"Utsikt mot Storgatan, Fjugesta en måndagseftermiddag i februari."
Så skriver Ulrika.
Tack snälla, rara! säger jag.
tisdag 13 februari 2018
måndag 12 februari 2018
Och här kommer en portion glädje!
Jodå, det finns sånt som värmer frusna februarihjärtan!
En väggmålning, t.ex. Den hittade Barbro i Brämhult! Men det var många glädjeämnen för Barbro; så här fortsätter hon:
"Varannan vecka går jag till en samtalsgrupp i kyrkans regi, och ibland blir dessa möten extra fina. Så var det i onsdags.
Friherrinnan, hon har skaffat sig nya boots och detta resulterade i stor glädje!
Alla som har rejäla fötter, vet att det kan vara knepigt att hitta rätt storlek!
Nu kändes det sååå bra! säger friherrinnan.
(Skoagenturen finns tydligen i Danmark).
Eva på Frösön .. hade varit på middag hos sin 95-årioga mamma; hon som nästan har uppstått från det döda och som nu är pigg och betydligt kryare. På bordet fanns också ett litet inramat fotografi av Evas pappa, det var nämligen den här dagen för åtta år sedan som han lämnade livet.
Eva - snäll dotter som hon är - lagade maten och hennes mamma stod för efterrätten.
Babsan i Uppsala hade varit på loppis och letat böcker författade av Peter Robinson (en av mina favoriter), nu fattas bara en! (Elisabet skriver: jag hade för mig att just den boken finns här i huset, i pocketversion och nu har jag letat och letat och hittat HUR många Peter-Robinson-böcker som helst, men inte den du letade .., det var ju synd!)
Så här skriver Ulrika: "Veckans bästa var all tid tillsammans med någon jag tycker mycket om och att jag varit utomhus mer än på länge. Och att ljuset äntligen återvänder!
Båthuspernilla skriver så här:
Och AP hade varit ute på härlig ridtur med 21-årige Gabbe, denne till synes så härliga häst som jag ännu inte har fått träffa och inte fått ge en enda morot! Och så gladdes hon åt skidåkningen som bidrar med så mycket samhörighet. (Snart stundar nattvasan, då hon och pv ska ge sig ut i nattmörkret och skida nio långa mil, med pannlampa på huvudena och förning i ryggsäcken!)
I Skellefteå skriver ellem:. Mina kurskamrater och jag skulle få besök från västkusten av två andra kursare som längtade efter vinter och skidåkning. Vi skulle ha ätit middag här hos oss på lördagen men det fick bli en ändring i planeringen eftersom vi inte var helt pigga. Nu blev det en annan av kamraterna som fixade det praktiska och jag kunde vara med och umgås ett tag i alla fall. Kul att träffas och mycket att prata om för gästerna hade vi inte träffat på 40 år! Vi andra träffas lite då och då även om det är 13 mil mellan städerna. En trevlig helg med mycket minnen!Den skidsugne fick låna pjäxor och skidor av mig och var ut i skogen både lördag och söndag. Nu hoppas vi på att vi kan ses igen om några år! ellem
Själv gladdes jag alldeles omåttligt åt ett litet brev från en kille av den yngre sorten - tack Noah -, men också åt skidåkningen (Kallas guldlopp!), rara kunder och härliga kommentatorer på kanal 5.
Jodå, det finns sånt som värmer frusna februarihjärtan!
En väggmålning, t.ex. Den hittade Barbro i Brämhult! Men det var många glädjeämnen för Barbro; så här fortsätter hon:
"Varannan vecka går jag till en samtalsgrupp i kyrkans regi, och ibland blir dessa möten extra fina. Så var det i onsdags.
Egentligen har vi ett givet samtalsämne som vi skall fokusera på, men det blir ofta samtal om helt andra saker.
Om Livet. Glädje och sorg.
När
jag gick därifrån så var jag härligt energipåfylld och glad. Uppskattar
den känslan enormt mycket - att få fyllas av energi. Såsom när man var
ung och frisk."
Friherrinnan, hon har skaffat sig nya boots och detta resulterade i stor glädje!
Alla som har rejäla fötter, vet att det kan vara knepigt att hitta rätt storlek!
