lördag 30 november 2013

Läser i morgontidningen ....


.... och tänker att i det här fallet håller jag verkligen med Jenny Fridh.

Och så kommer jag ihåg Den Mycket Upprörda kvinnan som kom in i lilla kvartersbutiken i Ystad och slängde fram ett paket inplastad salladskål som hon köpt.

Inne bland salladskålsbladen hade kvinnan upptäckt en fluga och detta var nu det värsta hon hade varit med om ..., och jag sa att det visade väl i alla fall att salladen inte vara så våldsamt besprutad och sallad som växer utomhus .., tror man verkligen att den inte får besök av flugor?

Det var vad jag tänkte på när jag läste den här artikeln.

Och jag tycker att Jenny Fridh har helt rätt.




Den där glädjen ...

 Finns där någon som vill bidra med lite glädje, så är idag sista dagen.

Bara så ni vet.

I morgon blir det dragning.

Glöm inte att skicka ditt bidrag till bisse151@gmail.com.



Ett extra-lördagsfönstrer från ...


Ett slags fönster mot Sverige är det ju att vara på Ikea.
Och inte vilken del av Sverige som helst:) Hälsa PV!

Kram från ett sensomrigt Kina i advent.

Helena/Cruella.
Lördagsfönstret ...


... kommer från spårvagn nummer 3 i Göteborg.

Den vagnen tog mig från Haga till Centralstationen och det tog en stund innan jag hittade rätt automat att betala i, men sen var det lätt som en plätt.

fredag 29 november 2013

Resumé ....


Kväller.

Telefonsurr .., På Spåret (med härliga tävlande i båda burarna!) ..., Skavlan med underbara gäster, inte minst Mr Carson från Downtown Abbey .., och Felix Herngren som jag gillar skarpt ..., ja, allt var intressant!

Och innan dess har vi ätit biffar gjorda på lammfärs .., i ugnen rostade jag olika grönsaker .., potatis i klyftor, palsternacka, morötter, rödbetor, röd lök, vitlök ..., färsk kryddor ovanpå och olivolja som duttades över .., åååå, så gott det blev och till detta hemgjord tzatziki och ett gott, rött vin!
Ljuvligt!

Tidigare idag åkte ljusslingan upp i den lilla eken här utanför .., det lyser upp så fint, så fint .., och i morgon är det lördag och jag börjar mitt andra-veckan-pass .., med jobb lö-sön-mån-tis-tors-fredag, sen ledig helg.

Nåväl .., det har varit en härlig tredagarsledighet och det blir nog bra alltsammans.
Det bästa för Eva på Frösön ...

Vilken underbar bild du har tagit Eva!

Hej i kvällen!
Jag höll alldeles på att glömma bort det bästa i veckan. Hoppas det inte är för sent!

Det bästa för mig var boksläppet på Östersunds bibliotek i lördags. En vän till mig, Karin släppte sin bok "Den där elden inom". En roman byggd på historiska händelser. Det är en berättelse om kraften som bor i människan och om vikten av att följa sin längtan.

Förutom att berätta om boken sjöng Karin sånger från den tid boken utspelar sig, nämligen i slutet av 30-talet. Tidsenliga kläder hade hon också. Ett fullsatt bibliotek och jag träffade många människor jag inte hade träffat på länge. Fika med god vän i bibliotekets café efteråt.

En härlig lördag i november.

Kram Eva
Det bästa för Babsan i Uppsala ...


Det bästa i veckan är att efter fyra veckors frånvaro få åka ut till paradiset.'
Här finner jag fullständig ro.

/Babsan
Ett kvällsfönster från London ...


Ett vackert fönster på ett bostadshus i London!

Hälsningar från Lena i London (till vardags Malmö)

// Så omtänksamt av dig! Tack! hälsar bloggmadamen.
Det bästa för Turtlan i Karlstad ...


Hej!

Ett telefonsamtal blir mitt val:

Kära kompis B ringde igår och berättade att jag får följa med och titta på dansuppvisningen  som E nu 9 år ska vara med på nästa vecka.

Men bara jag och ingen annan!
Så det så!

