torsdag 29 oktober 2015

Och om solnedgångar tycker jag ju inte ...


 Men man kan ju ...


..... ändra uppfattning.

Man är väl flexibel.
Min plätt på jorden ...


Pensionatsvärden skrev på den där sidan att han bodde i Stensjö.
Jag tänkte att det lät som världens tråkigaste plats.
Dag 3 av 4 lediga på raken ...


(Ni vet väl att jag skrivit att dragningen blir i morgon, då pv skulle arbeta in tisdagen som var ledig).

Först en sväng till kloklipperskan och Harry som känner igen sig, börjar darrrra likt ett asplöv i höstvinden ..., och Nelly vägrar att hoppa ut ur bilen.

Nu är det bara den senare som ska få manikyr och på väg in till lilla Friggeboden där det hela ska ske, hittar Nelly en annan väg ., jominsann, hon snirklar sig in bakom en taggig buske som jag knappt kommer förbi .., men det blir som matte vill förstås och efteråt är Nelly glad och sprallig och lite mallig när hon hoppar in i baksätet hos Harry som försöker låtsas att han inte finns.

På väg till Haverdal upptäcker jag ett får som spatserar lite hit och dit på vägen.
En rymling.
Ringer direkt till nolltvånoll nionittionio fyrafyrtiofyra, det numret kan väl hela Sverige vid det här laget .., men samtalet bryts, då ringer jag friherrinnan och ber henne höra med bonden Stig om han möjligen har koll på vem som är ägare till fåret och det vet han och det hela hade ändå löst sig redan; ägaren visar sig vara på väg för att fånga in den här ulliga krabaten.

Nästan framme i Skipås ser jag hela flocken samlad.
Parkerar bilen och tar mig ner mot ljungheden där dom står samlade intill en stenmur.
Har jag sagt att jag  ä l s k a r   får?



Pv ringer från skolan .., pratar en stund med honom medan jag försiktigt, försiktigt närmar mig fåren ..., tar några bilder och sedan vänder om mot bilen.

Upptäcker en nyfiken krabat som kommit efter mig och jag leeeer, tänker att det kanske är rymlingen det ...? Det är det fåret som skymtar mellan enar och granar.

Och nu, kära vänner, nu vankas dopp i havet, tillsammans med friherrinnan.

Hejåhå!


Dagens fönster ...

Katten heter Zappa ...

Ja, det får bli det här fönstret som finns hos grannarna Pelle och Maria.

Där finns även Galleri Stensjö som drivs av det här driftiga paret och har ni vägarna förbi, då tycker jag att ni ska titta in där .., dels finns där helt underbara tavlor och såväl Pelle som Maria utstrålar hur mycket värme som helst!

Sen kan ni titta in i det gula huset på kullen och få en kopp kaffe!


Det bästa för Ulrika ....


Mitt bästa är utan tvekan det att jag skaffat gymkort och börjat träna. 
Det är främst för min ryggs skull, för att bygga upp den inför operation så att rehab efteråt blir så bra som möjligt. 
 
Men det är också jättekul att träna och jag får sån energi av det, detta är det bästa jag gjort på länge, länge!!


//Heja dig, Ulrika! säger jag.
Till alla i lotteriet .....

Till Kattis, Sportiga Jenny, Friherrinnan, Anne i Mantorp, Eva på Frösön, Anna-Lena i Tumba, Babsan i Uppsala, Gunnar i Vaplan, Ann i Göteborg, Anna i Portugal, Eva i Tyresö, Ulrika och Ellem i Skellefteå: det var ju planerat att ha dragning idag - det bestämdes förra veckan - men vad jag inte visste då, det var att pv skulle ta ledigt igår onsdag för att umgås med Maria och Emma och i stället skulle arbeta igen den dagen idag, torsdag.

Då är han inte hemma förrän mörkret fallit.

Ja, ja.

Då får det bli dragning i morgon, fredag, i stället.
Vi säger vid tolvtiden.

Ni har i alla fall många trevliga kompisar att surra med i glasbyttan!

Och tack för alla härliga bidrag!


Det bästa för Kattis på holiday ...


Det bästa i veckan, det är att den här killen, som kämpar på med det att vara väldigt blyg, har hittat sig en liten kamrat på vår semester, via Minecraft-appen, och nu också hänger med honom irl.

// Kattis från en poolkant i Turkiet.
Det bästa för friherrinnan i Steninge ...

"Nu ska jag ta ett bildbevis!" säger friherrinnan och pillrar på sin mobil.


Ja, det bästa är nog att man har kunnat ta sig ett dopp i havet fortfarade.

Efter att suttit i två olika telefonköer i nästan två timmar, var det härligt att gå bort på middag. En underbar Räkgryta med en lika god äppelkaka med glass till dessert.

Ja överlever nog denna veckan också


Friherrinnan
Det bästa för Sportiga Jenny ....


 ... är utan tvekan det att mina kollegor ordnade så att jag kunde vara ledig måndag-tisdag, så att jag kunde åka upp till Stockholm för att se AIK-Blåvitt i måndags! Att Blåvitt vann matchen med 2-1 inför lite drygt 43 000 åskådare på Friends Arena var bara grädden på moset! 
 