Nu kändes det sååå bra! säger friherrinnan.
(Skoagenturen finns tydligen i Danmark).
Eva på Frösön .. hade varit på middag hos sin 95-årioga mamma; hon som nästan har uppstått från det döda och som nu är pigg och betydligt kryare. På bordet fanns också ett litet inramat fotografi av Evas pappa, det var nämligen den här dagen för åtta år sedan som han lämnade livet.
Eva - snäll dotter som hon är - lagade maten och hennes mamma stod för efterrätten.
Babsan i Uppsala hade varit på loppis och letat böcker författade av Peter Robinson (en av mina favoriter), nu fattas bara en! (Elisabet skriver: jag hade för mig att just den boken finns här i huset, i pocketversion och nu har jag letat och letat och hittat HUR många Peter-Robinson-böcker som helst, men inte den du letade .., det var ju synd!)
Så här skriver Ulrika: "Veckans bästa var all tid tillsammans med någon jag tycker mycket om och att jag varit utomhus mer än på länge. Och att ljuset äntligen återvänder!
Och att jag fått in en bra rutin och nivå på medicinerna och därmed får sova bättre".
Båthuspernilla skriver så här:
Veckans bästa har helt klart varit 4 dagar i Tandådalen med 4-åringen
och mina föräldrar. Massor av snö, härligt väder och ett glad tjej som
glatt fortsatte öva på längdskidåkningen och älskade att få sina första
åk utför. Kul för mig som älskar snö och vinterliv
att mon dotter också gör det.
/BåthuspernillaOch AP hade varit ute på härlig ridtur med 21-årige Gabbe, denne till synes så härliga häst som jag ännu inte har fått träffa och inte fått ge en enda morot! Och så gladdes hon åt skidåkningen som bidrar med så mycket samhörighet. (Snart stundar nattvasan, då hon och pv ska ge sig ut i nattmörkret och skida nio långa mil, med pannlampa på huvudena och förning i ryggsäcken!)
I Skellefteå skriver ellem:. Mina kurskamrater och jag skulle få besök från västkusten av två andra kursare som längtade efter vinter och skidåkning. Vi skulle ha ätit middag här hos oss på lördagen men det fick bli en ändring i planeringen eftersom vi inte var helt pigga. Nu blev det en annan av kamraterna som fixade det praktiska och jag kunde vara med och umgås ett tag i alla fall. Kul att träffas och mycket att prata om för gästerna hade vi inte träffat på 40 år! Vi andra träffas lite då och då även om det är 13 mil mellan städerna. En trevlig helg med mycket minnen!Den skidsugne fick låna pjäxor och skidor av mig och var ut i skogen både lördag och söndag. Nu hoppas vi på att vi kan ses igen om några år! ellem
Själv gladdes jag alldeles omåttligt åt ett litet brev från en kille av den yngre sorten - tack Noah -, men också åt skidåkningen (Kallas guldlopp!), rara kunder och härliga kommentatorer på kanal 5.
Ja, ibland behövs inte mera!
Tack snälla, rara vänner som bidrog med er hjärtevärme!
Nu är det måndag .., ni har hela veckan på er att samla glädje!
söndag 11 februari 2018
Det bästa för friherrinnan i Steninge ...
Det har varit en lugn och bra vecka. En del saker som jag funderat på har bara löst sig sådär.
 |
| Nya bootsen, storlek 43. |
Det har varit en lugn och bra vecka. En del saker som jag funderat på har bara löst sig sådär.
Har haft lite fikabesök av släkten, vilket alltid är trevligt.
Fått ett par nya Boots som jag köpte på nätet, ja, eftersom jag har så stora
fötter så finns det så dåligt med butiker som för storlek 43 i dam.
Passade perfekt, så nu blir jag inte våt om foten.
Nu snöar det och blåser ganska rejält ute.
Ha nu en bra vecka där ute i vårt vackra avlånga land.
Friherrinnan
Det bästa för ellem i Skellefteå ...
 |
| Ett annat slags vykort .., från Skottland. |
Hej!
Nu är jag lite för sen men det brukar visst gå bra ändå!
Jag har varit
däckad hela veckan med feber och hosta. Det är ju inte så kul, men jag har fått
vila ordentligt och det var välbehövligt.