Det behövs inte mycket mer än så för att glädjebarometern ska stiga.
Glädje!
Så det så!

Turtlan
Det bästa för mig själv ...


Det blir nog ändå resan tolv mil norrut, till träffen i Göteborg.

Konserten i Annedalskyrkan .., och efteråt hemma hos Ann och Gunnar Sigvard Axel  ... (och att få träffa deras pratglade son Anders och hans flickvän Ella!) .., och katten Shiva som sååå gärna ville smaka på räkorna från havet runt Kosteröarna ..., och morgonen därpå .., den ljuvliga hotellfrukosten och pratet med Renata som fyllde på buffén .., promenaden i Haga .., alla glada skratt och känslan av att vara ute på ett litet äventyr.



Filmen: från konserten i kyrkan.

Att sen komma hem till sitt eget igen .., få gosa med harry och ha honom nära-nära-sig när det sent om sider blev sängdags .., och småprat med pensionatsvärden och att vakna hemma och gå på promenad längs havet och se harry skutta iväg efter en harpalt och sedan - glatt svansviftande - komma springande till matte.

Allt var det bästa.
Det bästa ...


I Göteborg hittade jag de allra mest ljuvliga små lavendelpåsar, förfärdigade av den STORARTADE madamen Ann.

Två valfria sådana kommer att lottas ut i veckans dragning, som blir på söndag.

Nu har ni bara två dagar på er att komma med ett bidrag!

Därtill finns förstås Eva på Frösöns vackra julkort och pv:s lilla burk med plommonmarmelad.

Hinner ni hitta någon glädje mitt i all adventsbrådska?

Välkommen i så fall med ditt bidrag till bisse151@gmail.com .., hälsar bloggmadamen!
Det bästa för Eva på Tyresö ...



Ja,  knät värker lite mindre och Ulf tog ut mig på utflykt idag.
Först foto till körkort - 225kr som uppfyller transportverkets alla krav (foto nr 1) -.


Sedan tog jag ett eget som säkert inte skulle dugit. (Foto nr 2)

Sedan åt vi fin lunch gravlax o stuvad potatis på fin rest. Ja, och sen körde vi en runda i det vackra vädret.

Vi var till ÖoB och det var en upplevelse även det efter tre veckor inomhus.
Jag gick en bit in i affären och det räckte.Nu är jag trött!!!!!!tur jag har rollatorn .

Det var det bästa!!!!

Eva
Dagens fönster ...


Den här veckan har varit så himla rolig .., fönster från alla möjliga håll och kanter!

Nu är det mosaik på husväggen och då kan man kanske ana .., jo, just det, den här bilden kokmmer från Portugal och från den skånska madamen annannan.

Tack snälla!

torsdag 28 november 2013

Lite som hemma känns det ...

Utsikt från hotellmatsalen ...

Jag var sjutton år den där sommaren 1971 när bästa kompisen och jag själv kom med Lapplandspilen till Göteborgs Central. Under två månaders tid var vi konsumkassörskor i olika butiker och Göteborg blev nästan som hemma. 

Två år senare var jag mamma till en liten tös och så småningom skulle Göteborg och Tjörn bli till sommarfavoriter .., ja, nånting som fick en särskild plats i mitt hjärta.

Annedals kyrka ...

Men nu är det ett annat liv - och ändå samma - och fyra bloggvänner (Annika i Kävlinge, Mian i Falköping, den storartade Ann och jag själv)  är vi som ska sammanstråla, ja, en av oss (Ann) ska delta i konserten i Annedals vackra kyrka där det på onsdagkvällen bjuds på gospelmusik och lite annat.

Kyrkan är fullsatt och musiken är förstås så vacker och allra vackrast är Härlig är jorden och Ted Gärdestads "För kärlekens skull". Stämsång gör nånting med hjärtat.

På bänkraden framför oss sitter en man och en man kvinna och jag tänker att dom är nog nyförälskade, för hela tiden vill mannen komma nära, nära kvinnan (som har kort, mörkt hår och snygg frisyr) och när hon vänder sig om för att prata med honom, då tror han att hon vill ha en kyss eller åtminstone en liten puss och så blir det lite kindkrock.



