Har ni några favoriter?
Har ni bilder på dem?
Ni får gärna visa dem, antingen här (bisse151@gmail.com) eller hos er själva, men hojta då gärna! hälsar bloggmadamen Nilsson som är lika förkyld som tidigare.
// Uppdaterat: jag tror att jag ska försöka ta en skulptursväng nästa gång jag är i Stockholm.
Upptäckte den här, t.ex. och den här som heter Steg och finns här.