En dag dök det upp ett vykort från
gula huset och det renderade en trevlig pratstund med madamen.
Mina kurskamrater
och jag skulle få besök från västkusten av två andra kursare som längtade efter
vinter och skidåkning. Vi skulle ha ätit middag här hos oss på lördagen men det
fick bli en ändring i planeringen eftersom vi inte var helt pigga. Nu blev det
en annan av kamraterna som fixade det praktiska och jag kunde vara med och umgås
ett tag i alla fall.
Kul att träffas och mycket att prata om för gästerna hade
vi inte träffat på 40 år!
Vi andra träffas lite då och då även om det är 13 mil
mellan städerna.
En trevlig helg med mycket minnen!
Den skidsugne fick låna
pjäxor och skidor av mig och var ut i skogen både lördag och söndag.
Nu
hoppas vi på att vi kan ses igen om några år!
ellem
Söndag ...
En i sanning lättjefull förmiddag.
Besök av friherrinnan .., citronkakebak (men i omvänd ordning) ..., herrarnas skiathlon (bara norrmän på pallen!) och därefter skidskytte (ja, inte så mycket bättre det ..) och harry som har haltar (verkar ha skurit sig på nånting på framtassen, men inte så det blöder) .., nelly som sover i sin bädd .., ett ljus som brinner och snart dags att arbeta.
Ikväll kamperar jag med Erik, i morgonkväll med Annika och på tisdag med Emma.
Sju arbetsdagar kvar innan det bär iväg till Sälen.
Och sportlovet inleds i morgon för västkustbarnen och kanske var det därför vi hade så vansinnigt mycket att göra i kassan igåreftermiddag?
Nästa vecka är det hallänningarnas tur.
Igårkväll Melodifestival, men den tittade vi inte på och vet knappt hur det gick.
Och imorgonkväll Bron.
Näst sista avsnittet.
Alldeles bombsäker är jag att Henrik blev skjuten och i sista avsnittet är det väl Sagas tur.
Eller så tar hon sig av daga.
Med en jungfrus noggrannhet har pv räknat ut exakt hur många arbetsdagar han har kvar, ja, minus tre veckors arbete in på den nya terminen.
Så jag gör minsann en beräkning jag med, allt medan sigge kråååmar sig och har sig och datorskärmen är på väg att tippa omkull inte bara en gång, utan flera.
Ja, så är det här i landet Halland just nu.
 |
| Bästa kunderna är alltid småttingarna ..., då kan det se ut så här på kassabandet. |
En i sanning lättjefull förmiddag.
Besök av friherrinnan .., citronkakebak (men i omvänd ordning) ..., herrarnas skiathlon (bara norrmän på pallen!) och därefter skidskytte (ja, inte så mycket bättre det ..) och harry som har haltar (verkar ha skurit sig på nånting på framtassen, men inte så det blöder) .., nelly som sover i sin bädd .., ett ljus som brinner och snart dags att arbeta.
Ikväll kamperar jag med Erik, i morgonkväll med Annika och på tisdag med Emma.
Sju arbetsdagar kvar innan det bär iväg till Sälen.
Och sportlovet inleds i morgon för västkustbarnen och kanske var det därför vi hade så vansinnigt mycket att göra i kassan igåreftermiddag?
Nästa vecka är det hallänningarnas tur.
Igårkväll Melodifestival, men den tittade vi inte på och vet knappt hur det gick.
Och imorgonkväll Bron.
Näst sista avsnittet.
Alldeles bombsäker är jag att Henrik blev skjuten och i sista avsnittet är det väl Sagas tur.
Eller så tar hon sig av daga.
Med en jungfrus noggrannhet har pv räknat ut exakt hur många arbetsdagar han har kvar, ja, minus tre veckors arbete in på den nya terminen.
Så jag gör minsann en beräkning jag med, allt medan sigge kråååmar sig och har sig och datorskärmen är på väg att tippa omkull inte bara en gång, utan flera.
Ja, så är det här i landet Halland just nu.
Det bästa för Eva på Frösön ...
Kram Eva
Hej!