Tidigare på dagen har vi ätit ljuvlig lunch-middag på Fröken Olssons Café.
U n d e r b a r t  gott!


Annika.
Lååång, skrattig, pratar högt, uppvuxen i Tyskland, vill gärna arbeta på en kyrkogård.


Ann. Skånska från Malmö, gift med en man från Piteå.
Kreativ, påhittig, entreprenör.
Färgstark.


En madame från Västerbotten som bott i Skåne och nu i Halland.
För oväsen när hon väl har somnat.


Mian åker hem sent på onsdagkväll och två av oss bor på hotell Örgryte och det kan jag säga er .., att vilket underbart hotell detta är
Rekommenderas å det allra varmaste! 
Vänlig personal .., ombonat .., enkla men fräscha rum .., superb frukostbuffé, ja, dit tänker jag återvända! 


Och vi åker spårvagn i parti och minut.
Mest i parti.
Skrammel-skrammel!


Och bjuds på färska räkor från Kosterfjorden.
Tack Ann och Gunnar!
Piteåmannen (som har kvar all dialekt) agerar servitör, brödrostare, chilisåsfabrikör och bortplockare.
Sen går han och lägger sig, medan damerna surrar vidare.
Västerbottensmadamen lägger sig på skinnsoffan och lyssnar till pratet.
Katten Shiva tigger räkor.


Torsdag blir gå-på-stan-dag.
Eva på Frösön har tipsat om Haga Nygata, så dit går vi.
Dricker kaffe på Café Husaren som har världens största fikabröd.
Kanelbullarna är stora som kaffebrickor!



Alldeles vid Centralstationen ser det ut så här: ett julklappsinslaget Clarion Hotell, ägd av norrmannen Petter Stordalen, han med sommarprogrammet.


Ingen idé att satsa på väluppfostrade döttrar, alltså ...


Och jag tänker osökt på Nils Ferlins dikt.



många gånger som mamma läste den för mig!


Haga Nygata.


Och solstrålar mot husfasaderna.


Hotell Örgrytes receptionist heter Oskar Johansson och det här är hans vänstra hand.
Oskar är Tvilling, mellanbarn och tycker att tillvaron rent allmänt ligger på en .., sjua.



Anslagstavla i Haga.
Eller del av en sådan.


Hon som sköter frukostbuffén och är så pratglad och vänlig, hon heter Renata och kommer från Stettin i Polen, ja, från början.
Renata är nummer fyra av fem syskon och är - enligt egen utsago - "jättepedant" och "en väldigt envis kvinna" som älskar ungdomar och att dansa, ja, hon håller på med sånt som cha-cha-cha, latin, och standarddans.


Förstod jag henne rätt, så var hon tränare - fel -, hon är lagledare.
Den  här filmen har hon laddat upp och det är hennes son Dawid som tävlar.

Renatas dotter Alexandra och mamman själv i mitten.

På den där skalan hur hon trivs med tillvaron säger hon ..., åttaochenhalv.
8.5.
Jag ler.
Det är inte många som drar till med halvpoäng.


Det är inte långt ifrån att jag missar tåget från Göteborg!
Trettio sekunder återstår när jag kommer rusande med biljetten i handen .., men jag hinner.
Väl i Halmstad tar jag gångbron över spåren och fångar ögonblicket så där i farten.
Då ser det ut så här.
Dagens fönster ...


"En bild till dig från Hässleholms resecentrer med ett fönster som speglar sig i det.
Kan kanske vara något för samlingen."

Hälsar Christel. 

// Tack snälla! säger jag.

onsdag 27 november 2013

Igår högtryck ...


Idag helgrått.
Mjukt och lent i luften.
Fågelkvitter i enbärsbuskarna.


Uppe på kullen, ja, en bit därifrån, sitter åtta, nio postlådor på rad.
En enda sticker ut.


Och i skogen snavar jag nästan över ett litet sällskap med somriga leksaker.
Om Mårten Persson Granoxe ...


..., ja, mannen som dök upp längst ner i släktträdet, eller längst upp, om man så vill, har jag nu hittat följande.

