Glädjebilder ...

 

 

I letandet efter en annan bild, ramlar jag över en hel drös med glädje. 

Och närhet. 

Och värme.

Stockholm klockan 9.32

"Bilfönster .., snöigt och vackert i Stockholm!" skriver AP.

Mamman blir glad.

Dagens fönster ...

... speglar sig i väggklockan, den som en gång hängde på köksväggen i mitt barndomshem.

Och som ännu tidigare fanns i Kalvträsk där min pappa växte upp.

Kväller ...

Och jag sitter i soffan Ektorp och tävlar i mobilquiz ..., får pisk och vinner om vartannat .., sen blir det Kinas mat och jag fascineras av fotot ... googlar och upptäcker att det är samme fantastiske filmare där som i Solens Mat ...., han heter Per Anders Rudelius och till honom skickar jag ett mejl.

I loppisfåtöljen sitter pv och läser boken som ni ser på bilden.
Den har han kämpat med i ett par dagars tid nu .., han läser den på bussen till och från jobbet och ibland om kvällarna och han säger att den är så förfärligt spännande och hemsk, nästan så det är otäckt.

Ingen bok för mig alltså.

I morse hade jag ett mejl från min syster i Australien och vi får veta att hennes man inte längre ligger på ICU / intensiven, utan på vanlig vårdavdelning .., och han räknar dagarna tills strålningen är över (fem eller sex gånger till) och tänk, när han för första gången på månader ska få äta riktig mat, (när han kan svälja och prata ordentligt igen ...), å, då vill han ha oxfilé, det är vad han längtar efter!

Jag frågar henne om prognosen och hon säger att läkarna från sekund ett har varit otroligt öppna och till sist bad hon dem att inte berätta allt .., det blev alltför skrämmande; för mycket att ta in.

Och hon berättar också om trettioniogradig värme och att hon gärna skulle vilja ha en snödriva (med lös snö) utanför knuten, så där så hon kunde svalka sig lite ..., och så får vi veta att hon lever på antingen kinesisk eller thailändsk mat, ja, nu när hon är ensam i huset på den där stora kullen varifrån man från köksfönstret skymtar Indiska Oceanen.

Jag är glad i flera timmar efter att jag läst hennes brev.

Och så ett eftermiddagsfönster ...

.... från Hedgrenskan i Skåne.

Sååå vackert!

Landet Halland, vid tvåtiden.

Och titta, så fint träden speglar sig i bäcken.



Och så här lät det när jag hade parketat bilen utanför affären i morse.
Då var klockan tio i åtta.
Nästan som vår var det.
Ja, lät det.

Vintervilan inledd ...

Aldrig hör jag yngsta dottern sååå lycklig, som när hon är i stallet hos sin häst eller när hon pratar om lilla Nelly, hunden.

Till mobilen kommer ofta bilder - igår kom den här - "Fiéri tror visst att vintervilan börjat", stod det.

Det finns många som har den där känslan för djur.

En annan är den här madamen.

Torsdagsfönstret ...

Ett annat slags liv.

Den lilla 1:an i Ystad .., 31 kvadratmeter och fyra höga fönster .., livlig trafik där utanför och grannen Erik ovanför .., Erik som rökte så mycket.

Och Eriks domp-steg mot golvet som var mitt tak.
Öppet fönster och doft av nybakat bröd från Möllers Bageri.

Det här var mitt livs första egna lägenhet; jag var fyrtionio år när den blev min - eller när jag fick nyckeln - och sju år senare hade allt möjligt annat hänt och en dag i mitten av juli tog jag mitt pick och pack och flyttade till ett annat land.

Till landet Halland.

Nio dagar kvar ...

Enligt mayakalendern är det tydligen farewell och goodbye om nio dagar prick.

Då ska jorden gå under.

Typiskt.

Just som man är så nöjd med kaminen och tapetseringen.

DBFV för sportigajenny (som sladdar in här på slutet ...)

"Hej!

Är jag försent ute? Om inte så var det bästa för sportigajenny förra veckan konserten med Tommy Körberg i kulturhuset Spira här i Jönköping! Vilken röst den mannen har. Att en del låtar var helt nya för mig spelar absolut ingen roll.