Det bästa var lördagskvällens
middag hos mamma, snart 95 år. Hon bjöd på middag, vilket hon har gjort
den dagen sedan åtta år tillbaka. Det var dagen då pappa dog. Och han
finns fortfarande med på middagen, i form av
en inramad bild.
Mamma, som vi trodde skulle dö i
december, har repat sig. Inte alls som förut men ändå så pass pigg så
hon orkade duka fint, vilket är en av hennes största glädje. Fixa fina
middagar har ju varit hennes jobb. I år hade
jag lagat en köttgryta men resten hade hon gjort.
Det blev en fin kväll.
Barbros glädje .....
(walkaboutsweden ...)
Hej Elisabet!
(walkaboutsweden ...)
Hej Elisabet!
Många små glädjestunder har det varit denna vecka.
Funderar över en av dem.
Varannan vecka går jag till en samtalsgrupp i kyrkans regi, och ibland blir dessa möten extra fina.
Så var det i onsdags.
Egentligen har vi ett givet samtalsämne som vi skall fokusera på, men det blir ofta samtal om helt andra saker.
Om Livet. Glädje och sorg.
När
jag gick därifrån så var jag härligt energipåfylld och glad. Uppskattar
den känslan enormt mycket - att få fyllas av energi. Såsom när man var
ung och frisk.
Bilden är från igår när vi besökte närliggande Ulricehamn och tog en 11-fika. Då fick vi syn på denna väggmålning med budskap.
Önskar alla en fin vecka!
Dagens fönster ....
Det hände sig på den tiden - det måste ha varit någon gång i september - att Kerstin i Dalarna besökte Visby och då hade hon minsann storhåven med sig!
En enda gång har jag vandrat på Visbys gator, det måste bli ändring på den saken.
Och här kan man höra klockklangen från domkyrkan.
Det hände sig på den tiden - det måste ha varit någon gång i september - att Kerstin i Dalarna besökte Visby och då hade hon minsann storhåven med sig!
En enda gång har jag vandrat på Visbys gator, det måste bli ändring på den saken.
Och här kan man höra klockklangen från domkyrkan.
lördag 10 februari 2018
Min egen glädje ...
Tre lediga dagar .., solsken och blå himmel .., känslan av att ett nytt - och annat sorts liv - väntar där framme. Det är som när vi ska ut och resa .., den där längtansmoroten.
Och ändå, känslan av hur mycket jag tycker om mitt jobb och alla kunderna och arbetskamraterna.
Ingvar, t.ex som jag passerade vid deliktatessdisken och som utbrast: "Bettan, du får inte sluta!".
Hur glad blir man inte av sånt.
Det är som att plaska omkring i nåt som liknar ett hav av vänlighet.
(Och andra blir lyckliga över att slippa den pratglada kassörskan, så är det ju, men jag fokuserar på dom andra ,-),
Jag lånar AP:s bild till mera glädje.
Lyckan när Kalla tog sitt första guld i det här OS:et och inte minst Ebba Anderssons fjärdeplats.
Åååå, så roligt!
Denna Ebba som är som en liten solstråle!
Och i kommentatorshytten Roberto Vacchi och Anders Södergren!
Denne Vacchi som är så bevandrad i varenda liten by i Italien eller Frankrike och nu kan han berätta om byar i länder långt borta som han "besökt som hastigast" för att se hur där ser ut och där någon skidåkare har sitt ursprung.
Och den ständigt leende Södergren som - när han står i mixed zoon - klappar om dom svenska åkarna när det inte gått så himla bra.
Mera glädje!
När vi slutade ikväll och hade larmat och allt, råkade Marie ta min kasse med varorna till sin bil, ja, hon skulle vara snäll och hjälpa mig, men glömde bort att det var mina varor.
Själv tänkte jag inte alls på det och körde hem glad i hågen - tänkte på dom goda ostarna som vi skulle kalasa på ikväll -.
Väl hemma hade jag ett missat samtal från Marie och när jag kom in i köket och skulle duka upp det goda, hittade jag inte kassen med varorna.
Åt uppvärmd pasta i stället för ostar.
Men tror ni inte att denna Marie (som bor åt andra hållet, på landet) kom körande hit hem till kullen och med sig hade hon mina matvaror .., smöret och ostarna och ja, fikonmarmeladen!
Vilken service!