Att han dog i Finland fick jag genast veta och jag frågade pv om där var några krig just då, njaaa, det trodde han inte, men så dök detta upp.

Slaget vid Villmanstrand 1741 .., jaha, det var där som Mårten Persson Granoxe och andra unga män mötte sitt öde.
Dagens fönster ...


God förmiddag Elisabet!

Jag skickar dig ett fönster från Rödöns kyrka. I den kyrkan vigdes vi år 1985. Där har våra tre barn döpts och konfirmerats. Den dag vi lämnar jordelivet kommer vi antagligen att begravas vid kyrkogården där. En hemkyrka kan man säga.

Novembersolen speglar sig i fönstret och gör det mer levande tycker jag.

Kram Eva

tisdag 26 november 2013

Att öppna en skattkista ...

På mitt bröst ligger Salomon Nilssons barnbarns barnbarnsAnders.

Plötsligt får jag en vänförfrågan på Facebook och jag svarar inte; namnet är mig helt främmande och jag tänker att det nog kanske har blivit nåt fel, det har hänt förut?

Några dagar senare kommer ett brev med posten och jag känner igen avsändaren, samma namn som på Facebook och jag blir, om möjligt, än mer förvånad.

Det visar sig vara en man från trakten av Skellefteå som ägnar sig åt släktforskning och eftersom vi är släkt på väldigt lång håll, har han fått nys om min pappa och hans idrottsliga framgångar inom Örnvingen - friidrottsklubben i Kalvträsk - och nu skulle han gärna vilja veta mera, ja, han håller på att sammanställa nånting om just detta.

Mina farföräldrars lagård i Kalvträsk, Västerbotten.

Ikväll när jag kom hem, hade jag en bifogad fil i ett mejl från denne skellefteåkille.
Åååå, det är inte sant!!

Villvattnet. Det var där pv fångade fisk med pojkarnas håv. 

Där finns min pappas släkt rakt ner till 1600-talet och precis varenda en visar sig komma från antingen Kalvträsk, Burträsk eller Villvattnet! Alla har varit pigor, drängar, tjänstehjon eller bönder, ja, inte är det underligt att jag känner mig som mest hemma kring ett vanligt köksbord!

Min farfar hette Anders Fredrik Nilsson, min farmor Anna Elisabet, född Karlsson.
Farfars far hette Salomon Nilsson,  han var Stenbock och född 1830.

Och olika livsöden framträder och gör mig så varm i hjärtat!

Titta, där dyker min pappas två småsyskon upp, dom som han berättade om och som han kom ihåg bara lite, lite av .., när den ene dog var pappa sex år och när syskon nummer sex i syskonskaran dog, var pappa åtta år. (Alltså två av sju syskon dog, det är så jag menar).
Dom båda småpojkarna, Arne Salomon (Salomon efter hans farfar alltså) och Jarl Olof Arne, hann bara bli två, respektive ett år gamla.
Eller unga.

Min farmor och farmor blev endast 42, respektive 41 år gamla, båda dog i TBC.
Jag minns att pappa berättade att han och syskonen (tre bröder och två systrar allt som allt) stod vid sin  mors dödsbädd och att hon då gullbad dom äldsta barnen - Erland och pappa -, att ta hand om småsyskonen.
Då var Erland 15, pappa 14, Gösta 12, Alice 10 och lilla Anna-Maria bara 4 år.

Och jag läser om min pappas farfars första fru, Gustava Charlotta Olofsdotter.
Hon fick två barn, det andra blev en flicka som fick namnet Eva Charlotta som föddes 1872, den tionde juni. Fem dagar efter förlossningen dör mamman  i en ålder av 38 år och dagen därpå den lilla nyfödda Eva Charlotta. Vilka livsöden!

Och lååångt nere i rullorna hittar jag en Mårten Persson Granoxe, född 1701, till yrket soldat.
Han dog vid 41 års ålder i Finland, man kan undra av vad?

Tala om att ha öppnat en skattkista!
Och så ett kvällsfönster ...

... från Dijon i Frankrike.

Det var Monet som hade håven framme och det tackar man ödmjukast för!