En annan höjdpunkt förra veckan var då jag lyckades fixa två biljetter till Springsteens konsert på Friends Arena den 3 maj nästa år åt syrran och hennes sambo!

Bilden som inte är av någon vidare kvalitet är tagen med min ajfån, som varit i backen flera gånger, från andra balkong där i Spira. Men nånstans där på bilden kan man ana herr Körberg och hans band!

//sportigajenny"

Dagens lista ...

Från pv:s brorsdotter Joanna, som tillbringat de senaste åren, minst fem,  i London, kommer den här listan.
Så här skriver hon:

"Hej Elisabet!

Hoppas allt är bra med er.

Jag var bara tvungen att dela denna med dig, om du fortfarande samlar inköpslistor.

Den låg utanför min dörr i går morse, här i London. Jag vet inte vems den är, den tillhör varken mig eller mina flatmates. men däremot någon som kanske borde se över sina matvanor!

3 x Corn on the cob (tre majskolvar)

4 apple pies (äppelpajer)

4 por wings (jag tror de menar fyra portioner "wings", alltså chicken wings som man äter här...)

Bottle of coke (En flaska coca cola)

Can of pepsi (En burk pepsi)

Chocholate thing (Choklad-sak)

Tyckte det var rätt kul! 

Annars är allt bra i London, frostigt och kallt. Det kommer rök ur munnen på toaletten... när man är snål student och inte vill sätta på dyra (gas)värmen...

Kram på er!

Joanna."

Och här är vinnarna ...!

Anledningen att Gösta får vara Notarius Publicus, ja, det är först och främst för att han är hemma och tillgänglig medan det är dagsljus, och för att han, precis som Sonja, är så underbart rar .., men sen finns det ännu en orsak: vi äter lunch tillsammans och det är så himla trevligt! 

Mellan varven passade vi på att kolla hur vi håller armarna/händerna, så där i kors.
Gösta hade en alldeles egen variant.

 

Alla tre höll vi helt olika. Här är Sonja. 

Jag själv har höger hand uppe på vänster arm.

Och ni? 

På väg hemåt, vid trakten av Särdal. 
Höööga snödrivor efter plogbilens framfart.

Idag blev det gemensam "förning" ..., mat från båda hållen och till kaffet bjöds vi på Sonjas underbart saftiga lussekatter!

Men få se nu .., vad var det nu för glädje som ni delade med er av ...?
Nio stycken var ni, jag säger åtta på filmen, men nio var ni som låg i skålen.

Jo, Ulrika berättade lyriskt om en middag tillsammans med goda vänner och hur mycket sånt betyder .., inget märkvärdigt, bara den där gemenskapen ..., och annannan i Portugal gladdes åt att en ansökan om forskningsmedel nu gått vidare till andra omgången ... .. monet i Frankrike svämmar nästan över av sydfransk vardagsglädje - blå himmel och sol - .., Cecilia N i Härnösand hade varit på hopplektion med sin "trotjänarhäst" på 20 år och kände sig happy ..., Monica i Lysekil hade övernattat på Säröhus i Bohuslän ..., Eva på Frösön hade - precis som Ulrika - umgåtts med gamla, goda vänner och det hade spelats Jeopardy och varit allmänt trivsamt .., Anne i Mantorp hade fått besök av väninnan från Enköping (fem timmar tog bilresan i snöyran!) och nu ska Anne vara dag-och-natt-matte till dvärgpudeln Doris, allt medan väninnan njuter av sol och värme i Thailand ..., och så blir ännu mera pudlar: Ann i Göteborg fick nämligen vara dagmatte åt pudeln Sigge i tre dagar och Sigge låg och vaktade under Anns klippbord i ateljén ..., och slutligen var det Gunnar i Jämtland som gladdes åt att Musikhjälpen nu har kört igång i radio och tv!

Tänk, så mycket glädje!

Och min egen ...?

Tja .., konserten i Åleds kyrka (som heter Enslövs kyrka) var jättefin .., och så Göran Rosenbergs bok som jag läste ut under helgen, det var två saker som verkligen gjorde mitt hjärta varmt.