Så o m t ä n k s a m t!
Tre lediga dagar .., solsken och blå himmel .., känslan av att ett nytt - och annat sorts liv - väntar där framme. Det är som när vi ska ut och resa .., den där längtansmoroten.
Och ändå, känslan av hur mycket jag tycker om mitt jobb och alla kunderna och arbetskamraterna.
Ingvar, t.ex som jag passerade vid deliktatessdisken och som utbrast: "Bettan, du får inte sluta!".
Hur glad blir man inte av sånt.
Det är som att plaska omkring i nåt som liknar ett hav av vänlighet.
(Och andra blir lyckliga över att slippa den pratglada kassörskan, så är det ju, men jag fokuserar på dom andra ,-),
Jag lånar AP:s bild till mera glädje.
Lyckan när Kalla tog sitt första guld i det här OS:et och inte minst Ebba Anderssons fjärdeplats.
Åååå, så roligt!
Denna Ebba som är som en liten solstråle!
Och i kommentatorshytten Roberto Vacchi och Anders Södergren!
Denne Vacchi som är så bevandrad i varenda liten by i Italien eller Frankrike och nu kan han berätta om byar i länder långt borta som han "besökt som hastigast" för att se hur där ser ut och där någon skidåkare har sitt ursprung.
Och den ständigt leende Södergren som - när han står i mixed zoon - klappar om dom svenska åkarna när det inte gått så himla bra.
Mera glädje!
När vi slutade ikväll och hade larmat och allt, råkade Marie ta min kasse med varorna till sin bil, ja, hon skulle vara snäll och hjälpa mig, men glömde bort att det var mina varor.
Själv tänkte jag inte alls på det och körde hem glad i hågen - tänkte på dom goda ostarna som vi skulle kalasa på ikväll -.
Väl hemma hade jag ett missat samtal från Marie och när jag kom in i köket och skulle duka upp det goda, hittade jag inte kassen med varorna.
Åt uppvärmd pasta i stället för ostar.
Men tror ni inte att denna Marie (som bor åt andra hållet, på landet) kom körande hit hem till kullen och med sig hade hon mina matvaror .., smöret och ostarna och ja, fikonmarmeladen!
Vilken service!
Så o m t ä n k s a m t!
Glädje för AP .....
Så här skriver hon - dottern - om sin glädje.
"Charlotte Kallas guld och allt vad idrott medför, hur det för oss samman.
Underbart rolig träning på gym ihop med Micke, det för oss samman.
Och hela tiden tänker jag på Thomas (pv) och min kommande natt i Vasaloppsspåret, ja .., skidorna för oss samman.
Sen tänker jag på alla stallvänner. Blev fast på jobbet och la ut en förfrågan om hjälp med Gabbe (hästen), då jag hade svårt att hinna. Inom loppet av tre minuter hade flera tjejer delat upp alla sysslor mellan sig - utan att jag hunnit reagera -.
Jag har så svårt att se det där att tjejer inte håller ihop och stöttar varandra.
Ja, det finns mycket att glädjas åt.
// AP
 |
| Roberto Vacchi och Anders Södergren |
Så här skriver hon - dottern - om sin glädje.
"Charlotte Kallas guld och allt vad idrott medför, hur det för oss samman.
Underbart rolig träning på gym ihop med Micke, det för oss samman.
Och hela tiden tänker jag på Thomas (pv) och min kommande natt i Vasaloppsspåret, ja .., skidorna för oss samman.
 |
| Foto: Anna (ser ni skuggan av häsen på trädet ...?) |
Sen tänker jag på alla stallvänner. Blev fast på jobbet och la ut en förfrågan om hjälp med Gabbe (hästen), då jag hade svårt att hinna. Inom loppet av tre minuter hade flera tjejer delat upp alla sysslor mellan sig - utan att jag hunnit reagera -.
Jag har så svårt att se det där att tjejer inte håller ihop och stöttar varandra.
Ja, det finns mycket att glädjas åt.
// AP
Det bästa för Båthuspernilla ...
Veckans bästa har helt klart varit 4 dagar i Tandådalen med 4-åringen
och mina föräldrar.
Massor av snö, härligt väder och ett glad tjej som
glatt fortsatte öva på längdskidåkningen och älskade att få sina första
åk utför.