Segern innebar att Blåvitt i allra högsta grad är med i guldstriden, och allt avgörs på lördag. 
 
Biljetter till denna match är ordnade sedan länge!

Det bästa för Anne i Mantorp ...

Hej alla människor och djur i det Gula Huset!

Stapplar omkring här hemma och funderar över det bästa den här veckan och det är inte lätt att hitta något när man nästan aldrig tar sig utanför dörren. Men en sak är jag väldigt glad för och det är min gula kaktus som nu sätter massor av knoppar så snällt trots att den verkligen inte fått den vård den behöver.

Förstår att ni njuter av umgänget med "ungdomarna" och av det fina vädret. Såg på facebook att badstegen är kvar så ni kan doppa er ett tag till. Tränas det möjligen för julbadet i ? (kommer inte på var det är).

Må så gott hela bunten och kram/Anne i Mantorp
Det bästa för Eva på Frösön ...


Hej!
Det bästa i veckan var:

1. Vår yngstas födelsekalas i söndags. Så roligt när gammal som ung träffas och har det trevligt. Att födelsedagsbarnet hade bakat massor med godsaker gjorde ju inte det hela sämre :).



 2. Lördagens stund ute i skogsbrynet. Vi grillade korv med trevliga vänner. En tjädertupp hade förirrat sig in på "vår" väg.

Kram Eva

onsdag 28 oktober 2015

Mitt eget bästa ...


Ja, bäst idag i alla fall, det var utan tvekan vi-svänger-förbi-besöket hos f.d. malågrannarna (vi bodde i alla fall på samma gata - Ringvägen -) Eva-Britt och Egon Ebbeståhl.

Båda två arbetade som lärare; Maria hade Egon som magister i fjärde klass och oj, så omtyckta dom var, både frun och herrn! Så småningom blev Egon rektor för Malå Centralskola och jag vet åtminstone en som säger att det är den bäste arbetsledaren hon någonsin haft.

Ingen konst att se var dom bor heller; på husväggen sitter Nilagubben, samma figur som Anders har tauterat in på sin arm.

Ååå, det blev någon timmes prat i deras vardagsrum .., och två av barnbarnen var på besök från Lund .., plus en lurvlockig hund som var så fin.

Och så pratade vi om precis allt möjligt.
Mycket om Malå förstås .., om grannar som inte längre finns i livet och arbetsplatser där allt är förändrat och där många av de forna arbetskamraterna inte längre är på plats .., vi pratade om födelsedagar - jämna och ojämna -, om resor .., och om känslan av att  - när man flyttar - jo, att man inte längre är en självklar pusselbit i det stora livspusslet, utan att man hamnar där nere i hörnet och att man inte längre har en naturlig anknytning till andra människor .., att man inte vet vilka som är släkt med vilka och allt sånt.

Egon och Eva-Britt fullkomligt strålar av energi och livsglädje!
Efteråt, när vi åkte hemåt, pratade vi om just detta .., och om hur glada vi var efter besöket.




Det bästa för Anna-Lena i Tumba ...


Jag blir varm i hjärtat varje dag när jag vaknar bredvid min snygge och otroligt snälle man.
 

Och lite bebisgos med nr 10 i barnbarnsskaran är ju heller inte fel.

Kramar från Tumba.
Det bästa för Barbro i Uppsala ...


Det bästa i veckan var att min äldsta bror trots allt blev bättre efter akut hjärhinneinflammation.
Svårt att se en kär bror bli helt borta.....

Nu är han på plats på sitt hemsjukhus i Umeå och tillfrisknandet fortsätter.

Kram Babsan
I morgon är det dragning ....


Ännu finns plats i lilla glasbyttan!

Följande ligger där just nu och småpratar med varandra.

Det är ...

Gunnar i Vaplan

Anna i Portugal

Ann i Göteborg

Eva i Tyresö

och

Ellem i Skellefteå

Vill du vara med?

Mejla då det som gjorde dig lite extra varm i hjärtat .., mejla det till bisse151@gmail.com, så lägger jag in ditt bidrag så snart jag bara kan. Stopptid vid två i morgon.
Dagens fönster ...


... finns i ett gult hus på en kulle.

I det gula huset är vi just nu fler än vanligt .., här är alltså äldsta dottern och så Emma.
Och pv, som har höstlov.

Idag - strålande sol och blå himmel - blir det liten utflykt söderut och kanske picknickkorg eller nåt sånt. Vi får se.
Det bästa för Gunnar i Vaplan ...


Som vanligt är det väldigt svårt att välja ut det bästa.
Det känns just nu som det bästa händer mest hela tiden.
Hur jag trivs med livet just nu är nog 9,5 på en 10-gradig skala.
En härlig krispig höstbild bjuder jag på och nedräkningen till sydafrikaäventyret har börjat.

Kramar från ett höstvackert Vaplan/Jämtland

//Så underbart Gunnar! Tänk, vilket härligt pensionärsliv du har!

tisdag 27 oktober 2015

Denna dagen ett liv ...