Tack för att ni var med!
Och priserna postar jag i morgon.

Och så ett eftermiddagsfönster ...

... från ett av vårt lands vackraste landskap .., från Jämtland.

Och det var Gunnar som var framme med fönsterhåven.

Dagens fönster ...

... kommer från Mantorp och från bloggvännen Anne.

I fönstret ligger - om jag inte har fel - katten Morris. Titta, så fin han är!

Och vi kan konstatera att Ann är en som vill ha koll på temperaturen (två termometrar ser jag) och som inte bor på sjunde våningen.

Alla är ju inte på Facebook ....

Det var hos Ann i Göteborg jag hittade det här .., och jag blir så rörd och glad!

Mest glad.
Nja,, rörd också.

Och titta på lillkillen alldeles i slutet som nog vill ta sig en koll om det verkligen är Jesusbarnet som ligger där.

DBFV för Ann i Göteborg ...

Här gäller det att vara med näst sista gången”!

Det bästa som var förra veckan var nog ändå att lille pudeln Sigge kom och spenderade tre dagar hos mig när husse jobbade.

Han är rysansvärt skällig och ängslig och skäller på alla ljud och kommer någon in eller det ringer på dörren så går han upp i falsett.

Han fick följa med till STORARTATS ateljé och då låg han snällt och vaktade under mitt klippbord mesta tiden – eller tills det kom någon kund till min kollega Eva.

 

Efter jul ska ham flytta till Kungälv, så då får han skälla hos en ny dagmatte.

MEN en glad nyhet är också att min “gamla” daghund, storpudeln Addis, ska fira jul och nyår hos oss. Då ska hans matte fara iväg till Canada och han får stanna i Sverige. Det kommer att bli roligt och han är så himla snäll och skäller aaaaaldrig!

 

Ann.

DBFV för annannan i Portugal ...

Hej,

DBFV för mig får nog lov att vara att en ansökan jag samordnar gick vidare till andra omgången i en stor europeisk utlysning av forskningsmedel.

En stor utmaning ligger framför mig, för det krävs mycket mer i andra omgången än det gör i första.

Men jag vet att jag har ett bra team att samarbeta med och att det kommer att bli lika spännande som svårt.

Hälsn
annannan

DBFV för Gunnar i Jämtland ...

Som vanligt så har jag som pensionär svårt att hålla ordning på om det i dag är förra veckan eller om det är den här veckan :-)Det bästa för mig just nu är i alla fall att programmet "Musikhjälpen" har börjat. Gina, Kodjo och Jason är fantastiska ledare av programmet.
Alla har rätt till rent vatten.
Ring in en slant och hjälp till.

Gunnar. 

// Ja, gamla farbröder må vara förlåtna för att dom inte förstår vilken vecka som gäller ..., det var förra veckan, käre Gunnar, men du får vara med ändå, hälsar bloggmadamen i Halland.

DBFV för Monica i Lysekil ...

 Hejsan!

 

Det bästa i förra veckan var helgens övernattningsbesök på "Säröhus" som ligger söder om Göteborg.

Väldigt hemtrevlig och mysig miljö, och väldigt god mat!

 

De har uppvärmd bassäng med möjlighet att också ta några simtag vidare utomhus med snö runt.

 

Man är onekligen priviligierad när man kan få en sådan fin upplevelse!

 

Hälsningar från Monica i Lysekil - där det nu också ligger några centimeter med snö.

DBFV (Det Bästa Förra Veckan) för Monet i Frankrike ...

Åh, så tråkigt att det här roliga upphör. Klart man måste vara med näst sista gången. Och som vanligt under sista tiden kan jag inte bjuda på annat än sydfransk vardagsglädje i det lilla formatet.

Lite banalt med julstjärnor förstås men de ingår i vad som gläder oss nu. Vi har adventspyntat huset och de här vackra stjärnorna är stora, ståtliga och pryder sin plats. 

Och mycket solljus får de - vi har blå himmel och sol hela tiden och gläds åt det också även om det blåser kalla nordanvindar samtidigt. 

Hälsningar Monet.