Kul för mig som älskar snö och vinterliv
att min dotter också gör det.
/Båthuspernilla
Arbetsdag ....
... som inleds med Olympiska Spel och skiathlon och det är ju så sanslöst roligt och spännande, så där så man nästan dånar! Och solstrålen Ebba Andersson gör det såå bra och blir fyra i sin OS-debut!!
Hurra, hurra! Lägg därtill Roberto Vacchi och Anders Östergren Södergren som kommentatorer, ja, då men är jag helnöjd. Och fine Per Elofsson i tv-soffan!
Harry ligger intill mig, medan skidåkandet pågår.
Det här att ha hund - eller katt eller marsvin eller vad det nu är för djur - vilken ständig källa till glädje det är! Vilken trygghet! Så mycket kärlek man får ge och ta emot!
Efteråt, när allt är avklarat, tar jag bilen och kör till jobbet och textar ny - mer aktuell - skylt.
Och ja, jag har hakat upp mig på tulpaner som knappt ser ut som tulpaner.
Inne i delikatessen står då Cornelia och Carolina och gör semlor; ja, enorma mängder inför helgen! Jag säger bara en sak: tack mig själv att jag - redan när jag sökte arbete i affären - meddelade att charkarbete inte är nånting för mig! S o m jag beundrar flickorna (och nån enstaka kille) som arbetar i den avdelningen!
Just nu har vi besök av Hilda och Patrik .., dom sitter alla i soffan och kalasar på Hildas egenhändigt gjorda semlor (veganska) och jag ska göra mig redo för ett eftermiddagspass.
Nu blir det jobb lö-sö-må-tis-tors-fre.
Onsdag är fridag.
Till er som är lediga: trevlig helg!
... som inleds med Olympiska Spel och skiathlon och det är ju så sanslöst roligt och spännande, så där så man nästan dånar! Och solstrålen Ebba Andersson gör det såå bra och blir fyra i sin OS-debut!!
Hurra, hurra! Lägg därtill Roberto Vacchi och Anders
Harry ligger intill mig, medan skidåkandet pågår.
Det här att ha hund - eller katt eller marsvin eller vad det nu är för djur - vilken ständig källa till glädje det är! Vilken trygghet! Så mycket kärlek man får ge och ta emot!
Efteråt, när allt är avklarat, tar jag bilen och kör till jobbet och textar ny - mer aktuell - skylt.
Och ja, jag har hakat upp mig på tulpaner som knappt ser ut som tulpaner.
Inne i delikatessen står då Cornelia och Carolina och gör semlor; ja, enorma mängder inför helgen! Jag säger bara en sak: tack mig själv att jag - redan när jag sökte arbete i affären - meddelade att charkarbete inte är nånting för mig! S o m jag beundrar flickorna (och nån enstaka kille) som arbetar i den avdelningen!
Just nu har vi besök av Hilda och Patrik .., dom sitter alla i soffan och kalasar på Hildas egenhändigt gjorda semlor (veganska) och jag ska göra mig redo för ett eftermiddagspass.
Nu blir det jobb lö-sö-må-tis-tors-fre.
Onsdag är fridag.
Till er som är lediga: trevlig helg!
fredag 9 februari 2018
Ledig dag nr 3 ....
... blir en helt ljuvlig dag.
Först får jag lifta med friherrinnan till Getinge där jag hämtar ut artrosmedicin till Nelly.
Och friherrinnan visar lyckligt upp sina nyinköpta boots - inhandlade via nätet - och sköna är dom också, säger hon.
Apoteket Ekorren har byggts om och butiksdelen är nu betydligt större.
På en av hyllorna hittar jag Norgesplåster (ja, det heter så) och intill: detta!
Gissa, hur roligt vi har haft åt det här!!
Är det medveten ironi (över Johaugs läppsalva) är det ju genialiskt .., då gör säkert många som jag själv, köper det bara för skojs skull.
Det här får i alla fall pv inför nattvasan om tre veckor.