Först en sväng till stranden i Ugglarp, tillsammans med Emma.
Emma som nu är nitton år och har körkort.
Emma som den tionde juni nästa år tar studenten.


En gång, i som ett annat liv, satt vi tillsammans på Skansen och väntade på Allsången.
Jag satt där några timmar i förväg, sen kom hon, den där lilla kompisen.


En annan gång reste vi tillsammans till Chania på Kreta.


Och till den grekiska ön Kefalonia, där jag tog henne med på en nästan tiomila-moppetur.


Nu är det andra tider.
Hon arbetar extra i en godisbutik och vi pratar om växelmynt och lite annat.
Om vad man en gång kanske vill arbeta med och lite sånt.


På väg hem mot Stensjö upptäcker jag hur många gäss som helst som rastar ute på en åker.
Stannar till .., rutan åker ner och så försöker jag få en bild, men har man bara mobilen blir skärpan därefter. Men så här såg det ut.


Väl hemma får vi besök från Varberg.
Det är äldsta dotterns före detta arbetskamrat Ing-Mari som lämnat stockholmstrakten och nu bor ute vid havet .., som har lärt sig köra båt och lägga ut hummertinor och fiska makrill och som - den första i sin familj - på liiite äldre dar läst på universitet och om det pratar vi .., om detta som kallas för klassresa och inte är min egen erfarenhet, men väl hennes.

Det är Ing-Maris hand som är uppe till höger på bilden.
Den med klockan är äldsta dotterns (inte det minsta lik sin mammas!) och nere till vänster syns
Emmas hand.

Det är ljuset som gör ovanhanden mörkare ...

Ing-Mari som nyss fyllt 50 är således Våg.
Dessutom är hon storasyster (två yngre syskon) och arbetar som socialpedagog.
Vad hon är intresserad av?
Ja, att vara i naturen .., på båten (en sån med en liten hytt mitt på, där man står skyddad från eventuellt skyfall) och tänk, att detta med båten och fiskerit är så roligt, fast hon aldrig någonsin sysslat med det tidigare!

När jag frågar Maria vad hon tycker kännetecknar Ing-Mari, så säger hon ...."det är väldigt raka rör med henne, inget knussel liksom och hon är nog den jag har lärt mig mest av rent yrkesmässigt, då, när jag arbetade som elevassistent. Och hon är duktig på det här med kommunikation, hon är orädd och inte det minsta konflikträdd".'

Lite senare kommer hon ihåg en sak till.
"Typiskt för Ing-Mari är att säga ..., vad-är-det-värsta-som-kan-hända?", säger Maria.

När jag sedan vänder på steken och frågar Ing-Mari vad hon tycker är det mest utmärkande för Maria, säger hon - efter en stunds tvekan -: "Hon har väldigt nära till skratt och tokeri, ja, vi har haft mycket roligt tillsammans".

På den där skalan mellan 1 - 10 hur bra man trivs med själva livet och tillvaron, svarar den nyblivna 50-åringen ...., "det blir nog en tia".

Hoppsan!
Det är minsann inte många som kan säga så.



Sist av allt ett dopp i havet, tillsammans med friherrinnan som återvänt till landet Halland.
Nio grader påstod någon att det var i havet.
Jag kan säga att det var ingen längre simtur vi gjorde .., nej, bara ett tvärdopp och så upp.
Endorfinerna rusade runt i hela kroppen och landade sedan fint i själen .., och inte var det kallt att stå i bara badhandduken på piren heller.

Nu är det kväller.
Vitlöksspäckad lammstek i ugnen .., potatisgratäng .. ugnsrostade grönsaker.
Jo, men det blir nog bra.

Dagens fönster ...

.... en hel svärm för den delen, fångades av ingen mindre än flitigaste fönsterfångerskan Ulrika. 

Tack snälla!

Och här finns dom, alla fönstren.

måndag 26 oktober 2015

Zappa ....


Idag blev det ett ganska hastigt besök hos Pelle och Maria i Lilla Stensjö.
Kanske kommer ni ihåg att jag brukar spana efter Lyckliga Par .., jo, men Pelle och Maria, dom tillhör verkligen den sorten.

Nu bor dom i nånting som liknar en skånelänga, fast i Halland .., och åååå, så fint där var!


Maria arbetar med reklam och Pelle har egen musikstudio och så är han konstnär.
Hela hemmet andas kreativitet!

Vad gjorde jag då där?
Jo, jag hämtade en akvarell som Marias mamma, Kristina Halling, har gjort och som jag köpt.
Den kommer också på bild, men inte idag, för dom bilderna blev inte alls bra.

Men katten Zappa, honom kan ni få träffa.
Han hoppade elegant upp på motorhuven och inte förrän lilla Nelly - som just då upptäckte honom -, började mooooooorrrrrra högljutt, fann Zappa det för gott att hoppa ner på marken.

En såååå fin kattherre, var det.

//Här kan man läsa lite om galleriet och om Pelle och Maria.