Efter altan-fika hos friherrinnan kör hon mig till parkeringen vid Hulabäcks hage (parkeringen är liten och har utsikt över fårhagar, mängder med enbuskar och havet där framme .., när jag körde moped stannade jag ofta till på väg hem från jobbet och tog bilder av solnedgången just där) och så ska jag gå sista biten hem, kanske två kilometer.
Nu, när jag äntligen inte har ont i mitt knä, ska det bli promenader utan hundar och i högre tempo. Tanken är att vi (friherrinan och jag) ska mötas just vid parkeringen där uppe - gå dit och hem -, men jag börjar så här.
Redan efter ett par meter upptäcker jag tomma ölburkar som ligger slängda i dikesrenen!
Det tar liksom aldrig slut .., och en Ica-Maxi-kasse ligger där också, så jag tar den och allt efterhand fylls den på med burkar (Svensk Starköl 33 cl), några plastflaskor och tomma cigarettpaket!
Vid avfarten till Stora Skipås ser jag min före detta svärmor komma gående.
Samma slängiga gångstil .., samma sätt att luta huvudet!
Nej, svärmor har varit död i många år, det här är hennes lillasyster Annika som bott i Skipås ett antal år och vi blir stående en stund och småpratar, mest om knän och höfter.
Varje gång jag möter henne, ja, blir jag så glad!
Annika är som en länk till mitt tidigare liv; den enda länken jag har här i Halland.
Svänger av vid Lilla Skipås och går ner mot havet till.
(I det grå huset som skymtar på höger sida, där bor Sölve med sina två hanhundar och det kan jag säga, att något mer skrämmande eller irriterande för Harry än dessa två schnauzers, det finns inte.
Redan innan man kommer fram till huset börjar raggen resa sig på harry .., och han sprätter med benen och river upp löv och jord och håller koll).
Fortsätter man rakt ner, kommer man till havet, men jag svängde in på lilla stigen som går genom skogen och då har man Fina Husen på sin vänstra sida; dom som har stooooora tomter och havsutsikt.
Sen hemma på Ejdervägen och där är det där gula huset på kullen där jag bor.
I sommar är det åtta år sedan jag flyttade till landet Halland; det är ju inte klokt vad tiden susar iväg!
Fönstret längst uppe på gaveln tillhör sängkammaren.
Nej, ingen havsvy.
Så här såg det ut i kassen.
Ja, ja .., det kanske blir min melodi att ägna mig åt sånt här när pensionen blir alltför skruttig ,-)
Kom så hem och tömde tvättmaskinen .., pratade med Eva på Frösön (lever vi i samma land .., där är det hur mycket snö som helst!) , hängde ut tvätt .., fixade kaffe till pv som kom hem ovanligt tidigt från jobbet och för ovanlighetens skull hade kört bil till och från.
Sen var det dags att byta baklyse på bilen och det kan jag säga, att då osade det nog många fula ord genom luften! Jag undrar hur formgivare av bilar tänker när det är dags för placering av glödlampor?
Efter en bra stunds arbete där ute kom så pv in och konstaterade sakligt att han i alla fall inte tillhör begåvningsreserven i vårt land, för när han äntligen lyckades få dit glödlampan, ja, då visade det sig att det var den gamla, trasiga som kommit på plats!!
Nåja, nu är det fixat.
Så har den här dagen varit.
Och i morgon stundar jobb för min del - lö-sö-må-ti-tors-fred - men tänk, jag hinner se Kalla och de övriga åka i morgonbitti!
Hurra!
... blir en helt ljuvlig dag.
Först får jag lifta med friherrinnan till Getinge där jag hämtar ut artrosmedicin till Nelly.
Och friherrinnan visar lyckligt upp sina nyinköpta boots - inhandlade via nätet - och sköna är dom också, säger hon.
Apoteket Ekorren har byggts om och butiksdelen är nu betydligt större.
På en av hyllorna hittar jag Norgesplåster (ja, det heter så) och intill: detta!
Gissa, hur roligt vi har haft åt det här!!
Är det medveten ironi (över Johaugs läppsalva) är det ju genialiskt .., då gör säkert många som jag själv, köper det bara för skojs skull.
Det här får i alla fall pv inför nattvasan om tre veckor.
Efter altan-fika hos friherrinnan kör hon mig till parkeringen vid Hulabäcks hage (parkeringen är liten och har utsikt över fårhagar, mängder med enbuskar och havet där framme .., när jag körde moped stannade jag ofta till på väg hem från jobbet och tog bilder av solnedgången just där) och så ska jag gå sista biten hem, kanske två kilometer.
Nu, när jag äntligen inte har ont i mitt knä, ska det bli promenader utan hundar och i högre tempo. Tanken är att vi (friherrinan och jag) ska mötas just vid parkeringen där uppe - gå dit och hem -, men jag börjar så här.
Redan efter ett par meter upptäcker jag tomma ölburkar som ligger slängda i dikesrenen!
Det tar liksom aldrig slut .., och en Ica-Maxi-kasse ligger där också, så jag tar den och allt efterhand fylls den på med burkar (Svensk Starköl 33 cl), några plastflaskor och tomma cigarettpaket!
Vid avfarten till Stora Skipås ser jag min före detta svärmor komma gående.
Samma slängiga gångstil .., samma sätt att luta huvudet!
Nej, svärmor har varit död i många år, det här är hennes lillasyster Annika som bott i Skipås ett antal år och vi blir stående en stund och småpratar, mest om knän och höfter.
Varje gång jag möter henne, ja, blir jag så glad!
Annika är som en länk till mitt tidigare liv; den enda länken jag har här i Halland.
Svänger av vid Lilla Skipås och går ner mot havet till.
(I det grå huset som skymtar på höger sida, där bor Sölve med sina två hanhundar och det kan jag säga, att något mer skrämmande eller irriterande för Harry än dessa två schnauzers, det finns inte.
Redan innan man kommer fram till huset börjar raggen resa sig på harry .., och han sprätter med benen och river upp löv och jord och håller koll).
Fortsätter man rakt ner, kommer man till havet, men jag svängde in på lilla stigen som går genom skogen och då har man Fina Husen på sin vänstra sida; dom som har stooooora tomter och havsutsikt.
Sen hemma på Ejdervägen och där är det där gula huset på kullen där jag bor.
I sommar är det åtta år sedan jag flyttade till landet Halland; det är ju inte klokt vad tiden susar iväg!
Fönstret längst uppe på gaveln tillhör sängkammaren.
Nej, ingen havsvy.
Så här såg det ut i kassen.
Ja, ja .., det kanske blir min melodi att ägna mig åt sånt här när pensionen blir alltför skruttig ,-)
Kom så hem och tömde tvättmaskinen .., pratade med Eva på Frösön (lever vi i samma land .., där är det hur mycket snö som helst!) , hängde ut tvätt .., fixade kaffe till pv som kom hem ovanligt tidigt från jobbet och för ovanlighetens skull hade kört bil till och från.
Sen var det dags att byta baklyse på bilen och det kan jag säga, att då osade det nog många fula ord genom luften! Jag undrar hur formgivare av bilar tänker när det är dags för placering av glödlampor?
Efter en bra stunds arbete där ute kom så pv in och konstaterade sakligt att han i alla fall inte tillhör begåvningsreserven i vårt land, för när han äntligen lyckades få dit glödlampan, ja, då visade det sig att det var den gamla, trasiga som kommit på plats!!
Nåja, nu är det fixat.
Så har den här dagen varit.
Och i morgon stundar jobb för min del - lö-sö-må-ti-tors-fred - men tänk, jag hinner se Kalla och de övriga åka i morgonbitti!
Hurra!
Dagens t a c k .....!
... går till Ulrika som erbjöd sig att ta en titt på mina inställningar och vips, så hade hon fixat länklistan!
Tack igen!
Och tack även till Eva på Frösön som ringde upp (jag bad henne kolla sina inställningar och så skulle jag jämföra med mina, men det var innan Ulrika erbjudit sig) för att bistå en vän i nöd.
Eller nöd och nöd.
Jo, nöd.
... går till Ulrika som erbjöd sig att ta en titt på mina inställningar och vips, så hade hon fixat länklistan!
Tack igen!
Och tack även till Eva på Frösön som ringde upp (jag bad henne kolla sina inställningar och så skulle jag jämföra med mina, men det var innan Ulrika erbjudit sig) för att bistå en vän i nöd.
Eller nöd och nöd.
Jo, nöd.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)